-
1 courir
I vi.1. chopmoq, yugurmoq; courir à toutes jambes oyog‘ini qo‘liga olib chopmoq, jon halvatda chopmoq, oldi-ketiga qaramay chopmoq; courir à qui mieux kim o‘zarga chopmoq; courir après quvmoq, ta‘qib etmoq; l'année qui court joriy yil; le bruit court mish-mish yuribdi2. courir à sa fin oxiriga yetaboshlamoq, tugab bormoq, intihosiga yaqimlashmoq; courir à sa perte halokatga qarab bormoq; o‘zini jar yoqasiga olib bormoqII vt.1. quvmoq, ortidan tushmoq, ta‘qib qilmoq2. courir les honneurs izzat talab bo‘ lmoq3. courir un danger xavf ostida qolmoq, falokatga yo‘liqmoqIII il nous court u bizning jonimizga, me'damizga tegdi. -
2 abattu
-ueI adj.1. ag‘darilgan, qulagan, kesilgan, urib tushirilgan (samolyot)2. ezilgan, holsizlangan, ruhi tushgan, gangigan, ma'yus; aller, courir à bride abattue kuchi boricha chopmoq, yugurmoqII nm. tepkining otish holatini tutib turuvchi qism (o‘q otish qurolida). -
3 antichambre
nf. dahliz (ichkariga kiraverishdagi birinchi xona); qabulxona; faire antichambre qabulga kirish uchun uzoq kutmoq; faire faire antichambre à qqn. birovni qabulxonada kuttirib qo‘ymoq; courir les antichambres biror ish, iltimos bilan ko‘p qatnamoq, kelmoq, bormoq; eshigining turumini buzmoq; un pilier d'antichambre doimiy iltimoschi; arzgo‘y. -
4 dans
prép. -da, ichida, -ga; courir dans la rue ko‘chada yugirib yurmoq; se trouver dans la cour hovlida turmoq; tomber dans la mer dengizga qulab tushmoq; tomber dans la misère yo‘qsil holatga tushmoq; cela lui arrive dans son enfance bu uning bolaligida yuz bergandi; cela coûte dans les deux cents euros bu ikki yuz evroga yaqin turadi. -
5 dératé
-éen. courir comme un dératé oyog‘ini qo‘liga olib yugurmoq. -
6 jupon
nm. ichdan kiyiladigan yubka; courir le jupon ayollar ketidan yurmoq; un coureur de jupons xotinboz, shilqim. -
7 lancée
nm. siltanish, sapchish; courir sur sa lancée bor tezlikda yugurmoq; continuer sur sa lancée o‘sha ruhda davom etkazmoq. -
8 lapin
nm.1. quyon; femelle, petit du lapin urg‘ochi quyon, quyon bolasi; lapin de garenne yovvoyi quyon; lapin domestique uy quyoni; loc. courir comme un lapin juda tez yugurmoq, shamolday tez yugurmoq; quyon go‘shti; lapin en civet quyon go‘shtidan qilingan ragu; pâté de lapin quyon go‘shtidan qilingan pashtet2. quyon mo‘ynasi; manteau de lapin quyon mo‘ynasidan qilingan palto3. loc.fam. un chaud, un sacré lapin o‘ t-olov, taptortmas odam4. sois gentil, mon petit lapin esli bo‘lgin erkatoyim.nm. poser un lapin uchrashuvga kelmaslik, aldamoq. -
9 lièvre
nm.1. quyon (yovvoyi)2. quyon go‘shti; civet de lièvre quyon go‘shtidan qilingan ragu3. loc. il ne faut pas courir deux lièvres à la fois ikki kemaning boshini tutgan g‘arq bo‘lar, ikki quyonni quvlagan birini ham tutolmas; c'est là que gît le lièvre gap, ish, masala mana qayerda; hamma gap, ish, masala mana shunda; lever, soulever un lièvre kutilmaganda og‘ir, qiyin masalani ko‘ tarmoq, masalaga tegib ketmoq. -
10 mille
I adj.numér.inv.1. ming; mille deux cents bir ming ikki yuz; cinq mille besh ming; courir le mille mètres o‘n ming metrga yugurmoq2. ming marta, ko‘p marta; dire mille fois ming marta aytmoq; faire mille amitiés ko‘p do‘stliklar qilmoq; loc. je vous le donne en mille siz hech qachon o‘ylab topa olmaysiz3. minginchi; page mille minginchi bet; l'an deux mille ikki minginchi yil; mille neuf cent quatre-vingt-huit bir mig to‘qiz yuz sakson sakizinchi yilII nm.inv.1. ming (sanoq son); mille plus deux mille cinq cents ming qo‘shilgan ikki ming besh yuz; pour mille mingdan (‰); natalité de 15 pour mille mingtadan 15ta tug‘ilish2. mo‘ljal; mettre dans le mille mo‘ljalga tegizmoq, urmoq3. minglab, ko‘p; fam. des mille et des cents ming-minglab pul.nm.1. milya2. mille anglais ingliz milyasi; mille marin dengiz milyasi (1 852 m). -
11 monde
nf.1. kiborlar, oqsuyaklar, aristokratlar hayoti; aller dans le (grand) monde kiborlar hayotiga kirmoq; homme, femme du monde kibor kishi, xonim.nm. odamlar, xaloyiq, xalq, mardum; ko‘p odam bor; j'entends du monde dans l'escalier zinapoyada odamlarning tovushini eshityapman; tu as vu le monde qu'il y a? sen u yerdagi odamlarni ko‘rdingmi? avoir du monde chez soi uyida odamlar, mehmonlar bo‘ lmoq; tout le monde hamma, har bir kishi.nm.1. planetalar, sayyoralar, koinot; la guerre des mondes sayyoralar urushi2. dunyo, olam, koinot, jahon; conception du monde dunyoqarash; loc. tout est pour le mieux dans le meilleur des mondes hamma dunyoning eng ezguliklari tarafdorlari; l'homme et le monde inson va tabiat; création du monde olamning yaratilishi3. dunyo, olam, borliq; le monde extérieur tashqi dunyo4. dunyo, olam; le monde poétique, de l'art she'riyat, san'at olami; le monde des abeilles, le monde végétal asalarilar, o‘simliklar olami; loc. faire tout un monde de qqch. bir dunyo ish qilmoq; fam. c'est un monde! bu bir dunyo!5. yer, yer yuzi, dunyo, olam, qit'a, iqlim; les cinq parties du monde dunyoning besh qit'asi; courir, parcourir le monde dunyoni aylanib, kezib chiqmoq; tour du monde yer atrofi; fam. le monde est petit odam odam bilan uchrashadi; champion, championnat du monde dunyo chempioni, dunyo birinchiligi; le nouveau monde Yangi dunyo (Amerika); l'ancien monde eski dunyo (Yevropa, Afrika, Osiyo); le tiers monde qo‘shilmagan davlatlar6. bu dunyo, bu chirkin dunyo; loc. mépriser les biens de ce monde bu dunyoning boyligidan nafratlanmoq; de l'autre monde u dunyodan; il n'est plus de ce monde u endi bu dunyoda yo‘q7. au monde dunyoga, dunyoda; venir au monde dunyoga kelmoq; être seul au monde bu dunyoda yolg‘iz bo‘lmoq8. dunyo, jamiyat, insoniyat, odamlar; ainsi va le monde dunyo shunday o‘ taveradi; loc. à la face du monde odamlarning oldida, ochiqchasiga; l'avènement d'un monde meilleur yaxshiroq jamiyatning kelishi; le monde antique antik dunyo; le monde capitaliste et le monde communiste kapitalistik va kommunistik dunyo9. c'est le meilleur homme du monde bu dunyodagi eng yaxshi odam; pour rien au monde aslo; dunyodagi hech narsa buning o‘rniga o‘tmaydi10. muhit, doira, olam; il n'est pas de notre monde u bizning doiradan emas. -
12 perdu
-ueadj.1. yo‘qotilgan, boy berilgan, qo‘ldan ketgan, barbod bo‘lgan; argent perdu au jeu o‘yinda boy berilgan pul; tout est perdu hammasi barbod bo‘ldi, hammasi chippakka chiqdi; provli loc. un(e) de perdu(e), dix de retrouvé(e)s bitta yo‘qolganning o‘rniga o‘ntasi2. yo‘qolgan; objets perdus yo‘qolgan narsalar; (joy) chetdagi, uzoqdagi, chet joydagi; pays perdu uzoq yurt; un coin perdu chet joy3. daydi, qarovsiz; il a été blessé par une balle perdue u daydi o‘qdan yaralandi4. hayf, isrof bo‘lgan, bekor ketgan, bo‘lgan; verre, emballage perdu hayf bo‘lgan, shisha, o‘rash materiallari; une occasion perdue hayf ketgan qulay fursat; ce n'est pas perdu pour tout le monde hamma uchun ham bekor ketmadi; (vaqtga nisbatan) c'est du temps perdu bu hayf ketgan vaqt; je joue du piano à mes moments perdus men hordiq chiqarish vaqtlarimda pianino chalaman; à temps perdu bekor vaqt o‘ tkazish paytida5. boy berilgan, yutqazilgan; bataille, guerre perdue boy berilgan jang, urush6. mahkum etilgan, xarob bo‘lgan; ilojsiz, najotsiz qolgan, mahkum; le malade est perdu kasal najotsiz7. fam. xarob bo‘lgan, xarobi chiqqan, tugagan; c'est un homme perdu bu tugagan odam; loc. fille perdue tugagan, fohisha qiz8. xarobi chiqqan, payhon bo‘lgan9. adashgan; se sentir perdu dans la foule olomonning ichida adashib qolmoq; je suis perdu, je ne m'y retrouve plus men o‘zimni yo‘qotib qo‘ydim, o‘zimga kelolmayapman; courir comme un perdu jinniga o‘xshab yugurmoq10. botgan, g‘arq bo‘lgan, cho‘mgan; perdu dans ses pensées, dans sa douleur o‘z xayollariga, g‘amtashvishiga botgan. -
13 perte
nf.1. ajralib qolish, yo‘qotish, judolik, mahrum bo‘lish; la perte d'un enfant boladan ajralib qolish; la perte cruelle qu'il vient d'éprouver yaqinda uning boshiga achchiq judolik tushdi2. ajralish, yo‘qotish, mahrum bo‘lish, kamomad, zarar; pl. talafot; faire subir une perte à qqn. biror kishini biror narsadan mahrum qilish; perte d'argent pul yo‘qotish; pertes comptables, financières iqtisodiy kamomad; loc. passer un chose aux, par profits et pertes biror narsadan umidini uzmoq; perte sèche sof kamomad, zarar; infliger des pertes sévères à l'ennemi dushmanga jiddiy talafot yetkazmoq3. yo‘qotib qo‘yish; la perte d'un passeport pasportni yo‘qotib qo‘yish4. à perte de vue ko‘z ilg‘amas, cheksiz, bepayon5. isrofgarchilik, behuda sarflash; une perte de temps et d'argent vaqtni va pulni behuda sarflash; en pure perte behuda, befoyda6. oqib, sirqib chiqib ketish, to‘kilib kamayish7. boy berish, yutqazish, yengilish; la perte d'une bataille jangni boy berish8. halokat, o‘lim, zavol; courir à sa perte halokatga bormoq; jurer la perte de qqn. biror kishini halok, nobud qilishga ont ichmoq. -
14 risque
nm.1. xavf, xavf-xatar, tahlika; une entreprise pleine de risque xavf-xatarga to‘la ish; c'est un risque à courir bu o‘zini xavf-xatarga qo‘yish; loc. à vos risques et périls tavakkaliga, tavakkal qilib; rique de xavfi; un risque d'agravation yomonlashish xavfi; au risque de xavfxatarga qo‘yib; au risque de se tuer, il sauta dans le vide o‘zining jonini xatarga qo‘yib, u o‘zini tubsizlikka tashladi; loc.adj. à risque xavfli; une grossesse à risques xavfli semizlik; à hauts risques juda xavfli; les risques d'incendie yong‘in xavfi; assurance tous risques turli ko‘ngilsizliklardan sug‘irta2. tavakkal; avoir le goût du risque tavakkal qilishni yaxshi ko‘rmoq; prendre un, des risques tavakkal qilmoq. -
15 sus
adv.1. litt. courir sus à qqn. biror kishiga hujum qilmoq; sus à l'ennemi! dushman ustiga, olg‘a!2. en sus de loc.prép. ustiga, bundan tashqari. -
16 ventre
nm.1. qorin, qursoq, ich, oshqozon, me'da, qorincha, to‘sh; ich, ichki qism, qa'r; prendre du ventre qorin qo‘ymoq, solmoq; avoir le ventre creux ochiqmoq, qorni ochqamoq; avoir le ventre plein qornini to‘ydirmoq, to‘ymoq; avoir du coeur au ventre jasur, mard, dovyurak bo‘lmoq; à plat ventre yuz tuban, muk tushib, yer tishlab, sudralib, emaklab, o‘rmalab; être à plat ventre devant qqn. laganbardorlik, xushomadgo‘ylik qilmoq, yaltoqlanmoq, jilpanglamoq; courir ventre à terre bor kuchi bilan, oyog‘ini qo‘lga olib yugurmoq; il a les yeux plus grands que le ventre uning ko‘zlari yeb qo‘ygudek, uning ko‘zlari och, suq; faire mal au ventre à qqn. ko‘nglini aynatmoq, ozdirmoq, jirkantirmoq; manger à ventre déboutonné haddan tashqari ko‘p ovqat yemoq, og‘zi-burnidan chiqquncha yemoq; prov. ventre affamé n'a point d'oreilles och qoringa gap yuqmas2. qavariqlik, do‘nglik, qavariq joy, qorin (biror narsaning); kema, samolyotning qorni. -
17 vers
prép.1. yo‘nalishni ifodalaydi tomon, tomonga, tarafga, qarab, qarata, sari, -ga; courir vers la maison uyga, uy tomonga chopmoq2. vaqtni ifodalaydi tomon, taxminan, -ga yaqin; il est arrivé vers cinq heures u soat beshlarga qarab keldi; vers la fin oxiri, pirovardida, nihoyat, natijada.nm. she'r; misra; vers blanc oq she'r, qofiyasiz she'r; en vers she'rda, nazmda, she'riy uslubda yozilgan; mettre en vers she'riy shaklga keltirmoq; faire des vers she'r yozmoq, to‘qimoq. -
18 zèbre
nm.1. zebra; loc.fam. courir comme un zèbre juda tez chopmoq, bor kuchi bilan yugurmoq, otkeldisiga chopmoq2. fam. g‘alati odam.
См. также в других словарях:
courir — [ kurir ] v. <conjug. : 11> • curir 1080; a remplacé l a. fr. courre, lat. currere → courre I ♦ V. intr. A ♦ (Êtres animés) 1 ♦ Aller, se déplacer rapidement par une suite d élans, en reposant alternativement le corps sur l une puis l autre … Encyclopédie Universelle
courir — COURIR, ou COURRE. v. n. Je cours, tu cours, il court; nous courons, vous courez, ils courent. Je courois. Je sourus. Je courrai. Je courrois. Cours. Qu il coure. Que je courusse. Aller de vitesse et avec impétuosité. Courir légèrement. Courir de … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
courir — ou Courre. v. n. Aller de vistesse, & avec impetuosité. Courir legerement. courir de toute sa force. ce cheval court viste comme un cerf. cet homme court comme un Basque. courir, courre la poste. il est parti, courez aprés. courir à toute bride,… … Dictionnaire de l'Académie française
courir — Courir, act. acut. Qu on dit aussi Courre, Tantost est simplement aller de course, Currere. Il a couru grand erre, Longum iter cursu per egit. Tantost aller sur une beste courant. Ainsi l on dit, Courir la Poste. Tantost poursuyvre à course de… … Thresor de la langue françoyse
courir — (kou rir), je cours, tu cours, il court, nous courons, vous courez, ils courent ; je courais ; je courus, nous courûmes ; je courrai ; je courrais ; cours, courez, courons ; que je coure, que tu coures, qu il coure, que nous courions ; que je… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
COURIR — v. n. ( Je cours, tu cours, il court ; nous courons, vous courez, ils courent. Je courais. Je courus. J ai couru. Je courrai. Je courrais. Cours. Que je coure. Que je courusse. Courant. ) Aller avec vitesse, avec impétuosité. Courir légèrement.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
COURIR — v. intr. Aller avec vitesse, avec impétuosité. Courir de toute sa force. Courir sur quelqu’un. Courir après quelqu’un. Courir à toutes jambes. Ils couraient aussi vite l’un que l’autre. Ceux qui couraient dans les jeux Olympiques. On le dit,… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
courir — vi. ; se hâter, se dépêcher, se précipiter ; se mettre en quête ; souffler (ep. du vent) ; sévir, se répandre, (ep. d une épidémie) ; ruisseler. vt. , courir (un risque, la compagne...) ; parcourir, sillonner ; chasser (les poules hors d un… … Dictionnaire Français-Savoyard
courir — v.t. Courir les filles, les garçons, être coureur, coureuse. □ v.i. Courir sur l haricot ou sur le système, ou simplement courir, agacer, énerver, importuner : Tu me cours … Dictionnaire du Français argotique et populaire
Courir — Course Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. « Courir » redirige ici. Pour la chaîne de magasins française, voir Courir (chaîne de magasins) … Wikipédia en Français
Courir de Mardi Gras — (Mardi Gras Run) The Savoy LA Courir (run) in 2010 Type Local, cultural, Catholic, Cajun … Wikipedia