Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

connaissance

  • 1 connaissance

    nf.
    1. bilish, anglab yetish; théorie de la connaissance bilish nazariyasi
    2. bilim, ilm, donishlik, ma'lumot, xabardorlik, voqiflik; pl. bilim, ma'lumot; connaissances étendues keng ma'lumot, ilm; en connaissance de cause ishning ko‘zini bilib; porter à la connaissance de xabardor qilmoq, ma'lum qilmoq, bildirmoq; il est venu à ma connaissance menga ma'lum bo‘ldi-ki; prendre connaissance bilib olmoq, tanimoq, bilmoq; prendre connaissance de qqch. tanishmoq, ko‘rmoq; donner connaissance de tanishtirmoq, ko‘rsatmoq; à ma connaissance menga ma'lum bo‘lishicha
    3. ong, shuur, anglash, sezgi, his, tuyg‘u, aql, xayol, es, yod, xotira, zehn, hush; perdre connaissance xushdan ketmoq, behush bo‘lib qolmoq; reprendre connaissance hushiga kelmoq
    4. tanishish, tanishlik, oshnachilik, bilish, xabardorlik; faire connaissance avec qqn. tanishmoq; être, se trouver en pays de connaissance tanishlari orasida bo‘lmoq; il est de ma connaissance u mening tanishim
    5. tanish, oshna; de vieilles connaissances eski oshnalar; une de mes connaissances mening bir tanishim, oshnam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > connaissance

  • 2 affaisser

    vpr.
    1. cho‘kmoq, o‘tirib qolmoq; le sol s'est affaissé par endroits tuproq har joy-har joyda cho‘kib qolgan
    2. sekin o‘ tirmoq, o‘ tirib qolmoq, cho‘kkalamoq, yiqilmoq; elle perdit connaissance et s'affaissa u hushidan ketib o‘tirib qoldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affaisser

  • 3 avec

    I prép.
    1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi
    2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq
    3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq
    4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi
    5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan
    6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi
    7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi
    8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradi
    II adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avec

  • 4 cultiver

    vt.
    1. ishlamoq, ishlov bermoq, ishlab tayyorlamoq, yetishtirmoq, o‘stirmoq; cultiver la petite fleur bleue fam. hissiyotga berilmoq, tez ta'sirlanadigan bo‘lmoq, tez hayajonlanmoq
    2. singdirmoq, o‘rnatmoq, yoymoq, tarbiyalamoq, orttirmoq, o‘stirmoq; odatlantirmoq; cultiver un goût; ishtiyoq, havas, qiziqish uyg‘otmoq; cultiver la connaissance tanishmoq
    3. ilm olmoq, ma'rifat tarqatmoq, oqartmoq
    4. o‘stirmoq, rivojlantirmoq (aqlni); se cultiver bilim olmoq, ma'rifatli bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cultiver

  • 5 empirique

    adj.
    1. emperik, tajribaga asoslangan; tajribadan kelib chiqqan, tajribadan olingan; une méthode empirique empirik uslub; une connaissance empirique tajribaga asoslangan bilim
    2. philos empirizmga oid, empirizmga xos bo‘lgan, empirik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > empirique

  • 6 enchanté

    -ée
    adj.
    1. sehrli, mo‘jizali, maftunkor, fusunkor
    2. qoyil qolgan, zavqlangan, ich-ichidan quvongan; shod, mamnun; enchanté de faire votre connaissance siz bilan tanishganimdan xursandman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enchanté

  • 7 parlé

    -ée
    adj. og‘zaki, so‘zlashuv; langue parlée so‘zlashuv tili; connaissance de l'anglais parlé ingliz og‘zaki tilini bilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parlé

  • 8 perdre

    I vt.
    1. yo‘qotmoq, mahrum bo‘lmoq, ayrilmoq, boy bermoq, qo‘ldan ketkizmoq; il perd, il a perdu tout son argent au jeu, dans une faillite u o‘yinda, omadsizlikda bor pulini boy beryapti, boy berdi; perdre son emploi ish joyini yo‘qotmoq; loc. n'avoir plus rien a perdre yo‘qotadigan hech vaqosi bo‘lmaslik; vous ne perdez rien pour attendre kutganingizga yetasiz; fam. tu ne le connais pas? tu n'y perds rien, tu ne perds rien sen uni tanimaysanmi? ko‘p narsa yo‘qotmapsan, ko‘p narsa yo‘qotmapsan!
    2. yo‘qotmoq, ayrilmoq, judo bo‘lmoq; elle avait perdu son père à douze ans u otasidan o‘n ikki yoshida ayrilgan edi; depuis qu'il boit, il a perdu tous ses amis ichishni boshlagandan beri u hamma do‘stlaridan ayrildi
    3. yo‘qotmoq (bir qismini, sifatini); perdre ses cheveux sochi to‘kilib ketmoq; perdre du poids ozmoq; perdre ses forces kuchdan qolmoq; perdre la vie hayotini yo‘qotmoq, o‘lmoq; perdre la raison aqldan ozmoq; perdre la mémoire xotirasini yo‘qotmoq; perdre connaissance hushidan ketmoq; perdre courage yuragi dov bermaslik; perdre patience sabri tugamoq, toqati toq bo‘lmoq; ce procédé a perdu son intérêt bu ish o‘z mohiyatini yo‘qotdi; certains mots perdent leur sens ayrim so‘zlar o‘z ma'nolarini yo‘qotadilar
    4. yo‘qotib qo‘ymoq, adashtirib qo‘ymoq; j'ai perdu mon stylo men ruchkamni yo‘qotib qo‘ydim; nous avons perdu notre guide biz yo‘lboshlovchimizni adashtirib qo‘ydik
    5. yo‘qotmoq, tushirib yubormoq; le blessé perd beaucoup de sang yarador ko‘p qon yo‘qotyapti
    6. yo‘qotmoq, qochirmoq; ne pas perdre une bouchée, une miette d'une conversation suhbatdan biror og‘iz so‘zni ham, bir ushoqni ham yo‘qotmaslik; loc. perdre qqn.qqch. de vue biror kimsani, biror narsani ko‘zdan qochirmoq (borib ko‘rmaslik, uchrashmaslik); nous nous sommes perdus de vue biz birbirimizni ko‘zdan qochirdik
    7. yo‘qotmoq, boshqarolmay qolmoq, adashmoq; perdre son chemin yo‘ldan adashmoq; loc. perdre pied nima qilarini bilmaslik, qiyin ahvolda qolmoq; perdre le nord o‘zini yo‘qotmoq, hayajonlanmoq, to‘lqinlanmoq
    8. yo‘qotmoq, foydalanib qolmaslik, o‘tkazib yubormoq; perdre du temps vaqtni yo‘qotmoq; perdre son temps o‘z vaqtini bekorga o‘ tkazmoq; vous n'avez pas un instant à perdre bir daqiqa ham yo‘qotmasligingiz kerak; il a perdu une bonne occasion de se taire u jim tursa yaxshiroq bo‘lar edi
    9. yutqazmoq, boy bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; perdre l'avantage ustunlikni boy bermoq; perdre la partie o‘yinni boy bermoq; perdre une bataille jangni yutqazmoq; perdre un procès u ishni yutqazdi (sudda); il a perdu u yengildi; il a horreur de perdre u yutqazadi (u yaxshi o‘yinchi emas); perdre du terrain orqada qolaboshlamoq, yutqazaboshlamoq, tashabusni boy bermoq; cette maladie perd du terrain bu kasallik chekinaboshladi
    10. mahrum qilmoq; halok, nobud qilmoq, juvonmarg, xarob qilmoq; il cherche à nous perdre u bizni nobud qilmoqchi
    11. tushirmoq (obro‘sini), zarar qilmoq (obro‘siga), mahrum qilmoq (obro‘sidan, amalidan), o‘z boshiga yetmoq; son excès d'ambition le perdra uning o‘ ta shuhratparastliligi o‘z boshiga yetadi; perdre qqn. auprès de qqn. biror kishini biror kishi oldida obro‘sini to‘kmoq; c'est le témoignage de son complice qui l'a perdu o‘z sherigining guvohligi uning boshiga yetdi
    12. buzmoq, yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq; uning yomon tanishlari uni yo‘ ldan chiqardi; relig. yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq, gunohi azimga botirmoq
    13. birovni to‘g‘ri yo‘ldan chiqarmoq, adashtirmoq
    II se perdre vpr.
    1. yo‘q bo‘lib ketmoq, yo‘qolmoq; les traditions se perdent an'analar yo‘q bo‘lib ketyapti
    2. yomon foydalanilmoq, keraksiz bo‘lmoq, yo‘qotmoq, boy bermoq; laisser (se) perdre une occasion qulay paytni boy bermoq
    3. g‘oyib bo‘lmoq, yo‘q bo‘lmoq; des silhouettes qui se perdent dans la nuit tunda g‘oyib bo‘ladigan sharpalar
    4. adashmoq, adashib qolmoq; chalg‘imoq, tutilib qolmoq; nous allons nous perdre biz adashib qolamiz; c'était la nuit et je me suis perdu tun edi va men adashib qoldim; plus je pense à ce problème, plus je m'y prends men bu masalani qancha o‘ylasam, shuncha adashib ketaman; se perdre dans, en botmoq, berilmoq, g‘arq bo‘lmoq; se perdre dans ses pensées o‘z xayollariga g‘arq bo‘lmoq
    5. relig. yo‘ldan ozmoq, gunohi azimga botmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdre

  • 9 personne

    nf.
    1. odam, kishi; shaxs, o‘zlik; certaines personnes ba'zi odamlar; une ville où habitent dix mille personnes o‘n ming kishi yashaydigan shahar; distribuer une part, une portion par personne kishi boshiga bir bo‘lak, bir kosadan tarqatmoq; une personne intelligente aqlli odam; une personne de connaissance tanish kishi; une personne âgée qari kishi; grande personne kishi, katta kishi; les enfants et les grandes personnes bolalar va katta kishilar; faire grand cas de sa personne o‘zini ulug‘ qilib ko‘rsatmoq; la personne et l'oeuvre d'un écrivain yozuvchining shaxsiyati va asari; il est bien de sa personne u ko‘rinishdan chiroyli kishi; en personne shaxsan, o‘zi; dr. personne physique, morale jismoniy, yuridik shaxs; exposer sa personne o‘z hayotini xavf ostiga solmoq
    2. vieilli ayol; il vit avec une jolie personne u juda chiroyli ayol bilan yashaydi
    3. gram. shaxs (fe'l formalari, kishilik olmoshlari, shuningdek egalik va nisbat qo‘shimchalari orqali ifodalanuvchi grammatik kategoriya); première personne birinchi shaxs.
    pron.indéf.
    1. kimdir, biror kimsa, biror kishi; vous le savez mieux que personne siz uni hammadan ko‘ra ham yaxshiroq taniysiz
    2. (ne bilan) hech kim, hech kimsa, biror kishi; que personne ne sorte! hech kim chiqmasin! il n'y avait personne hech kim yo‘q edi; je ne vois plus jamais personne men butunlay, umuman hech kimni ko‘rmayapman; personne d'autre que lui undan boshqa hech kim; je ne trouve personne de plus sérieux qu'elle men undan ko‘ra jiddiyroq boshqa hech kimni ko‘rmayapman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > personne

  • 10 pratique

    nf.
    1. amaliyot, amal, tajriba; après dix ans de pratique sur le terrain yerdagi o‘n yillik tajribadan so‘ng; dans la pratique hayotda, amalda
    2. tajriba, bilim; je n'en ai pas la pratique mening bu ishda tajribam yo‘q; en pratique amaliyotga, amalga; des décisions qu'il faut mettre en pratique amalga oshirish kerak bo‘lgan qarorlar
    3. litt. diniy marosim, rasm-rusm, udum; la pratique religieuse diniy marosim
    4. odat, udum, rasm; la vente à crédit est devenue une pratique courante kreditga sotish kundalik odatga aylanib qoldi
    5. xususiy ish (vrach haqida).
    adj.
    1. omilkor, ishbilarmon, tajribali; ce garçon n'a aucun sens pratique bu bolada hech qanday tajriba nishonasi yo‘q; une femme pratique omilkor xotin
    2. amaliy; la connaissance pratique d'une langue tilni amaliy bilish; exercices, travaux pratiques amaliy mashq, ishlar
    3. oddiy, kundalik; la vie pratique kundalik hayot
    4. qulay, amaliy jihatdan yaxshi, ixcham (narsa, ish-harakat); un outil pratique qulay asbob; c'est, ce n'est pas pratique bu qulay, qulay emas; approchez-vous, ce sera plus pratique yaqinroq keling, bu qulayroq bo‘ladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pratique

  • 11 relatif

    -ive
    adj.
    1. nisbiy; toute connaissance est relative har qanday bilim nisbiydir; valeur relative nisbiy qiymat; tout est relatif hamma narsa nisbiydir
    2. qisman, to‘la bo‘lmagan, nisbatan; il est d'une honnêteté relative u nisbatan sofdil
    3. taalluqli, aloqador, bog‘liq, bog‘langan; positions relatives o‘zaro bog‘liq nuqtai nazarlar; document relatif à tel sujet, à telle période biron bir mavzuga, davrga taalluqli hujjat
    4. gram. nisbiy; pronom relatif nisbiy olmosh; adjectif relatif nisbiy sifat; proposition relative aniqlovchi ergash gap.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relatif

См. также в других словарях:

  • connaissance — [ kɔnɛsɑ̃s ] n. f. • conoissance XIe; de connaître I ♦ 1 ♦ Fait, manière de connaître. La connaissance d un objet. ⇒ conscience; compréhension, représentation. Connaissance de choses nouvelles. ⇒ découverte. Il a une bonne connaissance de la… …   Encyclopédie Universelle

  • Connaissance — (fr., spr. Konnässangs), 1) Kenntniß; 2) Bekanntschaft; 3) Art der Hirschfährte, s.d. Connaissement (spr. Konnäß mang), so v. w. Connossament; Connaissable (spr. Konnäßabel), kennbar …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Connaissance — (frz., spr. – nässángß), Kenntnis; Bekanntschaft. C. des temps (spr. dä tang), die vom Bureau des longitudes in Paris jährlich herausgegebene Sammlung von astron. Ephemeriden …   Kleines Konversations-Lexikon

  • Connaissance — (frz. Konnässangs), Kenntniß, Bekanntschaft; Connaissement (frz. Konäßmang), Conossament, engl. bill of lading, Ladungsschein, der von dem Kapitän ausgestellte Frachtbrief …   Herders Conversations-Lexikon

  • connaissance — (ko nê san s ) s. f. 1°   État de l esprit de celui qui connaît et discerne. La connaissance de Dieu. La connaissance du bien et du mal. La connaissance du coeur humain. Ce guide a la connaissance de la montagne. •   Qu est ce que Jupiter… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • CONNAISSANCE — s. f. L exercice de cette faculté par laquelle l âme connaît et distingue les objets. Perdre toute connaissance. Il n a plus de sentiment ni de connaissance. Elle est restée longtemps sans connaissance. J eus bientôt repris connaissance. Elle s… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • Connaissance — La connaissance est une notion aux sens multiples à la fois utilisée dans le langage courant et objet d étude poussée de la part des philosophes contemporains. Les connaissances, leur nature et leur variété, la façon dont elles sont acquises,… …   Wikipédia en Français

  • CONNAISSANCE — n. f. Exercice de la faculté par laquelle on connaît et on distingue les objets. Perdre toute connaissance. Il n’a plus de sentiment ni de connaissance. Elle est restée longtemps sans connaissance. Un transport au cerveau lui a ôté toute… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • connaissance — nf., science, savoir ; expérience, choses que l on connaît ; relation, personne que l on connaît ; conscience, facultés intellectuelles ; rencontre (de qq.) : konèssanse (Aix, Cordon), kon nchinse (Arvillard.228), KO NSANSE (Albanais.001b, Annecy …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • Connaissance — Con|nais|sance [... sã:s] die; , n [...sn̩] <aus gleichbed. fr. connaissance zu connaître »kennen, erkennen«, dies aus gleichbed. lat. cognoscere> (veraltet) a) Bekanntschaft, Kenntnis; b) Bekanntenkreis …   Das große Fremdwörterbuch

  • connaissance —    Maîtresse, concubine.        Ah! vous avez une connaissance, monsieur!    DE LEUVEN …   Dictionnaire Érotique moderne

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»