-
1 chasse
nf.1. ov; ov mavsumi; ov qilinadigan yerlar; chasse à courre itlar bilan ovlash2. o‘lja3. qiruvchi; avion de chasse qiruvchi samolyot4. chasse d'eau hojatni yuvish moslamasi5. chasse à l'homme ta'qib qilinayotgan odam. -
2 châsse
nf. quti, sandiqgardish, ko‘zoynak gardishi. -
3 garde-chasse
nm. ov noziri. -
4 ouverture
nf.1. ochilish, ochiqlik; l'ouverture des portes du magasin se fait à telle heure magazin eshiklari shu soatda ochiladi; heures, jours d'ouverture ochilish soatlari, kunlari; ouverture d'un objectif; régler l'ouverture ob'ektiv tirqishi; ob'ektiv tirqishini moslamoq; ouverture d'un angle burchak kengligi2. ochilish, ishga tushish; ouverture d'une autoroute avtostradaning ochilishi; ouverture d'esprit aqlning ziyrakligi, zukkoligi3. ochilish, boshlanish; ouverture de la session, d'un débat sessiyaning, muzokaraning ochilishi; ouverture de la chasse, de la pêche ov, baliq ovining ochilishi; faire l'ouverture (de la chasse) ov sezonini ochmoq, ov ochilishining birinchi kuni ovga bormoq; le demi d'ouverture o‘yinni boshlovchi o‘yinchi (regbi)4. pl. takliflar; faire des ouvertures de paix, de négociation tinchlik, muzokara taklif qilmoq5. mus. uvertura6. narsaning ochiq joyi; ochiqlik, bo‘sh joy, teshik; les ouvertures d'un bâtiment imoratning teshiklari (deraza, eshik); ouverture d'une grotte, d'un puits g‘orning, quduqning og‘zi7. yo‘l, imkoniyat; c'est une ouverture sur un monde inconnu bu notanish dunyoga yo‘l. -
5 cor
nm.1. shox, muguz, burg‘u; cor de chasse ov muguzi; cor d'harmonie valtorna; sonner du cor muguz chalmoq; à cor et à cri loc.adv. qiy-chuv va shovqin-suron bilan, jazava bilan; vouloir, réclamer à cor et à cri nima bo‘lganda ham talab qilmoq2. shox, bug‘u shoxi.nm. qadoq, qavariq, shish. -
6 donner
I vt.1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilibII vi.1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoqIII se donner vpr.1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq. -
7 droit
nm.1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.-droiteI adj.1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoyaII nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlarIII adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.-droiteI adj.1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dilII nf.1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga2. o‘ng qo‘l3. o‘ng qanot, o‘ng tomon4. polit. o‘ng partiyalarIII nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda). -
8 équipement
nm.1. shaylash, kerakli yarog‘ bilan ta'minlash; ta'minlanish2. qurol-yarog‘, aslaha-anjom; un équipement militaire harbiy aslahaanjom; un équipement de pêche baliq ovlash asboblari; un équipement de chasse ovchilik anjomlari. -
9 fermeture
nf.1. yopish, yopilish (kalit yoki boshqa narsa bi lan)2. yopilish, tugash; c'est demain la fermeture de la chasse ertaga ov sezonining yopilishi3. qulf, zanjir, tamba ilgak, ilma, tugma. -
10 ouvert
-erteadj.1. ochiq; porte, fenêtre ouverte ochiq eshik, deraza; grand ouvert lang ochiq2. ochiq, kirsa bo‘ladigan (joy); magasin ouvert ochiq magazin; le musée est ouvert muzey ochiq3. ochiq (tashqari bilan aloqada); bouche ouverte, yeux ouverts ochiq og‘iz, ochiq ko‘z; sons ouverts ochiq tovush; o ouvert ochiq o; robinet ouvert ochiq jo‘mrak; le gaz est ouvert gaz ochiq4. ochiq, ochilgan, yozilgan; main ouverte yoziq barmoqlar; fleur ouverte ochilgan gul; à bras ouverts quchoq ochib; lire le latin à livre ouvert lotin tilini sharillatib o‘qimoq; chemise ouverte ochiq ko‘ylak5. ochiq, yorilgan, teshilgan; opération à coeur ouvert ochiq yurak operatsiyasi6. ochiq (foydalansa bo‘ladigan); canal ouvert à la navigation kemalar harakati uchun ochiq kanal; bibliothèque ouverte à tous hamma uchun ochiq kutubxona; des espaces ouverts ochiq maydonlar; ville ouverte ochiq shahar7. ochiq (ruxsat etilgan, boshlangan); la chasse, la pêche est ouverte ov, baliq ovi ochiq8. ochiq ko‘ngil, ko‘nglidagini yashirmaydigan, ko‘ngli ochiq, samimiy; un visage très ouvert juda ham ochiq chehra; loc. il nous a parlé à coeur ouvert u bizga chin yurakdan gapirdi9. ochiqdan-ochiq, ochiq-oydin ko‘rinib turgan, oshkora (his-tuyg‘u); il faut éviter un conflit ouvert ochiq nizodan qochish kerak10. ziyrak, zukko; un garçon ouvert et intelligent ziyrak va aqlli bola; un esprit ouvert zukko aql. -
11 palombe
nf. yovvoyi kaptar; chasse à la palombe yovvoyi kaptar ovi. -
12 partie
nm.1. litt. bo‘lak, qism, parcha; un objet fait de plusieurs parties ko‘p qismdan qilingan narsa2. faire partie de kirmoq, qarashli bo‘lmoq, qo‘shilmoq; tu fais partie de ma famille sen mening oilam a'zosisan; cela ne fait pas partie de mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi3. qism, bo‘lak; les parties du corps gavdaning muchalari; fam.ellipt. les parties erkak kishining jinsiy a'zolari, avrat4. soha, ixtisos, kasb, hunar; elle est très forte dans sa partie u o‘z sohasida juda kuchli.nf.1. taraf, tomon; la partie adverse qarshi tomon; loc. être juge et partie tarafkash sud'ya bo‘lmoq2. loc. prendre qqn. à partie birovni ayblamoq, birovdan jahli chiqmoq; cessez de me prendre à partie! meni ayblashni bas qiling!3. dushman, raqib; loc. avoir affaire à forte partie kuchli raqibga duch kelmoq.nf. partiya, daf'a, qur, o‘yin; la partie, la revanche et la belle partiya, revansh va hal qiluvchi partiya; faire une partie de cartes bir qur qarta o‘ynamoq; gagner, perdre la partie partiyani yutmoq, yutqazmoq; kurash; la partie a été rude kurash og‘ir bo‘ldi; j'abandonne la partie men taslim bo‘ldim2. sayr-tomosha, o‘yin-kulgi; une partie de chasse ov, ovga borish; une partie de plaisir o‘yin-kulgi; loc. se mettre, être de la partie biror narsada qatnashmoq, ishtirok etmoq; ce n'est que partie remise, nous nous retrouverons bu qoldirilgan partiya xalos, biz yana uchrashamiz. -
13 patrouille
nf.1. patrul2. ilg‘or, dozor (asosiy qismlardan oldinga yuborilgan kichik qism, gruppa); patrouille de reconnaissance razvedkachi dozor; avions envoyés en patrouille dozorga jo‘natilgan samolyotlar; patrouille de chasse soqchi qiruvchi samolyot. -
14 pavillon
nm.1. rovon, shiyponcha, uycha; pavillon de chasse ovchilar uychasi; les pavillons d'un hôpital kasalxona pavilonlari; habiter un pavillon shiyponchada yashamoq2. fligel (asosiy uy yoniga qurilgan bino); le pavillon d'angle d'un château qasrning burchagidagi fligel.nm.1. og‘iz (puflab chalinadigan musiqa asboblarida); le pavillon d'une trompette karnayning og‘zi2. quloq chanog‘i (suprasi).nm. kema bayrog‘i; pavillon de guerre harbiy bayroq; amener le pavillon bayroqni topshirmoq (taslim bo‘lmoq); ensemble de pavillons bayram kunlari osib qo‘yiladigan rang-barang signal bayroqlari; baisser pavillon devant qqn. biror kimsaga yon bermoq. -
15 permis
nm.inv.1. ruxsatnoma; permis de construire qurish ruxsatnomasi; permis de chasse ov qilish ruxsatnomasi2. permis de conduire haydovchilik guvohnomasi; passer son permis haydovchilik guvohnomasi olish uchun imtihon topshirmoq. -
16 sauvagine
nf. suvda suzuvchi yovvoyi qushlar; chasse à la sauvagine suzuvchi qushlar ovi. -
17 sorier
-ièreI n.1. jodugar, sehrgar2. fam. (vielle) sorcière (qari) jodugar; loc. chasse aux sorcières o‘z muxoliflarini ta'qib qilishII adj.m.fam. ce n'est pas sorcier buning g‘aroyib joyi yo‘q. -
18 tableau
nm.1. rasm, san'at asari, xolst2. yozuv taxtasi3. tableau d'affichage e'lonlar taxtasi, lavha, jadval4. tableau de bord uchuv-nazorat asboblarining uchuvchi oldidagi majmuasi5. tableau de contrôle o‘lchovnazorat asboblarining ko‘rsatgichi6. tableau d'honneur hurmat taxtasi7. tableau chronologique, synoptique xronologik, sinoptik jadval8. tableau des conjugaisons fe'llar tuslanishi jadvali9. tableau de chasse turiga qarab terib qo‘yilgan ov o‘ljasi. -
19 trompe
nf.1. mis surnay; trompe de chasse ov burg‘usi2. xartum (fil); ba'zi hasharotlarning og‘zidagi a'zo, xartumcha3. anat. nay, trubka, kanal; trompe de Fallope Fallopiy nayi, bachadon nayi4. archit. gumbaz tayanchi.
См. также в других словарях:
chasse-ca — chasse ca·fé; … English syllables
chasse — [ ʃas ] n. f. • v. 1175; de chasser I ♦ 1 ♦ Action de chasser, de poursuivre les animaux (⇒ gibier) pour les manger ou les détruire. Art de la chasse. ⇒ cynégétique; fauconnerie, tenderie, vénerie. Saint Hubert, patron des grandes chasses. « La… … Encyclopédie Universelle
chassé — chasse [ ʃas ] n. f. • v. 1175; de chasser I ♦ 1 ♦ Action de chasser, de poursuivre les animaux (⇒ gibier) pour les manger ou les détruire. Art de la chasse. ⇒ cynégétique; fauconnerie, tenderie, vénerie. Saint Hubert, patron des grandes chasses … Encyclopédie Universelle
châsse — chasse [ ʃas ] n. f. • v. 1175; de chasser I ♦ 1 ♦ Action de chasser, de poursuivre les animaux (⇒ gibier) pour les manger ou les détruire. Art de la chasse. ⇒ cynégétique; fauconnerie, tenderie, vénerie. Saint Hubert, patron des grandes chasses … Encyclopédie Universelle
chasse- — ⇒CHASSE , élément préf. Élément préf. tiré du rad. de chasser1 et 1er élément de composés gén. masc. (dans la lang. de la technol. et dans la lang. pop.). A. TECHNOL. [Le suj. du verbe chasser désigne un outil, un instrument, une machine] V.… … Encyclopédie Universelle
Châsse — de saint Démétrios, cathédrale de Thessalonique, Grèce. Une châsse désigne généralement un reliquaire contenant le corps d un saint (entier, ou sa plus grande partie), voire de deux ou trois s il s agit par exemple de saints martyrisés ensemble.… … Wikipédia en Français
chasse — CHASSE. s. f. (La prem. syllabe est brève.) Action de chasser, de poursuivre. Il se dit particulièrement De la poursuite des bêtes. Chasse générale, que font les Princes en quelques pays. Chasse aux chiens courans, au lévrier, à l oiseau, Pour… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
chassé — chassé, ée 1. (cha sé, sée) part. passé de chasser. 1° Poursuivi par les chasseurs. Sangliers chassés et pris. 2° Expulsé. • Hippias est chassé, la tyrannie des Pisistratides est entièrement éteinte, BOSSUET Hist. I, 8. • Son père, chassé … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Chassé — bezeichnet: eine Gemeinde in der französischen Region Pays de la Loire, siehe: Chassé (Sarthe) einen Wechselschritt beim Tanzen, siehe: Chassé (Tanzschritt) Chassé ist außerdem der Familienname folgender Personen: David Hendrik Chassé (1765–1849) … Deutsch Wikipedia
chásse — Chásse, f. penacut. Vient du Latin Capsa, Qui est dit a capiendo, parce qu elle recoit et contient ce qu on y met. Le Languedoc dit Cayssa, conforméement à la signification dudit mot Latin, pour un coffre de bois, qui n est de bahu. Ce que le… … Thresor de la langue françoyse
châsse — CHÂSSE. sub. f. (La prem. syllabe est longue.) Sorte de caisse, de coffre où l on garde les reliques de quelque Saint. Châsse de bois doré, d argent, d or. Châsse enrichie de pierreries. La châsse d un tel Saint. On a descendu la châsse de Sainte … Dictionnaire de l'Académie Française 1798