Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

c'est+bateau

  • 1 point

    nm.
    1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq
    2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari
    3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq
    4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan
    5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas
    6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda
    7. belgi, hisob belgisi
    8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta
    9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi
    10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga
    11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)
    12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.
    nm.
    1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq
    2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki
    3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.
    nm.
    1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari
    2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.
    nm.
    1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq
    2. chokni, baxiyani tikish uslubi.
    adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point

  • 2 aller

    I vi.
    1. yurmoq, siljimoq; aller à pied piyoda yurmoq; aller en voiture mashinada yurmoq; aller en train poyezdda yurmoq; aller en bateau kema, paroxodda suzmoq; aller en avion samolyotda uchmoq; aller à bicyclette velosipedda bormoq; aller à Moscou Мoskvaga bormoq; aller en France Fransiyaga bormoq; aller de Paris à Rome Parijdan Rimga bormoq; ce train va vite bu poyezd tez yuradi
    2. olib bormoq; cette route va à Paris bu yo‘ l Parijga olib boradi
    3. jo‘namoq, ketmoq; aller au bureau xizmatga, ishga ketmoq
    4. -ga yetmoq; cho‘zilmoq; yastanib yotmoq; la forêt va jusqu'au lac o‘rmon ko‘lgacha cho‘zilib yotibdi
    5. yashamoq, o‘zini … his qilmoq; le malade va mieux bemor o‘zini yaxshi his qilmoqda; comment allez-vous? – merci, je vais bien qalaysiz, ahvolingiz qalay? – rahmat, yaxshi yuribman, yaxshi yashab yuribman
    6. ketmoq; comment ça va? – merci, ça va bien! ishlar qalay? – rahmat, ishlar yaxshi, ketyapti; les affaires vont bien, mal ishlar yaxshi, yomon ketyapti
    7. yarashmoq, loyiq kelmoq (kiyim); ce chapeau lui va bu shlapa unga yarashadi
    8. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; qanoatlantirmoq; ça me va bu menga to‘g‘ri keladi
    9. o‘zidan keyingi infinitiv bilan birga yaqin kelasi zamonni yasaydi: nous allons rester ici biz bu yerda qolamiz; il va partir dans un instant u hozir jo‘nab ketadi
    10. je suis allé me promener men sayr qilishga, sayr qilish maqsadida bordim
    11. undov so‘z; allons! allez! qani, boshladik! boshlang!
    12. vous y allez fort! siz juda oshirib yubordingiz; il y va de notre vie bizning hayotimiz haqida gap ketyapti
    13. depuis un an il laisse tout aller bir yildan buyon u hamma narsani tashlab qo‘ydi; laisser aller ses affaires ishlarini tashlab qo‘ymoq; ne la laisse pas aller là-bas uni u yoqqa kiritma
    II s'en aller vpr.
    1. ketmoq, ketib qolmoq; il s'en va u jo‘nab ketyapti
    2. tozalamoq; ketmoq, toza bo‘lmoq; les taches d'encre s'en vont avec ce produit bu mahsulot siyoh dog‘larini ham ketkizadi.
    nm.
    1. bir tomonga yo‘naltirilgan harakat, borish; j'ai pris à l'aller le train du matin borishda ertalabki poyezdga o‘ tirdim
    2. poyezdning bir tomonga borish chiptasi; un aller pour Marseille Мarselga borish uchun chipta bering; un aller et retour borish-kelish chiptasi; au pis aller juda bo‘lmaganda, hech bo‘lmasa, zo‘r kelsa; c'est un pis aller bu ilojsiz holatdir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aller

  • 3 écueil

    nm.
    1. suv ostidagi qoya; sayozlik, sayoz joy; le bateau s'est brisé sur les écueils kema suv osti qoyasiga urilib pachaqlandi
    2. fig. xavfli to‘g‘anoq, to‘siq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écueil

  • 4 embarquer

    I vt.
    1. odam qo‘ymoq, odam chiqarmoq; yuk ortmoq (transport vositasiga); embarquer des marchandises Tovar, mollarni yuklamoq; bortga yuk ortmoq
    2. shiddatli to‘lqinga yo‘liqmoq, duchor bo‘lmoq; le bateau a embarqué kemani, palubani suv bosdi
    3. fam. hibsga olmoq; la police est venu pour l'embarquer politsiya uni olib ketmoq uchun keldi
    4. fam. o‘g‘irlab olib ketmoq; les voleurs ont embarqué tous les objets de valeur o‘g‘rilar barcha qimmatbaho narsalarni olib ketdilar
    5. fam. aralashtirmoq, tortmoq; on l'a embarqué dans une sombre affaire uni shubhali ishga tortdilar
    II vi.
    1. o‘ tirmoq, chiqmoq, minmoq (transport vositalariga)
    2. palubadan oshib kirmoq (to‘lqin haqida)
    III s'embarquer vt.
    1. kemaga o‘ tirmoq, kemaga chiqmoq; ils se sont embarqués hier pour le Maroc ular kecha kemaga o‘ tirib Marokashga jo‘nab ketdilar
    2. biror shubhali ishga aralashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > embarquer

  • 5 engloutir

    I vt.
    1. yutib qo‘ymoq, yutib yubormoq, paqqos tushirmoq; (ochko‘zlik bilan); il a englouti tout son dîner en trois minutes u ovqatini uch minutda paqqos tushirdi
    2. yutib yubormoq, ko‘mib yubormoq; ko‘zdan g‘oyib qilmoq; la tempête a englouti le navire quturgan bo‘ron kemani yutib yubordi
    3. sarf qilmoq, ishlatib yubormoq; il englouti toute sa fortune dans cette affaire bu ishga o‘zining barcha boyligini sarf qildi, bu ish uning barcha boyligini yutib yubordi
    II s'engloutir vpr. ko‘milmoq, cho‘kib ketmoq; g‘oyib bo‘lmoq; le bateau s'est englouti dans la mer kema dengizga cho‘kib ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > engloutir

  • 6 relâcher

    I vt.
    1. bo‘shatmoq, bo‘shashtirmoq, bo‘sh qo‘ymoq; relâcher son étreinte quchog‘ini bo‘shatmoq; relâcher ses muscles mushaklarini bo‘shashtirmoq
    2. kamaytirmoq, bo‘shashtirmoq; relâcher son attention e'tiborini bo‘shashtirmoq
    3. bo‘shatmoq, qo‘yib yubormoq; relâcher un prisonnier mahbusni qo‘yib yubormoq
    II se relâcher vpr.
    1. bo‘shashmoq, kamaymoq; les liens entre nous se sont relâchés avec les années yillar o‘tishi bilan bizning aloqalarimiz bo‘shashib ketdi
    2. bo‘shashmoq, sovimoq; la discipline s'est relâchée intizom bo‘shashib ketdi; se relâcher dans son travail ishdan ko‘ngli sovib ketmoq.
    vi.mar. portga kirmoq, portda to‘xtamoq, to‘xtab o‘ tmoq; le bateau dut relâcher à Brest kema Brestda to‘xtab o‘tishi kerak edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relâcher

См. также в других словарях:

  • Bâteau — Bateau Un bateau est une construction humaine capable de flotter sur l eau et de s y déplacer, dirigé ou non par ses occupants. Il répond aux besoins du transport maritime ou fluvial, et permet diverses activités telles que le transport de… …   Wikipédia en Français

  • bateau — [ bato ] n. m. • batel 1138; a. angl. bât (angl. mod. boat); ou rad. bat « objet vieux », cf. lat. batillum, bas lat. batalarius 1 ♦ Construction flottante destinée à la navigation. ⇒ navire; barque, bâtiment, embarcation, vaisseau. REM. Dans la… …   Encyclopédie Universelle

  • Bateau-feu — Bateau phare Phare d un bateau feu dans la nuit (Sandettié) Un bateau feu (ou bateau phare) est un bateau de construction spéciale, faisant partie de la flotte des bateaux de servitude (ou bateaux « spécialisés », ou « de… …   Wikipédia en Français

  • Bateau-feux — Bateau phare Phare d un bateau feu dans la nuit (Sandettié) Un bateau feu (ou bateau phare) est un bateau de construction spéciale, faisant partie de la flotte des bateaux de servitude (ou bateaux « spécialisés », ou « de… …   Wikipédia en Français

  • Bateau feux — Bateau phare Phare d un bateau feu dans la nuit (Sandettié) Un bateau feu (ou bateau phare) est un bateau de construction spéciale, faisant partie de la flotte des bateaux de servitude (ou bateaux « spécialisés », ou « de… …   Wikipédia en Français

  • Bateau-feu Sandettié — Le Sandettié aujourd hui (passerelle d accès pour la visite) Le Sandettié[1], sixième du nom (voir ci dessous Lignée des bateaux feux Sandettié), est le dernier bateau feu français à avoir é …   Wikipédia en Français

  • Bateau à roues à aube — Bateau à roues à aubes Le Natchez sur le Mississippi est un bateau de type sternwheeler. Un bateau à roues à aubes (paddle steamer) est un bateau à vapeur à fond plat et à faible tirant d eau (par opposition au navire océanique à fort tirant) qui …   Wikipédia en Français

  • Bateau-omnibus — Bateau bus Un bateau bus, ou bateau omnibus, ou encore navette fluviale, est un bateau utilisé pour les transports en commun avec une organisation similaire à un réseau de bus urbain. Ce type de transport existe dans de nombreuses villes dans le… …   Wikipédia en Français

  • Bateau Viking — Les charpentiers vikings avaient une grande maîtrise de leur métier. Noter ici la grosse pièce de bois qui sert à la fois de lest à la coque et de support au mât. Le bateau viking est un bateau scandinave du Moyen Âge utilisé pour la conquête, le …   Wikipédia en Français

  • Bateau a vapeur — Bateau à vapeur Bailey Gatzert, bateau à vapeur du Fleuve Columbia ca. 1910 Un bateau à vapeur ou pyroscaphe est un bateau dont la motorisation est assurée par une machine à vapeur. Somma …   Wikipédia en Français

  • Bateau bus — Un bateau bus, ou bateau omnibus, ou encore navette fluviale, est un bateau utilisé pour les transports en commun avec une organisation similaire à un réseau de bus urbain. Ce type de transport existe dans de nombreuses villes dans le monde comme …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»