-
21 payer
I vt.1. payer qqn. haq to‘lamoq, taqdirlamoq; payer un employé xizmatchiga haq to‘lamoq; être payé à l'heure, cent francs de l'heure pour un travail soatbay ish haqi olmoq, bir ish uchun soatiga yuz frank olmoq; payer qqn. en espèces biror kishiga naqd pul to‘lamoq; fam. je suis payé pour savoir que o‘z boshidan o‘tkazmoq; payer qqn. de retour o‘ziga qilingan narsaga shunday narsa bilan javob bermoq2. payer qqch. to‘lamoq, uzmoq; payer ses dettes qarzini uzmoq; payer ses impôts soliqlarini to‘lamoq; prov. qui paie ses dettes s'enrichit qarzdan qutilganing, boy bo‘lganing3. sotib olmoq, pul to‘lamoq; payer qqch. cher, bon marché biror narsani arzonga, qimmatga sotib olmoq; travail bien, mal payé yaxshi, yomon, oz haq to‘ lanadigan ish; congés payés haq to‘lanadigan ta' til4. fam. payer qqch. à qqn. sotib olib bermoq, olib bermoq; viens, je te paie un verre kel, men senga bir stakan olib beraman5. gunohini yuvmoq, o‘zini oqlamoq; il faudra payer gunohni yuvmoq kerak bo‘ladi; il m'a joué un vilain tour, mais il me le paiera u menga razil qilik qildi, u mendan buning jazosini oladi6. to‘lamoq; payer comptant naqd pul bilan to‘lamoq; avoir de quoi payer, pouvoir payer to‘lagani puli bo‘lmoq, to‘lay olmoq; payer de -dan to‘lamoq; payer de sa poche o‘z cho‘ntagidan to‘lamoq; loc. payer de sa personne zo‘r bermoq, kuchini bermoq; payer pour qqn. biror kishining o‘rniga, uchun to‘lamoq; payer pour qqn. pour qqch. gunohini yuvmoq7. qoplamoq, arzimoq; ce qu'il gagne ne le paie pas de sa peine uning ishlab topgani qilgan mehnatiga arzimaydi; daromad, foyda keltirmoq; le crime ne paie pas jinoyat foyda keltirmaydiII se payer vpr.1. to‘lamoq, hisob-kitob qilmoq; les commandes se paient à la livraison buyurtmalar yetkazib berilgandan keyin, haqi to‘lanadi; tout se paye hamma narsaning hisobkitobi, tosh-tarozisi bor; voilà cent euros, payez-vous et rendez-moi la monnaie mana yuz evro, hisoblashing (hisob-kitob qiling) va qaytimini menga bering2. on va se payer un bon repas o‘zimizga yaxshi bir ovqat sotib olsak ham bo‘laveradi; fam. s'en payer une tranche vaqtini chog‘ o‘tkazmoq; fam. se payer la tête de qqn. birovni ahmoq qilmoq, ustidan kulmoq. -
22 précis
-iseadj.1. aniq, oydin, ravshan; des idées précises aniq-ravshan fikrlar; renseignez-moi de façon précise menga aniq qilib tushuntirib bering; des faits précis aniq dalillar2. aniq, ma'lum, tayin; des contours précis aniq shakl; un point précis sur la carte xaritadagi aniq nuqta3. intizomli, tartibli; un homme précis intizomli odam4. (kattalik, o‘lchov) roppa-rosa, naq, qoq, xuddi, rosa, to‘ppa-to‘g‘ri; à quatre heures et demie précises roppa-rosa soat to‘rt yarimda.nm.inv. qisqacha sharh, tafsilot (umumlashtiruvchi qisqacha ma'lumot); composer un précis des événements voqealarning qisqacha tafsilotini qilmoq2. qisqacha kurs, darslik; acheter un précis de géographie générale umumiy geografiya qisqacha kursi sotib olmoq. -
23 réadapter
I vt. qayta moslashtirmoq, qaytarmoq, oldingi odatiy holatga qaytarmoqII vpr. laissez-lui le temps de se réadapter unga qayta moslashmoq uchun vaqt bering. -
24 remarquer
I vt.1. sezmoq, fahmlamoq, payqamoq; bilib, sezib, payqab qolmoq; e' tibor bermoq; remarquer qqch. du premier coup d'oeil biror narsani bir qarashda payqamoq; remarquer la présence, l'absence de qqn. biror kishining bor, yo‘qligini bilib qolmoq; je n'ai rien remarqué men hech narsani sezmadim; remarquer que payqamoq, ko‘rmoq; il a probablement remarqué que tu étais fatiguée sening charchaganligingni u albatta ko‘rgandir; bilmaslik, fahmlamaslik, sezmaslik, payqamaslik; je n'ai pas remarqué qu'il était (qu'il fût) déçu men uning ko‘ngli qolganligini fahmlamabman; remarquez, remarquez bien que belgilab oling, yaxshilab belgilab olingki; bilib qo‘ying, yaxshilab bilib qo‘yingki; e' tibor bering, yaxshilab e' tibor beringki; permettez-moi de vous faire remarquer que men sizning e' tibor berishingizni so‘rardimki2. ko‘rmoq, ko‘rib qolmoq, ko‘zi tushmoq; j'ai remarqué un individu à la mine louche men shubhali shaxsni ko‘rib qoldim; faire remarquer que ko‘zga tashlantirmoq, ajratib turmoq; l'excentricité de son caractère le fait remarquer partout uning fe'lining g‘alatiligi uni hamma joyda ko‘zga tashlantirib turadi2. péj. se faire remarquer o‘ziga e' tiborni qaratmoq, o‘ziga boshqalarning e' tiborini tortmoq; o‘zini ko‘rsatmoq; il cherche à se faire remarquer u doim o‘zini ko‘rsatishga harakat qilib yuradiII se remarquer vpr. sezilmoq, ko‘zga chalinmoq; détails qui se remarquent à peine zo‘rg‘a ko‘zga chalinadigan qismlar. -
25 reste
nm.1. qolgan qism, qaytim, qolgani; le reste d'une somme d'argent pulning qolgan qismi; mettre le reste du lait dans un pot sutning qolganini ko‘zachaga quyib qo‘ymoq; loc. partir sans demander son reste ortiqcha gap-so‘zsiz, o‘ylab o‘ tirmay; le reste de sa vie umrining qolgan qismi; loc.adv. le reste du temps keyingi, boshqa safar2. boshqalar, qolganlar; boshqa, qolgan odamlar; vivre isolé du reste des hommes, du monde boshqa odamlardan, xalqdan alohida yashamoq3. qolgani; le reste de l'ouvrage ishning qolgani; laissez-moi faire le reste qolganini menga qo‘yib bering4. qolgani, boshqasi; ne t'occupe pas du reste qolgani bilan ishing bo‘lmasin; pour le reste, quand au reste qolgani, boshqasi esa; loc.adv. de reste bekorchi, ortiqcha; avoir de l'argent, du temps de reste ortiqcha puli, bekorchi vaqti bo‘ lmoq; en reste qarzdor; être, demeurer en reste qarzdor bo‘lmoq, bo‘lib qolmoq; au reste, du reste lekin, ammo, biroq; qolaversa, buning ustiga; elle vivait, du reste, très simplement u hayot kechirar edi, ammo, juda oddiy5. qoldiq, (ortib) qolgan qism, biror narsadan qolgani; les restes d'une vieille cité, d'un repas eski bir shaharning qoldiqlari, ovqatning qoldig‘i6. litt. xok, jasad7. math. qoldiq; onze divisé par trois laisse un reste de deux o‘n bir uchga bo‘linsa ikki qoldiq qoladi. -
26 retourner
I vt.1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; retourner un morceau de viande sur le gril manqalning ustida go‘sht bo‘lagini ag‘darmoq; retourner la terre yerni ag‘darmoq, chopmoq; retourner la salade salatni aralashtirmoq; fam. il a retourner toute la maison u butun uyni ag‘darto‘ ntar qilib yubordi (biror narsani topish uchun); retourner ses poches cho‘ntaklarini ag‘darmoq; retourner un vêtement kiyimni ag‘darmoq; fam. retourner qqn. biror kishini fikrini o‘zgartirishga majbur qilmoq; il a su retourner la situation en sa faveur u sharoitni o‘z foydasiga ag‘dara oldi2. aylantirmoq, o‘zgartirmoq; on peut retourner le proverbe maqolni aylantirib aytish mumkin3. qarshi qaratmoq; on peut retourner l'argument contre vous dalillarni sizning o‘zingizga qarshi qaratishlari mumkin4. qaytarmoq, qaytarib yubormoq; retourner une marchandise tovarni qaytarib yubormoq5. loc. tourner et retourner une idée dans sa tête bir fikrni miyasida qaytaqayta takrorlamoq6. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq; cette nouvelle m'a retourné bu yangilik meni hali ham hayajonlantirmoqda; j'en suis encore toute retournée! men bundan hali ham hayajondaman!II vi.1. qaytib ketmoq, qaytmoq; retourner chez soi uyiga qaytmoq; retourner à son poste, à sa place o‘z vazifasiga, o‘z o‘rniga qaytmoq; demain, je retourne travailler ertaga, men ishga qaytaman2. qaytib bormoq; je retournerai à Venise cette année bu yil men Venetsiyaga qaytib boraman3. avvalgi holatiga qaytmoq; retourner à la vie sauvage yovvoyi hayotga qaytmoq; retourner à son ancien métier o‘zining eski hunariga qaytmoq4. impers. savoir de quoi il retourne gapni qayoqqa burayotganligini bilmoqIII se retourner vpr.1. s'en retourner qaytib kelmoq; s'en retourner chez soi uyiga qaytib kelmoq; s'en retourner comme on est venu qanday kelgan bo‘lsa, shunday qaytib ketmoq2. ag‘anamoq. il se retournait dans son lit u uxlay olmay to‘shagida ag‘anar edi; la barque s'est retournée qayiq ag‘anab ketdi; laissez-moi le temps de me retourner menga sharoitga moslashgani vaqt bering3. o‘girilmoq, burilib qaramoq; on se retournait sur son passage u o‘ tganda burilib qarashardi; il est parti sans se retourner u orqasiga o‘girilmay ketdi; se retourner vers qqn. pour lui parler biror kishiga gapirish uchun o‘girilmoq4. se retourner contre qarshi kurashmoq; qarshi, teskari bo‘lib qolmoq; son associé s'est retourné contre lui uning sherigi unga qarshi bo‘lib qoldi; ses procédés se retourneront contre elle bu uslublar uning o‘ziga qarshi qaratiladi. -
27 secours
nm.inv.1. yordam, ko‘mak; au secours! yordam bering! porter secours à qqn. biror kishiga ko‘mak bermoq; je vais à ton secours men senga yordamga ketyapman2. moddiy yordam; associations de secours mutuel o‘zaro moddiy yordam uyushmalari; envoyer des secours à des sinistrés jabrlanganlarga moddiy yordam jo‘natmoq3. ko‘mak, madad; attendre les secours madad kutmoq4. tibbiy yordam; premiers secours aux noyés cho‘kayotganlarga birinchi yordam5. suyanchiq; tu m'as été d'un grand secours sen menga katta suyanchiq bo‘lding6. ehtiyot, yordamchi (choses); sortie de secours ehtiyot chiqish eshigi; roue de secours ehtiyot g‘ildirak. -
28 souffler
I vi.1. puflamoq; souffler sur ses mains, sur la soupe, dans une trompette qo‘lni, sho‘rvani, karnayni puflamoq2. harsillamoq, pishillamoq, pishqirmoq; souffler comme un boeuf buqaday pishqirmoq; laissez-moi le temps de souffler menga nafasimni rostlab olgani vaqt bering3. esmoq; le vent souffle shamol esyaptiII vt.1. biror narsani puflamoq; souffler un bougie shamni puflab o‘chirmoq2. uchirib yubormoq; maison soufflée par une explosion portlash uchirib ketgan uy3. puflab yasamoq; verre soufflé puflab yasalgan shisha4. shivirlamoq; souffler qqch. à l'oreille de qqn. biror kishining qulog‘ iga biror narsani shivirlamoq5. sekin aytib turmoq, aytib bermoq; shipshitmoq; il a été puni parce qu'il a soufflé u jazolangan edi, chunki u aytib turgan egi. -
29 succinctement
adv. qisqa, lo‘nda ixcham, aniq qilib; racontez-moi succinctement les faits voqealarni menga qisqa qilib aytib bering. -
30 tantinet
nm.loc.adv.1. bir tishlam, bir luqma, bir burda; donnez-moi un tantinet de pain bir tishlam, burda, luqma non bering2. bir oz, ozgina, kamgina; elle sont un tantinet ridicule ular biroz g‘alati. -
31 un
-uneI adj.1. bir; un point bir ochko, ball; un à un birma-bir, bittalab2. birinchi; page un birinchi betII n.1. nm. bir raqami2. nf. gazetaning birinchi beti; un article à la une (gazetaning) birinchi betidagi maqola3. bir kishi, bir ayol, kimdir; une qui était contente, c'était la petite xursand bo‘lgan ayol, bu kenja qiz edi1. bir; un livre bir kitob; j'attends un homme men bir kishini kutyapman2. biror, birorta; donnezmoi un journal menga birorta gazeta beringIV pron.indéf. bitta, bir; l'un d'eux ulardan biri.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
Bering — can refer to:* Bering Glacier, a glacier in the U.S. state of Alaska * Bering Island, located off the Kamchatka Peninsula in the Bering Sea * Bering land bridge, a former land bridge that joined present day Alaska and eastern Siberia during the… … Wikipedia
Bering — ist der Familienname folgender Personen: Dietz Bering (*1935), deutscher Sprachwissenschaftler und Historiker Joachim Bering (1574–1627), deutscher Theologe Johannes Bering (1607–1658), deutscher Theologe und Mathematiker Johannes Bering… … Deutsch Wikipedia
Bering — Béring Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Nom de Vitus Béring, un explorateur et navigateur danois (1681 1741), qui donna son nom aux lieux géographiques suivants : le détroit de… … Wikipédia en Français
Bering — Saltar a navegación, búsqueda Bering puede referirse a: Vitus Bering, explorador danés El estrecho de Bering, que separa América de Asia El mar de Bering La Isla de Bering, en el mismo mar cerca de la península de Kamchatka Obtenido de Bering… … Wikipedia Español
Bering — Bering, Vitus Johansen Bering, estrecho de Bering, mar de * * * (as used in expressions) Bering, disputa por el mar de Bering, mar de Bering, Vitus (Jonassen) … Enciclopedia Universal
Bering — Bering, Vitus Jonassen, dänischer Seefahrer und Asienforscher, * Horsens (Jütland) 1681, ✝ auf der Beringinsel 19. 12. 1741; trat 1703 in Amsterdam als Marineoffizier in russischen Dienste und nahm am Nordischen Krieg teil. Vom russischen Zaren … Universal-Lexikon
Béring — ou Behring (détroit de) détroit reliant l Arctique au Pacifique entre l Asie et l Amérique. Il fut découvert entre 1725 et 1728 par Vitus Béring (1681 1741), navigateur danois au service du tsar. Béring ou Behring (mer de) mer du Pacifique, au N … Encyclopédie Universelle
Bering — strait and sea between Alaska and Siberia, named for Danish explorer Vitus Bering (1681 1741), who worked for Peter the Great and led the first European expedition to sight Alaska, in 1741 … Etymology dictionary
Bering — (izg. béring), Vitus Jonassen (1680 1741) DEFINICIJA danski pomorac i istraživač, njegova istraživanja Beringovog prolaza i Aljaske pripremila su tlo za rusko zauzimanje tih prostora … Hrvatski jezični portal
Bering — Bering, Veit, so v.w. Behring … Pierer's Universal-Lexikon
Bering — (Behring), Vilus, Nordpolarreisender, geb. 1680 zu Horsens in Jütland, gest. 19. Dez. 1741 auf der Beringinsel, diente anfangs in der dänischen Marine, trat dann in russische Dienste, zeichnete sich in den Seekriegen gegen Schweden aus und… … Meyers Großes Konversations-Lexikon