-
1 partant
-anteI n.1. jo‘nab ketuvchi, jo‘novchi2. yugurish, chopish qatnashchisi (start oluvchi); les partants d'une cours cycliste velosiped poygasida qatnashuvchilar (start oluvchilar)II adj.fam. je ne suis pas partante pour une aventure aussi risquée men bunday qaltis ishga moyil emasman.conj.litt. demak, binobarin, bas; plus d'emplois, partant moins de chômage ish ko‘p bo‘lsa, demak ishsizlik ham kam. -
2 mettre
I vt.1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadiII se mettre vpr.1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti! -
3 haut
-hauteI adj.1. baland, yuksak, yuqori2. olijanob, buyuk, ko‘tarinki; la rivière est haute daryo suvi ko‘ tarildi; la haute mer dengiz ko‘tarilayotibdi; avoir la main haute bosh bo‘lmoq, boshqarmoq; loc.adv. haut la main o‘rinlatib, qoyil qilib, juda yaxshi, osongina; marcher le front haut boshini, qomatini rostakam ko‘tarib yurmoq3. oliy, bosh, eng yuqori; les hautes classes de la société jamiyat oliy tabaqalari, sinflari; la haute chambre yuqori palata4. chuqur ma'noli, ma'nodor, ajoyib, katta, yirik, ulkan, ko‘p, bisyor, talay, kuchli; au plus haut degré oliy darajada; haute trahison davlatga, vatanga xiyonat, xoinlik; haut en couleur qizil yuzli, qizil, yorug‘, yorqin, charaqlagan, aniq; avoir une haute opinion de qqn. yuqori fikrda bo‘lmoq5. géog. ustki, tepasi, yuqorisi; le Haut Rhin Yuqori Reyn (departament)6. qattiq, baland, yuqori; à haute voix baland ovozda, eshittirib7. la haute antiquité uzoq o‘ tmish, juda qadimgi zamonII nm.1. yuqori, yuqori qismi; tepasi; le haut du jour tush, choshgoh, qiyom; par le haut tepasida; haut de forme silindr; le prendre de haut behayolik, surbetlik, beorlik bilan gaplashmoq; tenir le haut du pavé imtiyozli holatda bo‘lmoq2. pl. kemaning suv usti qismiIV adv.1. baland, yuqori; haut placé baland martabali, yuqori mansabli, martabasi ulug‘; haut les mains! qo‘l ko‘ taring!2. baland tovushda; plus haut balandroq; de haut en bas loc.adv. yuqoridan, balandan pastga, takabburona, kekkayib, mensimasdan; regarder qqn. de haut en bas kekkayib qaramoq; en haut tepada, yuqorisida, uchida; d'en haut balanddan, balanddagi; là haut ustida; en haut de loc.prép. tepaga, balandga. -
4 égaler
I vt.1. teng bo‘lmoq; baravar bo‘lmoq; tenglashmoq; les recettes égalent les dépenses kirim va chiqim baravardir; deux plus deux égale(nt) quatre ikki karra ikki to‘rt, to‘rtga teng bo‘ladi2. tenglashmoq, baravar kelmoq, bas kelmoq; les qualités nutritives du seigle égalent celles du froment to‘yimliligi jihatidan javdar bug‘doydan qolishmaydi3. tenglashtirmoq; teng qilmoq; teng ko‘rmoq; son dernier roman l'égale aux plus grands écrivains uning oxirgi romani uni buyuk yozuvchilar qatoriga ko‘tardiII s'égaler vpr. tenglashmoq, baravar bo‘lmoq, teng bo‘lmoq; personne ne peut s'égaler à lui unga hech kim tenglasha olmaydi. -
5 rang
nm.1. qator, saf, tizim; collier à trois rangs de perles uch tizimli dur marjon; les rangs d'un cortège kortej qatorlari; se mettre en rang safga turmoq, saflanmoq2. saf (askarlar safi), qator; sortir des rangs safdan chiqmoq3. pl. tarkib, qator, saf(lar); les rangs d'une armée armiya saflari; servir dans les rangs de tel régiment ma'lum polk tarkibida xizmat qilmoq; ils vont grossir les rangs des mécontents ular norozilar safini kengaytirishmoqda; nous l'avons admis dans nos rangs biz uni o‘z saflarimizga qo‘shib oldik4. o‘rin, mavqe, qator; livres classés par rang de taille bo‘y-bo‘yiga qarab terilgan kitoblar; avoir rang avant, après qqn. biror kishidan oldingi, keyingi o‘rinda bo‘lmoq; se présenter par rang d'ancienneté, d'âge stajiga, yoshiga qarab o‘zini tanitmoq5. daraja, amal, mansab, martaba, unvon, tabaqa; le rang le plus bas, le plus haut eng past, eng yuqori tabaqa; un officier d'un certain rang ma'lum unvondagi ofitser; le rang social de qqn. biror kishining ijtimoiy darajasi; garder, tenir son rang o‘z darajasini saqlamoq, tutib turmoq; loc. être du même rang bir xil darajada, mavqeda bo‘lmoq; mettre sur le même rang bir xil darajaga qo‘ymoq6. o‘rin, qator; loc. mettre au rang de qatoriga qo‘shmoq. -
6 âge
nm.1. yosh; à mon âge mening yoshimda; différence d'âge yoshidagi farq; quel âge me donnez-vous? menga necha yosh berasiz? elle sera bientôt en âge de se marier u yaqinda turmushga chiqadigan yoshga yetadi; être vieux avant l'âge barvaqt qarimoq2. davr (inson yoki hayvon hayotidagi bosqich, davr, umr); un enfant en bas âge go‘dak, chaqaloq, yosh bola; dès son plus jeune âge yoshlik chog‘idanoq; l'âge de raison esni tanigan, aql to‘lgan, tushunadigan vaqtdagi davr; l'âge ingrat balog‘atga o‘ tish, yetish davri; l'âge adulte katta yosh; un homme d'un âge avancé yoshi o‘ tgan kishi; au déclin de son âge yoshi qaytgan davrda; grand âge qarilik, mo‘ysafidlik; groupe d'âge yosh gruppasi3. asr, davr; l'âge du bronze, de la pierre bronza, tosh davri. -
7 descendre
I vi.1. tushmoq, pastga tushmoq, chiqmoq, qaramoq, borib kelmoq, chiqib kelmoq; descendre de cheval otdan tushmoq; descendre dans la rue ko‘chaga chiqmoq (namoyish); descendre au tombeau, descendre dans la tombe go‘rga, qabrga, mozorga kirmoq2. tushmoq, pasaymoq, o‘ tirmoq, qo‘nmoq, cho‘kmoq, yiqilib tushmoq; descendre à plat qulab tushmoq (samolyot haqida)3. qo‘nmoq, o‘ tirmoq, qirg‘oqqa chiqmoq4. birovnikiga tushmoq, tunab qolmoq; descendre à l'hôtel mehmonxonaga tushmoq, qo‘nmoq5. (de) kelib chiqmoqII vt. (à)1. tushirmoq, pastlatmoq, pasaytirmoq; il faut descendre cela plus bas buni pastroq tushirish kerak; descendre le vin à la cave yerto‘laga vinoni olib borib qo‘ymoq, tushirmoq; descendre la garde soqchilik, qorovulchilikdan almashmoq; fam. jonini jabbor, egasiga bermoq, topshirmoq2. qirg‘oqqa tushmoq, chiqmoq, qo‘nmoq3. bo‘ylab tushmoq, tushib, chiqib kelmoq, borib kelmoq; descendre un escalier zinapoyadan tushmoq; descendre une rivière daryo oqimi bo‘ylab suzib ketmoq4. fam. o‘ldirmoq, otib o‘ldirmoq, narigi dunyoga jo‘natmoq; descendre un avion samolyotni urib tushirmoq. -
8 finir
I vt. tamomlamoq, tugallamoq, tugatmoq, bitirmoq, tamom qilmoq, oxiriga yetkazmoq, barham bermoq, chek qo‘ymoq; finir sa vie vafot etmoq, safari qarimoqII vi.1. tugamoq, to‘xtamoq, bitmoq, tinmoq, tamom bo‘lmoq; finissez! voulez-vous finir! bas qiling! to‘xtating! il finira mal oqibati yomon bo‘ladi; en finir nimagadir barham bermoq, tugatmoq; qui n'en finit pas, à n'en plus finir cheki, poyoni yo‘q, uzundan-uzoq, bitmas-tuganmas2. (de) biror narsa qilishni to‘xtatmoq; il a fini d'écrire u yozishni to‘xtatdi.3. (en) nimadadir, nima bilandir tamom qilmoq.
См. также в других словарях:
BAS PLUS — Ein Bremsassistent (BAS) ist eine Vorrichtung in einem Automobil, die dafür sorgt, dass bei einem Bremsmanöver der notwendige Pedaldruck, um eine Gefahrbremsung auszulösen, drastisch reduziert wird. Grundlage für diese Änderung der… … Deutsch Wikipedia
bas — bas, basse 1. (bâ, bâ s ; l s se lie : un coeur bas et lâche, dites : bâ z et....) adj. 1° Qui a peu de hauteur. Maison basse. Rives plus basses. Un siége bas. Le plafond est bas. La porte est basse. Cet animal est très bas sur ses jambes.… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Plus bas — ● Plus bas plus loin dans le texte … Encyclopédie Universelle
bas — 1. bas, basse [ ba, bas ] adj., n. m. et adv. • déb. XIIe; bas lat. bassus I ♦ Dans l espace 1 ♦ Qui a peu de hauteur. Maison basse. Mur bas. Salle basse. Un appartement bas de plafond. Table basse. Voiture très basse. ⇒ surbaissé. Loc. Être bas… … Encyclopédie Universelle
bas — adj., en bas ; vers le bas ; enfoncé, rabattu, (sur les oreilles, sur le visage, ep d un bonnet, ...) ; vil, abject. nf., voix /// note bas basse : BA (Aix, Albanais.001, Albertville, Annecy.003, Giettaz.215b, Gruffy, Morzine.081, Peisey.187bB,… … Dictionnaire Français-Savoyard
bas-fond — [ bafɔ̃ ] n. m. • 1704; de 1. bas et fond 1 ♦ Partie du fond de la mer, d un fleuve, où l eau est peu profonde par rapport aux points voisins mais où la navigation est praticable (à la différence du haut fond). Repérer les bas fonds à l aide d… … Encyclopédie Universelle
Bas Caraquet — Bas Caraquet, photo prise du Parc des Fondateurs. La marina est visible à gauche. Administration Pays … Wikipédia en Français
Bas Caraquet (Nouveau-Brunswick) — Bas Caraquet Bas Caraquet Bas Caraquet, photo prise du Parc des Fondateurs. La marina est visible à gauche. Administration Pays … Wikipédia en Français
Bas-St-Laurent — Bas Saint Laurent Pour les articles homonymes, voir Saint Laurent. Bas Saint Laurent Localisation du Bas Saint Lauren … Wikipédia en Français
Bas-du-Fleuve — Bas Saint Laurent Pour les articles homonymes, voir Saint Laurent. Bas Saint Laurent Localisation du Bas Saint Lauren … Wikipédia en Français
Bas Saint Laurent — Pour les articles homonymes, voir Saint Laurent. Bas Saint Laurent Localisation du Bas Saint Lauren … Wikipédia en Français