Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

aucun

  • 1 aucun

    -une
    I adj. hech qanaqa, hech qanday, hech qaysi; aucun homme n'est jamais allé sur Vénus hech qaysi kishi hech qachon Venerada bo‘lmagan; je n'ai aucune confiance en lui unga hech qanday ishonchim yo‘q; en aucune façon hech, hech bir, sira; en aucun lieu hech qayerda; sans aucune ressource hech qanday mablag‘siz, bir tiyinsiz
    II pron. hech kim, hech kimsa; hech narsa; kimdir; aucuns, d'aucuns ba'zilar; birovlar; je doute qu'aucun de vous le fasse qaysi biringiz buni qila olishingizga ishonmayman; d'aucuns croiront ba'zilar o‘ylashi mumkin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aucun

  • 2 dommage

    nm.
    1. zarar, ziyon, shikast, talafot; dommages de guerre urush yetkazgan zarar; dommages et intérêts zararni qoplash; causer de grands dommages katta ziyon yetkazmoq; sans aucun dommage hech qanday zararsiz; c'est dommage fam. afsus; quel dommage! esizgina! esiz! attang-a!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dommage

  • 3 doute

    nm.
    1. shubha, gumon, shak-shubha; il ne fait pas de doute shubha yo‘q; mettre en doute shubha ostiga olmoq, shubhalanmoq; émettre un doute shubha bildirmoq, gumon qilmoq; rester dans le doute bexabar bo‘lmoq; point de doute que shubha yo‘q-ki; hors de doute shakshubhadan tashqari; loc.adv. sans doute ehtimol, balki, aftidan; sans aucun doute shak-shubhasiz, albatta, muqarrar
    2. shubha, gumon qilish, faraz, taxmin, o‘y; avoir des doutes sur qqn. gumonsiramoq, shubha, gumon qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > doute

  • 4 égard

    nm.
    1. diqqat, e' tibor, qiziqish; il n'a eu aucun égard à ce que je lui ai dit u mening so‘zlarimga hech qanday e' tibor qilmadi; à cet égard bu jihatdan, hamma tomondan
    2. pl. hurmat; izzat, e'htirom, izzat-ikrom; ils l'ont traité avec beaucoup d'égards cette fois bu safar unga hurmat bilan qaradilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > égard

  • 5 inconvénient

    nm. noqulay, qulaysiz, o‘ng‘aysizlik, xijolat, xalal, xalaqit, to‘siq, to‘sqinlik, noo‘rinlik; je n'y vois aucun inconvénient men qarshi emasman; sans inconvénient to‘siq, to‘sqinliksiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > inconvénient

  • 6 intérêt

    nm.
    1. qiziqish, diqqat, e' tibor, havas, manfaatdorlik, manfaat, foyda, naf; l'intérêt public xalq manfaati; d'intérêt local mahalliy ahamiyati; il est de votre intérêt sizning foydangizga; par intérêt manfaatidan; n'avoir aucun intérêt à hech bir qiziqqan bo‘lmaslik
    2. qatnashish, ishtirok etish, ishtirok, aralashish; hamdardlik, achinish, diqqat e' tibor; prendre intérêt à qqn. qatnashmoq, aralashmoq; avec intérêt hamdard, achinish; avec un vif intérêt zo‘r qiziqish bilan
    3. pl. foyda, daromad; sans intérêt foyda, daromadsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > intérêt

  • 7 lien

    nm.
    1. bog‘ich, bog‘, bog‘liq, arqon, qayish, ip; lien de cuir, de coton, d'osier qayish, paxta, tol novdasidan qilingan bog‘liq
    2. aloqa, bog‘ lanish, bog‘liqlik; ces faits n'ont aucun lien entre eux bu voqealar orasida hech qanday bog‘liklik yo‘q; le lien des idées fikrlarning bir-biriga bog‘liqligi
    3. aloqa, munosabat; bog‘lanish, rishta; lien de parenté qarindoshlik aloqasi; les liens de l'amitié do‘stlik aloqalari
    4. litt. aloqadorlik, bog‘langanlik, bog‘liqlik, rishtalar; un lien puissant l'attache à cette terre kuchli rishtalar uni bu yerga bog‘lab qo‘ygan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lien

  • 8 manifester

    I vt.
    1. izhor etmoq, bildirmoq, namoyon qilmoq, oshkor etmoq, ifoda etmoq, ko‘rsatmoq; manifester sa haine, sa joie, sa colère o‘z nafratini, xursandchiligini, g‘azabini namoyon qilmoq; il ne manifesta aucun étonnement u hech qanday hayratni ifoda etmadi
    II vi. namoyishda qatnashmoq, namoyishga chiqmoq, namoyish qilmoq
    III se manifester vpr.
    1. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq, ma'lum bo‘lmoq; il ne s'est pas manifesté depuis longtemps u ko‘pdan beri ko‘rinmay qoldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > manifester

  • 9 moment

    nm.
    1. moment, vaqt, on, payt, lahza; les moments de la vie, de l'existence hayot, turmush onlari; un petit, un long moment qisqa, uzun lahzalar; célébrité, succès du moment paytning sharafi, yutuqlari
    2. lahza, on, fursat, dam, daqiqa, nafas, ko‘z ochib yumguncha o‘ tadigan vaqt; en un moment bir lahzada; dans un moment oz fursatdan so‘ng; un moment! j'arrive bir daqiqa! boryapman
    3. payt, vaqt, daqiqa, lahza; bons moments yaxshi paytlar; c'est un mauvais moment à passer bu o‘tkinchi bir yomon payt; n'avoir pas un moment à soi o‘ziga qaragani bir daqiqa ham vaqti bo‘lmaslik
    4. payt, fursat, mavrid; profiter du moment paytdan foydalanib qolmoq; ce n'est pas le moment bu mavridi emas; c'est le moment ju jamais bu ayni fursati yoki bunday fursat hech qachon bo‘lmaydi
    5. loc. au moment paytida, davrida; au moment de biror narsa qilinayotgan paytida; au moment de partir ketish paytida; loc.prép. au moment où davrda, paytda; à un moment donné berilgan bir davrda; loc.adv. à tout moment, à tous moments har doim, to‘xtovsiz; à aucun moment hechqachon; en ce moment shu paytda, hozir; sur le moment o‘sha paytda, paytida; par moment payti-payti bilan; d'un moment à l'autre hozir, mana-mana
    6. loc.prép. du moment où, que chunki, negaki, modomiki; du moment que tu es d'accord modomiki sen rozi ekansan.
    nm.techn. moment, vaqt; moment d'un vecteur par rapport à un point vektorning biror nuqtaga nisbatan vaqti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moment

  • 10 oeil

    pl. yeux nm.
    1. ko‘z; avoir de bon yeux ko‘zi o‘ tkir bo‘lmoq; s'user les yeux à lire o‘qiyverib ko‘zini xiralashtirib olmoq; maladie, médecine des yeux ko‘z kasalligi, meditsinasi; oeil de verre shisha ko‘z, sun'iy ko‘z; yeux globuleux, enfoncés, bridés bo‘rtib chiqqan, botiq, qiyiq ko‘z; lever les yeux qaramoq (boshini ko‘tarib); baisser les yeux ko‘zini olmoq (yerga qaramoq); faire les gros yeux à qqn. birovga ko‘zini olaytirib qaramoq; écarquiller les yeux ko‘zlarini baqratirib qaramoq; ouvrir l'oeil, fam. l'oeil et le bon ko‘zini ochmoq, hushyor bo‘lmoq; ne pas fermer l'oeil de nuit tuni bilan mijja qoqmaslik; fermer les yeux ko‘z yummoq (biror narsaga); je ferme les yeux sur ses mensonges men uning yolg‘onlariga ko‘z yumaman; j'irais là-bas les yeux fermés men u yerga ko‘zimni yumib ham boraman; accepter qqch. les yeux fermés biror narsaga ko‘r-ko‘rona rozi bo‘lmoq; objet visible à l'oeil nu oddiy ko‘z bilan ko‘rsa bo‘ ladigan narsa; à vu d'oeil ko‘z chamasida; regarder qqn. les yeux birovning ko‘ziga tik qaramoq; lorgner, surveiller du coin de l'oeil ko‘z qiri bilan, yashirincha qaramoq
    2. ko‘z, qarash; chercher, suivre qqn. des yeux biror kishini ko‘zi bilan qidirmoq, kuzatmoq; sous mes yeux ko‘z o‘ngimda; aux yeux de tous hamning ko‘z oldida; mauvais oeil yomon ko‘z, suq; croire au mauvais oeil yomon ko‘zga ishonmoq
    3. coup d'oeil nazar, nigoh, qarash; jeter un coup d'oeil sur le journal gazetaga ko‘z yugurtirib chiqmoq; d'ici, le coup d'oeil est très beau bu yerdan manzaraning ko‘rinishi juda go‘zal
    4. cela attire l'oeil du touriste bu narsa turistning nigohini o‘ziga tortadi; être tout yeux, tout oreilles ko‘z-quloq bo‘lmoq; n'avoir pas les yeux dans sa poche ko‘zi ko‘r bo‘lmaslik, hamma narsani ko‘rib turmoq; elle n'a d'yeux que pour son fiancé uning ko‘zi faqat kuyovida; fam. avoir, tenir qqn. à l'oeil ko‘z ostida tutmoq, ko‘zdan qochirmaslik; avoir l'oeil à tout hama narsani kuzatib turmoq; l'oeil du maître pishgan ko‘z
    5. ko‘z, nazar; voir qqch. d'un bon oeil, d'un mauvais oeil biror narsaga yaxshi, yomon ko‘z bilan qaramoq; il considère tout avec un oeil critique u hamma narsaga tanqidiy ko‘z bilan qaraydi; tout cela n'avait aucun intérêt à ses yeux uning nazarida buning hamasining hech qanday qizig‘i yo‘q edi; loc. tourner de l'oeil ko‘zi tepasiga bitib qolmoq, esi og‘ ib qolmoq; je m'en bats l'oeil men uni nazarimga ham ilmayman; entre quat'z'yeux yakkama-yakka, yolg‘iz; adv.loc.fam. à l'oeil bekorga, tekinga; j'ai pu entrer à l'oeil au cinéma men kinoga tekinga kiraoldim; fam. non oeil! ko‘z ko‘rib, quloq eshitmagan, ishonmayman, yo‘q; oeil électrique fotoelement
    6. ko‘z; oeil d'une aiguille ignaning ko‘zi; les yeux du bouillon qaynatmaning ustidagi mayda yog‘lar
    7. yangi kurtak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oeil

  • 11 omettre

    vt. tushirmoq, tushirib qoldirmoq, unutmoq, tashlab ketmoq, e'tiborsiz qoldirmoq, nazardan qochirmoq; n'omettez aucun détail bironta ham tafsilotini unutmang; il a omis de nous prévenir u bizni ogohlantirishni nazardan qochiribdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > omettre

  • 12 permettre

    I vt.
    1. ruxsat bermoq, ijozat bermoq; yo‘l qo‘ymoq, imkon bermoq; si les circonstances le permettent agar sharoit bunga yo‘l qo‘ysa; permettre que ruxsat bermoq, rozi bo‘lmoq; ma mère ne permet pas que je sorte avec toi onam menga sen bilan birga ko‘chaga chiqishimga ruxsat bermaydi; permettre qqch. à qqn. biror kimsaga biror narsaga ruxsat bermoq; son médecin lui permet un peu de vin uning vrachi unga ozroq vinoga ruxsat etadi; il se croit tout permis u nima qilsam ham bo‘laveradi, deb o‘ylaydi; permettre de +inf biror narsa qilishga ijozat bermoq, yo‘l qo‘ymoq; je ne vous permets pas de me parler sur ce ton men sizga men bilan bunday ohangda gaplashishga yo‘ l qo‘ymayman
    2. yo‘l qo‘ymoq, imkon bermoq, ko‘tarmoq; sa santé ne lui permet aucun excès uning sog‘ligi hech qanday zo‘riqishni ko‘ tarmaydi; permettre à qqn. de +inf biror kishiga biror narsa qilishga imkon bermoq; mes moyens ne me permettent pas d'acheter une voiture mening mablag‘larim menga avtomobil sotib olishga imkon bermaydi; impers. autant qu'il est permis d'en juger ayniqsa bu haqda o‘ylab ko‘rish mumkin
    3. e' tiroz, norozilik kabi ma'nolarni anglatadi; permettez! vous permettez! kechirasiz, afv etasiz, sabr qiling, to‘xtab turing; permettez-moi de vous présenter m. X. ruxsat eting men sizga janob X-ni tanishtiray
    II se permettre vpr.
    1. biror narsani o‘ziga ep ko‘rmoq; se permettre quelques petites douceurs ozroq shirinliklardan tatib ko‘rishni o‘ziga joiz ko‘rmoq
    2. biror ish qilgisi kelib, istab qolmoq; elle s'était permis de répliquer uning birdaniga gap qistirgisi kelib qolgan edi; puis-je me permettre de vous offrir une cigarette sizga bitta sigaret taklif qilsam bo‘ladimi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > permettre

  • 13 pratique

    nf.
    1. amaliyot, amal, tajriba; après dix ans de pratique sur le terrain yerdagi o‘n yillik tajribadan so‘ng; dans la pratique hayotda, amalda
    2. tajriba, bilim; je n'en ai pas la pratique mening bu ishda tajribam yo‘q; en pratique amaliyotga, amalga; des décisions qu'il faut mettre en pratique amalga oshirish kerak bo‘lgan qarorlar
    3. litt. diniy marosim, rasm-rusm, udum; la pratique religieuse diniy marosim
    4. odat, udum, rasm; la vente à crédit est devenue une pratique courante kreditga sotish kundalik odatga aylanib qoldi
    5. xususiy ish (vrach haqida).
    adj.
    1. omilkor, ishbilarmon, tajribali; ce garçon n'a aucun sens pratique bu bolada hech qanday tajriba nishonasi yo‘q; une femme pratique omilkor xotin
    2. amaliy; la connaissance pratique d'une langue tilni amaliy bilish; exercices, travaux pratiques amaliy mashq, ishlar
    3. oddiy, kundalik; la vie pratique kundalik hayot
    4. qulay, amaliy jihatdan yaxshi, ixcham (narsa, ish-harakat); un outil pratique qulay asbob; c'est, ce n'est pas pratique bu qulay, qulay emas; approchez-vous, ce sera plus pratique yaqinroq keling, bu qulayroq bo‘ladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pratique

  • 14 prix

    nm.inv.
    1. baho, narx, haq; le prix de molning bahosi; à quel prix est ce manteau? bu paltoning narxi qancha? payer le prix de qqch. biror narsaning haqini to‘lamoq; prix fixe, unique tayin narx; vendre à bas, à vil prix arzon, arzimagan narxga sotmoq; casser les prix arzonlashtirmoq; à prix cassés arzonlashgan narxda; le dernier prix oxirgi baho; un prix exorbitant o‘ta yuqori, baland baho; ça coûte un prix fou bu aql bovar qilmaydigan qimmat turadi; prix d'ami o‘zaro kelishilgan baho; prix de revient tannarx; hausse des prix narx-navoning oshishi; n'avoir pas de prix, être hors de prix bahosi yo‘q, juda qimmat bo‘lmoq; mettre à prix bozorga solmoq; mise à prix boshlang‘ich baho; mettre à prix la tête de qqn. birovning boshiga mukofot e'lon qilmoq; à prix d'or tilloga teng narxda, otamning bahosida
    2. narx, tovarga ilib qo‘yiladigan baho ko‘rsatkichi
    3. vx. le prix du sang qonning xuni
    4. qiymat, narx, baho; le prix du succès, de la réussite muvaffaqiyatning, yutuqning qiymati; il ne céderont à aucun prix ular hech qanday narsa evaziga bermaydilar; à tout prix har qancha tursa hamnima bo‘lsa ham; au prix de -ning evaziga
    5. mukofot, sovrin; le prix goncourt Gonkur mukofoti; prix d'excellence rag‘batlantiruvchi mukofot (maktablarda, oltin medal); livre de prix mukofotga berilgan kitob, kitob mukofot
    6. laureat; c'est un premier prix du conservatoire bu konservatoriyaning birinchi laureati
    7. mukofot, sovrin; grand prix automobile avtomobil bo‘yicha Gran-Pri sovrini, mukofoti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prix

  • 15 relief

    nm.
    1. bo‘rtma, qavariq, relyef; la paroi ne présentait aucun relief yuzada hech qanday qavariqlik yo‘q edi; en relief bo‘rtgan, qavargan; les caractères en relief du braille ko‘rlarning bo‘rtma yozuvi
    2. relyef, bo‘rtma naqsh; façade ornée de reliefs bo‘rtma naqsh bilan bezatilgan peshtoq
    3. relyef (yer yuzining tuzilishi, past-balandligi); le relief de la France Fransiyaning relyefi
    4. bo‘rttirib ishlangan rasm; sensation de relief relyefni his qilish; photographie, cinéma en relief bo‘rtma rasm, kino; stereokopik rasm, kino
    5. yaqqol, aniq, ravshan, ochiq-oydin ko‘rinib turadigan; un style qui manque de relief ravshanlik yetishmaydigan uslub.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relief

  • 16 ressort

    nm.
    1. ressor, prujina; ressort à boudins, à lames spiralli, plastinkali ressor; ressorts de sommier prujinali to‘shak
    2. litt. vosita, qurol; les ressorts cachés de nos actes bizning faoliyatlarimizning yashirin vositalari
    3. loc. avoir du ressort g‘ayratli, faol bo‘lmoq; un être sans aucun ressort lapashang, latta odam.
    nm.
    1. loc. en dernier ressort nihoyat, oxiri, ahiyri, natijada, provardida; en dernier ressort, il l'a emporté provardida u uni olib ketdi
    2. loc. zimmasida bo‘lgan, vazifasi bo‘lgan, sohasi bo‘lgan; cette affaire est du ressort de la cour d'appel bu ish apellatsion sudning vazifasi; cela n'est pas de mon ressort bu mening sohamga kirmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ressort

  • 17 sacrifice

    -sacrilège
    nm.
    1. qurbonlik, ehson; sacrifices humains insonlarni qurbon qilish; offrir des animaux en sacrifice hayvonlarni qurbonlik qilmoq
    2. qurbon qilish, fido qilish; aller jusqu'au sacrifice de sa vie o‘z jonini qurbon qilishgacha bormoq
    3. qurbon berish, fido qilish, tikish, voz kechish, bahridan o‘tish; katta xarajat; je ne reculerai devant aucun sacrifice men hech qanday xarajatdan qaytmayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sacrifice

  • 18 scrupule

    nm. ikkilanish, tortinish, andisha, insof, vijdon; un scrupule me retient andisha meni tutib turibdi; il n'a aucun scrupule uning hech qanday insofi yo‘q; se faire des scrupules vijdoni qiynalmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > scrupule

  • 19 souci

    nm. g‘am, tashvish, g‘am yeyish, tashvishini qilish, o‘ylash, iztirob; se faire du souci tashvish qilmoq; être accablé de souci g‘amdan bukilib qolmoq; il ne se fait pas de souci, aucun souci u hech narsadan tashvish qilmaydi, uning hech qanday tashvishi yo‘q; sa santé est pour moi un souci continuel uning sog‘ligi men uchun doimiy tashvish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > souci

  • 20 spectateur

    -trice
    n.
    1. o‘z ko‘zi bilan ko‘rgan kishi, guvoh, shohid; aucun des spectateurs du drame n'a voulu témoigner fojiani o‘z ko‘zi bilan ko‘rganlarning hech biri guvohlik berishni xohlamadi
    2. tomoshabin (kino, teatrda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > spectateur

См. также в других словарях:

  • aucun — aucun …   Dictionnaire des rimes

  • aucun — aucun, une [ okœ̃, yn ] adj. et pron. • 1209; alcun 980 pron.; lat. pop. °aliquunus, de aliquis « quelqu un » et unus « un » I ♦ Adj. 1 ♦ Littér. Avec une valeur positive. Quelque, quelque... que ce soit, qu il soit. Dans les phrases comparatives …   Encyclopédie Universelle

  • aucun — aucun, une (ô kun, ku n ; l n se lie, aucun ami, dites : ô ku n ami ; plusieurs prononcent ô kun n ami, liant, mais conservant la nasalité. Aucun conserve sa nasalité même devant une voyelle, s il n est pas suivi immédiatement d un mot auquel il… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Aucun — Saltar a navegación, búsqueda Aucun Escudo …   Wikipedia Español

  • aucun — Aucun, Vllus, Quispiam, Nonnullus, Non nemo. Aliquis. Aucun que je sçay bien, Quidam. Aucuns, Plerique. Aucuns hommes sont venus, Partim hominum venerunt. Si aucun, Si quis. S il y a aucun qui, etc. Si quisquam est qui, etc. S il y en a aucuns… …   Thresor de la langue françoyse

  • aucun — AUCUN, UNE. adject. Nul. Vous n avez aucun moyen de réussir dans cette affaire. Je ne connois aucun de vos Juges. Je ne le veux en aucune manière. f♛/b] Il s emploie rarement au pluriel dans le sens négatif. On peut dire cependant: Il ne m a… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • aucun — AUCUN, [auc]une. adj. Nul. Il n a aucun moyen de subsister sans vous. je ne connois aucun de vos Juges. je ne le veux en aucune maniere …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Aucun — is a commune in the Hautes Pyrénées department in southwestern France.ee also*Communes of the Hautes Pyrénées department …   Wikipedia

  • Aucun — 42° 58′ 27″ N 0° 11′ 28″ W / 42.9741666667, 0.191111111111 …   Wikipédia en Français

  • AUCUN — UNE. adj. Nul, pas un. Je ne connais aucun de ses amis. Vous n avez aucun moyen de réussir dans cette affaire. Je ne le veux en aucune manière. Parmi tant de livres, je n en ai aucun de relié. Être sans ressource aucune. De tous ceux qui se… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • aucun — adj./pi., min (Sixt, Samoëns.010) ; zhin (010, Albanais.001, Annecy.003, Balme Si.020, Leschaux.006, Thônes.004), dzi nh (Lanslevillard) ; pwê (001.PPA., Billième.173). E. : Ne, Nul, Pas, Point, Personne, Un. Fra. Je n en ai vu aucun : d ê n é… …   Dictionnaire Français-Savoyard

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»