-
21 numéro
nm.1. son, tartib raqami; faire un numéro telefon raqamini termoq; numéro un birinchi (asosiy, eng muhim); l'énnemi public numéro un xalqning birinchi raqamli dushmani2. fam. nusxa, tip; quels numéros! qanday nusxalar!3. son, nomer; numéro d'une revue, d'un journal jurnal, gazetaning soni; fam. il nous a fait son numéro habituel u bizga o‘zining har doimgi qilig‘ini ko‘rsatdi. -
22 parti
nm.1. litt. qaror, fikr; il hésitait entre deux partis u ikki xil fikr orasida ikkilanar edi2. prendre le parti de qaror qilmoq, bir qarorga, fikrga kelmoq; hésiter sur le parti à prendre biror qarorga kelishga ikkilanmoq; prendre parti o‘z qarorini, fikrini aniq bildirmoq; il ne veut pas prendre parti u o‘z qarorini aniq bildirishni xohlamaydi; prendre son parti bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; prendre son parti de qqch. en prendre son parti biror narsaga bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; parti pri taxminlarga asoslangan mulohaza; des partis pris taxminlarga asoslanagan mulohazalar; juger sans parti pris taxminlarga asoslanmay mulohaza qilmoq; être de parti pris g‘arazgo‘y, nohaq, adolatsiz bo‘lmoq3. loc. tirer parti de foydalanmoq, foydalanib qolmoq, naf olmoq; il a su tirer parti de cette situation difficile u bu og‘ir ahvoldan foydalanib qoldi.nm.1. ijtimoiy-siyosiy guruh, oqim, yo‘nalish, lager; avoir le même parti que qqn. se ranger au parti de qqn. biror kishi bilan bir ijtimoiy-siyosiy oqimda bo‘lmoq, biror kishining ijtimoiy-siyosiy guruhiga qo‘shilmoq2. partiya; être inscrit à un parti biror partiyaga kirgan bo‘lmoq; militant d'un parti biror partiyaning kurashchisi; le parti communiste kommunistik partiya.nm. nikoh, juft; elle a trouvé, épousé un beau parti u o‘ziga ajoyib juft topdi, u ajoyib yigitga turmushga chiqdi.-ieadj.fam. shirakayf; après l'apéritif, elle était déjà un peu partie aperitivdan so‘ngoq, u shirakayf bo‘ lib qolgan edi. -
23 passer
I vi.1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkinII vt.1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoqIII se passer vpr.1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi. -
24 petit
-iteI adj.1. kichik, past bo‘yli (jonli narsa); un homme très petit, mais qui n'est pas nain juda past bo‘yli odam, lekin mitti emas; loc. se faire tout petit ko‘zga chalinmaslikka harakat qilmoq; quand j'étais petit men kichikligimda, yoshligimda; le petit frère, la petite soeur de qqn. biror kimsaning ukasi, singlisi2. kichkina, kichikkina, jajji (narsa); une petite maison kichkina uy; on a fait un petit tour jinday aylanib keldik; il a fait un petit somme u jindak uxlab oldi; le petit doigt chinchaloq3. kichik, arzimas, ozgina, andak; je vous demande une petite minute men sizning andak vaqtingizni olaman; une petite somme arzimas summa; les petites et moyennes entreprises kichik va o‘rta korxonalar4. fam. comment va cette petite santé? salomatlikchalari qalay? un petit coup de rouge qittay qizilidan; des bons petits plats lazzatli ovqatlar; qu'est-ce qu'elle veut, la petite dame? xonimcha nimani istaydilar? quel petit crétin! qanday tentakvoy! ma petite maman onaginam, ayaginam, oyijon; loc.fam. son petit ami, sa petite amie jazmani, o‘ynashi5. kichik, arzimas; de petits inconvénients arzimas noqulayliklar; encore un petit effort! yana jinday zo‘r beraylik! le petit nom ism6. kichik, ahamiyatsiz, katta mavqega ega bo‘lmagan; les petits gens kambag‘allar; les petits commerçants kichik savdogarlar; n. ce sont toujours les petits qui trinquent doim kambag‘allar otishadi, ichishadi7. arzimas, kichik, o‘rta-miyona, ahamiyatsiz, shunchaki, ikkinchi darajali; les petits poètes ikkinchi darajali shoirlar; petits soins e'tibor, mehribonlikII n.1. bola, yosh bola; le petit, ce petit bola, bu bola; les tout-petits chaqaloqlar, jajjilar; la cour des petits et celle des grands yoshlar va kattalar hovlisi; hé, petit! va porter ça à ta mère he bola! manavini onangga olib borib ber2. hayvon bolasi; la chatte a fait ses petits mushuk bola tug‘di, bolaladi, tug‘di; fam. son argent a fait des petits uning puli tug‘di (foyda keltirdi)3. bola, farzand, zurriyot; les petites Durand kichik duranlar (Duranning qizlari).adv. petit à petit sekin-asta, oz-ozdan; petit à petit il aménage sa maison u oz-ozdan uyini tartibga solyapti; prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar2. en petit kichik holda; je voudrais la même chose, mais en tout petit men xuddi shu narsani xohlar edim, lekin ozginasini. -
25 profondeur
nf.1. chuqurlik; le bassin n'a pas une grande profondeur hovuz unchalik chuqur emas; le lac a une profondeur de trois mètres ko‘lning chuqurligi uch metr; on voit le fond de l'eau à cinq mètres de profondeur suvning tubi besh metr chuqurlikdan ko‘rinadi; mesurer la longueur, la largeur et la profondeur d'une boite à chaussures poyabzal qutisining uzunligini, kengligini va chuqurligini o‘lchamoq2. chuqurlik, kuch; la profondeur de son regard est troublante qarashining chuqurligi kishini to‘lqinlantiradi3. chuqurlik, teranlik, daraja; un homme qui a une grande profondeur d'esprit teran fikrli odam; c'est un film sans profondeur bu sayoz film4. chuqurlik, kuch, daraja; il éprouve pour elle un sentiment d'une grande profondeur uning unga ehtirosi kuchli; il faut travailler en profondeur chin dildan ishlamoq kerak5. (pl) chuqur joy, qa'r, ichkari, tub; les poissons des grandes profondeurs ont des formes étranges chuqur joylarda bo‘ladigan baliqlarning ko‘rinishi g‘alati; ils se sont perdus dans les profondeurs de la forêt ular o‘rmonning qa'rida adashib qoldilar; elle garde son secret dans les profondeurs de son coeur u sirini yuragining tubida saqlaydi. -
26 rater
I vi.1. otilmay qolmoq, chaqib qolmoq; un coup de fusil qui rate otilmay qolgan o‘q2. buzilmoq, barbod, ishkal bo‘lmoq, bo‘lmay, amalga oshmay qolmoq; l'affaire a raté ish amalga oshmay qoldiII vt.1. ko‘zlangan maqsadga erisholmay qolmoq; chasseur qui rate un lièvre quyonni qochirib yuborgan ovchi; j'ai raté la balle men to‘pni ushlay olmadim; rater son train poyezdga kech qolmoq; rater qqn. biror kishini uchratolmay qolmoq; fam. je ne vais pas le rater! men unga ko‘rsatib qo‘yaman! rater une occasion imkoniyatni boy bermoq; il n'en rate pas une u bema'nilik qilishdan to‘xtamaydi2. qo‘ldan chiqarmoq, boy bermoq, biror narsaga erisholmay qolmoq; rater son affaire ishini boy bermoq; rater son coup nishonga tegiza olmaslik; rater sa vie hayoti yurishmaslik, hayotini besamar o‘tkazmoq. -
27 relâcher
I vt.1. bo‘shatmoq, bo‘shashtirmoq, bo‘sh qo‘ymoq; relâcher son étreinte quchog‘ini bo‘shatmoq; relâcher ses muscles mushaklarini bo‘shashtirmoq2. kamaytirmoq, bo‘shashtirmoq; relâcher son attention e'tiborini bo‘shashtirmoq3. bo‘shatmoq, qo‘yib yubormoq; relâcher un prisonnier mahbusni qo‘yib yubormoqII se relâcher vpr.1. bo‘shashmoq, kamaymoq; les liens entre nous se sont relâchés avec les années yillar o‘tishi bilan bizning aloqalarimiz bo‘shashib ketdi2. bo‘shashmoq, sovimoq; la discipline s'est relâchée intizom bo‘shashib ketdi; se relâcher dans son travail ishdan ko‘ngli sovib ketmoq.vi.mar. portga kirmoq, portda to‘xtamoq, to‘xtab o‘ tmoq; le bateau dut relâcher à Brest kema Brestda to‘xtab o‘tishi kerak edi. -
28 remettre
I vt.1. qayta qo‘ymoq; o‘zining oldingi joyiga qo‘ymoq, joyiga qo‘ymoq; remettre une chose en place, à sa place biror narsani o‘z joyiga qo‘ymoq; remets ce livre où tu l'as trouvé kitobni olgan joyingga qo‘y! il a remis son mouchoir dans sa poche u ro‘molchasini cho‘ntagiga solib qo‘ydi; joylamoq, topshirmoq; loc. remettre qqn. en liberté biror kishini ozod qilmoq, bo‘shatib yubormoq; remettre qqn. sur la bonne voie biror kishini to‘g‘ri yo‘lga solmoq; remettre qqn. à sa place birovning jilovini tortib qo‘ymoq2. biror kishini eslamoq, tanimoq; ah, maintenant, je vous remets! ha, endi, men sizni esladim!3. qo‘ymoq, qayta o‘z joyiga qo‘ymoq; remettre une chose d'aplomb, debout biror narsani o‘z joyiga tikka qilib qo‘ymoq4. qayta kiymoq; remettre son chapeau, ses gants shlapasini, qo‘lqoplarini qayta kiymoq5. o‘rnatmoq; remettre de l'ordre tartib o‘rnatmoq6. yana bir bor qo‘shimcha qilmoq, qo‘shmoq; remettre de l'eau dans un radiateur radiatorga qo‘shimcha suv quymoq; fam. en remettre orttirib, oshirib yubormoq7. fam. remettre ça yana qayta boshlamoq, bilganidan qolmaslik; je croyais que c'était fini, mais non, il faut remettre ça men endi bu tugadi deb o‘ylagan edim, yo‘q yana qayta boshlash kerak8. (qqch à, en) oldingi yoki biror holatga keltirmoq; remettre un moteur en marche motorni yurgizmoq; loc. remettre qqch.qqn. en cause, en question xavf-xatarga qo‘ymoq9. (egasiga) topshirmoq; remettre un paquet au destinataire paketni egasiga topshirmoq; remettre un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq; je remets mon sort entre vos mais men o‘z taqdirimni sizning qo‘lingizga topshiraman10. kechmoq, kechirmoq; je vous remets votre dette men qarzingizdan kechaman; Dieu remet les péchés xudo gunohlarni kechiradi11. qoldirmoq, kechiktirmoq, orqaga surmoq; remettre une chose, son départ au lendemain biror narsani, ketishini ertasi kunga qoldirmoq; l'opération est remise operatsiya qoldirildiII se remettre vpr.1. (de) o‘ziga kelmoq, kasallikdan tuzalmoq, kasaldan turmoq; se remettre d'une maladie, de ses fatigues kasallikdan, charchoqdan so‘ng o‘ziga kelmoq; il se remet très vite u tez o‘ziga keladi; malade remis tuzalgan kasal2. s'en remettre à qqn. à qqch. ishonmoq, suyanmoq, umid bog‘ lamoq; je m'en remets à votre jugement men o‘zimni sizning hukmingizga havola qilaman3. qayta, yana bo‘lmoq; il s'est remis en route u yana yo‘lga tushdi; le temps se remis au beau havo yana ochilib ketdi; se remettre à qayta boshlamoq; se remettre au tennis, à l'anglais tennisni, ingliz tilini qayta boshlamoq; il s'est remis à fumer u yana chekishni boshlab yubordi; se remettre avec qqn. biror kishi bilan yana qayta yashay boshlamoq. -
29 rétablir
I vt.1. tiklamoq, asliga, asli holiga keltirmoq, ta'mir qilmoq; rétablir un texte dans son intégralité matnni to‘laligicha tiklamoq; rétablir les faits, la vérité on l'a rétabli dans son emploi, dans ses droits dalillarni, haqiqatni tiklamoq2. rétablir qqn.qqch. dans o‘z o‘rniga qaytarmoq, tiklamoq; on l'a rétabli dans son emploi, dans ses droits uni o‘z vazifasiga tiklashdi, uning huquqlarini tiklashdi3. qayta o‘rnatmoq, tiklamoq; rétablir des communications aloqalarni tiklamoq; le contact est rétabli aloqa qayta o‘rnatildi; rétablir l'ordre tartib o‘rnatmoq4. sog‘ligini tiklamoq, tuzatmoq; ce traitement le rétablira en peu de temps bu muolaja uning sog‘ligini qisqa vaqtda tiklaydiII se rétablir vpr.1. qayta o‘rnatilmoq, tiklanmoq; le silence se rétablit tinchlik o‘rnatilyapti2. tuzalmoq, sog‘ligini tiklamoq; malade qui se rétablit tuzalayotgan kasal. -
30 revivre
I vi.1. qayta tirilmoq, qayta yashamoq; il revit dans son fils u o‘g‘lida qayta namoyon bo‘ldi2. jonlanmoq, tiklanmoq, hayotga qaytmoq, tirilmoq; je commence à revivre depuis que j'ai reçu de ses nouvelles men undan xabar topganimdan buyon, menga jon kirdi3. faire revivre qayta jon baxsh etmoq, tiklamoq, qayta tiriltirmoq; il a fait revivre la révolution française dans son livre, dans son film u Fransiya revolutsiyasiga o‘z asarida, filmida qayta jon baxsh etdiII vt. qayta yashamoq, qayta o‘z boshidan kechirmoq; je ne veux pas revivre cette épreuve bu sinovni yana bir bor boshimdan kechirishni xohlamayman. -
31 rien
I pron. idéf1. hech narsa, hech nima; il fut incapable de rien dire u hech narsa deyishga qodir bo‘lmadi; a-t-on jamais rien vu de pareil hech qachon bunday narsa ko‘rilganmi?2. hech nima, hech narsa; je n'ai rien vu men hech narsa ko‘rmadim; je n'y comprends rien bu yerda men hech narsa tushunmayman; il n'y a rien à craindre qo‘rqadigan narsa yo‘q; il ne comprend rien de rien u hech baloni tushunmaydi cela ne fait rien hechqisi yo‘q, hech narsa qilmaydi; ça ne sert à rien buning hojati, foydasi yo‘q; ils ne s'entendent sur rien ular hech narsaga kelishisha olmayapti; rien que faqatgina, -dan boshqa; je n'ai rien que mon salaire mening maoshdan boshqa hech narsam yo‘q; il n'y a de plus facile bundan ko‘ra osonroq narsa yo‘q; je n'ai rien trouvé qui vaille la peine men biror arziguday narsa topmadim; il n'y a rien que tu puisses faire sen qilguday narsa yo‘q; n'avoir rien de biror xususiyatga ega bo‘lmaslik; cela n'a rien d'impossible bu ilojsiz narsa emas, buning iloji bor; rien ne motive son absence uning yo‘qligini hech narsa oqlay olmaydi; n'être rien hech narsa, kim bo‘lmaslik; n'être rien en comparaison de qqn. u uning oldida hech kim emas; elle n'est rien pour moi u mening uchun hech kim emas; ce n'est rien bu hech narsa emas; ce n'est pas rien bu arzimas narsa emas; il n'en est rien bu umuman to‘g‘ri emas; litt. rien moins (que) hech, sira, mutlaqo, aslo, butunlay …emas; ce n'est rien moins que sûr bu mutlaqo aniq emas; loc.adv. en rien hech narsadan; sans gêner en rien son action o‘zining xatti-harakatida hech narsadan uyalmay; ne … en rien hech qanday, umuman; cela ne nous touche en rien buning bizga hech qanday daxli yo‘q4. hech narsa; à quoi penses-tu? – à rien nima haqida o‘ylayapsan? – hech narsa haqida; rien d'étonnant si l'affaire a raté, que l'affaire ait raté agar ish yurishmagan bo‘lsa, buning hech qanday hayratlanarli joyi yo‘q; rien à faire iloji yo‘q; rien à faire pour faire démarrer ce moteur bu matorni yurgizib yuborishning iloji yo‘q; je vous remercie – de rien men sizdan minnatdorman – arzimaydi; ce que nous faisons ou rien, c'est la même chose biz qilsak ham, qilmasak ham bari bir; rien de plus, rien de moins ko‘p ham emas, oz ham emas (aynan); c'est mieux que rien bu yo‘qdan ko‘ra harna; c'est moins que rien bu umuman hech narsa emas; en moins de rien hash-pash deguncha; rien que faqat, faqatgina; c'est à moi, rien qu'à moi bu faqat menga, faqatgina menga qarashli5. narsa yoki miqdorning umuman yo‘qligi; se réduire à rien yo‘qqacha yetib bormoq; pour rien arzimagan, yo‘q narsa uchun; se déranger pour rien yo‘q narsa uchun bezovta bo‘lmoq; ce n'est pas pour rien que besabab emaski; je l'ai eu pour rien men buni tekinga oldim; c'est pour rien bu arzimagan pulga; de rien, de rien du tout arzimas; c'est deux, trois fois rien arzimas narsa; loc. comme si de rien n'était go‘yoki hech narsa bo‘lmagandayII nm.1. arzimas narsa; un rien l'amuse arzimas narsa uni xursand qiladi; au plur. perdre son temps à des riens arzimagan narsalarga o‘z vaqtini yo‘qotmoq; il se fait de la bile pour un rien u arzimagan narsaga achchiqlanyapti; fam. comme un rien hech gap emasday, osongina; il saute 1,50 m. comme un rien u bir yarim metrdan osongina sakraydi2. un rien de ozgina; en reprenez-vous? – un rien bundan ichasizmi? – ozgina; en un rien de temps ko‘z ochib yumguncha; un rien loc.adv. ozgina, salgina; c'est un rien trop grand bu salgina kattaroq3. n.inv. un, une rien du tout bir pulga qimmat odam; ce sont des rien du tout bular bir pulga qimmat odamlar -
32 ronger
vt.1. g‘ajimoq, mujimoq, kemirmoq; souris qui ronge du pain nonni kemirayotgan sichqon; le chien rongeait un os it suyakni g‘ajir edi; se ronger les ongles tirnoqlarini kemirmoq; vers qui rongent le bois yog‘ochni kemirayotgan qurtlar; être rongé par, de tomonidan g‘ajilgan, kemirilgan bo‘lmoq; le chevale rongeait son frein, son mors ot sulug‘ini chaynar edi; loc. ronger son frein sabrsizlik qilmoq, depsinib turmoq2. yemirmoq, kemirmoq, sekin asta buzmoq; la rouille ronge le fer zang temirni yemiradi; cette pensée me ronge bu fikr meni kemiryapti (menga azob beryapti); le chagrin, le remord le ronge g‘am, tashvish uni azoblayapti; fam. se ronger (les sangs) ich-etini yemoq. -
33 sac
nm.1. xalta, qop, qopcha; sac de toile, de papier latta, qog‘oz qop; sac de plastique salafan qop, xalta; sac de charbon, de blé bir qop ko‘mir, bir qop don; loc. sac de couchage qopko‘rpa (ichiga kirib yotiladigan qopsimon ko‘rpa); loc. être ficelé, fagoté comme un sac qop kiyib olganday; prendre qqn. la main dans le sac biror kishini jinoyat ustida qo‘lga tushirmoq, ushlab olmoq; il a plus d'un tour dans son sac uning bisotida hunari ko‘p (u ayyor); l'affaire est dans le sac ishlar joyida, ishlar besh; fam. vider son sac dilidagini to‘kib solmoq, dilida borini aytmoq, to‘g‘risini aytmoq; sac à vin aroqxo‘r2. sumka, safar xalta, to‘rva; sac de soldat askarning, alpinistning safar xaltasi; sac d'écolier o‘quvchining sumkasi; sac à dos rukzak, yuk xalta; sac de voyage sayohat sumkasi; sac à main ayolar sumkasi; elle porte son sac en bandoulière u sumkasini orqasiga osib yuradi3. bir qop (o‘lchov); moudre cents sacs de blé tegirmonda yuz qop don tortmoq4. fam. karmon, pul, boylik5. xaltacha; sac lacrymal ko‘zning yosh xaltachasi.nm. talon-taroj qilish, talash; loc. mettre une ville à sac shaharni talamoq. -
34 savoir
vt.1. bilmoq, xabardor bo‘lmoq; je ne sais pas son nom men uning ismini bilmayman; il n'en sait rien u bu haqda hech narsa bilmaydi; faire savoir bildirmoq, xabardor qilmoq; je te ferai savoir la date de mon retour men seni qaytish kunimdan xabardor qilaman; avez-vous su la nouvelle? yangilikni eshitdingizmi? je le sais honnête men uni vijdonli deb bilaman2. bilmoq, sezmoq, his qilmoq, farqiga bormoq; il ne sait plus ce qu'il dit u o‘zi nima deyotganining ham farqiga bormay qolgan edi; il est poète sans le savoir u o‘zi sezmagan holda shoir; je ne veux pas le savoir! men buni eshitishni ham xohlamayman3. bilmoq, ustasi bo‘ lmoq4. bilmoq, xotirada saqlamoq, esda tutmoq; il sait son rôle, sa leçon uning roli, darsi esida bor; savoir qqch. par coeur biror narsani yoddan bilmoq5. loc. vous n'êtes pas sans savoir que siz bilmay qolmagan bo‘lsangiz kerakki; sachez que bilingki; et puis, tu sais, nous t'aimons qolaversa, bilasan, biz seni yaxshi ko‘ramiz; à savoir ya'ni; nos cinq sens, à savoir: l'ouïe, la vue bizning besh sezgimiz, yani: eshitish, ko‘rish; savoir si ko‘raylikchi, bilaylikchi; savoir si ça va marcher! ko‘raylikchi bu bo‘larmikan! qui sait? kim biladi?, balki; il est on ne sait où kim biladi u qayerda; ne savoir que faire, quoi faire nima qilishini bilmaslik; ne savoir que devenir, où se mettre nima qilarini, o‘zini qayerga qo‘yarini bilmaslik; que je sache menga ma'lum bo‘lishicha, mening bilishimcha; tu n'es pas venu au cours, que je sache mening bilishimcha, sen darsga kelmapsan6. biror narsa qilishni bilmoq; il ne sait pas nager u suzishni bilmaydi; c'est qqn. qui sait écouter bu eshitishni biladigan odam7. qila olmoq; on ne saurait penser à tout hamma haqida o‘ylashning iloji yo‘q.nm. bilish, bilishlik; bilim, ma'lumot; le savoir d'une époque biror bir davrni bilishlik; l'étendue de son savoir bilimining kengligi. -
35 soin
nm.1. litt. ish, tashvish, g‘am yeyish; son premier soin a été de me prévenir de son arrivée uning birinchi tashvishi meni o‘zining kelganligi haqida ogohlantirish bo‘ldi; avoir, prendre soin de tashvishini qilmoq, g‘amini yemoq, o‘ylamoq; on lui a confié le soin de la maison unga uy tashvishlarini ishonib topshirishdi; avoir, prendre soin de qqn.qqch. biror narsaning, biror kimsaning g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq, o‘ylamoq2. pl. tashvish, g‘am, g‘amxo‘rlik; l'enfant a besoin des soins d'une mère bola ona g‘amxo‘rligiga muhtoj; les soins du ménage oila tashvishlari; aux bons soins de M. X. janob X orqali berib qo‘yish so‘raladi; loc. être aux petits soins pour qqn. biror kishining ko‘nglini topmoq3. pl. davolash, qarash; le blessé a reçu les premiers soins yarador birinchi yordamni oldi4. puxtalik, tirishqoqlik, batartiblik; le soin qu'il met, qu'il apporte à faire son travail uning ishdagi batartibligi. -
36 souffle
nm.1. puflash, dam; on le renverserait d'un souffle uni bir puflashda yiqitib yuborish mumkin; pour jouer de la trompette, il faut du souffle karnay chalish uchun dami bo‘lishi kerak2. nafas, nafas olish; jusqu'à son dernier souffle oxirgi nafasi qolguncha; retenir son souffle nafasini to‘xtatib turmoq; une virtuosité à vous couper le souffle yuksak mahorat sizni hayratga soldi; avoir le souffle court tezda yuragi og‘ziga tiqilib qolmoq; être à bout de souffle holdan toygan bo‘lmoq; il a trouvé son second souffle u endi ochildi3. ilhom, ilhomlanish4. shabada; ces feuilles frémissent au moindre souffle bu barglar salgina shabadada tebranadi5. havo to‘lqini; effet de souffle d'un explosif portlashning zarb to‘lqini6. méd. shovqin; avoir un souffle au coeur yuragida shovqin bo‘lmoq. -
37 supérieur
-eureI adj.1. yuqori, yuqorigi, tepadagi, ustki; les étages supérieurs d'un immeuble imoratning yuqorigi qavati; la lèvre supérieure et la lèvre inférieure ustki va pastki lab2. oliy, bosh, ustun, eng yuqori; son nouvel ouvrage est nettement supérieur aux précédents uning yangi asari oldingisidan albatta ustun; un homme supérieur à la situation mansabi bo‘yicha ustun odam; les intérêts supérieurs du pays yurt manfaatining ustunligi; produit de qualité supérieure oliy navli mahsulot3. katta; un nombre supérieur à 10 10dan katta son4. oliy, ilgarilab ketgan; les animaux supérieurs oliy hayvonlar (umurtqalilar); les végétaux supérieurs yuksak o‘simliklar5. oliy, yuqori, ustun, katta; les classes dites supérieures de la société jamiyatning yuqori sinfi deb ataluvchilar; l'enseignement supérieur oliy ma'lumot; officiers supérieurs katta zobitlar6. o‘zini katta olib qilingan, takabburona, kibrli, kibor; un air, un sourire supérieur takabburona ko‘rinish, jilmayishII nm. boshliq, rahbar; il a consulté son supérieur u o‘z boshlig‘idan so‘radi. -
38 accorder
I vt.1. yarashtirmoq, murosaga keltirmoq, kelishtirmoq2. muvofiqlashtirmoq; accorder la théorie avec la pratique nazariyani amaliyot bilan muvofiqlashtirmoq3. mus. sozlamoq; accorder un instrument asbobni sozlamoq; un piano bien accordé yaxshi sozlangan pianino4. gram. moslashtirmoq; accorder le verbe avec le sujet fe'lni ega bilan moslashtirmoq5. rozi bo‘lmoq; bir xil fikrda bo‘lmoq6. bermoq; biror ish qilishga imkon yoki ruxsat bermoq; accorder un congé, un droit ta' til, huquq bermoq; accordez-moi cinq minutes menga besh minut ajrating; accorder un crédit qarz bermoq; accorder son pardon kechirmoq; accorder sa confiance ishonch bildirmoq; accorder l'autorisation ruxsat bermoq7. ma'no, ahamiyat, e' tibor bermoq, deb qaramoq; on lui accorde du talent uni talantli deb qaramoqdalarII s'accorder vpr.1. kelishmoq, bir fikrga kelmoq2. o‘zaro yaxshi munosabatda bo‘lmoq3. mus. sozlanmoq, to‘g‘rilanmoq4. gram. moslashmoq; l'adjectif s'accorde avec le substantif sifat ot bilan moslashadi5. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; son témoignage s'accorde avec les faits uning ko‘rsatmalari faktlarga mos kelmoqda; ces teintes s'accordent bien bu ranglar bir-biriga juda mos keladi. -
39 affolement
nm. sarosimalik, gangib, dovdirab, esankirab qolish; sarosima, vahima, hayajon, dahshat; dans son affolement elle a oublié son sac à main sarosimada u sumkachasini unutib qoldirdi. -
40 âge
nm.1. yosh; à mon âge mening yoshimda; différence d'âge yoshidagi farq; quel âge me donnez-vous? menga necha yosh berasiz? elle sera bientôt en âge de se marier u yaqinda turmushga chiqadigan yoshga yetadi; être vieux avant l'âge barvaqt qarimoq2. davr (inson yoki hayvon hayotidagi bosqich, davr, umr); un enfant en bas âge go‘dak, chaqaloq, yosh bola; dès son plus jeune âge yoshlik chog‘idanoq; l'âge de raison esni tanigan, aql to‘lgan, tushunadigan vaqtdagi davr; l'âge ingrat balog‘atga o‘ tish, yetish davri; l'âge adulte katta yosh; un homme d'un âge avancé yoshi o‘ tgan kishi; au déclin de son âge yoshi qaytgan davrda; grand âge qarilik, mo‘ysafidlik; groupe d'âge yosh gruppasi3. asr, davr; l'âge du bronze, de la pierre bronza, tosh davri.
См. также в других словарях:
Son of a gun — is a slang term present in American and British English which can be used approvingly, disparagingly or to express surprise.OriginsBritish EnglishIn British naval slang this term refers to a child of questionable parentage conceived on the gun… … Wikipedia
Son Goku (band) — Son Goku Origin Germany Genres Deutschrock Years active 2002–2003[1] Labels Fo … Wikipedia
Son of Dork — Also known as SOD Origin United Kingdom Genres Pop punk Years active 2005–2008 Labels Mercu … Wikipedia
Son (disambiguation) — Son can refer to various things: *A son is a male child. *South of Nowhere, a drama series on The N. * Óðrerir and Són, a vat in which the mead of poetry was preserved in Norse mythology. *Son (Korean name), a common Korean family name. * Son, or … Wikipedia
Son — ist: Isone, Gemeinde im Kanton Tessin (veralteter deutscher Name) Son (Ardennen), Gemeinde im Département Ardennen, Frankreich der Oberlauf des französischen Flusses Son Sonnette ein Ortsteil der Gemeinde Son en Breugel, Nordbrabant Son… … Deutsch Wikipedia
Son Moro (Platja de Sant Llorenç) — Lage Gemeinde Sant Llorenç des Cardassar Geographische Lage … Deutsch Wikipedia
Son — Son, n. [OE. sone, sune, AS. sunu; akin to D. zoon, OS., OFries., & OHG. sunu, G. sohn, Icel. sonr, Sw. son, Dan. s[ o]n, Goth. sunus, Lith. sunus, Russ. suin , Skr. s[=u]nu (from s[=u] to beget, to bear), and Gr. ? son. [root]293. Cf. {Sow}, n.] … The Collaborative International Dictionary of English
Son, Norway — Son is an old lading place, and former municipality, in the county of Akershus, Norway. Overview Son, together with the small lading place of Hølen, was established as a municipality January 1, 1838 (see formannskapsdistrikt). Son and Hølen were… … Wikipedia
Son House — (eigentlich Eddie James House, Jr.; * 21. März 1902 in Riverton, Mississippi; † 19. Oktober 1988 in Detroit, Michigan) war ein bedeutender Blues Sänger und Gitarrist und beeinflusste Blues Größen wie Robert Johnson und Muddy Waters.… … Deutsch Wikipedia
Son Kitei — Japanischer Name Kanji 孫基禎 Rōmaji nach Hepburn Son Kitei Koreanischer Name Hangeul 손기정 Hanja … Deutsch Wikipedia
Son Quatro — was formed in 2001 by John Acevedo (musical director and bass player), Kevin Ortiz (Timbalero), Mario Duque (Pianist), and Alex Dieguez (Conga). Son Quatro s original repertoire consisted primarily of classic, old school, Cuban music and, in 2004 … Wikipedia