Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

armée

  • 1 armée

    nf.
    1. armiya, qo‘shin; l'armée d'active harakatdagi armiya; l'armée de métier doimiy xizmatdagi, muntazam armiya; l'armée de terre, de l'air, de mer quruqlikdagi qo‘shinlar, harbiy-havo kuchlari, harbiy dengiz floti
    2. fig. armiya (biror sohaning katta guruhi); une armée de chômeurs ishsizlar armiyasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > armée

  • 2 air

    nm.
    1. havo; atmosfera; on manque d'air ici bu yerda havo yetishmayapti; j'ai besoin de prendre l'air men sayr qilishga chiqishim kerak; le médecin lui a recommandé de changer d'air vrachlar unga havo almashtirishni maslahat berdilar; air comprimé siqilgan havo; air liquide suyuq, suyultirilgan havo; vivre au grand air ochiq havoda yashamoq; dormir en plein air ochiq havoda, ochiqlikda uxlamoq; l'armée de l'air harbiy havo kuchlari
    2. shamol; le courant d'air yelvizak.
    nm. ko‘rinish, qiyofa; prendre des airs gerdaymoq, kerilmoq; avoir l'air de bo‘lib ko‘rinmoq; il a l'air d'une fille uning qiyofasi qizlarinikiga o‘xshaydi; elle a l'air sérieuse u jiddiy ko‘rinadi; il a l'air de me détester u meni yoqtirmayotgandek ko‘rinadi; n'avoir l'air de rien foydasiz, oson, hech narsa ifodalamayotganday bo‘lib ko‘rinmoq (aslida esa boshqacha bo‘lishi mumkin); c'est un travail qui n'a l'air de rien bu oson, ma'nisizdek ko‘ringan ish.
    nm. ariya, kuy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > air

  • 3 attaque

    nf.
    1. hujum, hamla, tajovuz, bosqin, agressiya; déclencher, lancer une attaque hujum qilmoq, bostirib kirish; attaque à main armée qurolli hujum; attaque aérienne havo hujumi; attaque d'une banque bankga bosqinchilik; déclencher une attaque contre nos positions bizning pozitsiyalarimizga hujum boshlamoq; passer à l'attaque hujumga o‘ tmoq; repousser une attaque hujumni qaytarmoq
    2. fig. hujum, ta'na, malomat; yopishish
    3. fig. qattiq zarba, og‘ir kulfat; résister aux attaques du sort taqdirning kulfatlariga, falakning zarbalariga bardosh bermoq
    4. méd. xuruj, xuruj qilish, tutish, tutib qolish (biror kasallikning qattiq tutib qolishi)
    5. sport. hujum, hujumchilar
    6. être d'attaque kuchga to‘la bo‘lmoq, har narsaga tayyor bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attaque

  • 4 attaquer

    I vt.
    1. hujum qilmoq, jang boshlamoq
    2. hujumga o‘tmoq, hujumga tashlanmoq, tajovuz qilmoq, hamla qilmoq; attaquer qqn. à main armée biror kimsaga qurol bilan tajovuz qilmoq; attaquer qqn. à coups de poings biror kimsaga musht bilan hamla qilmoq
    3. fig. ayblamoq, tanqid qilmoq, ta'na qilmoq, ma'lomat toshlarini yog‘dirmoq; yopishmoq; dans un article qui attaque le ministre vazirni tanqid qilgan maqolada; attaquer qqn. en justice biror kimsaga qarshi jinoiy ish qo‘zg‘amoq
    4. buzmoq, yemirmoq; les acides attaquent les tissus kislotalar gazlamani yemiradilar; la rouille attaque le fer zang temirni yemiradi
    5. boshlamoq, kirishmoq; attaquer la rédaction d'un nouveau chapitre yangi bobni yozishga kirishmoq
    II s'attaquer (à) vpr.
    1. hujum qilmoq, tashlanmoq, hamla qilmoq; s'attaquer à des préjugés eskilik sarqitlariga hujum qilmoq
    2. boshlamoq, kirishmoq; hal qilishga harakat qilmoq; les plus grands penseurs se sont attaqués à ce problème buyuk mutafakkirlar bu masalani yechishga harakat qilganlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attaquer

  • 5 avance

    nf.
    1. olg‘a siljish; oldinga yurish; l'avance d'une armée armiyaning olg‘a siljishi
    2. quvib o‘tish, ilgarilab ketish, o‘zib ketish; avoir, prendre de l'avance sur qqn. birovning oldiga o‘ tmoq, oldiga tushib olmoq; le coureur a pris de l'avance sur les autres concurrents poygachi boshqa raqiblaridan oldinga o‘ tib oldi
    3. boshqalarga nisbatan ilgarilab ketish (vaqtga nisbatan); avoir une heure d'avance bir soat oldinda bo‘lmoq
    4. loc.adv. à l'avance, d'avance, par avance, en avance, oldindan, ilgaridan, barvaqt, oldinroq, prévenir deux jours à l'avance ikki kun oldin ogohlantirib qo‘ymoq
    5. avans (mehnatga oldindan to‘lanadigan pul, haq, mablag‘); donner une avance avans bermoq
    6. pl. faire des avances à qqn. o‘ziga og‘dirish uchun biror narsa bilan rag‘batlantirmoq, xursand qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avance

  • 6 avancer

    I vt.
    1. oldinga siljitmoq, surmoq, surib qo‘ymoq; oldinga uzatmoq; avancer une chaise kursini oldinga surmoq
    2. qo‘ymoq, taklif qilmoq, ko‘tarmoq, ko‘ tarib chiqmoq, o‘rtaga tashlamoq; olg‘a surmoq; avancer une thèse biror tezisni olg‘a surmoq; avancer une idée g‘oyani ko‘tarib chiqmoq
    3. tezlashtirmoq, jadallashtirmoq, yurishtirmoq; avancer son retour qaytishini tezlashtirmoq
    4. rivojlantirmoq, taraqqiy ettirmoq, yuksaltirmoq, tezlashtirmoq; avancer son travail ishini rivojlantirmoq
    5. qarz bermoq; avancer de l'argent pul qarz bermoq
    II vi.
    1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq; avancer lentement asta-sekin oldinga yurmoq; l'armée avance qo‘shin olg‘a siljiyapti
    2. turib, do‘ppayib, bo‘rtib, qappayib chiqib turmoq
    3. ulgurmoq, ilgarilab ketmoq; avancer dans son travail ishida ilgarilab ketmoq
    4. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (vaqt); le jour avance kun oxirlab qoldi; l'été avance yoz o‘ tib ketyapti
    5. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (narsalar); le travail avance ish oxirlamoqda
    6. tez yurmoq, oldin ketmoq (soat); ma montre avance de dix minutes soatim o‘n minut oldin ketmoqda
    II s'avancer vpr.
    1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq
    2. fig. s'avancer trop tavakkal, tavakkalchilik qilmoq, xavfli, qaltis ish qilmoq
    3. yaqinlashmoq; boshlanmoq, kelmoq, kirmoq (vaqt); l'hiver s'avance qish yaqinlashmoqda, boshlanmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avancer

  • 7 combattant

    -ante
    I n.
    1. jangchi, askar, sipoh, kurashchi, jang qatnashchisi; les combattants d'une armée armiya sipohiylari; anciens combattants jang faxriylari
    2. urushqoq, mushtlashishga usta, polvon, zo‘r, raqib; séparer les combattants urushqoqlarni ajratib qo‘ymoq
    II adj. jang olib borayotgan, urushayotgan; unité combattante jang qilayotgan, urushayotgan qism, bo‘lim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > combattant

  • 8 corps

    nm.
    1. tan, tana, gavda, qomat, badan, sumbat, qad-qomat; exercices de corps badan mashqlari; prendre de corps to‘lishmoq; avoir le diable au corps jim, tek turmas bo‘lmoq; loc.adv. corps à corps qo‘ l jangi, yaqindan mushtlashish (boksda); à corps perdu jon-jahd bilan, serzavqlik, qizg‘inlik, jo‘shqinlik, otashinlik bilan
    2. asosiy qism; corps de logis, corps de bâtiment bino, uyning asosiy qismi; corps de garde qorovul xona; corps du délit jinoyat tarkibi (quruqda)
    3. korporatsiya, shaxsiy tarkibi, xizmatchilar, tabaqa, toifa, ahl; corps enseignant o‘qituvchilar ahli; corps diplomatique diplomatlar hay'ati; corps administratif ma'muriy hay'at; corps élu saylov ahli; en corps to‘liq sostavda
    4. o‘lik jasad
    5. mil. birlashma, qo‘shilma armiya; corps de troupe ayrim qo‘shilma; corps militaire harbiy qism; corps d'armée armiya qo‘shilmasi; corps expéditionnaire ekspedisiya tarkibi
    6. techn. quti, yashik, korpus (soat)
    7. typogr. kegl, harf o‘lchovi
    8. jism, modda; corps gazeux gazsimon modda; corps solide qattiq jism; corps liquide suyuq jism, modda; corps composé murakkab element, jism; corps hétérogène geterogen modda; corps radioactifs radio-aktiv bo‘ laklar; corps mort o‘lik jasad, modda (dengizda); corps céleste osmon jismlari, quyosh, oy, yulduzlar
    9. zichlik, tig‘izlik, qalinlik; corps de l'acier po‘lat egiluvchanligi; avoir du corps pishiq, zich, qalin bo‘ lmoq, egiluvchan bo‘lmoq; ce vin a du corps bu kuchli vino; faire corps bir butunni tashkil etmoq, qilmoq; prendre corps shakllanmoq, muayyan shakl, tusga kirmoq; nozik, aniq bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > corps

  • 9 débris

    nm.
    1. siniq parcha, singan bo‘lak; les débris d'un vase gultuvak siniqlari
    2. qoldiq, vayrona, suyak, ko‘l qoldiqlari, tashlandiq
    3. qolgan qism; les débris d'une armée armiyaning qolgan qismi
    4. un vieux débris munkillab qolgan, sharti ketib parti qolgan odam, qari kishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > débris

  • 10 engagement

    nm.
    1. majburiyat; va'da, so‘z; va'da qilish, so‘z berish; un engagement d'honneur tantanali va'da berish
    2. xizmatga olish, yollash; l'engagement d'un domestique xizmatkor yollash
    3. mil. ko‘ngilli bo‘lib harbiy xizmatga kirish; souscrire un engagement de deux ans dans l'armée de l'air harbiy havo kuchlariga ikki yilga ko‘ngilli bo‘ lib xizmatga kirmoq
    4. kirish; kiritish; botirish; cho‘ktirish
    5. boshlanish; l'engagement du jeu (du match) o‘yin matchning boshlanishi; avant l'engagement des négociations muzokaralar oldidan, muzokaralar boshlanishi oldidan
    6. biror narsaga pul, mablag‘ sarflash
    7. jangga olib kirish; jang boshlash
    8. garovga qo‘yish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > engagement

  • 11 ennemi

    -ie
    I adj. dushmanga oid, dushmanlik qiladigan; dushman; l'armée ennemie dushman armiyasi; en pays ennemi dushman yurtida
    II n.
    1. dushman, g‘anim, yov, dushman qo‘shini; combattre les ennemis dushmanga qarshi kurashmoq; tomber entre les mains de l'ennemi dushman qo‘liga tushib qolmoq; passer à l'ennemi dushman tomonga o‘tib ketmoq
    2. raqib, ko‘rolmaydigan, yoqtirmaydigan kishi; dushman; avoir des ennemis dushmanlari bo‘ lmoq, dushmanlari bor; se faire beaucoup d'ennemis o‘ziga ko‘plab dushman orttirmoq
    3. xavf, to‘siq, dushman; balo, ofat; l'ennemi public numéro un jamiyatning eng birinchi dushmani; jamiyat uchun eng birinchi to‘siq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ennemi

  • 12 épave

    nf.
    1. halokatga uchragan kema parchalari; le rivage était couvert d'épaves qirg‘oq kema parchalari bilan qoplangan edi; fig. les épaves d'une armée majaqlangan armiyaning qoldiqlari
    2. bo‘sh, latta, noshud, shalviragan odam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > épave

  • 13 équiper

    vt. shaylamoq, kerak yarog‘ bilan ta'minlamoq; jihozlamoq; équiper une armée armiyani kerakli aslaha-anjom bilan ta'minlamoq; équiper un navire kemani shaylamoq, jihozlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > équiper

  • 14 général

    -ale
    I adj.
    1. umumiy, hammaga xos, hammaga tegishli, taalluqli, yalpi, ommaviy, barchaga baravar, har yerda bo‘ladigan, uchraydigan; loc.adv. en général umuman, har doim, doimo, odatdagidek, odatdagicha, odatan, odatga ko‘ra
    2. bosh, asosiy, eng muhim, yetakchi, boshqarib boruvchi, yetaklovchi, ergashtirib borayotgan; un inspecteur général bosh nazoratchi; un secrétaire général bosh kotib
    II n.
    1. nm. umumiy hol, umumiylik, butun, bir butun, yaxlit holdagi narsa; du particulier au général xususiylikdan umumiylikka
    2. nf. eng oxirgi tayyorgarlik (repetitsiya)
    3. nf. umumiy tashvish, xavotir.
    -ale
    I nm. general; un général d'armée armiya generali; un général de division diviziya generali; un général en chef bosh qo‘mondon
    II nf.fam. general xotin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > général

  • 15 gros

    -grosse
    I adj.
    1. semiz, yo‘g‘on, to‘la; le gros intestin anat. yo‘g‘on ichak; plus gros que long juda semiz, baqaloq
    2. katta, yirik, ulkan, azim, zo‘r; une grosse somme d'argent katta pul sumi; du gros bétail yirik shoxli qora mollar; un gros porteur og‘ir bombardimonchi samolyot; yuk tashuvchi samolyot; de grosses réparations bosh, kapital tuzatish; la grosse artillerie og‘ir artilleriya; jouer gros jeu katta o‘ynamoq, qaltis ish qilmoq
    3. femme grosse bo‘g‘oz, homilador xotin; gros de conséquences yomon oqibatlar
    4. dag‘al, qo‘pol, to‘ng, qo‘rs, xunuk; gros mots qo‘rs so‘zlar, so‘kish; le gros ouvrage og‘ir, qora mehnat; faire la grosse voix qo‘pol, qo‘rs ovoz bilan gapira boshlamoq (qo‘rqitish uchun); faire les gros yeux jahllanib nazar tashlamoq, qaramoq
    5. muhim, ahamiyatli, zarur, kerakli
    6. to‘lgan, to‘la, to‘liq; la rivière est grosse suv ko‘tarildi, daryo to‘lgan; yeux gros de larmes ko‘zlari yoshga to‘la; avoir le coeur gros, en avoir gros sur le coeur g‘amgin bo‘lmoq, xafa bo‘lmoq, qayg‘urmoq, ma'yuslanmoq
    II nm.
    1. eng katta, yirik bo‘lagi; qalinlik, qatlam
    2. bosh bo‘lagi, qismi, asosiysi; mil. asosiy kuchlar, mag‘iz (markaz); le gros de l'armée qo‘shinning asosiy, markaziy kuchlari; le gros du peloton sport. asosiy guruh; au gros de l'été, de l'hiver yoz, qishning qoq o‘rtasida; loc.adv. en gros ko‘ tarasiga; umuman, asosan, umuman olganda; tout en gros hammasi bo‘lib, ja'mi, bari
    III adv. ko‘p; gagner gros ko‘p ishlab topmoq; rapporter gros katta foyda keltirmoq, bermoq; il y a gros à parier que ishonchim komil-ki.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gros

  • 16 mobilité

    nf.
    1. harakatchanlik, serharakatlilik; accroître la mobilité d'une armée par la motorisation motorlashtirish yo‘li bilan qo‘shinning harakatchanligini oshirmoq
    2. o‘zgaruvchanlik; la mobilité d'un visage yuzning o‘zgaruvchanligi
    3. mobilité des sentiments, de l'humeur histuyg‘ ularning, kayfiyatning beqarorligi, betayinligi, o‘zgarib turishligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mobilité

  • 17 mordant

    -ante
    I adj. achchiq, zaharli, zaharxandali, istehzoli; répondre à qqn. d'une manière mordante biror kishiga zaharxandalik bilan javob bermoq; ironie mordante istehzoli qochiriq
    II nm. shiddat, g‘ayrat, shijoat; armée, troupe, équipe sportive qui a du mordant g‘ayratga to‘la armiya, jangovor qism, sport jamoasi; oeuvre qui a du mordant jonli asar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mordant

  • 18 nettoyer

    vt.
    1. tozalamoq, yuvib-taramoq, yig‘ishtirmoq; nettoyer des vêtements ust-boshlarni tozalamoq; nettoyer la maison uyni yig‘ishtirmoq
    2. tozalamoq (dushmandan, yot unsurlardan); l'armée a nettoyé la région armiya bu rayonni dushmandan tozaladi
    3. fam. o‘g‘ri urmoq, o‘marib ketmoq, ship-shiydam qilmoq; les voleurs ont nettoyé la maison o‘g‘rilar uyni ship-shiydam ketishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nettoyer

  • 19 occupant

    -ante
    I n. egallovchi, joylashuvchi, o‘rnashuvchi, ishg‘ol qiluvchi, o‘tiruvchi, joyni band qiluvchi odam, yo‘lovchi (transportda); bosqinchi, istilochi; le premier occupant joyni birinchi bo‘lib egallovchi; les deux occupants ont été tués dans l'accident halokatda ikki yo‘lovchi halok bo‘ldi
    II adj. bosqinchi, istilochi; l'armée, l'autorité occupante bosqinchi qo‘shin, hukumat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > occupant

  • 20 occupation

    nf.
    1. okkupatsiya, egallab olish, bosib olish, istilo qilish, zabt etish, istilo, zabt; armée d'occupation istilochi armiya; pendant l'occupation Fransiyaning nemislar tomonidan istilo qilingan davrida
    2. egallash (joyni); l'occupation des locaux uylarni egallab olish.
    nf. ish, hunar, kasb, mashg‘ulot; nous avons de multiples occupations bizning turli xil mashg‘ulotlarimiz bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > occupation

См. также в других словарях:

  • armée — [ arme ] n. f. • v. 1360; de armer; a remplacé ost I ♦ 1 ♦ Réunion importante de troupes assemblées pour combattre. ⇒ troupe. Former, lever, recruter une armée. Armée de combattants, de mercenaires, de volontaires, de francs tireurs, de partisans …   Encyclopédie Universelle

  • armée — ARMÉE. subs. fém. Grand nombre de troupes assemblées en un corps, sous la conduite d un Général. Grande, puissante, nombreuse armée. Armée victorieuse, triomphante, invincible. Armée délabrée, défaite, battue, ruinée. Armée en déroute. Armée… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • armée — Armée. s. f. Grand nombre de troupes assemblées en un corps, sous la conduite d un General. Grande, puissante, nombreuse armée. armée victorieuse, triomphante, invincible. armée deslabrée, deffaite, battuë, ruinée. armée en desroute. armée leste …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Armee — Armée  Pour l’article homonyme, voir armée (unité).  Les forces armées représentent les différentes organisations et moyens militaires qu un État consacre à la mise en œuvre de sa politique de défense. Leur mission première est d… …   Wikipédia en Français

  • Armee 95 — ist die Bezeichnung für die Organisation der Schweizer Armee vom 1. Januar 1995 bis am 31. Dezember 2003. Die Armee 95 war Nachfolgerin der Armee 61 und Vorgängerin der Armee XXI (für 21. Jahrhundert). Gegenüber der Armee 61 wurde der Bestand um… …   Deutsch Wikipedia

  • Armee 61 — ist der umgangssprachliche Ausdruck für die mit der Truppenordnung 1961 (TO 61) begonnene Modernisierung der Schweizer Armee. Sie löste die Truppenordnung 1951 (TO 51) ab, welche noch auf den Erfahrungen des 2. Weltkriegs beruhte, um auf die… …   Deutsch Wikipedia

  • Armee — Sf std. (16. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. armée, feminines Partizip des Perfekts zu frz. armer bewaffnen , dieses aus l. armāre, zu l. arma n. Gerätschaften, Waffen .    Ebenso ne. army, nfrz. armée, nschw. armé, nnorw. armé. Von l. arma… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • Armee — Armee, aus dem franz., Heer, bewaffnete Macht von einer bedeutenden Stärke; armée volante (wolant) fliegender Heerhaufen …   Herders Conversations-Lexikon

  • Armee — »Streitmacht, Heer«: Das Fremdwort wurde in der 2. Hälfte des 16. Jh.s als militärischer Terminus aus gleichbed. frz. armée (eigtl. »bewaffnete Truppe«) entlehnt. Das zugrunde liegende Verb frz. armer »bewaffnen; ausrüsten«, aus dem unser Verb… …   Das Herkunftswörterbuch

  • Armee — [Aufbauwortschatz (Rating 1500 3200)] Auch: • Heer • Militär Bsp.: • John ist Soldat bei der US Armee. • Das Heer war groß und stark …   Deutsch Wörterbuch

  • Armee — (v. fr., Kriegsw.), 1) so v.w. Heer; 2) eine aus mehreren, wenigstens 2, Armeecorps bestehende Heeresabtheilung. Ein Armeecorps besteht meist aus 2–4 Divisionen Infanterie, 1 Division Cavallerie, 1 Brigade Artillerie, 25–36,000 Mann Infanterie,… …   Pierer's Universal-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»