-
21 décret
nm. qonun kuchiga ega bo‘lgan qaror, farmoyish, farmon, buyruq, ko‘rsatma; décret d'administration publique hukumat farmoni; d'après le décret qarorga binoan. -
22 demain
adv. erta, ertaga; ertangi kun; après-demain ertadan keyin; d'ici à demain kun bo‘yi, kundan kunga; dès demain, à partir de demain ertadan boshlab; à demain ertagacha; demain en huit bir haftadan keyin, ertangi kundan boshlab; c'est demain le seize ertaga oyning o‘n oltisi. -
23 dessin
nm.1. rasm, naqsh, gul, shakl; dessin hachuré ingichka chiziqli rasm; dessin d'après nature o‘ziga qarab chizilgan rasm; dessin à main levée qo‘lda chizilgan rasm; dessins animés birin-ketin jonlantirib oluvchi rasmlar filmi2. chizma, tasvir, tarh, reja; dessin linéaire, dessin industriel, dessin géométral texnik tasvir; dessin d'architecture binokorlik rejasi3. chizish, rasm solish, rasm chizish, chizmachilik4. hajviy rasm, kulgili rasmlar. -
24 dessiner
I vt.1. rasm solmoq, rasm yasamoq, rasm chizmoq, rassomlik bilan shug‘ullanmoq; dessiner au crayon qalam bilan chizmoq; dessiner d'après nature o‘ziga qarab rasm solmoq; dessiner au fusain ko‘mir bilan rasm yasamoq2. chizmoq3. ustidan, atrofidan chizib chiqmoq, ustidan qalam yurgizmoq, ajratmoq, ajratib ko‘rsatmoq; ce vêtement dessine bien les formes bu kiyim qiyofani ajratib ko‘rsatadi4. aks ettirmoq, ifoda etmoqII se dessiner vpr. ko‘rinmoq, ko‘zga tashlanmoq, namoyon bo‘lmoq, aks etmoq. -
25 donnée
nf.1. math. ma'lum kattalik, berilgan kattalik2. asosiy fikr, g‘oya3. berilgan ma'lumotlar, dalillar, alomatlar; d'après les données berilgan ma'lumotlarga ko‘ra. -
26 enrager
vi.1. g‘azablanmoq, darg‘azab bo‘lmoq, chapaqay jahli chiqmoq, qoni qaynab ketmoq; être enrager contre qqn. birovga nisbatan darg‘azab bo‘lmoq; faire enrager qqn. g‘azablantirmoq, jahlini chiqarmoq; g‘azabini keltirmoq, qonini qaynatmoq2. (après qqch. de faire qqch) astoydil, judajuda xohlamoq. -
27 huit
I adj.1. sakkiz; tous les huit jours har haftada; dans huit jours, (d'aujourd'hui) en huit bir haftadan keyin; huit jours après hafta o‘ tishi bilan2. sakkizinchi; page huit sakkizinchi bet; numéro huit sakkizinchi sonII nm.1. sakkiz raqami, sakkizinchi sana; le huit mars sakkizinchi mart2. sakkizlik (poyga qayig‘i)3. techn. ilgak, ilmoq. -
28 immédiatement
adv. bevosita, vositasiz, to‘g‘ridan-to‘g‘ri, tezdan, darhol; immédiatement après -dan keyin, hoziroq. -
29 jamais
adv. de temps1. qachon bo‘lmasin, bir payti kelib, bir kunmas bir kun; si jamais je le rencontre agar bir kunmas bir kun uni uchratsam; aurait-on jamais pensé qu'il ferait cela? Payti kelib uning bunday ish qilishini kim ham o‘ylabdi? c'est pire que jamais hech qachon bunday yomon bo‘lgan emas; loc.adv. à jamais, pour jamais umrbod, abadiy, mangu; il a quitté son pays à jamais u o‘z vatanini mangu tashlab ketdi2. hech, hech qachon, hech vaqt, aslo, sira, il n'est plus jamais revenu u boshqa hech qachon kelmaydi; je ne le ferai jamais plus men endi hech qachon unday qilmayman; jamais, au grand jamais hech qachon, hayotda hech vaqt; c'est le moment ou jamais hozir vaqti keldi yoki hech qachon; on ne sait jamais qayerdan bilibmiz; prov. mieux vaut tard que jamais hech bo‘lmaganidan kech bo‘lgani yaxshi3. faqat, boryog‘i, atigi; après tout, cela ne fait jamais que 50 francs bu bor yog‘i 50 frank turadi. -
30 livrer
I vt.1. bermoq, topshirmoq, oshirmoq; livrer un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq2. topshirmoq, qo‘liga bermoq; livrer qqn. à la mort birovni o‘limga buyurmoq; pays livré à l'anarchie anarxiyaga topshirilgan yurt3. qo‘liga topshirmoq, sotmoq4. ishonmoq; il a livré son secret u o‘z sirini ishonib aytdi5. bermoq, yetkazib bermoq, olib borib bermoq, topshirmoq; livrer une commande, une marchandise buyurtmani, xarid qilingan molni yetkazib bermoq; livrer qqch. à domicile, en gare biror narsani uyga, vokzalga olib borib bermoq6. boshlamoq, kirishmoq; livrer bataille jangga kirishmoq7. livrer passage o‘ tkazib yubormoq, yo‘l bermoq, o‘ tishga ruxsat bermoqII se livrer vpr.1. o‘zini topshirmoq, o‘zini birovning qo‘liga topshirmoq, taslim bo‘lmoq; se livrer après une longue résistance uzoq qarshilikdan so‘ng taslim bo‘lmoq2. yorilmoq, sirlashmoq, o‘zi haqida gapirmoq; il ne se livre pas facilement u osonlikcha yorilmaydi3. berilmoq, mashg‘ul bo‘ lmoq, shug‘ullanmoq; se livrer aux pires excès o‘ta beboshlikka berilmoq; se livrer à un travail, à une étude ishga, o‘qishga berilmoq. -
31 lotir
vt.1. ulushlab, bo‘lib, taqsimlab bermoq; lotir les immeubles d'une succession merosga qolgan ko‘chmas mulklarni bo‘ lib bermoq; terrains à lotir bo‘lib sotiladigan yerlar2. bir bo‘lagiga, qismiga ega qilmoq; après le partage, chacun a été loti d'une maison taqsimlashdan so‘ng har biri uyning bir qismiga ega bo‘ldi. -
32 manche
nf.1. yeng; relever, retrousser ses manches yengini shimarmoq; fig. yeng shimarib ishga kirishmoq; tirer qqn. par la manche birovni olib kelmoq, o‘z oldida tutib turmoq; fig. e'tiborini tortmoq, jalb qilmoq2. techn. shlang, ichak; manche à air ventilyatsion truba; shamol yo‘nalishini o‘lchagich3. vx. bo‘g‘oz; La Manche Lamansh bo‘g‘ozi4. sport. tur, davra; manche d'un match de tennis set, davra.nm.1. sop, dasta, tutqich, band; manche de casserole kastrulning qulog‘i2. fig.loc. branler dans le manche vazifasida omonat turmoq; jeter le manche après la cognée hamma narsaga qo‘l siltamoq, qo‘lini yuvib, qo‘ltiqqa urmoq; fam. être, se mettre du côté du manche manfaatli yoki kuchliroqlar tarafida bo‘lmoq3. pay; manche à gigot tutqich (son go‘shtini maydalaganda ishlatiladi)4. mus. cholg‘u asboblarining parda dastasi; manche de violon, de guitare g‘ijjak, gitara dastasi.nf.loc.fam. faire la manche tilanchilik qilmoq, sadaqa so‘ramoq.nm.adj.fam. ahmoq, galvars, kallavaram, anqov; ce qu'il, elle est manche! u g‘irt ahmoq! -
33 modèle
nm.1. model, namuna, timsol, o‘rnak, ibrat; texte qui est donné comme modèle à des élèves o‘quvchilarga namuna sifatida berilgan matn; sa conduite doit être un modèle pour nous uning xulqi bizga o‘rnak bo‘lishi kerak; prendre qqn. pour modèle biron kishini timsol qilib olmoq; sur le modèle de namunasida, timsolida, o‘rnakida, ibratida; loc. des employés modèles o‘rnak, namunali xizmatchilar2. naturachi; dessin, dessiner d'après le modèle naturachidan chizish, naturachidan rasm chizmoq3. xil, tur, shakl, nusxa, model; les différents modèles d'organisation industrielle ishlab chiqarishni tashkil qilishning turli shakllari; modèle reproduit en grande série ko‘plab ishlab chiqarilgan nusxa; un nouveau modèle de voiture avtomobilning yangi nusxasi; les modèles de la haute couture modalar uyining yangi nusxalari4. maket (narsalarning kichraytirib yasalgan modeli, namunasi, nusxasi); modèle réduit kichraytirilgan model, namuna, nusxa; des modèles réduits de bateaux kemalarning kichraytirilgan nusxalari; faire voler un avion modèle réduit samolyot modelini uchirmoq. -
34 modeler
I vt.1. yasamoq, qilmoq; modeler une poterie, une statuette sopol idish, haykalcha yasamoq; modeler de la terre glaise kulolchilik loyidan yasamoq; pâte à modeler plastilin3. bermoq, kiritmoq; biror holatga keltirmoq; l'érosion modèle le relief eroziya relyefni ma'lum holatga keltiradi4. shakllantirmoq, moslamoq; modeler son goût sur, d'après celui de qqn. o‘z didini boshqa birovnikiga moslab shakllantirmoqII se modeler sur vpr. -ga qarab moslashmoq; -dan o‘ziga o‘rnak olmoq, namuna olmoq. -
35 moi
I pron.pers. kishilik olmoshi, urg‘uli, birinchi shaxs, birlik, har ikki rod uchun, gapiruvchi yoki yozuvchi shaxsni bildiradi men; regarde-moi menga qara; donnez-la-moi uni menga bering; regardez-moi ça! mana bunga qarab qo‘ying! moi, je le trouve sympathique men esa, men uni yoqimtoy deb hisoblayman; moi, faire cela? men buni qilay? qui est là? – moi kim u? – men; mon avocat et moi sommes de cet avis mening advokatim va men shu fikrdamiz; il nous a invités, ma femme et moi u bizlarni taklif qildi, xotinim va meni; plus, moins que moi mendan ko‘ra ko‘proq, ozroq; ne faites pas comme moi menday qilmang; moi qui men (aynan men); moi qui vous parle men sizga gapiryapman; c'est moi bu men; c'est moi qui vous le dis buni sizga aytayotgan bu menman; avec moi, chez moi men bilan, menikida; l'idée n'est pas de moi fikr mendan chiqqan emas; un ami de moi et de mon frère mening va akamning do‘stlaridan biri; pour moi mening uchun; elle est tout pour moi u mening uchun hamma narsa; pour moi, selon moi, d'après moi, il est fou menimcha u jinni; quant à moi men uchun, menga kelsak, menga qolsa; de vous à moi siz va mening oramizda; loc. moi-même men o‘zim; je ferais le travail moi-même bu ishni men o‘zim qilaman; moi seul yolg‘iz o‘zim; c'est moi seul qui suis responsable men yolg‘iz o‘zim javobgarman; moi aussi men ham; j'aimerais bien y aller – moi aussi men u yerga borishni juda xohlar edim – men ham; moi non plus men esa yo‘q; je n'aimerais y pas aller – moi non plus men u yerga borishni xohlamas edim – men ham; plais. je t'aime. moi non plus men seni sevaman; men esa yo‘qII nm.inv.1. men (shaxs)2. o‘zligim; notre vrai moi bizning haqiqiy o‘zligimiz. -
36 mûr
-mûreadj.1. pishgan, yetilgan; un fruit trop mûr o‘ ta pishgan meva; couleur de blé mûr pishgan bug‘doyning rangi2. pishgan, yetilgan, yorsa bo‘ladigan (yara)3. fig. yetilgan, pishgan; un projet mûr pishgan reja; la révolution est mûre revolutsiya yetildi; être mûr pour yetilgan, tayyor bo‘lmoq4. l'âge mûr balog‘at yoshi; l'homme mûr yetuk odam; esprit mûr raso aql; il est très mûr pour son âge u o‘zining yoshi uchun aqli juda raso; après mûres réflexions talaygina mulohazadan so‘ng5. fam. yetilgan, pishgan, g‘irt kayf. -
37 normal
-ale, auxI adj.1. normal, tabiiy; tout est normal hammasi joyida; en temps normal tabiiy shart-sharoitda2. aqli raso, es-hushi joyida; un enfant normal esli-hushli bola3. tabiiy; la fatigue est normale après un tel effort shuncha mehnatdan so‘ng charchash tabiiy; ce n'est pas normal de dormir autant buncha uxlash tabiiy hol emas4. école normale o‘qituvchilar tayyorlash instituti; l'Ecole Normale Supérieure ou ellipt. Normale Pedagogika institutiII nf. tabiiy hol, me'yor, marom; intelligence au-dessus de la normale me'yoridan ortiq aqllilik; s'écarter de la normale me'yoridan ortmoq. -
38 parti
nm.1. litt. qaror, fikr; il hésitait entre deux partis u ikki xil fikr orasida ikkilanar edi2. prendre le parti de qaror qilmoq, bir qarorga, fikrga kelmoq; hésiter sur le parti à prendre biror qarorga kelishga ikkilanmoq; prendre parti o‘z qarorini, fikrini aniq bildirmoq; il ne veut pas prendre parti u o‘z qarorini aniq bildirishni xohlamaydi; prendre son parti bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; prendre son parti de qqch. en prendre son parti biror narsaga bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; parti pri taxminlarga asoslangan mulohaza; des partis pris taxminlarga asoslanagan mulohazalar; juger sans parti pris taxminlarga asoslanmay mulohaza qilmoq; être de parti pris g‘arazgo‘y, nohaq, adolatsiz bo‘lmoq3. loc. tirer parti de foydalanmoq, foydalanib qolmoq, naf olmoq; il a su tirer parti de cette situation difficile u bu og‘ir ahvoldan foydalanib qoldi.nm.1. ijtimoiy-siyosiy guruh, oqim, yo‘nalish, lager; avoir le même parti que qqn. se ranger au parti de qqn. biror kishi bilan bir ijtimoiy-siyosiy oqimda bo‘lmoq, biror kishining ijtimoiy-siyosiy guruhiga qo‘shilmoq2. partiya; être inscrit à un parti biror partiyaga kirgan bo‘lmoq; militant d'un parti biror partiyaning kurashchisi; le parti communiste kommunistik partiya.nm. nikoh, juft; elle a trouvé, épousé un beau parti u o‘ziga ajoyib juft topdi, u ajoyib yigitga turmushga chiqdi.-ieadj.fam. shirakayf; après l'apéritif, elle était déjà un peu partie aperitivdan so‘ngoq, u shirakayf bo‘ lib qolgan edi. -
39 parvenir
vi.1. yetib bormoq, kelmoq, yetib olmoq, yetmoq; après deux heures de marche, nous sommes parvenus à la ferme ikki soat yo‘l yurganimizdan so‘ng, biz fermaga yetib keldik2. yetib bormoq, yetib kelmoq, tegmoq (narsa); ma lettre vous est-elle parvenue? mening xatim sizga yetib bordimi? la bruit de la rue lui parvenait à peine ko‘chaning shovqini unga arang yetib kelardi3. erishmoq, yetmoq, yetishmoq; il est enfin parvenu à ses fins, à ce qu'il voulait nihoyat u o‘zi xohlagan nihoyaga erishdi; parvenir à +inf qila olmoq, erishmoq, muyassar bo‘lmoq; je ne parviens pas à le voir men uni ko‘ra olmayapman; je ne parviens pas à le convaincre men uni ishontira olmayapman4. yetmoq, yetishmoq, -gacha yashamoq; parvenir à un âge avancé ulug‘ yoshga yetishmoq. -
40 patience
nf.1. chidam, bardosh, sabr, sabr-toqat, to‘zim; s'armer de patience sabr-toqatini qo‘ lga olmoq; prendre patience sabr-toqat qilmoq; souffrir avec patience tishini tishiga qo‘yib bardosh bermoq2. sabot, matonat, chidam, sabr, bardosh; ouvrage de patience qat'iyatlik va sabot bilan qilinadigan ish3. bardosh, sabr-qanoat; il n'a aucune patience uning hech qanday sabr-qanoati yo‘q; après une heure d'attente, il a perdu patience bir soat kutishdan so‘ng, uning sabri tugadi; ma patience a des limites! sabrning ham chegarasi bor! sabrim tugab boryapti!4. patience! sabr qiling!5. jeu de patience bosh qotirgich, dushvor masala6. pasyans (qartada o‘yin ko‘rsatishning bir turi); je fais des patiences men qartada o‘yin ko‘rsataman.
См. также в других словарях:
après — [ aprɛ ] prép. et adv. • Xe adv.; bas lat. ad pressum, de pressus « serré », qui s est substitué en Gaule à l adv. class. post I ♦ Prép. (v. 1130) 1 ♦ Postérieurement dans le temps. Le printemps vient après l hiver. Après la naissance de Jésus… … Encyclopédie Universelle
après- — ♦ Élément de formation qui, devant un nom propre ou un substantif faisant référence à une époque, marque la postériorité. L après Mitterrand. L après mur (de Berlin) :l époque suivant la disparition du mur de Berlin, de la division de l Allemagne … Encyclopédie Universelle
après — APRÈS. Préposition de temps, d ordre et de lieu, qui s emploie en parlant, soit des personnes, soit des choses, et qui sert à marquer celles qui suivent les autres. Après le déluge. Après la vocation d Abraham. Après la naissance de Jésus Christ … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
aprés — Aprés. Prepos. qui marque posteriorité d ordre ou de temps. Ensuite. Je ne passeray qu aprés vous. Trajan fut Empereur aprés Nerva. il promet de payer aprés Pasques. il ira là aprés Vespres. aprés le Sermon. marcher l un aprés l autre. aprés la… … Dictionnaire de l'Académie française
apres — Apres, Post, Posterius, Dein, Deinde, Mox, Postmodum. Par ordre, l un apres l autre, Deinceps. Cy apres, In posterum, Posthac. En apres, Dein, Deinceps, Exin, Tum autem, Porro, Itémque. Qui vient apres, Posterior. Venir apres, Post venire. Un peu … Thresor de la langue françoyse
après — adv. « Fugués tranquilo, vous siéu après. » : soyez tranquille, je vous suis. J. Roumanille. D après : d après. D après tu, es encar possible ò non ? D après toi, c est encore possible ou non ? A l après dei maufatans : à la poursuite des… … Diccionari Personau e Evolutiu
Après — Студийный альбом Игги Попа Дата выпуска … Википедия
après — ci après d après … Dictionnaire des rimes
aprés — (del lat. «ad prĕssum», apretadamente) 1 (ant.) adv. *Cerca. 2 (ant.) *Después. * * * aprés. (Del lat. ad prĕssum, apretadamente). adv. t. ant. cerca2. || 2. adv. l. ant … Enciclopedia Universal
après — [a′prā΄; ] Fr [ ȧ pre′] prep. [Fr] after: often used in hyphenated compounds [an après ski party] … English World dictionary
Après — (fr., spr. aprä), 1) hernach; 2) Nachspiel … Pierer's Universal-Lexikon