-
41 pendant
-anteadj.1. osilgan, osilib turgan; les bras pendants pastga osilgan qo‘llar; les chiens haletaient, (la) langue pendante tili osilgan, itlar harsillashar edi2. affaire, question pendante yechimini kutayotgan (havoda qolgan) ishlar, masalalar.nm. zirak, boldoq, sirg‘a, isirg‘a; cette estampe est le pendant de l'autre bu estamp boshqasining jufti; faire pendant à, se faire pendant simmetrik bo‘lmoq; les deux tours du château se font pendant qasrning ikki minorasi simmetrik joylashgan.prép.1. paytida, davrida, davomida; il a été malade pendant le voyage sayohat paytida u kasal edi; il est arrivé pendant la nuit u kechqurun keldi2. davomida, mobaynida; j'ai attendu (pendant) deux heures men ikki soat kutdim; il s'est tu (pendant) un long moment u uzoq vaqt jim qoldi; elle a dansé (pendant) toute la soirée u butun kecha raqsga tushdi; pendant ce temps shu paytda; avant, pendant et après la guerre urushdan oldin, urush paytida, urushdan keyin; amusons-nous pendant que nous sommes jeunes yoshlik paytimizda xursandchilik qilib qolaylik; pendant que j'y pense, je dois vous dire men bu haqda o‘ylayotgan ekanman, men sizga aytishim kerak; iron. c'est ça, pendant que vous y êtes, prenez aussi mon portefeuille shunday, modomiki siz shu darajaga yetibsiz, mening hamyonimni ham oling. -
42 piste
nf.1. iz; brouiller les pistes izini chalg‘itmoq; la police est sur sa piste politsiya uning iziga tushdi2. yo‘lka, yo‘l; la piste d'un vélodrome velodrom yo‘lkasi3. maydoncha; la piste d'un cirque sirk maydonchasi; la piste de danse raqs maydonchasi4. so‘qmoq, so‘qmoq yo‘l; après ce village, il n'y a plus de macadam, c'est seulement de la piste bu qishloqdan keyin, tosh yotqizilgan yo‘l yo‘q, faqat so‘qmoq yo‘l bor5. yo‘l, yo‘lakcha; piste cyclable velosipedchilar yo‘lakchasi; piste cavalière otliqlar yo‘lakchasi; piste de ski chang‘i yo‘lakchasi6. samolyotning uchish, qo‘nish yo‘lakchasi7. magnitofon tasmasining yo‘lakchasi; magnétophone à quatre pistes to‘rt yo‘lakchali magnitofon; la piste sonore d'un film filmning ovoz yo‘lakchasi. -
43 pitoyable
adj.1. ayanchli, achinarli, kishini achintiradigan; nochor, ojiz; après son accident, il était dans un état pitoyable falokatdan keyin, u bir achinarli ahvolda edi2. yomon, achinarli, nochor, ojiz; sa réponse a été pitoyable uning javobi nochor edi. -
44 pluie
nf. yomg‘ir; pluie fine mayda, maydalab yog‘ayotgan yomg‘ir; pluie diluvienne, battante, torrentielle sharros yog‘ayotgan, urib yog‘ayotgan yomg‘ir, jala, sel; recevoir la pluie yomg‘irda qolmoq; le temps est à la pluie yomg‘ir yog‘ay deb turibdi; jour de pluie yomg‘irli kun; la saison des pluies yomg‘ irlar fasli; eau de pluie yomg‘ir suvi; loc. ennuyeux comme la pluie o‘lgiday zerikarli; après la pluie, le beau temps oyning o‘n kuni qorong‘i bo‘lsa, o‘n kuni yorug‘; faire la pluie et le beau temps xohlasa bor, xohlasa yo‘q qiladigan bo‘lmoq; parler de la pluie et du beau temps bir tog‘dan, bir bog‘dan kelmoq; en pluie yomg‘ir donachalariday; sable qui retombe en pluie yomg‘ir donachalariday sochilib ketayotgan qum; une pluie de pierres tosh yomg‘iri; une pluie de coups kaltaklar yomg‘iri. -
45 pratique
nf.1. amaliyot, amal, tajriba; après dix ans de pratique sur le terrain yerdagi o‘n yillik tajribadan so‘ng; dans la pratique hayotda, amalda2. tajriba, bilim; je n'en ai pas la pratique mening bu ishda tajribam yo‘q; en pratique amaliyotga, amalga; des décisions qu'il faut mettre en pratique amalga oshirish kerak bo‘lgan qarorlar3. litt. diniy marosim, rasm-rusm, udum; la pratique religieuse diniy marosim4. odat, udum, rasm; la vente à crédit est devenue une pratique courante kreditga sotish kundalik odatga aylanib qoldi5. xususiy ish (vrach haqida).adj.1. omilkor, ishbilarmon, tajribali; ce garçon n'a aucun sens pratique bu bolada hech qanday tajriba nishonasi yo‘q; une femme pratique omilkor xotin2. amaliy; la connaissance pratique d'une langue tilni amaliy bilish; exercices, travaux pratiques amaliy mashq, ishlar3. oddiy, kundalik; la vie pratique kundalik hayot4. qulay, amaliy jihatdan yaxshi, ixcham (narsa, ish-harakat); un outil pratique qulay asbob; c'est, ce n'est pas pratique bu qulay, qulay emas; approchez-vous, ce sera plus pratique yaqinroq keling, bu qulayroq bo‘ladi. -
46 puis
adv.1. litt. so‘ng, so‘ngra, keyin (vaqtda); il a mangé du fromage, puis un fruit u pishloq edi, so‘ng meva2. keyin, undan keyin, so‘ng (makonda); du bateau on aperçoit la côte, puis les plages, puis les maisons kemadan qirg‘oq ko‘rinadi, undan keyin plajlar, so‘ng uylar3. et puis va keyin, va so‘ngra, va nihoyat; il m'a présenté son père, sa mère et puis ses frères et ses soeurs u menga otasini, onasini va keyin aka-uka va opa-singillarini tanishtirdi4. et puis qolaversa; je n'ai pas le temps, et puis ça m'embête mening vaqtim yo‘q, qolaversa bu mening jonimga tegadi; et puis xo‘sh? et puis quoi? xo‘sh yana nima? et puis après xo‘sh keyinchi? -
47 que
conj.1. nous pensons que la vie est bonne biz hayotni go‘zal deb o‘ylaymiz2. loc.prép. à condition que shartiga ko‘ra, shartidagidek; tu peux rester à condition que tu te taises sen qolishing mumkin, faqat shu shart bilanki, sen jim turasan; à mesure que bo‘lishiga, kelishiga qarab, -ga muvofiq; -gan sari; afin que maqsadiga ko‘ra; pousse-toi afin que je puisse m'asseoir suril, men ham o‘tirib olay; dès que hamono, bilan; attendu que sababli, boisdan, -gani uchun; de façon que shuning uchun, shu sababli, shunday bo‘lgach; uchun, toki3. ne… que… faqat; je n'aime que toi men faqat seni yaxshi ko‘raman4. qu'il entre! kirsin!adv.1. nima sababdan, nima uchun, nega; que ne venez-vous? nega kelmaysiz?2. qay tarzda, qanday qilib, qancha, qanday, qay darajagacha; que de qanchalik, qanday, qancha; que de difficultés je prévois! qancha qiyinchiliklarni ko‘rayapman; que c'est beau! qanday go‘zal!I pron.rel.1. d'une femme inconnue, et que j'aime, et qui m'aime men sevadigan va meni sevadigan notanish ayol2. le temps que l'on construise l'hôtel mehmonxonani qurishayotgan vaqt; voilà cinquante ans que nous habitons ici mana ellik yildirki shu yerda yashayapmiz3. l'être que je serai après la mort men o‘lganimdan so‘ng men aylanadigan mavjudot4. vx. ce que, ce qui; coûte que coûte, advienne que pourra nima bo‘ lsa bo‘lsinII pron.intr.1. que faire? nima qilish kerak?2. qu'est ceci? que deviens-tu? ahvoling nima kechadi?3. qu'y a-t-il? que se passe-t-il? nima bo‘layapti?4. qu' est-ce que vous seriez devenu? siz nima bo‘lgan bo‘lardingiz? voyons, qu'est-ce qui vous prend? xo‘sh, sizga nima bo‘ldi? -
48 quoi
pron.1. rel. qaysi, qaysiki, nima; voilà de quoi il s'agit mana nima haqida gap ketayapti; il fallut d'abord payer l'amende; après quoi on nous a laissé partir avval jarima to‘lash kerak bo‘ldi; o‘shandan keyin bizni qo‘yib yuborishdi; réfléchis bien; sans quoi tu vas te tromper yaxshilab o‘yla; aks holda yanglishasan; faute de quoi aks holda; moyennant quoi o‘shaning evaziga; il n'a pas de quoi vivre uning yashashga hech vaqosi yo‘q; je vous remercie beaucoup. – il n'y a pas de quoi sizga katta rahmat. – arzimaydi2. intr. nima, nima uchun, nega, nima sababdan, qanday? je saurai à quoi m'en tenir men nimaga suyanishni bilaman; quoi faire? nima qilish kerak; à quoi penses-tu? nima haqida o‘ylayapsan?3. fam. quoi, qu'est-ce que tu dis? nima, nimadan bilding? de quoi? nima?, nima deysan?4. intj. quoi! vous osez protester? nima! siz e' tiroz bildirishga jur'at qilayapsizmi?5. quoi que nima bo‘lsa; quoi qu'il arrive nima bo‘lganda ham; quoi qu'il en soit qanday bo‘lmasin. -
49 rang
nm.1. qator, saf, tizim; collier à trois rangs de perles uch tizimli dur marjon; les rangs d'un cortège kortej qatorlari; se mettre en rang safga turmoq, saflanmoq2. saf (askarlar safi), qator; sortir des rangs safdan chiqmoq3. pl. tarkib, qator, saf(lar); les rangs d'une armée armiya saflari; servir dans les rangs de tel régiment ma'lum polk tarkibida xizmat qilmoq; ils vont grossir les rangs des mécontents ular norozilar safini kengaytirishmoqda; nous l'avons admis dans nos rangs biz uni o‘z saflarimizga qo‘shib oldik4. o‘rin, mavqe, qator; livres classés par rang de taille bo‘y-bo‘yiga qarab terilgan kitoblar; avoir rang avant, après qqn. biror kishidan oldingi, keyingi o‘rinda bo‘lmoq; se présenter par rang d'ancienneté, d'âge stajiga, yoshiga qarab o‘zini tanitmoq5. daraja, amal, mansab, martaba, unvon, tabaqa; le rang le plus bas, le plus haut eng past, eng yuqori tabaqa; un officier d'un certain rang ma'lum unvondagi ofitser; le rang social de qqn. biror kishining ijtimoiy darajasi; garder, tenir son rang o‘z darajasini saqlamoq, tutib turmoq; loc. être du même rang bir xil darajada, mavqeda bo‘lmoq; mettre sur le même rang bir xil darajaga qo‘ymoq6. o‘rin, qator; loc. mettre au rang de qatoriga qo‘shmoq. -
50 reboucher
vt. qaytadan bekitmoq, qaytadan tiqinini tiqmoq, qaytadan og‘zini bekitib qo‘ymoq; reboucher le flacon après usage foydalangandan keyin shishachaning tiqinini qayta tiqib qo‘ymoq; reboucher un trou teshikni qayta bekitib qo‘ymoq. -
51 reconnaître
I vt.1. tanimoq; je reconnais cet endroit, j'y suis déjà venu men bu joyni taniyman, bu yerga oldin kelganman; le chien reconnaît son maître it egasini taniydi2. farqlamoq, payqamoq, tanimoq; reconnaître une plante o‘simlikni farqlamoq; reconnaître une voix ovozni tanimoq; je reconnais bien là sa paresse men uning dangasaligini bilaman; on ne le reconnaît plus uni tanib bo‘ lmay ketibdi; reconnaître qqn.qqch. à -dan, orqali tanimoq, bilib olmoq; reconnaître qqn. à sa démarche, un arbre à ses feuilles biror kishini yurishidan tanimoq, daraxtni barglaridan tanimoqII se reconnaître vpr.1. o‘zini tanimoq; je ne me reconnais pas du tout sur cette photo bu rasmda men o‘zimni taniyolmayapman; se reconnaître dans qqn. o‘zini o‘xshatmoq2. yo‘l topmoq; comment se reconnaître dans ce dédale de ruelles? bu egri-bugri ko‘chachalarda qanday qilib yo‘l topamiz? ne plus s'y reconnaître adashib qolmaylikda!3. bir-birini tanimoq; ils ne se sont pas reconnu, après dix ans de séparation o‘n yillik ayriliqdan so‘ng, ular bir-birlarini tanishmadi4. tanilmoq, bilinmoq; le rossignol se reconnaît à son chant bulbul sayrashidan taniladi.vt.1. tan olmoq, iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq; reconnaître ses torts nohaqligini tan olmoq; il reconnaît avoir menti, qu'il a menti u yolg‘on gapirganligiga iqror bo‘ldi2. boshliq, xo‘jayin deb tan olmoq; biror narsani tan olmoq; deb hisoblamoq; c'est le chef reconnu de la rébellion bu qo‘zg‘olonchilar tomonidan tan olingan boshliq; reconnaître une qualité à qqn. biror kishida biror xususiyatning borligini tan olmoq3. topmoq, ochmoq, isbot qilmoq, aniqlamoq; reconnaître peu à peu les difficultés d'un sujet oz-ozdan masalaning qiyinchiliklarini aniqlamoq4. o‘rganib, tekshirib chiqmoq; ko‘zdan kechirmoq; reconnaître le terrain joyni o‘rganib chiqmoq5. mil. razvedka qilmoq; reconnaître les positions pozitsiyalarni, dushman joylashgan joylarni razvedka qilmoq6. tan olmoq; tanimoq, e'tirof qilmoq; reconnaître un gouvernement biror davlatni tan olmoq; reconnaître un enfant bolani tan olmoq. -
52 redire
I vt.1. takrorlamoq, qaytarmoq, qayta-qayta aytmoq; il redit toujours la même chose u doim bir narsani takrorlaydi2. boshqalarning aytganini, gapini qaytarmoq, takrorlamoq; redites-le après moi buni mendan keyin qaytaringII vi. avoir, trouver à redire à ayb topmoq; tanqid qilish uchun sabab topmoq; je ne vois rien à redire à cela bunda men hech qanday tanqid uchun sabab ko‘rmayapman; trouver à redire à tout hamma narsadan ayb topmoq; c'est parfait, il n'y a rien à redire juda ajoyib, tanqidga o‘rin yo‘q. -
53 redresser
I vt.1. to‘g‘ri, tik holatga keltirmoq, to‘g‘rilamoq, tekislamoq, tiklamoq; redresser un poteau ustunni tiklamoq; redresser la tête boshini ko‘tarmoq2. to‘g‘rilamoq, tekislamoq, tuzatmoq, to‘g‘ri holga keltirmoq; redresser une tôle tordue, déformée buklangan, egilgan tunukani to‘g‘rilamoq3. tuzatmoq, to‘g‘rilamoq, yaxshilamoq, ishga solib yubormoq; redresser la situation sharoitni tuzatmoqII se redresser vpr. to‘g‘rilanmoq, tiklanmoq, rostlanmoq, tik turmoq, qaddini rostlamoq; fig. l'économie du pays s'est redressée après la guerre mamlakat iqtisodi urushdan keyin qaddini rostlab oldi; redresse-toi! qaddingni rostla! -
54 réintégrer
vt.1. qaytmoq, qaytib kelmoq; réintégrer son logis o‘z yashash joyiga qaytib kelmoq; réintégrer le domicile conjugal o‘z turmushiga, o‘z oilasiga qaytmoq2. o‘z o‘rniga, o‘z vazifasiga qayta tiklamoq; réintégrer un fonctionnaire après une mise en congé xizmatchini ishdan bo‘shatilgandan so‘ng qayta o‘z vazifasiga tiklamoq. -
55 renouer
I vt.1. qayta bog‘lamoq; renouer ses lacets de chaussures tuflisining bog‘ ichini qayta bog‘lamoq2. qaytadan, yangidan boshlamoq; yana davom ettirmoq, tiklamoq; renouer la conversation suhbatni yana davom ettirmoqII vi. renouer avec munosabatlarni qayta tiklamoq, qayta bog‘lamoq; renouer avec un ami après une brouille janjaldan so‘ng do‘sti bilan munosabatlarini qayta tiklamoq. -
56 reparaître
vi.1. qayta ko‘rinmoq, qayta namoyon bo‘lmoq; le soleil a reparu quyosh qayta ko‘rindi; ne reparais jamais devant moi! ko‘zimga qayta ko‘rinma!2. qayta ko‘rinmoq, qayta namoyon bo‘lmoq, qayta paydo bo‘lmoq, qaytalanmoq; ce caractère peut reparaître après plusieurs générations bu fe'l-atvor bir necha avloddan keyin qayta namoyon bo‘lishi mumkin. -
57 représentation
nf.1. tasvirlash, aks ettirish, ifodalash; représentation réaliste, stylisée realistik, uslubiy tasvirlash2. psychol idrok, idrok qilish; tasavvur, tushuncha3. spektakl, tomosha; donner des représentations tomosha ko‘rsatmoq, spektakl qo‘ymoq; première représentation après la répétition générale yakunlovchi repetitsiyadan so‘ng birinchi tomosha4. vakolat, vakillik; allocation pour frais de représentation vakillik xarajatlari uchun ajratilgan pul; la représentation nationale milliy vakillik5. kommivoyojorlik, gumashtalik; faire de la représentation gumashtalik qilmoq. -
58 ressusciter
I vi.1. qayta tirilmoq, qayta jonlanmoq, qayta jon kirmoq2. qayta tiklanmoq, qayta bunyod bo‘lmoq, qayta tirilmoq; pays qui ressuscite après une catastrophe ofatdan so‘ng qayta tiklangan mamlakatII vt.1. qayta tiriltirmoq, qayta jon bag‘ishlamoq2. hayotga qaytarmoq, jonini saqlab qolmoq (narsa); ce traitement l'a ressuscité bu muolaja uning hayotini saqlab qoldi3. xayolida qayta tiklamoq, qayta tiklamoq, qayta tug‘ iltirmoq; ressusciter les héros du passé o‘tgan qahramonlarni xayolida qayta tiklamoq; ressusciter un art, une mode biror san'atni, modani qayta tiklamoq. -
59 retard
nm.1. kech qolish, kechikish, hayallash; le retard d'un train poyezdning kechikishi; arriver, être en retard à un rendez-vous uchrashuvga kech qolish, kelish; un retard d'une heure, de dix minutes bir soatga, o‘n minutga kech qolish; avoir du retard, une heure de retard kechikish, bir soatga kechikish; retard dans un paiement to‘lovda kechikish; en retard sur qqn.qqch. biror kimsadan, biror narsadan ortda qolmoq; je suis en retard sur lui men undan ortda qolyapman2. kechiktirish, orqaga surish, paysallash; il s'est décidé après bien des retards u ancha kechiktirishlardan so‘ng qaror qildi; sans retard kechiktirmay, kechikmay, orqaga surmay; écrivez-lui sans retard unga kechiktirmay xat yozing3. orqada qolish, kechikish; un pays en retard de cinquante ans ellik yil orqada qolib ketgan davlat; retard mental aqlan zaiflik, orqada qolish; un enfant en retard zaif, rivojlanishda orqada qolgan bola. -
60 rétracter
I vt.litt. tonmoq, inkor qilmoq, bo‘yniga olmaslik; rétracter des propos calomnieux ig‘vo gaplardan tonmoqII vpr. après ses aveux, il s'est rétracté u tan olishlaridan keyin, inkor qildi.I vt. ichiga tortib olmoq, yig‘ib olmoq; l'escargot rétracte ses cornes shilliq qurt shoxlarini ichiga tortib oladiII se rétracter vpr. ichiga tortilmoq, qisqarmoq, taranglashmoq; le muscle s'est rétracté mushak qisqardi.
См. также в других словарях:
après — [ aprɛ ] prép. et adv. • Xe adv.; bas lat. ad pressum, de pressus « serré », qui s est substitué en Gaule à l adv. class. post I ♦ Prép. (v. 1130) 1 ♦ Postérieurement dans le temps. Le printemps vient après l hiver. Après la naissance de Jésus… … Encyclopédie Universelle
après- — ♦ Élément de formation qui, devant un nom propre ou un substantif faisant référence à une époque, marque la postériorité. L après Mitterrand. L après mur (de Berlin) :l époque suivant la disparition du mur de Berlin, de la division de l Allemagne … Encyclopédie Universelle
après — APRÈS. Préposition de temps, d ordre et de lieu, qui s emploie en parlant, soit des personnes, soit des choses, et qui sert à marquer celles qui suivent les autres. Après le déluge. Après la vocation d Abraham. Après la naissance de Jésus Christ … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
aprés — Aprés. Prepos. qui marque posteriorité d ordre ou de temps. Ensuite. Je ne passeray qu aprés vous. Trajan fut Empereur aprés Nerva. il promet de payer aprés Pasques. il ira là aprés Vespres. aprés le Sermon. marcher l un aprés l autre. aprés la… … Dictionnaire de l'Académie française
apres — Apres, Post, Posterius, Dein, Deinde, Mox, Postmodum. Par ordre, l un apres l autre, Deinceps. Cy apres, In posterum, Posthac. En apres, Dein, Deinceps, Exin, Tum autem, Porro, Itémque. Qui vient apres, Posterior. Venir apres, Post venire. Un peu … Thresor de la langue françoyse
après — adv. « Fugués tranquilo, vous siéu après. » : soyez tranquille, je vous suis. J. Roumanille. D après : d après. D après tu, es encar possible ò non ? D après toi, c est encore possible ou non ? A l après dei maufatans : à la poursuite des… … Diccionari Personau e Evolutiu
Après — Студийный альбом Игги Попа Дата выпуска … Википедия
après — ci après d après … Dictionnaire des rimes
aprés — (del lat. «ad prĕssum», apretadamente) 1 (ant.) adv. *Cerca. 2 (ant.) *Después. * * * aprés. (Del lat. ad prĕssum, apretadamente). adv. t. ant. cerca2. || 2. adv. l. ant … Enciclopedia Universal
après — [a′prā΄; ] Fr [ ȧ pre′] prep. [Fr] after: often used in hyphenated compounds [an après ski party] … English World dictionary
Après — (fr., spr. aprä), 1) hernach; 2) Nachspiel … Pierer's Universal-Lexikon