-
1 deçà
adv. bu tomonda, tarafda; en deçà, par deçà loc.adv. bu tomondan, tarafdan; en deçà de loc.prép. -ning bu tomonidan, tarafidan; deçà et delà loc.adv. u yoqqa, bu yoqqa. -
2 plus
adv.1. ko‘proq, ortiqcharoq; plus grand kattaroq; plus souvent teztez; de plus près yaqindan; en plus buning ustiga2. plus … que -roq; aimer qqch. plus que tout hammasidan ko‘ra biror narsani yaxshiroq ko‘rmoq; plus que jamais har doimgidan ham ko‘ra; plus qu'il ne faudrait keragidan ham ortiqroq; beaucoup plus ancha ko‘proq; encore plus yana ko‘proq; deux ans plus tôt, plus tard ikki yil oldinroq, ikki yil keyinroq3. c'est d'autant plus cher qu'on en produit moins qancha ozroq ishlab chiqarilsa, shuncha qimmatroq bo‘ladi4. loc. plus ou moins birmuncha, ozmi-ko‘pmi, ma'lum darajada; réussir plus ou moins bien ozmi-ko‘pmi erishmoq; ni plus ni moins ko‘p ham emas, oz ham emas, ortiq ham emas, kam ham emas; c'est du vol, ni plus ni moins bu aynan o‘g‘irlik, bu borib turgan o‘g‘irlik5. de plus en plus yana ham, yanada -roq; aller de plus en plus vite yana ham tezroq yurmoq; on ne peut plus bundan ortig‘ining iloji yo‘q6. ko‘proq, ortiqroq miqdorda; demander plus ortiqroq so‘ramoq; il était plus de minuit soat yarim tundan oshgan edi; plus d'une fois bir necha bor; pour plus d'une raison ko‘p sabablarga ko‘ra7. plus de ko‘proq, ortiqroq; elle avait plus de charme que de beauté unda go‘zallikdan ko‘ra yoqimtoylik ko‘proq edi8. de plus yana, qo‘shimcha; une fois de plus yana bir marta; une minute de plus bir minut qo‘shimcha; de plus, qui plus est shu bilan birgalikda9. en plus shuningday, birgalikda; loc.prép. sans plus ortiq emas, xalos; elle est mignonne, sans plus u dilbar xalos10. prov. qui peut le plus peut le moins katta ishni do‘ndirgan, kichigini ham qoyillatadi11. conj. qo‘shuv, plus; deux plus trois font, égalent cinq ikki qo‘shilgan uch, beshga teng12. noldan yuqorini bildiradi, plus13. la plus grande partie eng ko‘p qismi; c'est le plus important bu eng muhimi; des plus ayniqsa eng; une situation des plus embarrassantes sharoitning ayniqsa eng hijolat qiladigani14. le plus de eng ko‘pi; les gens qui ont rendu le plus de services eng ko‘p xizmat qilgan odamlar; au plus, tout au plus eng ortig‘i, juda borsa; cent francs au plus juda borsa 100 frank15. nm.inv. un, des plus afzalliklar, ustun tomonlar.adv. faqat, atigi; il ne reste plus que quelques jours atigi bir necha kun qolyapti2. non plus ham; tu n'attends pas? moi non plus kutmayapsanmi? men ham (kutmayapman)3. ne … plus yo‘q, boshqa yo‘q, endi yo‘q; il n'y en a plus undan boshqa yo‘q; elle n'est plus u endi yo‘q (o‘ldi); il n'y a plus personne hech kim yo‘q; sans plus xalos, ortiq emas; non plus emas; compter non plus par syllabes, mais par mots bo‘g‘inlab emas, so‘z bilan sanamoq; plus un mot! boshqa biror so‘z demang! plus jamais! hechqachon! -
3 près
adv. yaqinda, yaqin joyda, yaqinida, yonida, yonma-yon; il habite assez près, tout près u yaqinginada, juda yaqinda yashaydi; venez plus près yaqinroq keling; pas si près! unchalar yaqin emas! loc.adv. de près yaqindan; regarder de près, de trop près yaqindan, o‘ta yaqindan qaramoq; se raser de près soqolini qirtichlab olmoq; connaître qqn. de près biror kishini yaqindan tanimoq; examiner de près sinchiklab o‘rganmoq; loc. ne pas y regarder de si près, de trop près talabchan, o‘ ta talabchan bo‘lmaslik; deux événements qui se suivent de près birin-ketin sodir bo‘ladigan ikki voqea; loc.prép. près de yaqinida, yonida, oldida; près d'ici bu yerga yaqin joyda, yaqinda; tout près de Paris Parijning yonginasida; s'assoir près de qqn. birovning yonida o‘ tirmoq; loc.fam. être près de son argent, de ses intérêts o‘z manfaatini o‘ylamoq, ko‘zlamoq; il en manque près de la moitié yarmidan kamrog‘i yetishmayapti; il était près de mourir u o‘lay deb qolgan edi; il est près de midi tush bo‘lay deb qoldi; à peu près deyarli, qariyb; l'hôtel était à peu près vide mehmonxona deyarli bo‘sh edi; à peu près six mille hommes qariyb olti ming odam; il y a à peu près vingt minutes qariyb yigirma minut oldin; à peu de chose(s) près -tacha; il y en a mille, à peu de choses près mingtacha bor; à beaucoup près juda katta farq bilan; à cela près bundan tashqari; il se sentait heureux, à cela près qu'il n'avait pas un sou u o‘zini baxtli his etar edi, bundan tashqari uning bir chaqasi ham yo‘q edi; à qqch. près -gacha (aniqlik darajasini bildiradi); mesure au millimètre près millimetrgacha aniqlikdagi o‘lchov; calculer au centime près tiyinigacha hisoblamoq; il n'en est pas à cent francs près yuz frank farq uning uchun hech gap emas. -
4 autour
adv. atrof, tevarak-atrof; tout autour rien ne pousse atrofda hech narsa o‘smaydi; le Soleil est au centre et la Terre tourne autour Quyosh markazda, Yer esa uning atrofida aylanadi; loc.prép. autour de atrofiga, atrofida; tevaragidagi; tevaragiga; construire un mur autour d'un parc park atrofiga devor qurmoq; parkni devor bilan o‘ramoq; être autour de atrofida bo‘lmoq; il a autour de cinquante ans u ellik yoshlar atrofida.nm. qirg‘iy, qarchig‘ay. -
5 dès
prép. bilan, -dan boshlab, paytdan, shu davrdan; dès demain ertangi kundan boshlab; dès à présent shu davrdan; aujourd'hui, dès maintenant hozirdan boshlab; dès avant avval, ilgari, oldin, ancha ilgari; dès lors loc.adv. shu paytdan boshlab; dès que loc.conj. hozirgina, oz-mozgina; dès l'instant que hamona, bilan, bilanoq. -
6 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
7 lors
adv.1. loc.prép. lors de paytida, vaqtida, davrida; lors de son mariage uylanish paytida2. murakkab bog‘lovchi; dès lors que o‘sha, shu ondan beri; litt. lors même que agarchi, agarki, qaramasdan, hattoki; lors même que vous insisteriez, il ne céderait pas agarchi siz qanchalik qattiq turib talab qilmang, u yon bermaydi. -
8 peu
adv.1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir! -
9 sans
prép.1. -siz; yo‘qlik, yetishmovchilik ma'nosini bildiradi; j'irai sans toi men sensiz boraman; être sans argent pulsiz bo‘lmoq; j'étais malade, sans quoi je serais venu men kasal edim, aks holda kelgan bo‘lardim; sans cesse to‘xtovsiz; sans exception istisnosiz; non sans peine qiyinchilik bilan; il partit sans dire un mot u bir so‘z ham aytmasdan ketib qoldi; loc. cela va sans dire bu o‘z-o‘zidan ayon; partons sans plus attendre boshqa kutmasdan ketaveramiz; loc.conj. sans que boshqalarga ko‘rinmasdan2. fam.adv. il avait son parapluie, il ne sort jamais sans uning zontigi bor edi, u hechqachon usiz chiqmasdi. -
10 sus
adv.1. litt. courir sus à qqn. biror kishiga hujum qilmoq; sus à l'ennemi! dushman ustiga, olg‘a!2. en sus de loc.prép. ustiga, bundan tashqari. -
11 devant
I prép. yaqinda, yonida, oldida, labida, ustida, boshida; se chauffer devant le feu o‘ t oldida isinib o‘tirmoq; se promener devant la porte eshik oldida sayr qilib yurmoq; se jeter devant qqn. birovning ustiga tashlanmoq, sakramoq; regarder devant soi ko‘zi, ko‘z oldiga qaramoqII adv. oldda, oldinda, olddan, oldida; se placer devant oldda o‘ tirmoq; passer devant oldiga o‘ tmoq; loc.adv. et prép. par-devant oldida, ro‘parasida, qarshisida, huzurida; par-devant notaire notarius huzurida, oldida.nm. old, old tomon, old qismi; de devant old tomondagi, oldingi; loger sur le devant derazalari ko‘chaga qaragan, ochiladigan uyda yashamoq; prendre les devants oldida bormoq, oldinda yurmoq; fig. ilgarilab, o‘zib ketmoq, oldinga o‘ tmoq, ogohlantirmoq, vaqtdan yutmoq, ulgurmoq; loc.adv. et prép. au-devant de qarshisiga, ro‘parasiga, qaramaqarshi, peshvoz chiqib; aller au-devant de peshvoz chiqmoq, qarshisiga chiqmoq. -
12 dessous
I prép. ostida, tagida, ostiga, tagiga, ostidan, tagidan, pastda, pastga, pastdanII adv. ostda, pastda, tubanda, quyida, pastki tomonda, ostga, quyiga, tubanga, pastga qarab, pastga tomon; mettez cela dessous buni pastga qo‘ying; loc.adv. par dessous tagida, ostida, pastdan, tagidan; par-dessous la jambe mashaqatsiz, bir nafasda, bir onda, darrov, tezda, ko‘z ochib yumguncha, bir lahzada; loc.prép. de dessous tagidan, ostidan; tirer de dessous la table stol ostidan tortib, sudrab chiqarmoq; loc.adv. en dessous pastdan, ostidan, quyidan; observer, regarder en dessous ko‘z ostidan qiya qaramoq; agir en dessous zimdan urinmoq, harakat qilmoq; loc.adv. là dessous shu, bu yerda, bunda, shunda, buning ostida, tagida; il y a qqch. là-dessous bu yerda bir narsa yashiringan; ci-dessous quyiga; voyez ci-dessous quyiga, pastga qarang.nm.1. ost, tub, tag, quyi, pastki, ostki; vêtement de dessous ichki ko‘ylak; dessous de verre likopcha, taqsimcha2. ters, teskari tomoni, ich tomoni, chap tomoni3. pl. ayollar ichki kiyimi4. fig. yashirin, maxfiy tomon5. avoir le dessous yengilmoq; loc.adv. au-dessous quyida, pastda, ostida; je suis logé au-dessous de lui men uning tagida yashayman; le thermomètre est descendu au dessous de zéro issiqlik noldan pastga tushdi; au-dessous de cent euros yuz evrodan oz, past; au dessous de trente ans o‘ ttiz yoshdan kam. -
13 dehors
I prép. tashqari, tashqariga, hovlida, tashqaridan; une fois dehors ko‘chaga chiqib; être dehors uydan tashqarida bo‘lmoq; mettre qqn. dehors tashqariga chiqarmoq, haydamoq, haydab chiqarmoq; dehors! jo‘na! loc.adv. de dehors tashqaridan; en-dehors tashqarisi, sirti; en-dehors de loc.prép. tashqari, boshqa, bo‘lak, -dan tashqari; en-dehors du service xizmatdan tashqari vaqtda; en-dehors des heures de travail bo‘sh soatlarda; en-dehors de moi mendan bo‘lak, boshqaII nm.1. tashqi ko‘rinish, sirti, sirtqi qismi2. qiyofa, aft-angor, turq, vajohat, tal'at, andom, tashqi ko‘rinish, yuzi; l'ennemi du dehors tashqi dushman; des dehors trompeurs tashqi ko‘rinish kishini aldaydi, aft-angorga ishonib bo‘lmaydi; au dehors (de) loc.adv. et prép. tashqarida, sirtda, sirtida. -
14 derrière
I prép. orqasida, orqa tomonida, narigi yog‘ida, tashqarida, keyin, orqaga; se tenir derrière l'arbre daraxt orqasida turmoq; regarder derrière soi orqaga qaramoqII adv. orqasida, orqa tomonda, keyin, orqaga, tashqarida; rester derrière orqasida qolmoq; il a quitté la maison sans regarder derrière u uyni butunlay tashlab ketdi; de derrière loc.prép. tufayli, sababli, vajidan, natijasida; par derrière loc.adv. orqasidan; sens devant derrière chappa, ters, ostin-ustin, tartibsiz, teskarisiga, chappasiga.nm.1. ort, orqa, ket, dumba, orqa qismi, bo‘lagi2. orqa tomoq; pl. sirt; frapper par derrière orqa tomonidan urmoq, bostirib kelmoq3. odam va ba'zi hayvonlarning tanasining orqa qismi, orqa, ket, dumba. -
15 même
I adj.1. ayni, xuddi, ham, bir; relire les mêmes livres ayni o‘sha kitoblarni qayta o‘qish; il est dans la même classe que moi u ham men o‘qiydigan sinfda; en même temps bir paytda, xuddi bir, o‘sha vaqtda; vous êtes tous du même avis sizlarning hammalaringiz xuddi shu fikrdasizlar; de même valeur xuddi shu qimmatda2. o‘zi, xuddi o‘zi, o‘zginasi; ce sont les paroles mêmes qu'il a prononcées bu uning xuddi o‘zi aytgan gaplari; il est la bonté, l'exactitude même u ezgulik, batartiblikning o‘zginasi; elle(s)- même(s) uning, ularning o‘zi, o‘zlari; eux-mêmes ularning o‘zlariII pron. (le, la, les dan so‘ng) ce n'est pas le même bu xuddi o‘sha emas; loc. cela revient au même bu o‘shaning o‘zginasiIII adv.1. hatto, hattoki, hatto… ham; tout le monde s'est trompé, même le professeur hamma adashdi, hatto o‘qituvchi ham2. xuddi, aynan; je l'ai rencontré ici même men uni aynan shu yerda uchratdim; aujourd'hui même aynan bugun, shu bugunoq; à même to‘g‘ridan-to‘g‘ri, bevosita, naq, qoq; il dort à même le sol u to‘g‘ridan-to‘g‘ri yerda, qoq yerda uxlaydi3. adv.loc. de même ham, shuningdek; vous y allez? moi de même o‘sha yerga ketayapsizmi? men ham; tout de même har holda, shunday bo‘lsa ham; quand même hech narsaga qaramasdan; il est malade, mais travaille quand même u kasal, lekin shunga qaramay ishlayapti; il aurait pu le dire quand même! yoki tout de même! u har holda buni aytsa bo‘laverar edi!4. loc.prép. de même que xuddi …-day; de même qu'il n'a pas voulu y aller hier, (de même) il n'ira pas demain u xuddi kecha u yerga borishni xohlamaganiday, u ertaga ham bormaydi; même si agar …-sa ham; même si je lui dis, cela ne changera rien agar men unga aytsam ham, bu hech narsani o‘zgartirmaydi; à même de loc.prép. holatda, qodir; il est à même de répondre u javob berishga qodir. -
16 loin
I adv.1. ancha uzoqda, olisda, yiroqda; loc. elle ira loin, je vous le dis uning kelajagi porloq, u uzoqqa boradi, mana meni aytdi deysiz; aller trop loin o‘ tkazib yubormoq, orttirib yubormoq; une affaire qui peut aller loin yomon oqibatlarga olib boradigan ish2. uzoq, yiroq, olis, hali ancha (vaqt) bor; l'été n'est plus bien loin yoz unchalik uzoq emas, yozga oz qoldi; comme c'est loin! bu qanchalar olis, qadimiy! sans remonter si loin uzoqqa bormay; voir loin uzoqni ko‘rmoqII nm.1. il y a loin uzoq, olis, ancha, yiroq; il y a loin de l'hôtel à la plage mehmonxonadan plajgacha uzoq2. loc.adv. au loin uzoqda, olisda, yiroqda; aller, partir au loin uzoqqa, olisga bormoq, ketmoq; uzoqlashmoq3. loc.adv. de loin uzoq joydan, uzoqdan, olisdan, yiroqdan; revenir de loin narigi dunyodan qaytib kelmoq4. loc.adv. de loin en loin har joy-har joyda, uzoq-uzoqda, har zamon-har zamonda; bornes placées de loin en loin har joy-har joyga o‘rnatilgan chegara to‘siqlari1. uzoq joyda, uzoqda, olisda, yiroqda; loin de tout hamma narsadan uzoqda; prov. loin des yeux, loin du coeur ko‘zdan nari, ko‘ngildan nari; loin de moi la pensée de blâmer ce procédé men bu ishni qoralash fikridan uzoqdaman; loin de là aksincha2. uzoqda, yiroqda, olisda; tous ces souvenirs sont déjà bien loin de nous hamma bu xotiralar endi bizdan juda olisda3. pas loin de deyarli, qariyb; il n'est pas loin de minuit deyarli yarim tun; cela m'a coûté pas loin de mille francs bu menga deyarli ming frankka tushdi4. être loin de + inf. biror narsa qilishdan uzoqda bo‘lmoq; il était loin de s'attendre à cela u buni umuman kutmagan ediIV loc.conj. d'aussi loin que, du plus loin que bilanoq; d'aussi loin, du plus loin qu'il me vit meni ko‘rishi bilanoq. -
17 plein
-pleineadj.1. to‘la, to‘liq, liq to‘la, limmo-lim; plein à ras bords limmo-lim, qirg‘og‘igacha to‘la; loc. une valise pleine à craquer yorilib ketguday qilib to‘ldirilgan jamadon; parler la bouche pleine og‘zi to‘la gapirmoq; avoir l'estomac plein qorni to‘q bo‘lmoq; plein comme une barrique to‘yib ichgan; fam. un gros plein de soupe meshqorin odam; un plein panier de légumes bir savat sabzavot; loc. saisir qqch. à pleines mains biror narsani mahkam ushlamoq; sentir à plein nez burunni yorib yubormoq2. bo‘g‘oz (hayvon haqida)3. liq to‘la; les autobus sont pleins avtobuslar liq to‘la4. to‘lgan, to‘lib-toshgan, cheksiz; plein de berilib ketmoq, boshi bilan sho‘ng‘ib ketmoq; plein de soi-même o‘ziga bino qo‘ymoq5. fam. boy-badavlat, farovon6. semiz, to‘ladan kelgan, lo‘ppi, baqaloq; des joues pleines kulcha yuz7. to‘ la-to‘kis, mukammal, to‘lgan; la pleine lune to‘lin oy; reliure pleine peau to‘la teridan qilingan muqova; un jour plein to‘la bir kun; travailler à plein temps, à temps plein to‘la stavkada ishlamoq8. to‘la, to‘liq, batamom; plein succès to‘la yutuq; donner pleine satisfaction ko‘ngliga to‘la taskin bermoq; loc.adv. à plein, en plein borligicha, astoydil, baralla, to‘la; en plein(e) ayni, avji, naq, rosa; vivre en plein air tashqarida yashamoq; en pleine mer ochiq dengizda; se réveiller en pleine nuit yarim tunda uyg‘onmoq; visez en plein milieu naq o‘rtasini mo‘ljallang; fam.loc.adv. en plein sur, en plein dans ayni, naq, xuddi o‘ziga; en plein dans le mille naq mo‘ljalga urmoq; la pleine mer ochiq dengiz; le plein air ochiq havo; plein de to‘lib toshgan, g‘ij-g‘ij, to‘la; un pré plein de fleurs yaylov to‘la gul; des yeux pleins de larmes jiqqa yosh to‘la ko‘zlar; les rues sont pleines de monde ko‘chalar odamlarga to‘la; fam. tout plein de juda ham, benihoyat, g‘oyat.nm.1. to‘lalik, to‘liqlik; mukammallik, to‘la-to‘kislik; la lune était dans son plein oy to‘lin, to‘lgan edi2. avjida bo‘lmoq, ayni pallasida bo‘lmoq3. faire le plein de to‘ldirmoq, to‘lg‘izmoq, to‘latmoq; faire le plein (d'essence) (benzinga) to‘latmoq4. to‘lalik (joyga nisbatan); les pleins et les vides to‘la va bo‘sh joylar5. yo‘g‘on yozuv.I prép. to‘la, to‘ liq, liq, ko‘p; loc. en avoir plein la bouche biror kimsa yoki biror narsa og‘zidan tushmaslik; fam. en avoir plein les bottes yuraverib oyog‘i uzulib tushay demoq; en avoir plein le dos yelkasining yag‘iri chiqib ketmoq; en mettre plein les yeux, la vue à qqn. birovning ko‘zini qamashtirmoq; fam. usti to‘la, hamma joyi to‘la; loc.adv.fam. plein de juda ko‘p, tumonot, liq, to‘la; il y avait plein de monde tumonat odam bor ediII adv.fam. tout plein chunonam, g‘oyat, o‘lgiday; c'est mignon tout plein bu g‘oyat yoqimtoy. -
18 dessus
I prép. ustiga, ustidaII adv. yuqorida, tepada, ustida, ustidan, yuqoridan, ustidan; mettez le coffre sous la table et le carton dessus sandiqni stol ostiga, qutini ustiga qo‘ying; passer dessus ustidan bosib o‘tmoq, qoldirib, tashlab ketmoq (o‘qishda); tirer dessus ustiga otmoq; mettre la main dessus qo‘ lga olmoq; tomber dessus bexosdan yuz bermoq; kutilmaganda boshga tushmoq, oyoq ostidan chiqib qolmoq; sens dessus dessous ostin-ustin, chappa, to‘ntarilib; par-dessus loc.adv. boshi ustidan; par-dessus tout hammadan ko‘ra; par-dessus le marché qo‘shimcha; jeter dessus la muraille devordan oshirib tashlamoq; il passa le veston et son manteau par-dessus u paltosi ustidan kurtkasini kiydi; j'en ai par dessus la tête bu jonimga tegib ketdi; de dessus -dan, ustidan; ôter de dessus la table stoldan olmoq; en dessus yuqori, baland, ustida; là-dessus keyin, bundan keyin; là-dessus il est parti shundan keyin u jo‘nab ketdi; regardez ci dessus ustiga, tepasiga qarang.nm. ustki qism, ust, tepa, yuqori, cho‘qqi, uch; yuza, tomon; vêtement de dessus ustki kiyim; le dessus du panier a'lo qaymog‘i; enlever le dessus du panier qaymog‘ini olmoq; prendre le dessus g‘alaba qozonmoq, yengmoq; avoir le dessus ustun kelmoq; loc.adv. au dessus yuqorida, tepada, ustida, balandda; j'occupe l'appartement du premier et mon frère habite au-dessus men ikkinchi qavatdagi uyni egallaganman, akam tepada yashaydi; les sommes de cent euros et au dessus yuz evro va undan yuqori; les enfants de cinq ans et au-dessus besh yoshgacha va undan kattalar; le peintre n'a rien produit qui soit au-dessus rassom yetukroq biron narsa yaratmadi; se placer au-dessus des autres birovlarning ustiga o‘ tirmoq; se mettre au-dessus de tout hamma narsadan baland, yuqori turmoq; il a au-dessus de trente ans unga o‘ ttiz yoshdan oshiq. -
19 haut
-hauteI adj.1. baland, yuksak, yuqori2. olijanob, buyuk, ko‘tarinki; la rivière est haute daryo suvi ko‘ tarildi; la haute mer dengiz ko‘tarilayotibdi; avoir la main haute bosh bo‘lmoq, boshqarmoq; loc.adv. haut la main o‘rinlatib, qoyil qilib, juda yaxshi, osongina; marcher le front haut boshini, qomatini rostakam ko‘tarib yurmoq3. oliy, bosh, eng yuqori; les hautes classes de la société jamiyat oliy tabaqalari, sinflari; la haute chambre yuqori palata4. chuqur ma'noli, ma'nodor, ajoyib, katta, yirik, ulkan, ko‘p, bisyor, talay, kuchli; au plus haut degré oliy darajada; haute trahison davlatga, vatanga xiyonat, xoinlik; haut en couleur qizil yuzli, qizil, yorug‘, yorqin, charaqlagan, aniq; avoir une haute opinion de qqn. yuqori fikrda bo‘lmoq5. géog. ustki, tepasi, yuqorisi; le Haut Rhin Yuqori Reyn (departament)6. qattiq, baland, yuqori; à haute voix baland ovozda, eshittirib7. la haute antiquité uzoq o‘ tmish, juda qadimgi zamonII nm.1. yuqori, yuqori qismi; tepasi; le haut du jour tush, choshgoh, qiyom; par le haut tepasida; haut de forme silindr; le prendre de haut behayolik, surbetlik, beorlik bilan gaplashmoq; tenir le haut du pavé imtiyozli holatda bo‘lmoq2. pl. kemaning suv usti qismiIV adv.1. baland, yuqori; haut placé baland martabali, yuqori mansabli, martabasi ulug‘; haut les mains! qo‘l ko‘ taring!2. baland tovushda; plus haut balandroq; de haut en bas loc.adv. yuqoridan, balandan pastga, takabburona, kekkayib, mensimasdan; regarder qqn. de haut en bas kekkayib qaramoq; en haut tepada, yuqorisida, uchida; d'en haut balanddan, balanddagi; là haut ustida; en haut de loc.prép. tepaga, balandga. -
20 outre
nf. mesh, sanoch; outre de vin vino meshi; loc. être gonflé, plein comme une outre meshday shishgan, qorni meshday shishgan.I adv.1. narigi tomonida, ortida; outre-Atnlantique Atlantikaning narigi tomonida (Amerikada); outre-Manche Lamanshning narigi tomonida; n. les peuples d'outre-mer dengiz orti xalqlari2. passer outre chegarasidan o‘tib ketmoq; chegeradan chiqib ketmoq, iltifotsizlik ko‘rsatmoq; je passai outre à son interdiction men uning taqiqlash chegarasidan chiqib ketdimII prép. -dan tashqari, shu bilan birgalikda; outre le fait que bu dalildan tashqari; loc.adv. outre mesure o‘ ta, haddan tashqari, haddan ziyod, ortiq darajada; ce travail ne l'a pas fatigué outre mesure bu ish uni haddan tashqari charchatgani yo‘q; loc.adv. en outre -dan tashqari, shu bilan birgalikda, buning ustiga, ustiga ustak, shuningday; il est tombé malade (et) en outre, il a perdu sa place u kasal bo‘lib qoldi, ustiga ustak ish joyini ham yo‘qotdi.
См. также в других словарях:
o'er — adv. & prep. poet. = OVER. Etymology: contr. * * * adverb throughout a period of time stay over the weekend • Syn: ↑over * * * I. ˈō(ə)r, ˈōə, ˈȯ(ə)r, ˈȯ(ə) adverb Etymology: by contraction … Useful english dictionary
off — adv., prep., adj., & n. adv. 1 away; at or to a distance (drove off; is three miles off). 2 out of position; not on or touching or attached; loose, separate, gone (has come off; take your coat off). 3 so as to be rid of (sleep it off). 4 so as to … Useful english dictionary
au-delà — adv., de l autre côté : dèdlé (Saxel.002), delé (Aix.017), d l âtro flyan (Albanais.001). A1) prép. (lieu), au delà de, de l autre côté de : lé de, de lé (Arvillard), delé de (017), tré (002, Morzine), andlé de (002), d l âtro flyan dè (001) Fra … Dictionnaire Français-Savoyard
within — adv. & prep. adv. archaic or literary 1 inside; to, at, or on the inside; internally. 2 indoors (is anyone within?). 3 in spirit (make me pure within). 4 inside the city walls (Bishopsgate within). prep. 1 inside; enclosed or contained by. 2 a… … Useful english dictionary
dedans — adv. (prép., lorsqu on veut insister), à // dans dedans l intérieur (de) ; dans : ddjan (Morzine 081b JCH), ddjê (St Jean Arvey), ddyan (Alex, Annemasse, Bonneville, Sallanches, St Paul Chablais, Taninges, Thonon), DDYÊ (Albanais 001, Albertville … Dictionnaire Français-Savoyard
peu — adv. folerâ <folie> (Taninges.027), R.2 ; guéro (Albanais.001, Cordon.083, Notre Dame Be., Saxel.002), wéro (027, Chamonix.044), wira (Sallanches.049), R.7 ; pu (pû) (001, Annecy.003, Balme Si.020, Combe Si.018, St Martin Porte.203,… … Dictionnaire Français-Savoyard
dehors — adv., à l extérieur ; adj., extérieur : ddyoo (Albanais 001, Annecy 003c TER), ddyô (003b TER, Balme Sillingy, Billième, Vaulx), ddyôô (003a COD), ddyor (Villards Thônes 028c), ddyôr (028b, Thônes 004c), dèyor (Aix), dèyôr (Albertville 021,… … Dictionnaire Français-Savoyard
up — adv., prep., adj., n., & v. adv. 1 at, in, or towards a higher place or position (jumped up in the air; what are they doing up there?). 2 to or in a place regarded as higher, esp.: a northwards (up in Scotland). b Brit. towards a major city or a… … Useful english dictionary
abaft — adv. & prep. Naut. adv. in the stern half of a ship. prep. nearer the stern than; aft of. Etymology: A(2) + baft f. OE beaeligftan f. be BY + aeligftan behind … Useful english dictionary
about — prep. & adv. prep. 1 a on the subject of; in connection with (a book about birds; what are you talking about?; argued about money). b relating to (something funny about this). c in relation to (symmetry about a plane). d so as to affect (can do… … Useful english dictionary
across — prep. & adv. prep. 1 to or on the other side of (walked across the road; lives across the river). 2 from one side to another side of (the cover stretched across the opening; a bridge across the river). 3 at or forming an angle (esp. a right… … Useful english dictionary