-
1 abord
nm.1. yaqinlashish, kelish2. kelib to‘xtash (qirg‘oqqa)3. pl. ostona, bo‘sag‘a; atrof, chet; les abords d'une ville shahar ostonasi; aux abords de la ville shahar bo‘sag‘asida4. muomala, munosabat; qarash, nuqtai nazar; yondashish; loc.adv. d'abord, tout d'abord avvalo, oldin, eng avval; au premier abord bir qarashda; de prime abord boshdan. -
2 d'abord
loc.adv. voir abord. -
3 assurer
I vt.1. ishontirmoq, inontirmoq, so‘z, va'da bermoq; tasdiqlamoq; elle assure qu'elle dit la vérité u haqiqatni aytayotganligiga ishontirmoqda; assurer qqn. de qqch. (que) biror kimsani biror narsaga ishontirmoq2. ta'minlamoq, ta'min etmoq, garantiyalamoq, amin qilmoq; assurer l'avenir kelajakni ta'minlamoq; assurer le fonctionnement d'une machine mashinani uzluksiz ishlashini ta'minlamoq; assurer la garde qo‘riqlamoq3. sug‘urta qilmoq, qildirmoq; assurer son mobilier mol-mulkini sug‘urta qilmoq, qildirmoq4. mustahkamlamoq, buzilmaydigan qilmoq; kuchaytirmoq; assurer la paix tinchlikni mustahkamlamoqII s'assurer vpr.1. (de qqch) ishonmoq, inonmoq, ishonch, qanoat hosil qilmoq; aniqlamoq, tekshirmoq; s'assurer que (si) la porte est bien fermée eshik yaxshi yopilganligini tekshirmoq, aniqlamoq; assurez-vous d'abord de cette nouvelle avval bu xabarning to‘g‘riligiga ishonch hosil qiling2. sug‘urta qildirmoq; s'assurer contre les accidents baxtsiz hodisalardan sug‘urta qildirmoq; s'assurer sur la vie hayotni sug‘urta qildirmoq3. mustahkamlamoq, mustahkam o‘rin olmoq, barqaror bo‘lib qolmoq; s'assurer sur sa selle egarda mahkam o‘rnashib o‘tirmoq; s'assurer sur ses jambes oyoqda mustahkam turmoq, oyoqqa turib olmoq4. o‘zini ta'minlamoq, ta'min etmoq; oldindan va'dasini, so‘zini olmoq; ko‘ndirib, unatib ko‘ngilni to‘q qilib qo‘ymoq, olmoq. -
4 premier
-ièreI adj. birinchi, dastlabki, oldingi, ilk1. dastlabki, oldingi, ilk, birinchi; le premier jour du mois oyning birinchi kuni; n. oyning birinchi kuni, birinchi chislo; le premier janvier, le premier de l'an birinchi yanvar, yangi yil; les premiers pas ilk, birinchi qadamlar; son premier amour uning ilk sevgisi, birinchi muhabbati; la première fois ilk bor; à sa premiere venue, il n'a rien dit dastlabki kelishida u hech narsa demadi; loc. au premier, du premier coup dastlabki urinishdayoq; à première vue, au premier abord bir qarashda; la première jeunesse yoshlikning ilk davri; première nouvelle! yangilik! (men birinchi bor eshityapman); arriver premier, bon premier birinchi bo‘lib, hammadan oldin kelmoq; à la première occasion birinchi qulay fursatdayoq3. birinchi, birinchi bo‘lib joylashgan; la première personne du singulier, du pluriel birinchi shaxs birlik, ko‘plik; première partie birinchi qism, boshi; de la première à la dernière ligne birinchi qatoridan oxirgi qatorigacha (boshidan oxirigacha)4. litt. dastlabki, oldingi; il ne retrouvait plus sa ferveur première uning oldingi intilishlari yo‘q edi5. oldingi, birinchi, birinchi joylashgan; la première (rue) à droite o‘ngdan birinchisi (ko‘cha); au premier rang oldingi qatorda; monter au premier (étage) ikkinchi qavatga ko‘ tarilmoq6. har jihatdan birinchi, oliy, eng yaxshi; yetakchi, bosh; première qualité, premier choix oliy nav; jouer le premier rôle bosh rolni ijro etmoq; voyager en première (classe) transportning birinchi klass joyida sayohat qilmoq; le premier ministre bosh vazir; premier violon yetakchi skripkachi7. birinchi, noaniq, sodda; les vérités premières hali to‘la aniqlanmagan haqiqatlar; nombre premier sodda son8. birinchi, asosiy; les causes premières birinchi sabablarII n.1. le premier, le premier venu birinchi, birinchi kelgan odam; n. il, elle est parmi les premiers u birinchilar orasida2. th. jeune premier, jeune première birinchi jazman, qahramon ayol3. nm. premyer (Angliyada)4. nm. topishmoqning birinchi iborasi; mon premier, mon second mening birinchim, mening ikkinchim; loc.adv. en premier avvalo, birinchi navbatda, dastlab; c'est ce qui doit passer en premier bu birinchi navbatda o‘ tishi kerak bo‘lgan narsa. -
5 prime
adj.1. ilk, avval, bosh; prime jeunesse ilk yoshlik, yoshlikning boshi; de prime abord avvalo, boshdan2. math. birinchi (harfdagi belgi).nf.1. to‘lov; elle vient de payer la prime d'assurance de sa moto u yaqinda mototsiklining sug‘urta to‘lovini to‘ladi2. mukofot, rag‘batlantirish; prime de transport transport haqi uchun beriladigan mablag‘; prime de fin d'année o‘n uchinchi (yil oxirida rag‘batlantiruvchi) oylik; prime à l'exportation eksport uchun rag‘batlantirish; iron. rag‘batlantirish, gij-gijlash; c'est une prime à l'agression bu tajovuzkorlikka gij-gijlash3. xaridorga bepul qo‘shib beriladigan narsa, rag‘bat; plais. en prime ustiga, kelishilganning ustiga4. faire prime yuqori baholanmoq; ustun turmoq. -
6 procéder
vi.litt. procéder de kelib chiqmoq, borib taqalmoq; ces oeuvres procèdent du même courant d'idées, de même veine bu asarlar o‘sha bir xil fikrlar oqimidan, o‘sha vena tomiridan kelib chiqadi.vi.1. procéder à kirishmoq, qo‘l urmoq, bajarmoq; les constructeurs ont d'abord fait procéder à une étude géologique quruvchilar avvalo geologik tekshiruvlar o‘tkazishdi2. ish, harakat qilmoq, ish ko‘rmoq, ish tutmoq; procédons par ordre tartibga binoan ish tutaylik. -
7 quoi
pron.1. rel. qaysi, qaysiki, nima; voilà de quoi il s'agit mana nima haqida gap ketayapti; il fallut d'abord payer l'amende; après quoi on nous a laissé partir avval jarima to‘lash kerak bo‘ldi; o‘shandan keyin bizni qo‘yib yuborishdi; réfléchis bien; sans quoi tu vas te tromper yaxshilab o‘yla; aks holda yanglishasan; faute de quoi aks holda; moyennant quoi o‘shaning evaziga; il n'a pas de quoi vivre uning yashashga hech vaqosi yo‘q; je vous remercie beaucoup. – il n'y a pas de quoi sizga katta rahmat. – arzimaydi2. intr. nima, nima uchun, nega, nima sababdan, qanday? je saurai à quoi m'en tenir men nimaga suyanishni bilaman; quoi faire? nima qilish kerak; à quoi penses-tu? nima haqida o‘ylayapsan?3. fam. quoi, qu'est-ce que tu dis? nima, nimadan bilding? de quoi? nima?, nima deysan?4. intj. quoi! vous osez protester? nima! siz e' tiroz bildirishga jur'at qilayapsizmi?5. quoi que nima bo‘lsa; quoi qu'il arrive nima bo‘lganda ham; quoi qu'il en soit qanday bo‘lmasin.
См. также в других словарях:
abord — [ abɔr ] n. m. • 1468; de aborder I ♦ 1 ♦ Vx Action d aborder un rivage; par ext. d arriver dans un lieu. ⇒ accès. 2 ♦ Par ext. au plur. Les abords d un lieu, ce qui y donne accès, l entoure immédiatement. ⇒ alentours, environ . « Dans le village … Encyclopédie Universelle
abord — Abord. s. m. Accés. Il se dit proprement des ports ou plages où les vaisseaux peuvent aborder. Ce port est de facile abord, est de difficile abord. Il signifie encore, Une affluence ou de personnes, ou d autres choses qui arrivent, & que l on… … Dictionnaire de l'Académie française
abord — abórd s. n. 1. abordare. 2. (chir.) cale de acces la un organ. (< fr. abord) Trimis de tavi, 08.01.2003. Sursa: MDN abórd s. n. Trimis de siveco, 10.08.2004. Sursa: Dicţionar ortografic … Dicționar Român
abord — d abord sabord … Dictionnaire des rimes
Abord — A*bord , n. [F.] Manner of approaching or accosting; address. Chesterfield. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English
Abord — A*bord , v. t. [F. aborder, [ a] (L. ad) + bord rim, brim, or side of a vessel. See {Border}, {Board}.] To approach; to accost. [Obs.] Digby. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English
abord — Abord, m. acut. Approche, Appulsus, Appulsio, Applicatio … Thresor de la langue françoyse
abord — (a bor ; le d ne se prononce jamais en liaison ; un abord agréable, dites, a bor a gréable ; au pluriel, la liaison de l s est douteuse. La prononciation moderne et affectée tend à la faire sentir : des abords agréables, abor zagréables. Mais la… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
ABORD — s. m. Accès. Les abords d une place de guerre. Il se dit particulièrement Des lieux où les navires peuvent mouiller. Ce port est de facile abord, de difficile abord. L abord de cette côte est difficile. Il se dit aussi de L action d aborder à … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
ABORD — n. m. Action d’arriver au bord, de toucher le rivage. Nous avons tenté l’abord inutilement. à notre abord dans l’île, nous fûmes attaqués. L’abord de cette côte est difficile et dangereux. Il se dit, d’une manière plus générale, pour signifier… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
abord — nm., présentation physique (d une personne) : aboo (Albanais.001). A1) abords, alentours, (d une maison, d un jardin, d un bois, d un village, d une ville) : aboo nmpl. (001), abor (Saxel), abour (Compôte Bauges). B1) ladv., d abord, en premier… … Dictionnaire Français-Savoyard