-
1 Scand
abbr Scandinavia (Escandinávia), Scandinavian (escandinavo). -
2 Scand.
-
3 Scand
Сокращение: Scandinavian -
4 Scand.
abbreviationScandinavia; Scandinavian -
5 SCAND-LAS
-
6 श्चन्द्
-
7 scalae
scālae, ārum, f. ( aus *scand-sla zu scando), I) die Stiege, Leiter, Treppe, scalarum gradus alios tollere, alios incīdere, Caecin. b. Cic. – scalas in occulto comparare, Liv.: scalas ferre, Liv.: scalas admovere (muris od. moenibus), Caes. u. Tac.: scalas applicare moenibus, Curt.: scalas erigere ad murum od. moenia, Liv.: muros scalis aggredi, Sall.: positis scalis muros ascendere, Caes.: scalis integros muros transcendere, Liv. – in scalis latuit, Hor.: se in scalas tabernae librariae conicere, Cic.: se in scalarum tenebras abdere, Cic. – scalis devolvi, die Tr. herabstürzen, Scrib. u. Curt.: per scalas complicitis pedibus in superius cenaculum attrahi, Apul. – scalis habito tribus, ich wohne drei Treppen hoch, d.i. in einem Dachstübchen (wo nur Arme wohnen), Mart. 1, 117, 7. – Der Sing. scala wird von den alten Grammatikern (wie Varro LL. 9, 68 u. 69. Quint. 1, 5, 16) verworfen, doch findet er sich Cels. 8, 15. p. 356, 15 D. (wo scala gallinaria). Gaius dig. 47, 2, 56. § 4. Hyg. fab. 125. Vulg. genes. 28, 12 u. 13. Isid. orig. 7, 8, 34. Schol. Iuven. 3, 200: confragosi scalae gradus, Sulp. Sev. vit. S. Mart. 19, 4: von der Himmelsleiter Jakobs im Traume, Cypr. test. 2, 16. Hieron. epist. 3, 4 u. 188, 13. – u. bildl. scala, wie κλιμαξ, als rhet. Fig., die Steigerung im Ausdrucke, Aquil. Rom. de fig. sent. § 40 in. ( von Augustin. conf. 4, 7, 11 in dieser Bedeutung für ungebräuchlich erklärt). – II) meton., die Stufen einer Treppe (gradus), prima, Schol. Iuven. 3, 200: haec per ducentas cum domum tulit scalas, Mart. 7, 20, 20.
-
8 scando
scando, scandī, scānsum, ere (altind. skándati, schnellt, springt), I) intr. steigen, a) eig.: scand. in aggerem, Liv.: in domos superas, Ov.: in sublime (v. Wasser), Plin.: poet., scandens arx, sich erhebend, hoch, Prop. – b) übtr., emporsteigen, sich erheben, supra principem, Tac.: super titulos et avitae laudis honores, Auct. pan. in Pis.: timor scandit eodem quo dominus, Hor. – II) tr. besteigen, ersteigen, a) eig.: equum, Verg.: Capitolium, Hor.: malos, Cic.: foros (den Schiffsbord), Tac.: muros, Liv.: montes, Pacat. pan.: saltu pontem fluminis, Itin. Alex.: regna parentis, zum Himmel aufsteigen (von den Giganten), Hor.: scherzh., alia (littera) aliam scandit, einer hockt auf dem anderen, Plaut.: im Bilde, scandit aeratas vitiosa naves cura, Hor. carm. 2, 16, 21. – b) übtr.: paulatim gradus aetatis adultae, Lucr. 2, 1123: versus skandieren, Gramm.: ironisch v. einem Podagristen, scandere qui nescis, versiculos laceras, Claud. epigr. 29, 2.
-
9 Scandinavian
Abbreviation: Scand -
10 The Scandinavian Federation for Laboratory Animal Science
Veterinary medicine: SCAND-LASУниверсальный русско-английский словарь > The Scandinavian Federation for Laboratory Animal Science
-
11 scalae
scālae, ārum, f. ( aus *scand-sla zu scando), I) die Stiege, Leiter, Treppe, scalarum gradus alios tollere, alios incīdere, Caecin. b. Cic. – scalas in occulto comparare, Liv.: scalas ferre, Liv.: scalas admovere (muris od. moenibus), Caes. u. Tac.: scalas applicare moenibus, Curt.: scalas erigere ad murum od. moenia, Liv.: muros scalis aggredi, Sall.: positis scalis muros ascendere, Caes.: scalis integros muros transcendere, Liv. – in scalis latuit, Hor.: se in scalas tabernae librariae conicere, Cic.: se in scalarum tenebras abdere, Cic. – scalis devolvi, die Tr. herabstürzen, Scrib. u. Curt.: per scalas complicitis pedibus in superius cenaculum attrahi, Apul. – scalis habito tribus, ich wohne drei Treppen hoch, d.i. in einem Dachstübchen (wo nur Arme wohnen), Mart. 1, 117, 7. – Der Sing. scala wird von den alten Grammatikern (wie Varro LL. 9, 68 u. 69. Quint. 1, 5, 16) verworfen, doch findet er sich Cels. 8, 15. p. 356, 15 D. (wo scala gallinaria). Gaius dig. 47, 2, 56. § 4. Hyg. fab. 125. Vulg. genes. 28, 12 u. 13. Isid. orig. 7, 8, 34. Schol. Iuven. 3, 200: confragosi scalae gradus, Sulp. Sev. vit. S. Mart. 19, 4: von der Himmelsleiter Jakobs im Traume, Cypr. test. 2, 16. Hieron. epist. 3, 4 u. 188, 13. – u. bildl. scala, wie κλιμαξ, als rhet. Fig., die Steigerung im Ausdrucke, Aquil. Rom. de fig. sent. § 40 in. ( von Augustin. conf. 4, 7, 11 in dieser Bedeutung für————ungebräuchlich erklärt). – II) meton., die Stufen einer Treppe (gradus), prima, Schol. Iuven. 3, 200: haec per ducentas cum domum tulit scalas, Mart. 7, 20, 20. -
12 scando
scando, scandī, scānsum, ere (altind. skándati, schnellt, springt), I) intr. steigen, a) eig.: scand. in aggerem, Liv.: in domos superas, Ov.: in sublime (v. Wasser), Plin.: poet., scandens arx, sich erhebend, hoch, Prop. – b) übtr., emporsteigen, sich erheben, supra principem, Tac.: super titulos et avitae laudis honores, Auct. pan. in Pis.: timor scandit eodem quo dominus, Hor. – II) tr. besteigen, ersteigen, a) eig.: equum, Verg.: Capitolium, Hor.: malos, Cic.: foros (den Schiffsbord), Tac.: muros, Liv.: montes, Pacat. pan.: saltu pontem fluminis, Itin. Alex.: regna parentis, zum Himmel aufsteigen (von den Giganten), Hor.: scherzh., alia (littera) aliam scandit, einer hockt auf dem anderen, Plaut.: im Bilde, scandit aeratas vitiosa naves cura, Hor. carm. 2, 16, 21. – b) übtr.: paulatim gradus aetatis adultae, Lucr. 2, 1123: versus skandieren, Gramm.: ironisch v. einem Podagristen, scandere qui nescis, versiculos laceras, Claud. epigr. 29, 2. -
13 VIN
* * *I)(gen. -jar), f. meadow.* * *f., gen. vinjar; [Ulf. winja = νομή, John x. 9; A. S. wine = a pasture; O. H. G. wini; see Grimm’s Gramm. ii. 55, 56]:—a meadow; nú görir hann sér hús ok hagi (perh. haga) ok vini (a house, a pasture, and a ‘vin’) þá skal biskup eigi taka hann ór setu sinni, N. G. L. i. 9: this ancient word also remains as appellative in vinjar-spann and vinjar-toddi, the technical name for an old Norse tax payable by every household, Ó. H. (see spann and toddi).II. freq. in Norse local names, Björg-vin, Sand-vin, Leik-vin, Horn-vin, Hellu-vin, Enda-vin, Skerf-vin, Töð-vin, Skað-vin, Dal-vin, Döl-vin, Vað-vin or Vöð-vin: usually altered into -yn, Björg-yn (-ynjar), Þópt-yn, Bambl-yn, Töð-yn: or -in, Leir-in, Ullar-in: or -ini, Vöð-ini, Döl-ini, Sköð-ini, Bónd-ini: lastly into -en, Berg-en: so also Skand-in qs. Skand-vin, cp. Scandinavia qs. Scand-in-avia. In Icel. these names are unknown,—shewing that as early as the time of settlement the word had fallen into disuse as an appellative, see Munch’s Norg. Beskr. (pref. xii, xiii). -
14 ēscēnsiō
ēscēnsiō ōnis, f [ex + SCAND-], an ascension, mounting, climbing, going up: escensionem a Paesto facere, L.: ab navibus in terram, a landing, L.: quibus (classibus) escensiones in agros factae erant, incursions, L. -
15 (ēscēnsus, ūs)
-
16 scālae
scālae ārum, f [SCAND-], a flight of steps, stairs, staircase, ladder, scaling-ladder: murum scalis adgredi, S.: in scalis latuit, H.: scalas ponere, fix, Cs.: re in scalarum tenebris abdere, of the staircase. -
17 scandō
scandō —, —, ere [SCAND-], to rise, climb, mount, clamber, get up, ascend: in aggerem, L.: In domos superas, O.: Ad nidum volucris (faeles), Ph.: eodem, quo dominus, H.: malos: in curru Capitolium, i. e. in triumph, L.: equum, V.: parentis regna, H.: scandit machina muros, V.: Scandit navīs Cura, H.* * *scandere, scandi, scansus Vclimb; mount, ascend, get up, clamber -
18 चन्द्
-
19 Scan.
-
20 Scandinavia
proper noun* * *Scan·di·na·via[ˌskændɪˈneɪviə]* * *["skndI'neIvɪə]nSkandinavien nt* * *1. Scandinavia2. Scandinavian skand.* * *proper noun* * *n.Skandinavien n.
См. также в других словарях:
Scand. — 1. Scandinavia. 2. Scandinavian. * * * Scand., 1. Scandinavia. 2. Scandinavian … Useful english dictionary
Scand — abbreviation Scandinavia … New Collegiate Dictionary
Scand — Scandinavian (def. 3). * * * … Universalium
Scand. — 1. Scandinavia. 2. Scandinavian. * * * … Universalium
scand — f ( e/ a) 1. shame, disgrace, infamy, ignominy, confusion; 2. a shameful, infamous, or abominable thing, what brings disgrace, scandal, disgraceful thing; 3. f ( e/ a) bad woman m ( es/ as) an infamous person, a buffoon, charlatan, wretch,… … Old to modern English dictionary
ṡcand — श्चन्द् … Indonesian dictionary
Scand. — 1. Scandinavia. 2. Scandinavian …
Scand — Scandinavian (def. 3) … Useful english dictionary
SCAND-LAS — The Scandinavian Federation for Laboratory Animal Science (Medical » Veterinary) … Abbreviations dictionary
Midgard serpent — Scand. Myth. a serpent, the child of Loki and Angerboda, who lies wrapped around the world, tail in mouth, and is destined to kill and to be killed by Thor at Ragnarok; Jormungand. * * * … Universalium
Midgard serpent — Scand. Myth. a serpent, the child of Loki and Angerboda, who lies wrapped around the world, tail in mouth, and is destined to kill and to be killed by Thor at Ragnarok; Jormungand … Useful english dictionary