Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

LSA-III

  • 1 LSA-III

    1. материалы с низкой удельной активностью категории III

     

    материалы с низкой удельной активностью категории III
    (твёрдые материалы напр. связанные радиоактивные отходы и др.)
    [А.С.Гольдберг. Англо-русский энергетический словарь. 2006 г.]

    Тематики

    EN

    Англо-русский словарь нормативно-технической терминологии > LSA-III

  • 2 LSA

    I сокр. от link state advertisement
    сообщение, описывающее локальное состояние маршрутизатора или сети, включая состояние интерфейсов и смежные маршрутизаторы; предназначено для пополнения базы данных о протоколах и топологии сети
    II сокр. от Local Security Authority III сокр. от LAN security architecture

    English-Russian dictionary of computer science and programming > LSA

  • 3 материалы с низкой удельной активностью категории III

    1. LSA-III
    2. low specific activity materials-III

     

    материалы с низкой удельной активностью категории III
    (твёрдые материалы напр. связанные радиоактивные отходы и др.)
    [А.С.Гольдберг. Англо-русский энергетический словарь. 2006 г.]

    Тематики

    EN

    Русско-английский словарь нормативно-технической терминологии > материалы с низкой удельной активностью категории III

  • 4 low specific activity (LSA) material

    1. материал с низкой удельной активностью

     

    материал с низкой удельной активностью
    НУА

    Данный термин применяется в контексте Правил перевозки, и в других случаях следует избегать употребления этого термина. Радиоактивный материал, который по своей природе имеет ограниченную удельную активность, или радиоактивный материал, к которому применяются пределы установленной средней удельной активности. Материалы внешней защиты, окружающей материал с низкой удельной активностью, при определении установленной средней удельной активности не должны учитываться. Материалы с низкой удельной активностью входят в одну из трех групп: a) НУА-I (LSA-I) 1. Урановые и ториевые руды и концентраты таких руд, а также другие руды, которые содержат радионуклиды природного происхождения и предназначаются для переработки с целью использования этих радионуклидов; 2. Природный уран, обедненный уран, природный торий или их составы или смеси при условии, что они являются необлученными и находятся в твердой или жидкой форме; 3. Радиоактивные материалы, для которых величина А2 не ограничивается, за исключением делящихся материалов в количествах, не подпадающих под освобождение по пункту 672 [в [2]]; или 4. Другие радиоактивные материалы, в которых активность распределена по всему объему и установленная средняя удельная активность не превышает более чем в 30 раз значения концентрации активности, указанные в пунктах 401–406 [в [2]], за исключением делящихся материалов в количествах, не подпадающих под освобождение по пункту 672 [в [2]]. b) НУА-II (LSA-II) 1. Вода с концентрацией трития до 0,8 ТБк/л; или 2. Другие материалы, в которых активность распределена по всему объему, а установленная средняя удельная активность не превышает 10-4 А2/г для твердых и газообразных веществ и 10-5 А2/г для жидкостей. c) НУА-III (LSA-III) Твердые материалы (например, связанные отходы, активированные вещества), исключая порошки, в которых: 1. Радиоактивный материал распределен по всему объему твердого материала или группы твердых объектов, либо в основном равномерно распределен в твердом сплошном связывающем материале (таком, как бетон, битум, керамика и т.п.); 2. Радиоактивный материал является относительно нерастворимым или структурно содержится в относительно нерастворимой матрице, и поэтому даже при разрушении упаковочного комплекта утечка радиоактивного материала в расчете на упаковку в результате выщелачивания при нахождении в воде в течение семи суток не будет превышать 0,1 А2; 3. Установленная средняя удельная активность твердого материала, без учета любого защитного материала, не превышает 2?10-3 А2/г. (Из [2].)
    [Глоссарий МАГАТЭ по вопросам безопасности]

    Тематики

    Синонимы

    EN

    Англо-русский словарь нормативно-технической терминологии > low specific activity (LSA) material

  • 5 low specific activity materials-III

    1. материалы с низкой удельной активностью категории III

     

    материалы с низкой удельной активностью категории III
    (твёрдые материалы напр. связанные радиоактивные отходы и др.)
    [А.С.Гольдберг. Англо-русский энергетический словарь. 2006 г.]

    Тематики

    EN

    Англо-русский словарь нормативно-технической терминологии > low specific activity materials-III

  • 6 материал с низкой удельной активностью

    1. low specific activity (LSA) material

     

    материал с низкой удельной активностью
    НУА

    Данный термин применяется в контексте Правил перевозки, и в других случаях следует избегать употребления этого термина. Радиоактивный материал, который по своей природе имеет ограниченную удельную активность, или радиоактивный материал, к которому применяются пределы установленной средней удельной активности. Материалы внешней защиты, окружающей материал с низкой удельной активностью, при определении установленной средней удельной активности не должны учитываться. Материалы с низкой удельной активностью входят в одну из трех групп: a) НУА-I (LSA-I) 1. Урановые и ториевые руды и концентраты таких руд, а также другие руды, которые содержат радионуклиды природного происхождения и предназначаются для переработки с целью использования этих радионуклидов; 2. Природный уран, обедненный уран, природный торий или их составы или смеси при условии, что они являются необлученными и находятся в твердой или жидкой форме; 3. Радиоактивные материалы, для которых величина А2 не ограничивается, за исключением делящихся материалов в количествах, не подпадающих под освобождение по пункту 672 [в [2]]; или 4. Другие радиоактивные материалы, в которых активность распределена по всему объему и установленная средняя удельная активность не превышает более чем в 30 раз значения концентрации активности, указанные в пунктах 401–406 [в [2]], за исключением делящихся материалов в количествах, не подпадающих под освобождение по пункту 672 [в [2]]. b) НУА-II (LSA-II) 1. Вода с концентрацией трития до 0,8 ТБк/л; или 2. Другие материалы, в которых активность распределена по всему объему, а установленная средняя удельная активность не превышает 10-4 А2/г для твердых и газообразных веществ и 10-5 А2/г для жидкостей. c) НУА-III (LSA-III) Твердые материалы (например, связанные отходы, активированные вещества), исключая порошки, в которых: 1. Радиоактивный материал распределен по всему объему твердого материала или группы твердых объектов, либо в основном равномерно распределен в твердом сплошном связывающем материале (таком, как бетон, битум, керамика и т.п.); 2. Радиоактивный материал является относительно нерастворимым или структурно содержится в относительно нерастворимой матрице, и поэтому даже при разрушении упаковочного комплекта утечка радиоактивного материала в расчете на упаковку в результате выщелачивания при нахождении в воде в течение семи суток не будет превышать 0,1 А2; 3. Установленная средняя удельная активность твердого материала, без учета любого защитного материала, не превышает 2?10-3 А2/г. (Из [2].)
    [Глоссарий МАГАТЭ по вопросам безопасности]

    Тематики

    Синонимы

    EN

    Русско-английский словарь нормативно-технической терминологии > материал с низкой удельной активностью

  • 7 moins

    I adv.
    1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas
    2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni
    3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan
    4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor
    5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boraman
    II nm.
    1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi
    2. le signe moins minus, ayirish belgisi
    III prép.
    1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi
    2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moins

  • 8

    I pron.rel. le pays où il est né u tug‘ilgan yurt; elle le retrouva là où elle l'avait laissé u uni qoldirib ketgan joyidan topdi; je cherche une villa où passer mes vacances men ta' tilni o‘ tkazgani dacha qidiryapman; on ne peut le transporter dans l'état où il est uni bu holatda olib ketib bo‘lmaydi; au prix où est le beurre sariyog‘ning hozirgi bahosida; du train, au train où vont les choses narsalar kelayotgan poyezddan, poyezdda; au cas où il viendrait u kelgan holda; au moment où il arriva u kelgan vaqtda
    II adv.rel. qayerda, qayerga; j'irai où vous voudrez men siz xohlagan joyga boraman; on est puni par où l'on a péché qilmish-qidirmish; où que qayerda, qayerga bo‘lsa ham; mais où ma colère éclata, ce fut quand il nia tout u hamma narsani inkor qilgan paytda, mening jahlim chiqib ketdi; d'où qayerdan; d'où vient, d'où il suit que, d'où il résulte que qayerdan kelyapti, qayerdan kelyaptiki, qayerdan kelib chiqyaptiki; il ne m'avait pas prévenu de sa visite: d'où mon étonnement u o‘zining kelishi haqida meni ogohlantirmagan edi: mening hayron bo‘lishim shundan
    III adv.intr. qayerda? qayerdan? où est votre frère? akangiz qayerda? où trouver cet argent? bu pulni qayerdan topaman? d'où vient-il? u qayerdan kelyapti? par où est-il passé? u qayerdan o‘ tdi? dis-moi où tu vas qayerga ketayotganingni menga ayt; je ne sais où aller men qayerga borishimni bilmayman; n'importe où qayerda bo‘lsa ham, qayerda bo‘lishidan qattiy nazar; dieu sait où; je ne sais où xudo biladi qayerda; men bilmadim qayerda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek >

  • 9 devoir

    I vi. qarz olmoq, qarzdor bo‘lmoq; il doit au tiers et au quart fam. u qarzga botib qoldi
    2. vous devez m'attendre siz meni kutishingiz kerak; cela doit être vrai bu haqiqat bo‘lsa kerak; il doit être vieux maintenant u ehtimol endi qarib qolgandir; vous devez le regretter siz uning uchun afsuslanayotgandirsiz; j'ai dû rentrer à minuit men ehtimol yarim tunda qaytib kelarman
    II vt.
    1. majbur bo‘lmoq, qarzdor bo‘lmoq; il ne doit rien hech nimaga majbur emas
    2. qarzdor bo‘lmoq; je lui dois d'être ici mening bu yerdaligim uchun undan minnadorman, u tufayli men shu yerdaman
    III se devoir vpr. o‘zini majbur his qilmoq, sezmoq; se devoir à qqn. birovga nisbatan o‘z vazifasini bilmoq; comme il se doit keragiday, kerak bo‘lganday.
    nm.
    1. burch, vazifa, majduriyat, xizmat, lavozim; devoir d'honneur vijdoniy burch, or-nomus ishi; croire de son devoir o‘z burchi deb hisoblamoq; il est de mon devoir men majburman; faire de qqch. un devoir à qqn. birovga biror narsani majbur qilmoq, yuklamoq; faire un devoir de qqch. à qqn. birovni majbur qilmoq; vous n'avez fait que votre devoir siz faqat o‘z burchingizni ado etdingiz; se mettre en devoir de o‘zini majbur his qilmoq; ramener qqn. au devoir o‘zini majbur his qilmoq; ramener qqn. au devoir birovni burchini ado etishga da'vat etmoq, chaqirmoq; par devoir burchi deb
    2. uy vazifasi, topshiriq (maktabda)
    3. pl. hurmat, izzat, ehtirom, hurmat qilish, hurmatlash; rendre ses devoirs à qqn. birovga o‘z hurmatini bildirmoq, izhor qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > devoir

  • 10 même

    I adj.
    1. ayni, xuddi, ham, bir; relire les mêmes livres ayni o‘sha kitoblarni qayta o‘qish; il est dans la même classe que moi u ham men o‘qiydigan sinfda; en même temps bir paytda, xuddi bir, o‘sha vaqtda; vous êtes tous du même avis sizlarning hammalaringiz xuddi shu fikrdasizlar; de même valeur xuddi shu qimmatda
    2. o‘zi, xuddi o‘zi, o‘zginasi; ce sont les paroles mêmes qu'il a prononcées bu uning xuddi o‘zi aytgan gaplari; il est la bonté, l'exactitude même u ezgulik, batartiblikning o‘zginasi; elle(s)- même(s) uning, ularning o‘zi, o‘zlari; eux-mêmes ularning o‘zlari
    II pron. (le, la, les dan so‘ng) ce n'est pas le même bu xuddi o‘sha emas; loc. cela revient au même bu o‘shaning o‘zginasi
    III adv.
    1. hatto, hattoki, hatto… ham; tout le monde s'est trompé, même le professeur hamma adashdi, hatto o‘qituvchi ham
    2. xuddi, aynan; je l'ai rencontré ici même men uni aynan shu yerda uchratdim; aujourd'hui même aynan bugun, shu bugunoq; à même to‘g‘ridan-to‘g‘ri, bevosita, naq, qoq; il dort à même le sol u to‘g‘ridan-to‘g‘ri yerda, qoq yerda uxlaydi
    3. adv.loc. de même ham, shuningdek; vous y allez? moi de même o‘sha yerga ketayapsizmi? men ham; tout de même har holda, shunday bo‘lsa ham; quand même hech narsaga qaramasdan; il est malade, mais travaille quand même u kasal, lekin shunga qaramay ishlayapti; il aurait pu le dire quand même! yoki tout de même! u har holda buni aytsa bo‘laverar edi!
    4. loc.prép. de même que xuddi …-day; de même qu'il n'a pas voulu y aller hier, (de même) il n'ira pas demain u xuddi kecha u yerga borishni xohlamaganiday, u ertaga ham bormaydi; même si agar …-sa ham; même si je lui dis, cela ne changera rien agar men unga aytsam ham, bu hech narsani o‘zgartirmaydi; à même de loc.prép. holatda, qodir; il est à même de répondre u javob berishga qodir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > même

  • 11 retourner

    I vt.
    1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; retourner un morceau de viande sur le gril manqalning ustida go‘sht bo‘lagini ag‘darmoq; retourner la terre yerni ag‘darmoq, chopmoq; retourner la salade salatni aralashtirmoq; fam. il a retourner toute la maison u butun uyni ag‘darto‘ ntar qilib yubordi (biror narsani topish uchun); retourner ses poches cho‘ntaklarini ag‘darmoq; retourner un vêtement kiyimni ag‘darmoq; fam. retourner qqn. biror kishini fikrini o‘zgartirishga majbur qilmoq; il a su retourner la situation en sa faveur u sharoitni o‘z foydasiga ag‘dara oldi
    2. aylantirmoq, o‘zgartirmoq; on peut retourner le proverbe maqolni aylantirib aytish mumkin
    3. qarshi qaratmoq; on peut retourner l'argument contre vous dalillarni sizning o‘zingizga qarshi qaratishlari mumkin
    4. qaytarmoq, qaytarib yubormoq; retourner une marchandise tovarni qaytarib yubormoq
    5. loc. tourner et retourner une idée dans sa tête bir fikrni miyasida qaytaqayta takrorlamoq
    6. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq; cette nouvelle m'a retourné bu yangilik meni hali ham hayajonlantirmoqda; j'en suis encore toute retournée! men bundan hali ham hayajondaman!
    II vi.
    1. qaytib ketmoq, qaytmoq; retourner chez soi uyiga qaytmoq; retourner à son poste, à sa place o‘z vazifasiga, o‘z o‘rniga qaytmoq; demain, je retourne travailler ertaga, men ishga qaytaman
    2. qaytib bormoq; je retournerai à Venise cette année bu yil men Venetsiyaga qaytib boraman
    3. avvalgi holatiga qaytmoq; retourner à la vie sauvage yovvoyi hayotga qaytmoq; retourner à son ancien métier o‘zining eski hunariga qaytmoq
    4. impers. savoir de quoi il retourne gapni qayoqqa burayotganligini bilmoq
    III se retourner vpr.
    1. s'en retourner qaytib kelmoq; s'en retourner chez soi uyiga qaytib kelmoq; s'en retourner comme on est venu qanday kelgan bo‘lsa, shunday qaytib ketmoq
    2. ag‘anamoq. il se retournait dans son lit u uxlay olmay to‘shagida ag‘anar edi; la barque s'est retournée qayiq ag‘anab ketdi; laissez-moi le temps de me retourner menga sharoitga moslashgani vaqt bering
    3. o‘girilmoq, burilib qaramoq; on se retournait sur son passage u o‘ tganda burilib qarashardi; il est parti sans se retourner u orqasiga o‘girilmay ketdi; se retourner vers qqn. pour lui parler biror kishiga gapirish uchun o‘girilmoq
    4. se retourner contre qarshi kurashmoq; qarshi, teskari bo‘lib qolmoq; son associé s'est retourné contre lui uning sherigi unga qarshi bo‘lib qoldi; ses procédés se retourneront contre elle bu uslublar uning o‘ziga qarshi qaratiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retourner

  • 12 rien

    I pron. idéf
    1. hech narsa, hech nima; il fut incapable de rien dire u hech narsa deyishga qodir bo‘lmadi; a-t-on jamais rien vu de pareil hech qachon bunday narsa ko‘rilganmi?
    2. hech nima, hech narsa; je n'ai rien vu men hech narsa ko‘rmadim; je n'y comprends rien bu yerda men hech narsa tushunmayman; il n'y a rien à craindre qo‘rqadigan narsa yo‘q; il ne comprend rien de rien u hech baloni tushunmaydi cela ne fait rien hechqisi yo‘q, hech narsa qilmaydi; ça ne sert à rien buning hojati, foydasi yo‘q; ils ne s'entendent sur rien ular hech narsaga kelishisha olmayapti; rien que faqatgina, -dan boshqa; je n'ai rien que mon salaire mening maoshdan boshqa hech narsam yo‘q; il n'y a de plus facile bundan ko‘ra osonroq narsa yo‘q; je n'ai rien trouvé qui vaille la peine men biror arziguday narsa topmadim; il n'y a rien que tu puisses faire sen qilguday narsa yo‘q; n'avoir rien de biror xususiyatga ega bo‘lmaslik; cela n'a rien d'impossible bu ilojsiz narsa emas, buning iloji bor; rien ne motive son absence uning yo‘qligini hech narsa oqlay olmaydi; n'être rien hech narsa, kim bo‘lmaslik; n'être rien en comparaison de qqn. u uning oldida hech kim emas; elle n'est rien pour moi u mening uchun hech kim emas; ce n'est rien bu hech narsa emas; ce n'est pas rien bu arzimas narsa emas; il n'en est rien bu umuman to‘g‘ri emas; litt. rien moins (que) hech, sira, mutlaqo, aslo, butunlay …emas; ce n'est rien moins que sûr bu mutlaqo aniq emas; loc.adv. en rien hech narsadan; sans gêner en rien son action o‘zining xatti-harakatida hech narsadan uyalmay; ne … en rien hech qanday, umuman; cela ne nous touche en rien buning bizga hech qanday daxli yo‘q
    4. hech narsa; à quoi penses-tu? – à rien nima haqida o‘ylayapsan? – hech narsa haqida; rien d'étonnant si l'affaire a raté, que l'affaire ait raté agar ish yurishmagan bo‘lsa, buning hech qanday hayratlanarli joyi yo‘q; rien à faire iloji yo‘q; rien à faire pour faire démarrer ce moteur bu matorni yurgizib yuborishning iloji yo‘q; je vous remercie – de rien men sizdan minnatdorman – arzimaydi; ce que nous faisons ou rien, c'est la même chose biz qilsak ham, qilmasak ham bari bir; rien de plus, rien de moins ko‘p ham emas, oz ham emas (aynan); c'est mieux que rien bu yo‘qdan ko‘ra harna; c'est moins que rien bu umuman hech narsa emas; en moins de rien hash-pash deguncha; rien que faqat, faqatgina; c'est à moi, rien qu'à moi bu faqat menga, faqatgina menga qarashli
    5. narsa yoki miqdorning umuman yo‘qligi; se réduire à rien yo‘qqacha yetib bormoq; pour rien arzimagan, yo‘q narsa uchun; se déranger pour rien yo‘q narsa uchun bezovta bo‘lmoq; ce n'est pas pour rien que besabab emaski; je l'ai eu pour rien men buni tekinga oldim; c'est pour rien bu arzimagan pulga; de rien, de rien du tout arzimas; c'est deux, trois fois rien arzimas narsa; loc. comme si de rien n'était go‘yoki hech narsa bo‘lmaganday
    II nm.
    1. arzimas narsa; un rien l'amuse arzimas narsa uni xursand qiladi; au plur. perdre son temps à des riens arzimagan narsalarga o‘z vaqtini yo‘qotmoq; il se fait de la bile pour un rien u arzimagan narsaga achchiqlanyapti; fam. comme un rien hech gap emasday, osongina; il saute 1,50 m. comme un rien u bir yarim metrdan osongina sakraydi
    2. un rien de ozgina; en reprenez-vous? – un rien bundan ichasizmi? – ozgina; en un rien de temps ko‘z ochib yumguncha; un rien loc.adv. ozgina, salgina; c'est un rien trop grand bu salgina kattaroq
    3. n.inv. un, une rien du tout bir pulga qimmat odam; ce sont des rien du tout bular bir pulga qimmat odamlar
    III adv.fam. juda, o‘ta; c'est rien chouette ici! bu yer juda zo‘r ekan!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rien

  • 13 valoir

    I vi.
    1. arzimoq, lozim bo‘lmoq, munosib bo‘lmoq, sazovor bo‘lmoq, ahamiyatga molik bo‘lmoq; cela vaut de l'argent bu qimmatbaho narsa, bu ko‘p pul turadi; je n'ai fait rien qui vaille biror arziydigan narsa qilmadim; valoir la peine de -ga arzimoq; fam. cela ne vaut pas un zeste, un pet de lapin, un clou bu sariq chaqaga ham arzimaydi, hech narsaga arzimaydi; faire valoir son bien o‘z mol-mulkidan foyda olmoq, chiqarmoq; faire valoir ses droits o‘z huquqlarini himoya qilmoq
    2. to‘g‘ri, mos, loyiq kelmoq, yaramoq; il vaut mieux, ça vaut mieux yaxshiroq, maqsadga muvofiqroq; prov. mieux vaut tard que jamais hechdan ko‘ra kech yaxshi; vaille que vaille tavakkal, nima bo‘lsa bo‘ldi, bo‘lganicha bo‘lar
    II vt. teng bo‘lmoq; duchor, giriftor bo‘lmoq; bermoq, yo‘liqtirmoq, duchor qilmoq; qu'est-ce qui nous vaut cet honneur? bu dabdabalar evaziga nima qilishimiz kerak bo‘ladi?
    III se valoir vpr. bir-biriga arzimoq; bir xil ahamiyatga ega bo‘lmoq, teng bo‘lmoq; fam. ça se vaut yaxshi ham emas, yomon ham emas, u ham emas, bu ham emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > valoir

См. также в других словарях:

  • материалы с низкой удельной активностью категории III — (твёрдые материалы напр. связанные радиоактивные отходы и др.) [А.С.Гольдберг. Англо русский энергетический словарь. 2006 г.] Тематики энергетика в целом EN low specific activity materials IIILSA III …   Справочник технического переводчика

  • Liste der UN-Nummern — UN Nummern, auch Stoffnummern genannt, sind von einem Expertenkomitee der Vereinten Nationen (UN) festgelegte, vierstellige Nummern, die für alle gefährlichen Stoffe und Güter (Gefahrgut) festgelegt wurden. Inhaltsverzeichnis 1 0000–0099 2… …   Deutsch Wikipedia

  • материал с низкой удельной активностью — НУА Данный термин применяется в контексте Правил перевозки, и в других случаях следует избегать употребления этого термина. Радиоактивный материал, который по своей природе имеет ограниченную удельную активность, или радиоактивный материал, к… …   Справочник технического переводчика

  • HAZMAT Class 7 Radioactive Substances — Radioactive substances are materials that emit radiation.DivisionsAny quantity of packages bearing the RADIOACTIVE YELLOW III label (LSA III).Some radioactive materials in exclusive use with low specific activity radioactive materials will not… …   Wikipedia

  • Controlled Substances Act — Acronym CSA Enacted by the 91st United States Congress Effective October 27, 1970 Citations Public La …   Wikipedia

  • Ergine — Systematic (IUPAC) name (8β) 9,10 didehydro 6 methyl ergoli …   Wikipedia

  • Ley de Sustancias Controladas (Estados Unidos) — La Ley de Sustancias Controladas (Controlled Substances Act CSA) fue promulgada por el Congreso de los Estados Unidos como el Título II de la Ley de Control y Prevención Comprensiva del Abuso de Drogas de 1970 (Comprehensive Drug Abuse Prevention …   Wikipedia Español

  • GM LS engine — Infobox Automobile engine name=GM LS engine aka=GM Vortec engine manufacturer=General Motors production=1997–present class=OHV V8 predecessor=GM LT engine, Chevrolet Small Block engine, Chevrolet Big Block engine successor= similar=Ford Modular… …   Wikipedia

  • Lysergic acid diethylamide — LSD redirects here. For other uses, see LSD (disambiguation). LSD 25 redirects here. For the dock landing ship, see USS San Marcos (LSD 25). For the Fringe episode, see Lysergic Acid Diethylamide (Fringe). Lysergic acid diethylamide …   Wikipedia

  • Grande distribution dans le Nord-Pas-de-Calais — Le Nord Pas de Calais est un des berceaux de la grande distribution moderne française avec l implantation des enseignes du groupe Auchan à partir des années 1960, et l ouverture à Englos du centre commercial d Englos les Géants en 1969, premier… …   Wikipédia en Français

  • Juan Vásquez — (o Vázquez) (c. 1500, Badajoz después de 1560, Sevilla) fue un sacerdote y compositor español del Renacimiento. A pesar de ser extremeño, se le considera vinculado al grupo de los compositores renacentistas andaluces, entre los que encontramos a… …   Wikipedia Español

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»