-
1 interdict
inter·dict( form)I. vt[ˌɪntəˈdɪkt, -daɪt, AM -t̬ɚ-]1. LAW▪ to \interdict sth etw untersagen [o verbieten]he has been \interdicted from consuming alcohol Alkoholgenuss wurde ihm untersagtto \interdict a pass/supplies einen Weg/die Versorgung abschneidento \interdict a route eine Route unterbrechenthe armed forces tried to \interdict the movement of narcotics die Streitkräfte versuchten den Drogenhandel zum Stillstand zu bringenII. n[ˈɪntədɪkt, -daɪt, AM -t̬ɚdɪkt]1. RELpapal \interdict päpstliches Verbot, Interdikt nt* * *['Intədɪkt]1. vt1) (JUR) untersagen, verbieten3) (MIL: intercept) plane, supplies abfangen2. n* * *A s [ˈıntə(r)dıkt]1. (amtliches) Verbot:put an interdict upon → B 12. JUR schotta) einstweilige Verfügungb) gerichtliches Verbot3. KATH Interdikt n (Verbot von kirchlichen Amtshandlungen als Strafe für eine Person oder einen Bezirk):B v/t [ˌıntə(r)ˈdıkt]1. (amtlich) untersagen, verbieten ( beide:to sb jemandem)2. KATH mit dem Interdikt belegen* * *v.verbieten v. -
2 interdict
forbyIsubst. \/ˈɪntədɪkt\/1) forbud2) ( kirkelig) interdiktpaven belegger\/straffer en by med interdiktIIverb \/ˌɪntəˈdɪkt\/forbyinterdict someone from doing something forby noen å gjøre noe -
3 interdict
I [íntədikt]nounprepoved; Scottish juridically sodna prepoved; ecclesiastic interdiktII [intədíkt]transitive verb(uradno) prepovedati (to komu); ecclesiastic izreči interdikt nad kom; izključiti koga ( from iz)to interdict s.o. a thing — odtegniti komu kaj -
4 interdict
1. Untersagung f, (gerichtliches) Verbot n; Verfügungsverbot n;2. Interdikt n (Verbot von kirchlichen Amtshandlungen) -
5 interdict
vt zabraniti; [eccl] isključiti iz sakramenata i bogoslužja* * *
interdikt
zabrana
zabraniti -
6 interdiction
inter·dic·tion[ˌɪntəˈdɪkʃən, AM -t̬ɚˈ-]* * *["Intə'dIkSən]n (JUR)Verbot nt, Untersagung f; (ECCL) Interdikt nt* * ** * *n.Verbot -e n. -
7 interdict
n. förbud; interdikt (katolicismen)--------v. förbjuda; förhindra; förhindra fiendens framåtskridande genom bombning; neka; tillfälligt dra in privilegier -
8 interdict
inter·dict1) lawto \interdict sth jdm etw untersagen [o verbieten];he has been \interdicted from consuming alcohol Alkoholgenuss wurde ihm untersagtto \interdict a pass/ supplies einen Weg/die Versorgung abschneiden;to \interdict a route eine Route unterbrechen;the armed forces tried to \interdict the movement of narcotics die Streitkräfte versuchten den Drogenhandel zum Stillstand zu bringen n [ʼɪntədɪkt, daɪt, Am -t̬ɚdɪkt] law Verbot nt;papal \interdict päpstliches Verbot, Interdikt nt -
9 interdiction
• zákaz• interdikt
См. также в других словарях:
Interdikt — (lat., »Untersagung«), im katholischen Kirchenrecht soviel wie Verbot gottesdienstlicher Handlungen. Ein solches wurde in frühern Zeiten öfters in Ansehung eines bestimmten Bezirks erlassen (interdictum locale); nach dem Umfang des letztern, und… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Interdíkt — (lat.), Verbot; im kath. Kirchenrecht die Einstellung aller kirchlichen Funktionen mit Ausnahme der Taufe, der Firmung, des Bußsakraments, des Abendmahls an Kranke und Sterbende, als kirchliche Strafe für einen bestimmten Bezirk (Interdictum… … Kleines Konversations-Lexikon
interdikt — ìnterdikt m <G kātā> DEFINICIJA 1. pravn. tužba radi zaštite stvarnog stanja bez obzira na pravnu osnovu 2. kat. a. zabrana obavljanja svih crkvenih funkcija za neko mjesto, kraj ili crkvu (za svećenike) b. zabrana sudjelovanja u slavljenju … Hrvatski jezični portal
Interdikt — Ein Interdikt (lat. interdictum, Untersagung, Zwischenspruch) ist: Ein Begriff des Römischen Rechts, siehe Interdikt (Römisches Recht) Ein Begriff des Kirchenrechts, siehe Interdikt (Kirchenrecht) Diese Seite ist eine Begriffsklärung … Deutsch Wikipedia
Interdikt — In|ter|dịkt 〈n. 11〉 Verbot gottesdienstl. Handlungen als Kirchenstrafe ● jmdn., eine Gemeinschaft, einen Ort mit dem Interdikt belegen [<lat. interdictum „Verbot“] * * * Interdịkt [lateinisch interdictum »Verbot«] das, (e)s/ e, 1)… … Universal-Lexikon
Interdikt — Kirkeforbud. I tidligere tid kunne paven lyse interdikt over et land eller et område, hvad der indebar forbud mod gudstjenester (messelæsning) … Danske encyklopædi
interdíkt — a m (ȋ) rel. prepoved opravljanja bogoslužja: izreči interdikt nad kom; zagroziti mestu z interdiktom … Slovar slovenskega knjižnega jezika
interdikt — s ( et, interdikt) HIST gudstjänstförbud … Clue 9 Svensk Ordbok
Interdikt (Kirchenrecht) — Ein Interdikt (lat.: „Untersagung“) ist die Einstellung von gottesdienstlichen Handlungen als Strafe für ein Vergehen gegen Kirchenrecht. Das Interdikt war in Form des Lokalinterdikts hauptsächlich im Mittelalter eine scharfe Waffe der… … Deutsch Wikipedia
Interdikt (Römisches Recht) — Ein Interdikt (lat. interdictum) war im Römischen Recht ein Befehl des Prätors oder eines anderen bevollmächtigten Beamten (Prokonsuls in Provinzen), der auf Antrag einer Person gegen eine andere erging, um eine Handlung zu erzwingen oder zu… … Deutsch Wikipedia
Interdikt — In|ter|dịkt 〈n.; Gen.: (e)s, Pl.: e〉 Verbot gottesdienstl. Handlungen (als Kirchenstrafe) [Etym.: <lat. interdictum »Verbot«] … Lexikalische Deutsches Wörterbuch