Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

Ango

  • 1 ango

    ango, ĕre (anxi, anctum ou anxum, peu usités) [st2]1 [-] serrer, étreindre, étrangler, suffoquer. [st2]2 [-] mettre à l'étroit, gêner, faire souffrir. [st2]3 [-] serrer le coeur de, angoisser, tourmenter, inquiéter.    - [gr]gr. ἄγχω.    - angit inhaerens elisos oculos et siccum sanguine guttur, Virg. En. 8: sans le lâcher, il l'étrangle, faisant jaillir les yeux, vidant la gorge de son sang.    - vitis angitur, Col.: la vigne est étouffée.    - angi animo: se tourmenter (l'esprit), s'inquiéter, avoir le coeur serré.    - avec gén. - absurde facis, qui angas te animi, Plaut. Ep.: c'est une sottise que de te tourmenter ainsi.    - angi re (angi de re, angi ad rem): s'inquiéter de qqch.    - angor intimis sensibus, Cic.: je suis profondément attristé.    - angebatur animi necessario quod domum ejus iste reddiderat nudam atque inanem Cic. Verr. 2: ce qui le peinait inévitablement, c'est que sa maison, cet individu la lui avait rendue nue et vide.
    * * *
    ango, ĕre (anxi, anctum ou anxum, peu usités) [st2]1 [-] serrer, étreindre, étrangler, suffoquer. [st2]2 [-] mettre à l'étroit, gêner, faire souffrir. [st2]3 [-] serrer le coeur de, angoisser, tourmenter, inquiéter.    - [gr]gr. ἄγχω.    - angit inhaerens elisos oculos et siccum sanguine guttur, Virg. En. 8: sans le lâcher, il l'étrangle, faisant jaillir les yeux, vidant la gorge de son sang.    - vitis angitur, Col.: la vigne est étouffée.    - angi animo: se tourmenter (l'esprit), s'inquiéter, avoir le coeur serré.    - avec gén. - absurde facis, qui angas te animi, Plaut. Ep.: c'est une sottise que de te tourmenter ainsi.    - angi re (angi de re, angi ad rem): s'inquiéter de qqch.    - angor intimis sensibus, Cic.: je suis profondément attristé.    - angebatur animi necessario quod domum ejus iste reddiderat nudam atque inanem Cic. Verr. 2: ce qui le peinait inévitablement, c'est que sa maison, cet individu la lui avait rendue nue et vide.
    * * *
        Ango, angis, anxi, anctum in supino, teste Prisciano, angere. Estrangler.
    \
        Angunt oculos spongiarum stirpes praefractae, etc. Colu. Estranglent les yeuls et petits bourgeons qui veulent sortir.
    \
        Angere, per metaphoram. Cic. Tormenter, Chagriner, Donner grand ennuy, tant au corps qu'à l'esprit, Angoisser.
    \
        Angere sese animi. Plaut. Se tormenter l'esprit.

    Dictionarium latinogallicum > ango

  • 2 ango

    ango, xi, ctum, and anxum, 3, v. a. ( perf. and sup. rest only on the assertion in Prisc. p. 895 P.; Diom. p. 366 P.; part. anctus, Paul. ex Fest. p. 24 Müll.; acc. to Prisc. l. c., the sup. is sometimes anxum; cf. Struve, 214) [the root of this word is widely diffused: ankos, a bend, hollow; whence, valley, ravine; from the notion of closeness, come anchô = to press tight, to strangle, throttle; ango; Germ. hangen, hängen; Engl. hang; angustus, anxius, anxietas; old Germ. Angust; Germ. Angst = Engl. anguish; from the notion of being bent, come ancus anculus, a crouching slave, ancora = Gr. ankura; angulus = Germ. Angel, Engl. angle; old Germ. Angul, a hook; Gael. ingle = nook for the fire, fireplace; ancale = ankalê, Engl. ankle; ancon, and the pr. names Ancon and Ancona; uncus, curved, crooked; ungula, claw; unguis, claw, nail; cf. Sanscr. ahus, close; ahas, anguish; ankāmi, to bend; ankas, the lap (sinus), a hook; for the other Greek words belonging to this group, v. L. and S. s. vv. ankos and anchô].
    I.
    Lit., to bind, draw, or press together; of the throat, to throttle, strangle (so anchô; in this signif. antiquated; hence, in class. perh. only in the poets; in prose, instead of it, suffocare; cf. Diom. p. 361 P.):

    angit inhaerens Elisos oculos et siccum sanguine guttur,

    Verg. A. 8, 260; so id. G. 3, 497:

    cum colla minantia monstri Angeret,

    Stat. Th. 4, 828; 6, 270; Sil. 13, 584.—Hence, of plants, to choke, Col. 4, 2, 2; 6, 27, 7 al.—
    II.
    Metaph.
    A.
    To cause (physical) pain; hence, angi, to feel or suffer pain, Plin. 10, 60, 79, § 164. —
    B.
    Most freq. of the mind, to distress, torment, torture, vex, trouble; and angi, to feel distressed, to suffer torment, etc.:

    illum incommodis dictis angam,

    Plaut. Cas. 2, 1, 11: cura angit hominem, * Ter. Phorm. 1, 3, 8; * Lucr. 4, 1134:

    cruciatu timoris angi?

    Cic. Off. 2, 7, 25:

    multa sunt, quae me sollicitant anguntque,

    id. Att. 1, 18:

    angebar singularum horarum exspectatio ne,

    id. ib. 9, 1 et saep.; Liv. 2, 7; 21, 1 al.:

    ne munere te parvo beet aut incommodus angat (cruciet, cum non vult dare quod poscis, Cruqu.),

    Hor. Ep. 1, 18, 75:

    ad humum maerore gravi deducit et angit,

    id. A. P. 110:

    poëta, meum qui pectus inaniter angit,

    puts in torturing suspense, id. Ep. 2, 1, 211 al.:

    Pompeius... curis animum mordacibus angit,

    Luc. 2, 680 sq.:

    Ea res animum illius anxit,

    Gell. 1, 3:

    (aemula eam) vehementer angebat,

    Vulg. 1 Reg. 1, 6.—With de (in respect to):

    de Statio manumisso et non nullis aliis rebus angor,

    Cic. Att. 2, 18 fin.:

    de quo angor et crucior,

    id. ib. 7, 22.—Sometimes with gen. (on this const. cf. Roby, II. §

    1321): absurde facis, qui angas te animi,

    Plaut. Ep. 3, 1, 6:

    (Sthenius) angebatur animi necessario, quod etc.,

    Cic. Verr. 2, 34, 84. But Cic. also uses the abl.:

    angor animo,

    Brut. 2, 7: audio te animo angi, Fam. 16, 142; and acc. to some edd. Tusc. 1, 40, 96 Seyff. (v. further on this gen. s. v. animus).

    Lewis & Short latin dictionary > ango

  • 3 ango

    ango, ere (vom Stamme ANG, gr. ΑΓΧ, wovon auch angor, angustus, ἄγχω), beengen, I) eig.: a) körperlich einengen, zusammenschnüren, -drücken, bes. die Kehle, würgen (s. Ladewig Verg. Aen. 8, 260), sues, Verg.: oculos, guttur, Verg.: utrāque manu sua guttura, Sil.: angebar ceu guttura forcipe pressus, Ov. – Pflanzen ersticken, vitis pluribus radicibus inter se conexis angitur, Col. – übh. körperl. beklemmen, Beklemmung verursachen, ea colluvio mistorum omnis generis animantium odore insolito urbanos et agrestem confertum in arta tecta aestu ac vigiliis angebat, Liv.: hi (pelli) in coitu anguntur, Plin. – b) örtl. einengen, einzwängen, hostis aëre non pigro nec inertibus angitur undis, Lucan. 6, 107: bellator equus... brevis in laevos piger angitur orbes, Val. Flacc. 2, 387: fluctuque coacto angitur, Val. Flacc. 4, 688. – II) übtr., jmdm. das Herz zuschnüren, -beklommen machen, bange machen, ihn ängstigen, beunruhigen, quälen, alcis animum u. alqm, Komik., Cic. u.a. (vgl. Drak. Liv. 2, 7, 7): animum adventus angit, Caecil. com. fr.: pudor te malus angit, Hor.: angebant ingentis spiritus virum Sicilia Sardiniaque amissae, Liv.: poeta meum qui pectus inaniter angit, in ängstliche Spannung versetzt, Hor. – u. wie angere se animi, Plaut., u. im Passiv angi animi od. animo, Cic., so gew. bl. angi, sich ängstigen, beun ruhigt werden, sich beengt-, beklommen fühlen, melancholisch sein, ante sollicitus eram et angebar, Cic.: angor intimis sensibus, Cic. – u.m. Ang. wodurch? worüber? od. weswegen? durch Abl., angi ac lacerari animi cupidine et noxarum metu, Sall. fr.: angi alcis decessu, Cic.: angi desiderio patriae, Liv.: od. durch de m. Abl., wie de Statio manumisso et nonnullis aliis rebus, Cic.: de quo angor et crucior, ich in Angst u. Sorge bin, Cic. – u. me angit od. angor m. folg. quod, Cic. ep. 6, 4, 3; ad Q. fr. 3, 3, 1. Liv. 26, 38, 1. Quint. 1, 6, 22. Plin. ep. 1, 10, 9. – u. angor od. angor animo od. angit animum m. folg. Acc. u. Infin., Cic. ep. 7, 15, 1; Marc. 2; de amic. 90; Brut. 7. Liv. 1, 46, 6; 2, 7, 7; 4, 51, 6; 28, 8, 1. Plin. ep. 2, 8, 2. – / Das Perfektum anxi steht Gell. 1, 3, 8; vgl. Prisc. 10, 31: das Supinum anctum nur b. Prisc. 10, 33 (ohne Beleg), woneben er aber auch die Partizipform anxus erwähnt: anctus schützt Paul. ex Fest. 29, 8, sowie die Gloss. ›ancti, ἀγχόμενοι‹ u. ›anctos, ἀναγκασθέντας‹. – Schreibung aggens (= angens) angef. von Varr. b. Prisc. 1, 39.

    lateinisch-deutsches > ango

  • 4 ango

    ango, ere (vom Stamme ANG, gr. ΑΓΧ, wovon auch angor, angustus, ἄγχω), beengen, I) eig.: a) körperlich einengen, zusammenschnüren, -drücken, bes. die Kehle, würgen (s. Ladewig Verg. Aen. 8, 260), sues, Verg.: oculos, guttur, Verg.: utrāque manu sua guttura, Sil.: angebar ceu guttura forcipe pressus, Ov. – Pflanzen ersticken, vitis pluribus radicibus inter se conexis angitur, Col. – übh. körperl. beklemmen, Beklemmung verursachen, ea colluvio mistorum omnis generis animantium odore insolito urbanos et agrestem confertum in arta tecta aestu ac vigiliis angebat, Liv.: hi (pelli) in coitu anguntur, Plin. – b) örtl. einengen, einzwängen, hostis aëre non pigro nec inertibus angitur undis, Lucan. 6, 107: bellator equus... brevis in laevos piger angitur orbes, Val. Flacc. 2, 387: fluctuque coacto angitur, Val. Flacc. 4, 688. – II) übtr., jmdm. das Herz zuschnüren, -beklommen machen, bange machen, ihn ängstigen, beunruhigen, quälen, alcis animum u. alqm, Komik., Cic. u.a. (vgl. Drak. Liv. 2, 7, 7): animum adventus angit, Caecil. com. fr.: pudor te malus angit, Hor.: angebant ingentis spiritus virum Sicilia Sardiniaque amissae, Liv.: poeta meum qui pectus inaniter angit, in ängstliche Spannung versetzt, Hor. – u. wie angere se animi, Plaut., u. im Passiv angi animi od. animo, Cic., so gew. bl. angi, sich ängstigen, beun-
    ————
    ruhigt werden, sich beengt-, beklommen fühlen, melancholisch sein, ante sollicitus eram et angebar, Cic.: angor intimis sensibus, Cic. – u.m. Ang. wodurch? worüber? od. weswegen? durch Abl., angi ac lacerari animi cupidine et noxarum metu, Sall. fr.: angi alcis decessu, Cic.: angi desiderio patriae, Liv.: od. durch de m. Abl., wie de Statio manumisso et nonnullis aliis rebus, Cic.: de quo angor et crucior, ich in Angst u. Sorge bin, Cic. – u. me angit od. angor m. folg. quod, Cic. ep. 6, 4, 3; ad Q. fr. 3, 3, 1. Liv. 26, 38, 1. Quint. 1, 6, 22. Plin. ep. 1, 10, 9. – u. angor od. angor animo od. angit animum m. folg. Acc. u. Infin., Cic. ep. 7, 15, 1; Marc. 2; de amic. 90; Brut. 7. Liv. 1, 46, 6; 2, 7, 7; 4, 51, 6; 28, 8, 1. Plin. ep. 2, 8, 2. – Das Perfektum anxi steht Gell. 1, 3, 8; vgl. Prisc. 10, 31: das Supinum anctum nur b. Prisc. 10, 33 (ohne Beleg), woneben er aber auch die Partizipform anxus erwähnt: anctus schützt Paul. ex Fest. 29, 8, sowie die Gloss. ›ancti, ἀγχόμενοι‹ u. ›anctos, ἀναγκασθέντας‹. – Schreibung aggens (= angens) angef. von Varr. b. Prisc. 1, 39.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > ango

  • 5 angō

        angō —, —, ere    [ANG-], to draw close, press tight, squeeze, compress, throttle, choke: sanguine guttur, V.: Tussis sues angit, V. — Fig., to torment, torture, vex, tease, trouble: cura angit hominem, T.: angebat spiritus virum, L.: meum pectus, H.: animos, L.: consulis animum, L.: si animus... neque tot curis angeretur: cruciatu timoris angi: vehementer angebar, virum esse, etc.: angebatur animi, quod, etc.: de Statio manumisso angor.
    * * *
    angere, anxi, anctus V TRANS
    choke, throttle, strangle; press tight; distress, cause pain, vex, trouble

    Latin-English dictionary > angō

  • 6 ango

    ānxī, (anctum или anxum), ere
    1) сжимать, сдавливать ( guttur V); душить, теснить, щемить ( leonem St)
    2) стеснять, беспокоить, тревожить, мучить, удручать (poēta, meum qui pectus inaniter angit H; animo angi et mente Ap)

    Латинско-русский словарь > ango

  • 7 ango

    , anxi, -, ere
    тревожить, беспокоить

    Латинский для медиков > ango

  • 8 þangóður

    [þaηg̊ouðʏr̬]
    a

    Íslensk-Russian dictionary > þangóður

  • 9 ango|ra

    f, m Zool. (kot) angora (cat); (koza) angora (goat); (królik) angora (rabbit) f sgt (wełna) angora (wool)
    - sweter z angory an angora sweater
    adj. inv. pot. [wełna, królik] angora attr.

    The New English-Polish, Polish-English Kościuszko foundation dictionary > ango|ra

  • 10 ango

    noun "snake"; stem angu- as in angulócë q.v.; pl. angwi ANGWA/ANGU

    Quettaparma Quenyallo (Quenya-English) > ango

  • 11 ango

    , anxi, -, ere
    тревожить, беспокоить

    Latin-Russian dictionary > ango

  • 12 ango

    Maori for gape

    Maori-English dictionary > ango

  • 13 başka bir deyişle

    ango

    Türk-Kürt Sözlük > başka bir deyişle

  • 14 veyahut

    ango

    Türk-Kürt Sözlük > veyahut

  • 15 yani

    ango

    Türk-Kürt Sözlük > yani

  • 16 Ангола

    Angóla n -s

    Новый русско-немецкий словарь > Ангола

  • 17 ангорский

    Angóra- (опр. сл.)

    анго́рская ко́шка — Angórakatze f

    Новый русско-немецкий словарь > ангорский

  • 18 das heißt

    ango
    --------
    dêmek
    --------
    ew tê ve/wê manayê
    --------
    yanê

    Deutsch-kurdischen Wörterbuch > das heißt

  • 19 deshalb

    ango
    --------
    bona vê yekê
    --------
    ji ber vê yekê
    --------
    ji lewre
    --------
    lema
    --------
    lewna
    --------
    loma
    --------
    çimkî

    Deutsch-kurdischen Wörterbuch > deshalb

  • 20 deswegen

    ango
    --------
    bona vê yekê
    --------
    ji lewre
    --------
    lema
    --------
    loma

    Deutsch-kurdischen Wörterbuch > deswegen

См. также в других словарях:

  • Ango — Angaben Waffenart: Speer Verwendung …   Deutsch Wikipedia

  • Ango — Pour les articles homonymes, voir Ango (homonymie). Territoire d Ango …   Wikipédia en Français

  • ANGO (J.) — ANGO JEAN (1480 1551) Armateur dieppois. Issu d’une famille d’origine rouennaise, fils d’armateur son père arme le premier navire français connu qui ait atteint Terre Neuve (voyage de La Pensée , 1508) , Jean Ango transforme l’entreprise… …   Encyclopédie Universelle

  • angō- — *angō , *angōn, *anga , *angan germ., schwach Maskulinum (n): nhd. Haken ( Maskulinum), Widerhaken, Speer, Pfeil; ne. hook, barb, spear (Neutrum), arrow; Rekontruktionsbasis: an., as., ahd.; Etymologie …   Germanisches Wörterbuch

  • -ango — ango, a Sufijo que forma algunos nombres despectivos: ‘bullanga, charanga, fritanga, zanguango’. * * * ango, ga. suf. U. con valor despectivo en sustantivos y adjetivos. Fritanga, maturrango, pendanga …   Enciclopedia Universal

  • -ango — ango, ga suf. U. con valor despectivo en sustantivos y adjetivos. Fritanga, maturrango, pendanga …   Diccionario de la lengua española

  • Ango — An Nihongo|ango|安居|, or kessei, is a Japanese term for a three month long period of intense training for students of Zen Buddhism, lasting anywhere from 90 to 100 days. [Ford, 217] They are typically held twice a year, the first period from… …   Wikipedia

  • Ango — Ạngo   der, s/ s, fränkische Lanze (0,80 1,84 m) mit extrem langer und dünner Eisenspitze; aus germanischen Widerhakenlanzen entwickelt, von der Mitte des 5. bis zum Beginn des 7. Jahrhunderts zusätzliche Waffe der vornehmen Krieger.   Literatur …   Universal-Lexikon

  • Ango Sakaguchi — (坂口 安吾 Sakaguchi Ango ; 1906 1955) was a Japanese novelist and essayist. His real name was Heigo Sakaguchi (坂口 炳五 Sakaguchi Heigo ). From Niigata, Sakaguchi was one of a group of younger Japanese writers to rise to prominence in the years… …   Wikipedia

  • Ango (Cratère) — Pour les articles homonymes, voir Ango (homonymie). Ango Localisation Astre Lune Coordonnées 20°   …   Wikipédia en Français

  • Ango (cratere) — Ango (cratère) Pour les articles homonymes, voir Ango (homonymie). Ango Localisation Astre Lune Coordonnées 20°   …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»