-
1 κατενήνοθε
κατ-ενήνοθε, es war darauf, haftete darauf, daran; κόνις κατενήνοϑεν ὤμους, Staub lag auf den Schultern; κόμαι κατενήνοϑεν ὤμους, die Haare bedeckten die Schultern -
2 παρ-ενήνοθε
παρ-ενήνοθε, dabei oder daran sein, daran haften; Ap. Rh. 1, 664 ἡμετέρη μέν νυν τοίη παρενήνοϑε μῆτις, unser Rathschluß war dabei ein solcher; Orph. Lith. 628 εἰ κρυερὸς μάρπτων πυρετὸς παρενήνοϑε γυίοις. Vgl. ἐπενήνοϑε u. κατενήνοϑε.