-
21 depuis
prép.1. -dan, -dan boshlab, oldidan (joy, o‘rin); depuis Paris jusqu'à Marseille Parijdan Marselgacha;: travailler depuis quatre heures soat 4 dan ishlamoq; je ne l'ai pas vu depuis son départ uni jo‘nab ketganidan buyon, beri ko‘rganim yo‘q; être malade depuis deux jours ikki kundan beri o‘zini kasal, betob his qilmoq; depuis trois ans il a fait des progrès uch yilda u muvaffaqiyatga erishdi; depuis peu yaqindan beri, yaqinda; depuis longtemps uzoq zamonlardan beri, allaqachon; depuis toujours hamma vaqt; depuis quand? qachondan buyon, beri? anchadan berimi2. keyin, so‘ng, so‘ngra, keyinchalik, keyinroq, bir qancha vaqt o‘tgach, shu paytdan beri, natijada; je ne l'ai pas vu depuis men uni shu paytdan beri ko‘rmadim; loc.conj. depuis que -dan keyin, so‘ng; depuis que vous êtes ici rien n'a changé shu yerda bo‘lganingizdan beri hech narsa o‘zgarmadi. -
22 dos
nm.1. orqa bel; le dos au feu o‘ t, olovga orqasi bilan o‘girilib; tourner le dos à qqn. orqasi bilan o‘girilmoq; fig. e'tiborsiz bo‘lmoq, inkor qilmoq, beparvo qaramoq; faire le gros dos orqasini yoy qilmoq (mushuk); fig. gerdaymoq, kekkaymoq, kibrlanmoq; à dos d'hommes o‘zida, orqasida; de dos orqasi bilan, orqasidan; cela fait froid dans le dos bundan orqasida titroq turadi; être sur le dos betob bo‘lib yotmoq; se mettre qqn. à dos birovni o‘ziga qarshi qilib qo‘ymoq; avoir sur le dos qaramog‘ida bo‘lmoq, turmoq; il n'a rien à se mettre sur le dos kiyishga hech nimasi yo‘q; mettre qqch. sur le dos de qqn. javobgarlikni birovga yuklamoq; tourner le dos à la mangeoire aqlsizlarcha ish qilmoq; avoir le dos au feu, le ventre à table qulay joylashib olmoq; kayfiyati yaxshi bo‘ lmoq; j'en ai plein le dos bu o‘lguday, juda jonimga tegib ketdi; se laisser tondre (manger) la laine sur le dos so‘zsiz hammasiga chidamoq, o‘zini ship-shiydam qilib olishiga yo‘l qo‘yib bermoq; il a bon dos! uning haqida nimalarni gapirishmadi! dos à dos sport. teng, hech kimniki emas; renvoyer dis à dos teng hisobni qayd etmoq2. orqasida suzmoq; dos brassé orqa bilan suzish; dos crawlé chalqanchasiga qulochkashlab suzish3. biron narsaning orqasi; le dos de la main qo‘l orqasi; dos d'âne yo‘l notekisligini ko‘rsatuvchi belgi4. teskari tomon; voir au dos teskarisiga qaramoq; à dos levé qopqog‘ i ko‘ tarilgan (royalda). -
23 droit
nm.1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.-droiteI adj.1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoyaII nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlarIII adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.-droiteI adj.1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dilII nf.1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga2. o‘ng qo‘l3. o‘ng qanot, o‘ng tomon4. polit. o‘ng partiyalarIII nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda). -
24 gris
-griseI adj.1. kulrang, bo‘z, ko‘kimtir; la matière grise miyaning kulrang moddasi; les cheveux gris oqargan, oqarayotgan soch; il fait gris bulutli; faire grise mine à qqn. yomon kutib olmoq2. fam. ichgan, kayfi bor, mastroq; être gris shirakayf bo‘lmoqII nm.1. bo‘z rang; gris perle marvarid bo‘z rang2. ko‘kimtir tus (ot haqida)3. bo‘z kiyim. -
25 incertain
-aineI adj.1. ishonmaydigan, gumonsiraydigan, ishonmovchi, ikkilanuvchi, qat'iyatsiz, shubhali, qorong‘i, dargumon, ishonib bo‘lmaydigan, ishonchsiz, inobatsiz; un fait incertain ishonib bo‘lmaydigan dalillar; être incertain de ikkilanmoq, gumonsiramoq2. beqaror, o‘zgaruvchan, muvaqqat, o‘zgarib turadigan3. noaniq, mujmal, qorong‘i, tushunib, anglab bo‘lmaydigan; des contours incertains noaniq, mujmal shakl, ko‘rinish, sharpa; des lumière incertaine zaif, nimjon, kuchsiz yorug‘lik (nur)II nm. noma'lum narsa. -
26 matériel
-elleI adj.1. phil. cause matérielle, formelle moddiy, formal sabablar2. moddiy, ob'ektiv ravishda mavjud bo‘lgan, real; substance matérielle moddiy jism; être matériel mavjudot; le monde, l'univers matériel borliq, dunyo; point matériel moddiy zarra; temps matériel mavjud vaqt3. vx. jismoniy, shahvoniy; plaisirs matériels jismoniy rohat4. amaliy, ko‘zga yaqqol tashlanib turadigan, aniq; organisation matérielle d'un spectacle spektaklning amaliy tashkil qilinishi; avoir la preuve matérielle biror narsada aniq dalillarga ega bo‘lmoq; dr. fait matériel ashyoviy, moddiy dalil5. moddiy (mol va puldan iborat); avantages, biens matériels moddiy boylik6. fig.fam. mol-dunyoga o‘chII nm.1. tarkibiy qism2. asbob-uskuna, anjom, kerak-yarog‘lar, asbob-qurollar, jihoz; matériel de guerre harbiy qurol-aslaha; dépôt, stock de matériel asbob-uskuna omborxonasi3. anjom, qurol; matériel de pêche baliq ovlash anjomlari; matériel de propagande tashviqot qurollari4. material, manba, ma'lumot; collecte, classement et analyse du matériel sur le terrain tuproq haqida to‘plangan, saralangan va analiz qilingan ma'lumot; matériel analytique analitik material; matériel génétique genetik ma'lumot. -
27 mesure
nf.1. o‘lchash; la mesure d'une grandeur kattalikni o‘lchash; système de mesure o‘ lchash tartibi2. o‘lchov, kattalik; les mesures d'un meuble mebelning kattaligi; les mesures d'une personne kishining jussa o‘lchovi, kattaligi; sur mesure loyiq, mos, mos keladigan, moslashtirilgan; costume (fait) sur mesure loyiq qilib tikilgan ust-bosh; fig. rôle sur mesure o‘zi bop rol3. qodirlik, qudrat; la mesure de ses forces o‘z kuchining qudrati; donner sa mesures o‘zning nimaga qodirligini ko‘rsatmoq; biron kishini, uning qobiliyatlarini baholamoq, aniq bahosini bermoq4. loc. à la mesure de loyiq, mos, munosib; un adversaire à sa mesure o‘ziga munosib raqib; dans la mesure de, où darajasida; dans la mesure du possible imkoniyat darajasida; dans la mesure où nous le pourrons bunga ilojimiz yetgancha; il a raison, dans une certaine mesure u ma'lum darajada haq; à mesure que, au fur et à mesure que asta-sekin, sekinasta, bora-bora, tobora; bo‘lishiga qarab; -ga muvofiq; -gan sari; on s'aime à mesure qu'on se connaît mieux bir-birini yaxshiroq tanishgan sari sevishib boradi5. o‘lchov, miqdor; mesures de longueur, de capacité uzunlik, sig‘im o‘lchovlari6. chora (g‘alla, don o‘lchovi va shunday o‘lchovli g‘alvirsimon idish); donner deux mesures d'avoine à un cheval otga ikki chora suli bermoq7. commune mesure moslik, muvofiqlik, munosiblik, loyiqlik, to‘g‘ri, mos kelishlik; il n'y a pas de commune mesure entre ces quantités, elles sont incommensurables bu miqdorlar bir-biriga mos kelmaydi, ular o‘lchab bo‘lmaydigan; il n'y a aucune commune mesure entre Shakespeare et ses contemporains Shekspir zamondoshlari orasida unga mos keladigani yo‘q; c'est sans commune mesure buning tengi yo‘q8. had, me'yor, chegara, chek; me'yorida; loc. outre mesure haddan tashqari, haddan ziyod, ortiq; ortiq darajada9. ehtiyotkorlik, ehtiyotkorlik bilan, keyinini o‘ylab ish tutish; avoir de la mesure ehtiyotkor bo‘lmoq; dépenser avec mesure keyinini o‘ylab sarflamoq10. chora, tadbir, iloj; prendre des mesures d'urgence shoshilinch choralar ko‘rmoq11. mus. takt, vazn birligi, musiqa asbobining baravar vaqt davom etadigan har bir bo‘lagi, o‘lchov; mesure à quatre temps to‘rt chorakli takt; loc. en mesure monand, mos12. être en mesure de qila olmoq, qodir bo‘lmoq, qo‘lidan kelmoq, qurbi yetmoq, imkoniyatga ega bo‘lmoq; je ne suis pas en mesure de te répondre men senga javob berishga qurbim yetmaydi. -
28 mordre
I vt.1. tishlamoq, qopmoq (hayvonlarga nisbatan); mon chien l'a mordu mening itim uni qopib oldi; elle s'est fait mordre u o‘zini tishlatib qo‘ydi2. qopmoq, tishlamoq; mettre une muselière à un chien pour l'empêcher de mordre itni tishlamasin deb tumshuqbog‘ taqmoq3. cho‘qimoq, chaqmoq; insecte qui mord chaqadigan hasharot; oiseau qui mord cho‘qiydigan qush; être mordu par un serpent ilon chaqib olgan bo‘lmoq4. yemoq, yemirmoq, kemirmoq; l'acide mord le métal kislota temirni yemiradi5. mordre à tortmoq (baliq); poisson qui mord à l'appât xo‘rakni tortayotgan baliq; ça mord baliq qarmoqni tortyaptiII vi.1. (dans) tishlab uzib olmoq; il mordait à belles dents dans le gâteau u ishtaha bilan pirogdan tishlab olardi2. (sur) ustiga qo‘yilmoq, chegaradan o‘ tib ketmoq; disqualifié pour avoir mordu sur la ligne de départ start chizig‘idan o‘tib ketganligi uchun chetlashtirilgan. -
29 moule
nf.1. yeyiladigan chig‘anoq; manger des moules marinière dengiz chig‘anoqlarini yemoq2. latta, lapashang, landavur, bo‘lmag‘ur odam; quelle moule! latta! (qanday latta!).nm.1. qolip; moule de sculpteur haykaltaroshning qolipi; moule à tarte tortning qolipi; loc. le moule est cassé dunyoda bitta, yagona, dunyoda bitta bo‘lsa, uning o‘zi; loc. être fait au moule qolipda quyilganday2. fig. qolip, andoza, shablon; il refuse d'entrer dans le moule officiel u rasmiy qoliplarga tushishni rad qiladi. -
30 oiseau
nm.1. qush, parranda; oiseaux à longues pattes, à pattes palmées uzunoyoqli, parda oyoqli qushlar; oiseaux percheurs, sauteurs, coureurs balandga uya quruvchi; sakrab, yugurib yuruvchi qushlar; oiseaux diurnes, nocturnes kunduzi, kechasi hayot kechiruvchi qushlar; jeune oiseau qush bolasi, jo‘ja; être gai, libre comme un oiseau qushday xushchaqchaq, erkin bo‘lmoq; loc.prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar; oiseau de malheur nafasi sovuq odam; loc.adv. à vol d'oiseau to‘g‘ri chiziq bo‘ylab, tikkasiga; distance à vol d'oiseau tikkasiga borgandagi masofa; loc.adv. à vol d'oiseau ou à vue d'oiseau balanddan, yuqoridan qaraganda2. fam.péj. g‘alati odam, nusxa; c'est un drôle d'oiseau! bu juda g‘alati nusxa! un oiseau rare alomat odam. -
31 ombre
nf.1. soya, ko‘lanka, qorong‘u; faire de l'ombre soya qilmoq; il fait 30 à l'ombre soya joyda harorat 30 daraja; fam. mettre qqn. à l'ombre birovni qamab qo‘ymoq, qamoqqa tashlamoq; à l'ombre de soyasida, panohida, himoyasida; il grandit à l'ombre de sa mère u onasining panohida katta bo‘ldi; dans l'ombre soyasida, ko‘lankasida; vivre dans l'ombre de qqn. birovning ko‘lankasida yashamoq; vivre dans l'ombre soyada qolmoq, panada, ko‘zga tashlanmay yashamoq; sortir de l'ombre namoyon bo‘lmoq, ko‘zga tashlanmoq; laisser une chose dans l'ombre biror narsani mavhum, noaniq, mujmal qoldirmoq2. rasmdagi soya, to‘q rangli joylar; les ombres et les clairs soya va yorug‘ joylar3. qora dog‘; un duvet faisait une ombre sur sa lèvre uning labining ustidagi mo‘ylar qorayib turar edi; il y a une ombre au tableau xavotirli vaziyat4. soya, shakl; les ombres bleues des peupliers teraklarning havo rang shakllari; avoir peur de son ombre o‘z soyasidan hurkmoq; suivre qqn. comme son ombre birovning orqasidan soyaday ergashib yurmoq; être l'ombre de qqn. birovning soyasi bo‘lmoq5. pl. théâtre d'ombres soyalar teatri; ombres chinoises xitoy soyalari6. qora, soya, sharpa; entrevoir deux ombres qui s'avancent kelayotgan ikkita qorani ko‘rib qolmoq7. soya, nishon, alomat; asar, iz; l'ombre de soyasi, izi; il n'y a pas l'ombre d'un doute ikkilanishning soyasi ham yo‘q8. arvoh; le royaume des ombres arvohlar olami9. soya, quruq suyak; un vieillard qui n'est plus que l'ombre de luimême soyasigina qolgan qariya. -
32 or
nm.1. oltin, tilla, zar; pépites, poudre d'or sof holda topilgan, kukun holdagi oltin; or pur, or fin sof oltin; or jaune, or blanc sariq oltin; oqoltin, platina; lingot d'or oltin yombi; pièce, louis d'or tanga, luidor (eski fransuz oltin tangasi); plaqué or qoplama oltin2. oltin pul; payer en or oltin bilan to‘lamoq3. oltin, tillaga tenglik, bahosiz, bebaho, qimmatbaho; le pouvoir de l'or oltinning quvvati; valoir son pesant d'or tillo bahosida turmoq, oltinga teng bo‘lmoq; j'ai fait une affaire en or men tillaga teng ish qildim; rouler sur l'or boyligi oshib-toshib yotmoq; être cousu d'or ostonasigacha oltindan bo‘lmoq; je ne ferais pas cela pour tout l'or du monde boshimdan zar to‘kishsa ham, men bu ishni qilmayman4. qimmatbaho, bahosiz, bebaho; loc. le silence est d'or sukut oltin; fam. en or tilla, tilladan, ajoyib; d'or tilladan, bebaho, bahosiz; coeur d'or tilla yurak; règle d'or oltin qoida; âge d'or oltin davr, eng gullagan davr; siècle d'or oltin asr; l'âge d'or du cinéma kinoning oltin davri5. oltin, tillaga o‘xshash; tilla rang; l'or des blés bug‘doyning tilla rangi.prép. esa, bo‘lsa; biroq, ammo, lekin; il se dit innocent, or toutes les preuves sont contre lui u o‘zini aybsiz deydi, lekin hamma dalillar esa unga qarshi. -
33 outre
nf. mesh, sanoch; outre de vin vino meshi; loc. être gonflé, plein comme une outre meshday shishgan, qorni meshday shishgan.I adv.1. narigi tomonida, ortida; outre-Atnlantique Atlantikaning narigi tomonida (Amerikada); outre-Manche Lamanshning narigi tomonida; n. les peuples d'outre-mer dengiz orti xalqlari2. passer outre chegarasidan o‘tib ketmoq; chegeradan chiqib ketmoq, iltifotsizlik ko‘rsatmoq; je passai outre à son interdiction men uning taqiqlash chegarasidan chiqib ketdimII prép. -dan tashqari, shu bilan birgalikda; outre le fait que bu dalildan tashqari; loc.adv. outre mesure o‘ ta, haddan tashqari, haddan ziyod, ortiq darajada; ce travail ne l'a pas fatigué outre mesure bu ish uni haddan tashqari charchatgani yo‘q; loc.adv. en outre -dan tashqari, shu bilan birgalikda, buning ustiga, ustiga ustak, shuningday; il est tombé malade (et) en outre, il a perdu sa place u kasal bo‘lib qoldi, ustiga ustak ish joyini ham yo‘qotdi. -
34 peur
nf.1. qo‘rqinch, vahima, dahshat, qo‘rqish; la peur de la mort o‘lim vahimasi; la peur de mourir o‘lib qolishdan qo‘rqish2. qo‘rqib ketish, dahshatga tushish; une peur bleue, intense dahshatli, kuchli qo‘rqinch3. loc. avoir peur qo‘rqmoq; faire peur qo‘rqitmoq; tout lui fait peur hamma narsa uni qo‘rqitadi4. par peur de, de peur de loc.prép. qo‘rqinchdan, qo‘rqqanidan; il a menti de peur d'être puni u jazolanishdan qo‘rqqanidan yolg‘on gapirdi; loc.prép. de peur que, par peur que deb qo‘rqqanidan; il a menti de peur qu'on (ne) le punisse u jazolashmasin deb qo‘rqqanidan, yolg‘on gapirdi. -
35 pincer
I nm.1. chimchilamoq, chimdilamoq, o‘ymalamoq; chimchimoq, chimdimoq; sa soeur l'a pincé jusqu'au sang singlisi uni qonaguday qilib chimchiladi; pincer les cordes d'une guitare gitaraning torlarini bosib chalmoq, ting‘illatmoq2. (sovuq haqida) achitmoq, chimchilamoq; fam. ça pince dur, ce matin1 bugun ertalabdan sovuq qattiq achityapti!3. qismoq, siqmoq; pincer les lèvres labini qismoq4. fam. tutmoq, tutib olmoq, qo‘lga tushirmoq, qo‘lga olmoq; il s'est fait pincer cette nuit u bugun tunda qo‘lga tushdi; être pincé oshiq bo‘lmoq; en pincer pour qqn. oshiq bo‘lmoq, ishqi tushmoq; il en pince pour sa jolie voisine uning ishqi chiroyli qo‘shnisiga tushdiII vpr. elle s'est pincée en fermant la porte eshikni yopayotib, u qo‘lini qimchitib oldi. -
36 piquer
I vt.1. sanchmoq, suqmoq, tiqmoq, uchli narsani biror narsaga sanchmoq; piquer la peau, le doigt de qqn. birovning terisiga, qo‘liga sanchmoq; il m'a piqué le doigt avec une épingle mening qo‘limga to‘g‘nog‘ich sanchib oldi; loc. piquer des deux (éperons) otini choptirib ketmoq, ot qo‘ymoq2. ukol qilmoq; fam. emlamoq, chekmoq; on l'a piqué contre la variole uni chechakka qarshi emlashdi3. chaqmoq (hasharotlar, ilon); un scorpion l'a piqué uni chayon chaqib oldi; il a été piqué, il s'est fait piquer par une guêpe uni chumak ari chaqib oldi4. sanchib, ilib olmoq; piquer sa viande avec sa fourchette go‘shtni sanchqi bilan sanchib olmoq5. biror narsani osib, ilib, mixlab, yopishtirib qo‘ymoq6. uch tomoni bilan sanchib, suqib qo‘ymoq, qadamoq, taqmoq; piquer une fleur dans sa boutonnière petlitsasiga gul taqmoq; fig. piquer une tête o‘zini tashlamoq, boshi bilan sho‘ng‘imoq7. bahiyalab tikmoq, mashinada bostirib tikmoq; bâtir une robe avant de la piquer mashinada bostirib tikishdan oldin ko‘ylakni ko‘klab olmoq; un couvre-lit piqué sirmali o‘ringa yopiladigan choyshab8. ilma-teshik qilib yubormoq, tashlamoq; loc.fam. ce n'est pas piqué des hannetons ou des vers bu juda pishiq, puxta, mustahkam; cho‘tir, dog‘ tushgan, bosgan; un visage piqué de taches de rousseur sepkil bosgan yuz; glace, miroir piqué dog‘ bosgan oyna, ko‘zgu9. achitmoq, achishtirmoq, lovullatmoq; la fumée piquait les yeux, lui piquait les yeux tutun ko‘zni achishtirar edi, uning ko‘zini achishtirar edi; ça me pique bu meni lovullatyapti; fam. de l'eau qui pique gazli suv10. qo‘zg‘amoq, qo‘zg‘atmoq, keltirmoq, uyg‘otmoq, qichitmoq; son attitude a piqué ma curiosité uning munosabati menda qiziqish uyg‘otdi; loc. piquer qqn. au vif qaltis, nozik joyidan ushlamoq; qattiq tegmoq, botmoq; cette remarque, cette critique m'a piqué au vif bu tanbeh, bu tanqid menga qattiq botdi11. fig. tutib olmoq, ushlab olmoq, qo‘lga tushirmoq; urib, ilib, o‘g‘irlab ketmoq; on lui a piqué son portefeuille uning karmonini ilib ketishdiII vi. yiqilmoq, sanchilib tushmoq, sho‘ng‘imoq; un avion qui pique sanchilib tushayotgan samolyot; il piqua du nez u yuzi bilan yiqildi; botmoq, sho‘ng‘imoq; le navire piquait de l'avant kema old tomoni bilan sho‘ng‘ir ediIII se piquer vpr.1. sanchib, suqib olmoq (o‘ziga); elle s'est piquée en cousant u tiqayotib o‘ziga sanchib oldi; o‘ziga o‘zi ukol qilmoq; il se pique, il est morphinomane u o‘ziga o‘zi ukol qiladi, u morfiyga o‘rgangan bangi2. ilma-teshik bo‘lmoq; dog‘ bilan qoplanmoq; fig. vin qui se pique achiyotgan vino3. (de) da'vo qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq, maqtanib yurmoq; elle se pique de poésie, d'être poète u shoirlikni davo qiladi.vt.1. fam. to‘satdan, kutilmaganda biror ishga kirishmoq, biror ish qilishga tushmoq; piquer un cent mètres kutilmaganda oyog‘ini qo‘liga olib yugirmoq; piquer un roupillon uyquni urmoq; piquer un fard qizarib ketmoq; piquer une crise xurujga uchramoq. -
37 poche
nf.1. cho‘ntak, kissa; la poche revolver d'un pantalon shimning orqa cho‘ntagi; mettre qqch. dans ses poches biror narsani cho‘ntakka solmoq, cho‘ntakka urmoq; mettre, avoir, garder les mains dans les poches qo‘lini cho‘ntagiga solmoq; loc. les mains dans les poches ikki qo‘li cho‘ntakda, ikki qo‘lini cho‘ntakka tiqib (hech narsa qilmay); de poche cho‘ntakka sig‘adigan, kichkina; livre de poche cho‘ntakka sig‘adigan kitob; argent de poche cho‘ntak puli, mayda xarajatlar uchun ishlatiladigan pul; loc. se remplir les poches cho‘ntagini qappaytirmoq; mettre la main à la poche pul sarflamoq, to‘lamoq; payer de sa poche o‘z hamyonidan, yonidan, cho‘ntagidan to‘lamoq; fam. en être de sa poche zarar ko‘rmoq, yonidan to‘ lamoq; connaître qqch.qqn. comme sa poche biror narsani, biror kishini besh qo‘lday bilmoq; fam. n'avoir pas les yeux dans sa poche ziyrak bo‘lmoq, hamma narsaga nazar solib turmoq; mettre qqn. dans sa poche qo‘lga olmoq, o‘z hukmronligiga, izmiga olmoq; fam. c'est dans la poche ish pishdi2. cho‘zilib, osilib qolgan joy; ce pantalon fait des poches aux genoux bu shimning tizzalari osilib qolibdi; poches sous les yeux salqigan ko‘zlar3. konvert4. cho‘ntak, hamyon (portfel, chamadon); cette valise a une poche extérieure bu chamadonning tashqi cho‘ntagi bor5. xalta, sumka (organlar); poche ventrale du kangourou femelle urg‘ochi kenguruning xaltasi6. chuqur, o‘yiq, kamgak, kamar; une poche d'eau, de pétrole suv va neft kamgaklari. -
38 presque
adv. deyarli, qariyb; c'est presque sûr bu deyarli aniq; elle pleurait presque u deyarli yig‘lar edi; cela fait presque dix kilomètres bu qariyb o‘n kilometr; presque toujours deyarli har doim; presque personne, presque rien deyarli hech kim, hechnarsa; presque pas qariyb yo‘q hisobida; presque à chaque pas qariyb har qadamda2. litt. bo‘lishi mumkin, desa ham bo‘ladigan, bo‘la oladigan; la presque totallité des être mavjudotlarning hammasi desa ham bo‘ladigan. -
39 rat
nm. kalamush; rat d'égout kul rang kalamush; jeune rat kalamush bolasi; rat musqué muskus kalamushi, ondatra; loc. être fait comme un rat qopqonga tushib qolmoq; loc.prov. les rats quittent le navire kalamushlar kemani tashlab qochishmoqda (qo‘rqoqlar xavf tug‘ilishi bilanoq, qochib qolishga harakat qilishadi); péj. face de rat xunuk bashara, turq; rat d'hôtel mehmonxonalarda o‘g‘irlik bilan shug‘ullanadigan ayol; petit rat (de l'opéra) balet maktabining o‘quvchisi.adj.m. o‘taketgan xasis, ziqna odam, qurumsoq, qoqbosh; quel rat muncha qurumsoq! -
40 regretter
vt.1. achinmoq, o‘kinmoq, qayg‘urmoq, qayg‘u chekmoq, afsuslanmoq, afsus chekmoq; regretter le temps passé, sa jeunesse o‘tgan umriga, yoshligiga achinmoq; notre regretté confrère bizning rahmatli birodarimiz2. pushaymon bo‘lmoq, pushaymon qilmoq, afsuslanmoq; elle regrette d'être venue u kelganiga pushaymon qilyapti; je ne regrette rien men hech narsaga afsuslanmayman; tu le regretteras sen hali pushaymon bo‘lasan; viens! tu ne le regretteras pas! kel! afsuslanmaysan! je regrette mon geste men qilig‘imdan pushaymonman3. afsuslanmoq, xafa bo‘lmoq, dili og‘rimoq, ranjimoq; je regrette cette décision bu qarordan men ranjidim; regretter que (+subjonctif) afsus, afsusda bo‘lmoq; je regrette qu'il ne soit pas venu uning kelmaganligidan afsusdaman4. (de+inf) biror narsa qilishdan achinmoq, afsuslanmoq; je regrette de vous avoir fait attendre men sizni kuttirib qo‘yganimdan afsusdaman; je regrette men afsusdaman, afsus, kechirasiz.
См. также в других словарях:
Être au fait de quelque chose — ● Être au fait de quelque chose être informé de façon précise pour pouvoir comprendre ou faire une chose … Encyclopédie Universelle
Être le fait de quelqu'un — ● Être le fait de quelqu un constituer ce qui lui appartient en propre … Encyclopédie Universelle
fait — fait, aite 1. (fè, fè t ) part. passé de faire. 1° Formé, exécuté. L homme fait à l image de Dieu. Un tertre fait de main d homme. Ce tailleur vend des habits tout faits. Familièrement. Ce n est ni fait ni à faire, se dit d un travail mal… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
être fait — ● être fait verbe passif En parlant de certains aliments, être parvenus à maturité : Fromage bien fait. Familier. Être pris, attrapé ; tomber dans un piège : Être fait comme un rat. Être conformé de telle ou telle manière : Jeune fille bien faite … Encyclopédie Universelle
être pris — ● être pris verbe passif Être saisi soudain d un sentiment violent, d une maladie : Être pris de peur. Être accaparé, avoir son temps occupé : Je suis très pris en ce moment. ● être pris (expressions) verbe passif Avoir le nez pris, la gorge… … Encyclopédie Universelle
être tourné — ● être tourné verbe passif Être façonné au tour : De petits objets en bois tourné. Être devenu aigre, avoir suri : Du lait tourné. ● être tourné (expressions) verbe passif Être bien tourné, être bien fait, élégant : Une jeune fille à la taille… … Encyclopédie Universelle
Être bien tourné — ● Être bien tourné être bien fait, élégant : Une jeune fille à la taille bien tournée ; être exprimé avec élégance et esprit : Une lettre bien tournée … Encyclopédie Universelle
être chiadé — ● être chiadé verbe passif Populaire Être difficile, calé, ardu : Problème chiadé. Être bien fait, impeccable … Encyclopédie Universelle
être galbé — ● être galbé verbe passif Présenter une courbe, une courbure : Commode galbée. Avoir une courbe harmonieuse, être bien fait : Des jambes bien galbées. ● être galbé (expressions) verbe passif Meuble galbé, dont les côtés présentent une surface mi… … Encyclopédie Universelle
Être torché — ● Être torché être bien fait, avec soin … Encyclopédie Universelle
être torché — ● Être torché être bien fait, avec soin … Encyclopédie Universelle