-
1 porte
nf.1. vx. darvoza; octroi payé aux portes shaharga mol olib kirishda to‘lanadigan boj; l'ennemi est à nos portes dushman ostonamizda (turibdi)2. eshik; la grande porte du château qal'aning katta eshigi; porte palière zinapoya maydoniga chiquvchi eshik; porte d'entrée kirish eshigi; porte de secours favqulod eshigi; franchir, passer la porte ostona hatlab o‘tmoq; sur le pas de sa porte eshigining oldida, ostonasida, bo‘sag‘asida; fig. pas de porte savdo ijarasi; loc. de porte en porte eshikma-eshik; faire du porte à porte eshikma-eshik yurmoq; ils habitent porte à porte ular eshiklari ro‘baro‘ yashashadi; cela s'est passé à ma porte bu mening eshigimning oldida sodir bo‘ldi; parler à qqn. recevoir qqn. entre deux portes birovga ostonadan gapirmoq, birovni ostonada qabul qilmoq; mettre, jeter, flanquer, ficher qqn. à la porte birovni quvib solmoq, ko‘chaga chiqarib qo‘ymoq, uydan haydab chiqarmoq; à la porte! chiq! être à la porte uyga kirolmay, ko‘chada qolmoq; prendre la porte chiqmoq, ketmoq; entrer, passer par la grande porte katta eshikdan kirib kelmoq; entrer par la petite porte orqa eshikdan kirmoq; se ménager, se réserver, chercher une porte de sortie chiqish yo‘lini topmoq, tayyorlab qo‘ymoq, qidirmoq; porte à double battant ikki tabaqali, qo‘shtabaqa eshik; porte coulissante en verre oynali surma eshik; porte vitrée oynavand eshik; poignée de porte eshikning tutqichi; les gonds et la serrure d'une porte eshikning oshig‘-moshig‘i va qulfi; porte grande ouverte, entrebâillée lang ochiq eshik; petite porte darcha; trouver porte close eshiklari taqataq bekilgan bo‘lmoq; écouter aux portes eshik orqasidan eshitmoq; loc. frapper à la bonne, à la mauvaise porte o‘rinli, egasini topib, noo‘rin murojaat qilmoq; ouvrir, fermer sa porte à qqn. birovga o‘z eshigini ochmoq, eshigini yopib olmoq; c'est la porte ouverte à tous les abus hamma eshiklar ochiq; la porte d'une armoire, d'un four jovonning, pechkaning eshigi3. dara4. slalomda chang‘ ichi o‘ tadigan ikki qoziq orasi.adj.f. jigarga boruvchi vena tomiri. -
2 économie
nf.1. écon. xo‘jalik; iqtisodiyot; économie planifiée, économie dirigée rejali, boshqariladigan xo‘jalik; économie nationale xalq xo‘ jaligi; économie agraire qishloq xo‘jaligi; économie forestière o‘rmon xo‘jaligi; économie privée xususiy xo‘jalik; petite économie marchande mayda tovar ishlab chiqarish xo‘jaligi; économie domestique uy xo‘jaligi; ro‘zg‘or2. iqtisodiyot (xalq xo‘jaligining ayrim tarmog‘ini o‘rganadigan fan); économie politique siyosiy iqtisod3. tejab-tergab yashamoq; être d'une grande économie o‘ta tejamkor bo‘lmoq4. tejash natijasida olingan narsa, tejalgan narsa; tejam; foyda; économie de dix francs par pièce produite har bir dona mahsulotdan 10 frankdan tejam5. pl. yig‘ ilgan, to‘plangan, jamg‘arilgan pul, mablag‘, jamg‘arma; économies mensuelles oylik jamg‘arma; économies annuelles yillik jamg‘arma; acheter qqch. avec ses économies jamg‘argan puliga biror narsa sotib olmoq. -
3 érudition
nf. bilimdonlik, aql-zakovat, olimlik; être d'une grande érudition chuqur bilimli kishi bo‘ lmoq; un ouvrage d'érudition ilmiy asar. -
4 modèle
nm.1. model, namuna, timsol, o‘rnak, ibrat; texte qui est donné comme modèle à des élèves o‘quvchilarga namuna sifatida berilgan matn; sa conduite doit être un modèle pour nous uning xulqi bizga o‘rnak bo‘lishi kerak; prendre qqn. pour modèle biron kishini timsol qilib olmoq; sur le modèle de namunasida, timsolida, o‘rnakida, ibratida; loc. des employés modèles o‘rnak, namunali xizmatchilar2. naturachi; dessin, dessiner d'après le modèle naturachidan chizish, naturachidan rasm chizmoq3. xil, tur, shakl, nusxa, model; les différents modèles d'organisation industrielle ishlab chiqarishni tashkil qilishning turli shakllari; modèle reproduit en grande série ko‘plab ishlab chiqarilgan nusxa; un nouveau modèle de voiture avtomobilning yangi nusxasi; les modèles de la haute couture modalar uyining yangi nusxalari4. maket (narsalarning kichraytirib yasalgan modeli, namunasi, nusxasi); modèle réduit kichraytirilgan model, namuna, nusxa; des modèles réduits de bateaux kemalarning kichraytirilgan nusxalari; faire voler un avion modèle réduit samolyot modelini uchirmoq. -
5 nervosité
nf. asabiylik, tajanglik; être dans un état de grande nervosité juda ham asabiy holatda bo‘lmoq. -
6 queue
nf.1. dum (sut emizuvchi, sudralib yuruvchi hayvonlar, va parrandalarda); la queue d'un chat, d'un écureuil mushukning, olmaxonning dumi; loc. rentrer la queue basse ayanchli, nochor, ojiz qaytmoq; tirer le diable par la queue chor-nochor yashamoq, zo‘rg‘a yashamoq, kun ko‘rmoq; quand on parle du loup, on en voit la queue bo‘rini yo‘qlasang, qulog‘i ko‘rinadi; à la queue leu leu orqama-orqa, izma-iz2. fam. erkaklar jinsiy a'zosi, olat3. loc. finir en queue de poisson to‘satdan natijasiz tugallamoq, yakunlamoq; queue-de-morue, de-pie frak, frakning pastki uzun qismi; queue de cheval yasama soch4. meva bandi; gul bandi, yaproq bandi; queue de pomme, de melon, de cerise olma, qovun, olcha bandi; tisane de queues de cerises gilos bandidan tayyorlangan dimlama; queue de pâquerette, de tulipe dastorgul va lola bandi5. queue de comète kometaning dumi; queue de la grande, de la petite ourse Katta Ayiq, Kichik Ayiq yulduzlarining dumi; la queue d'un avion samolyotning dumi; piano à queue royal6. queue de billard bilyard kiyi; la queue d'une poêle tovaning dastasi7. oxirgi qatorlar, oxirgi kishilar; la tête et la queue du cortège kortejning boshi va oxiri; fam. être dans la queue de la classe sinfning oxiri, qoloq bo‘lmoq, sinfning dumi bo‘lmoq8. navbat, qator; la queue pour les taxis taksiga navbat; faire la queue navbatga turmoq9. oxir, orqa; les wagons de queue d'un train poyezdning oxirgi vagonlari; monter en queue oxirgi vagonga o‘tirmoq10. loc. commencer par la queue oxiridan boshlamoq; sans queue ni tête boshi keti yo‘q, poyma-poy. -
7 réception
nf.1. qabul qilish, qabul qilib olish, olish; la réception d'une commande buyurtma qabul qilish; accuser réception d'un paquet paket olganligini tasdiqlamoq2. qabul qilish (to‘lqinlarni)3. kutib olish, qabul qilish; être chargé de la réception d'un ambassadeur, d'un chef d'état elchini, davlat rahbarini kutib olishga mas'ul bo‘lmoq; faire à qqn. une cordiale réception biror kishini chin qalbdan kutib olmoq4. keluvchilar kutib turadigan yoki qabul qilinadigan joy, qabulxona; la réception d'un hôtel mehmonxona qabulxonasi5. qabul, bazm; donner une grande réception katta bazm bermoq6. qabul, qabul marosimi; la réception d'un écrivain à l'académie française yozuvchini Fransiya akademiyasida qabul qilish marosimi; discours de réception kirish nutqi. -
8 sortir
I vi.1. chiqmoq; sortez! chiqing!2. tashqariga, sayrga shiqmoq; ce n'est pas un temps pour sortir bu sayrga chiqish payti emas; il est sorti faire un tour u aylanib kelgani chiqdi; nous sortons beaucoup biz tomoshalarga ko‘p boramiz3. chiqib ketmoq; la rivière est sortie de son lit daryo o‘z o‘zanidan chiqib ketdi; la voiture est sortie de la route avtomobil yo‘ldan chiqib ketdi; cela m'est sorti de la tête bu mening esimdan chiqib qoldi4. chiqmoq, paydo bo‘lmoq; les bourgeons sortent kurtaklar chiqyapti; ce film sort la semaine prochaine bu film keyingi haftaga chiqadi5. chiqmoq (o‘yinda); un numéro qui n'est pas encore sorti hali chiqmagan son6. chiqmoq, biror joyni tark etmoq; sortir, être sorti de table dasturxondan turmoq; sortir de prison qamoqdan chiqmoq7. chiqmoq, tugatmoq; j'ai trop à faire, je n'en sors pas qiladigan ishim juda ko‘p, undan boshimni ko‘ tarolmayapman8. qutulmoq, ozod bo‘lmoq; je sors à peine de maladie men endigina kasaldan turdim; nous ne sommes pas encore sortis d'affaire biz hali ishdan qutulganimiz yo‘q; il n'est pas sorti de sa froideur coutumière u o‘zining odatiy sovuqligidan qutilgani yo‘q9. chetlashmoq, chetga chiqmoq; tu sors du sujet sen mavzudan chetga chiqib ketyapsan; c'est une chose qui sort de l'ordinaire bu g‘ayri oddiy narsa10. -dan chiqmoq; des mots qui sortent du coeur yurakdan chiqayotgan so‘zlar; je ne sais pas ce qui sortira de nos recherches bilmadim, bizning tadqiqotimizdan nima chiqarkin11. kelib chiqmoq, bo‘lmoq; il sort d'une bonne famille u yaxshi oiladan chiqqan d'où sort-il? u qayerdan kelgan? les ingénieurs sortent d'une grande école muhandislar oliy maktabdan chiqishadi12. tayyorlanmoq, chiqmoq; des robes qui sortent de chez les grands couturiers katta chevarlardan chiqadigan ko‘ylaklarII vt.1. olib chiqmoq, tashqariga olib chiqmoq; je vais sortir les enfants men bolalarni olib chiqaman; il a sorti le chien u itni tashqariga olib chiqdi; as-tu sorti la voiture du garage? avtomobilni garajdan olib chiqdingmi?3. fam. chiqarib tashlamoq; à la porte! sortez-le! ko‘chaga! uni chiqarib tashlanglar!4. tortib chiqarmoq, qutqarmoq; il faut le sortir de là uni bundan chiqarib olish kerak5. bosib chiqarmoq; éditeur qui sort un livre kitob bosib chiqargan noshir; 6 fam. hunar ko‘rsatmoq; qu'estce qu'il va encore nous sortir u bizga yana qanday hunar ko‘rsatar ekan?III s'en sortir vpr. qutulmoq, chiqib olmoq; docteur, ai-je des chances de m'en sortir? doktor, mening bundan qutulish imkoniyatim bormi?nm.litt. au sortir de chiqishda; au sortir du théâtre teatrdan chiqishda. -
9 utilité
nf.1. foyda; manfaat, naf; être d'une grande utilité katta foyda keltirmoq2. pl. théâtre. ikkinchi darajali ro‘l; jouer les utilités ikkinchi darajali rollarni o‘ynamoq.
См. также в других словарях:
Grande Nation — (franz. für „große Nation“) wird im Deutschen mit bestimmtem Artikel (La bzw. Die Grande Nation) meist in abwertend spöttischer Form als Synonym für das heutige Frankreich bzw. die Französische Nation verwendet. Eine Verwendung des Begriffs mit… … Deutsch Wikipedia
grande — ● grand, grande adjectif (latin grandis) Indique une dimension relative en étendue, en hauteur ou en longueur : C est un jardin grand comme un mouchoir de poche. Dont les dimensions dépassent la moyenne de sa catégorie : Une grande maison. Un… … Encyclopédie Universelle
Grande Muraille — Pour les articles homonymes, voir Muraille (homonymie). La Grande Muraille * … Wikipédia en Français
GRANDE-BRETAGNE - Histoire — L’espace géographique britannique n’a pas coïncidé, pendant longtemps, avec une réalité politique. Sans évoquer immédiatement les divisions tribales qui frappèrent un César, pourtant bien préparé par sa conquête de la Gaule à rencontrer des… … Encyclopédie Universelle
GRANDE-BRETAGNE - Vie et institutions politiques — La remarque émise jadis par Alexis de Tocqueville restait pertinente et justifiée au lendemain de la Seconde Guerre mondiale: «Ce qui distinguait surtout le peuple anglais de tous les autres, c’était la satisfaction de soi même; tout ce qui… … Encyclopédie Universelle
Grande Armee (Premier Empire) — Grande Armée (Premier Empire) Pour les articles homonymes, voir Grande Armée. Grande Armée Période 1805 – 1815 Pays … Wikipédia en Français
Grande Armée (Napoléon) — Grande Armée (Premier Empire) Pour les articles homonymes, voir Grande Armée. Grande Armée Période 1805 – 1815 Pays … Wikipédia en Français
Grande Idee — Grande Idée La Grande Idée (en grec moderne : Μεγάλη Ιδέα / Megáli Idéa) était l expression du sentiment national puis du nationalisme grec aux XIXe et XXe siècles. Elle visait à unir tous les Grecs dans un seul État nation avec pour… … Wikipédia en Français
Grande Loge Unie D'Angleterre — Goose and Gridiron, Lieu ou fut fondée la GLE La Grande Loge unie d Angleterre (United Grand Lodge of England) est la principale obédience maçonnique d Angleterre. Sous sa juridiction, on compte aussi des ex colonies britanniques et quelques pays … Wikipédia en Français
Grande Loge Unie d'Angleterre — Goose and Gridiron, Lieu ou fut fondée la GLE La Grande Loge unie d Angleterre (United Grand Lodge of England) est la principale obédience maçonnique d Angleterre. Sous sa juridiction, on compte aussi des ex colonies britanniques et quelques pays … Wikipédia en Français
Grande loge unie d'angleterre — Goose and Gridiron, Lieu ou fut fondée la GLE La Grande Loge unie d Angleterre (United Grand Lodge of England) est la principale obédience maçonnique d Angleterre. Sous sa juridiction, on compte aussi des ex colonies britanniques et quelques pays … Wikipédia en Français