-
1 âme
nf.1. jon, ruh; union de l'âme et du corps jon va tanning qo‘shiluvi, birligi; rendre l'âme bandalikni bajo keltirmoq, o‘lmoq, qazo, vafot qilmoq, jon bermoq2. qalb, ko‘ngil, yurak; belle âme ajoyib qalb; âme noble olijanob, oliyhimmat qalb; âme pur sof qalb, ko‘ngil; âme tendre yumshoq ko‘ngil; âme sensible sezuvchan, sezgir qalb; de toute son âme chin qalbdan; jusqu'au fond de l'âme yurak-yuragigacha; chanter avec âme chin qalbdan, berilib, zavq bilan kuylamoq3. fig. joni, jonu dili, yuragi4. odam, kishi, jon; ville de vingt mille âmes yigirma ming aholi yashaydigan shahar; il n'y a pas âme qui vive biron tirik jon yo‘q5. techn. o‘zak; âme d'un câble kabel o‘zagi6. mil. stvol kanali (o‘q otish qurollarida). -
2 peine
nf.1. jazo; peine sévère, juste qattiq, odil jazo2. jazo (qonun oldida); être passible d'une peine jazoga tortiladigan bo‘lmoq; infliger une peine jazo tayinlamoq; peine pécuniaire jarima; peine privative de liberté ozodlikdan mahrum qilish, qamoq jazosi; peine capitale, peine de mort oliy jazo, o‘lim jazosi3. loc.prép. sous peine de bilan qo‘rqitib, deb qo‘rqitib; défense d'afficher sous peine d'amende e'lonlar yopishtirish taqiqlanadi, jarima solinadi.nf.1. qayg‘u, g‘am, dard-alam, azob-uqubat, kulfat, tashvish, g‘amtashvish; peine de coeur muhabbat g‘ami; avoir de la peine g‘am chekmoq, g‘amda bo‘lmoq; je partage votre peine men sizning qayg‘ungizga sherikman; faire de la peine à qqn. biror kishini tashvishga qo‘ymoq; loc. être comme une âme en peine juda dilgir bo‘lmoq; ichiga chiroq yoqsang, yorimaydigan bo‘lmoq; il errait comme une âme en peine u boshiga mushkul ish tushgan odamday, sandiroqlab yurar edi2. og‘ir ish, qiyinchilik; zo‘r berish, kuch, mehnat; ce travail demande de la peine bu ish mehnat talab qiladi; prenez donc la peine d'entrer marhamat qilib, kiring; loc. n'être pas au bout de ses peines hali boshi zahmatdan qutilmagan bo‘lmoq; pour votre peine, pour la peine evaziga; homme de peine qora ishchi; valoir la peine arziydi, qilishga arziydi; c'était bien la peine de tant travailler bu shuncha zahmatga arzirmidi; c'est peine perdue bu behuda ish3. qiyinchilik, mashaqqat, mushkulot; avoir de la peine à parler, à marcher gapirishga, yurishga qiynalmoq; j'ai (de la) peine à le croire bunga ishonishim qiyin; loc. avec peine qiyinchilik bilan; à grand-peine katta qiyinchilik bilan; sans peine qiyinchiliksiz, osongina; je le crois sans peine men bunga osongina ishonaman; il n'est pas en peine pour u biror narsa uchun, biror narsa qilish uchun tortinmaydi; loc.adv. à peine deyarli, qariyb hech; endigina, hozirgina; il y avait à peine de quoi manger deyarli yegulik hech narsa yo‘q edi; il y a à peine huit jours atigi bir hafta oldin; j'ai à peine commencé men endigina boshladim; je commence à peine men endigina boshlayapman; elle était à peine remise qu'elle retomba malade u endigina tuzalgan edi, yana qaytadan kasal bo‘lib qoldi; à peine endormi, il se mit à ronfler u uyquga ketishi bilanoq, xurrak otaboshladi. -
3 soeur
nf.1. opa-singil; opa, singil, egachi; soeur aînée opa; soeur cadette singil; soeur de lait emishgan opa-singillar; théorie et pratique doivent être soeurs nazariya bilan amaliyot qondosh bo‘lishi kerak; âme soeur mahram; elle n'a pas trouvé l'âme soeur u o‘ziga mahram topolmadi2. monax ayol, rohiba. -
4 aigu
-uëI adj.1. keskir, uchli, o‘ tkir; oiseau au bec aigu tumshug‘i uchli, nayzali qush; l'âme aiguë d'un poignard xanjarning keskin tig‘i; angle aigu o‘tkir burchak2. yuqori, qattiq, kuchli, chinqiriq, quloqni teshadigan; note AIGUE-MARINE AIR aiguë yuqori nota; des voix aiguës kuchli, chinqiroq ovozlar3. qattiq, zo‘r, og‘ir, kuchli, dahshatli; douleur aiguë kuchli azob, og‘riq4. og‘ir kechayotgan (davrdagi), avjidagi, og‘ir (kasallik); maladie aiguë og‘ir kasallik (tez boshlanib tez kuchayib ketadigan kasallik)5. yaxshi taraqqiy qilgan; une intelligence aiguë o‘ tkir zehn, aqlII nm. yuqori tovush; passer du grave à l'aigu past tovushdan yuqori tovushga o‘ tmoq. -
5 fendre
I vt. yormoq, uzunasiga yormoq, ushatmoq, maydalamoq, parchalamoq; fendre la foule olomon o‘rtasidan o‘ tib ketish; fendre le coeur yuragini parchalamoq; des cris à fendre l'âme yurakni ezadigan faryodlar; fendre un cheveu en quatre qilni qirq yormoqII vi. yorilmoq, ushalmoq, maydalanmoq. -
6 miroir
nm.1. ko‘zgu; se regarder dans le miroir ko‘zgu ko‘rmoq; loc. miroir à alouettes aldamchi, yolg‘ondakam2. sath, silliq yuza; le miroir des lacs ko‘llarning silliq yuzi3. fig. ko‘zgu; les yeux sont le miroir de l'âme ko‘z qalbning ko‘zgusidir. -
7 mort
nf.1. o‘lim, vafot, qazo, ajal; o‘lish, jon berish, jon uzilish, halok bo‘lish; voir la mort de près ajal bilan yuzma-yuz bo‘lmoq; la mort n'épargne personne ajal hech kimni ayamaydi; mort clinique suivie de réanimation keyinchalik qayta jonlangan klinik o‘lim2. o‘lish, jon berish, jon uzilish, jon taslim qilish, ajali yetish; mort naturelle tabiiy o‘lish, tabiiy o‘lim, o‘z ajali bilan o‘lish; mort accidentelle baxtsiz hodisa tufayli o‘lish; mort subite to‘satdan o‘lish; loc. mourir de sa belle mort oshini oshab, yoshini yashab o‘lish, o‘z ajali bilan o‘lish; être à l'article de la mort o‘lim to‘shagida yotmoq; c'est une question de vie ou de mort bu hayot-mamot masalasi; à mort o‘ladigan qilib, qattiq; être frappé, blessé à mort qattiq kaltaklanmoq, yaralanmoq; depuis sa mort uning vafotidan buyon; loc. à la vie (et) à la mort o‘la-o‘lguncha, to o‘lguncha, to abad, bir umr, umrining oxirigacha, umrbod3. o‘ lim, qatl; donner la mort qatl qilmoq; engin de mort o‘lim quroli; peine de mort o‘ lim jazosi; mettre qqn. à mort qatl qilmoq, o‘ldirmoq; à mort! o‘ lim!4. fig. o‘lim, inqiroz; c'est la mort du petit commerce bu kichik tijoratlarning o‘limi; loc. souffrir mille morts ming bir azob chekmoq; avoir la mort dans l'âme umidini uzmoq.-morteadj.1. o‘lgan, vafot qilgan, qazo qilgan, olamdan o‘ tgan, halok bo‘lgan; il est mort depuis longtemps uning vafot qilganiga ko‘p bo‘ldi; il est mort et enterré u o‘lgan va dafn qilingan; elle est tombée raide morte u til tortmay o‘ldi; arbre mort qurigan daraxt; feuilles mortes qurigan barglar, xazon2. o‘lguday, o‘lguncha; ivre mort o‘lguday mast; mort de fatigue ulguday charchagan; mort de peur qo‘rquvdan o‘lay degan3. o‘lik, jonsiz (narsa); eau morte ko‘lmak suv; loc. poids mort pasangi yuk; temps mort bekor turish, bo‘sh turish, bekor turilgan vaqt4. o‘lik (hozirda ishlatilmaydigan); langue morte o‘lik til5. fam. o‘lgan, ishlatib bo‘lingan; la bagnole est morte mashina o‘ldi, ishdan chiqdi; les piles sont mortes batareyalar o‘ldi.-morten.1. o‘lik, jasad, murda, mayyit; ensevelir, incinérer les morts o‘liklarni ko‘mish, kuydirish; être pâle comme un mort murdaday oqarib ketmoq2. o‘lik, marhum, o‘ tganlar; culte, religion des morts o‘tganlarning sig‘inishi, dini3. o‘lik, qurbon; l'accident a fait un mort et trois blessés ko‘ngilsiz hodisa tufayli bir kishi o‘ldi va uch kishi yaralandi; les morts de la guerre urush qurbonlari; la place du mort haydovchining yonidagi oldingi o‘rindiq; loc. faire le mort o‘zini o‘likka solmoq. -
8 mouvement
nm.1. harakat; le mouvement d'un corps tananing harakati; direction d'un mouvement harakatning yo‘nalishi; force, intensité d'un mouvement harakat kuchi, tezligi; mouvement rapide, lent tez, sekin harakat2. harakat, qimirlash; attitudes, positions, postures, et mouvements holatlar, joylashishlar, turishlar va harakatlar; mouvements vifs, lents, aisés, maladroits dadil, sekin, yengil, qo‘pol harakatlar; un mouvement du bras, du cou, de la jambe qo‘l, bo‘yin, oyoq harakati; loc. faire un faux mouvement og‘ritadigan harakat qilmoq; mouvements de gymnastiques, de nage gimnastik, suzish harakatlari; mouvement inconscient, automatique beixtiyor, g‘ayriixtiyoriy harakat; loc. en deux temps, trois mouvements hash-pash deguncha; le mouvement harakatchanlik; aimer le mouvement harakatchanlikni yaxshi ko‘rmoq3. harakat, joyini o‘zgartirish, ko‘chib yurish; le mouvement d'une foule olomonning ko‘chib yurishi; le mouvement des avions sur un aérodrome samolyotlarning ayerodromdagi harakati; mouvements de marchandises tovarlar harakati; il y a du mouvement dans cette ville bu shaharda jonlanish bor; mouvements de troupes harbiy qismlarning harakatlari4. en mouvement harakatga, harakatda; mettre un mécanisme en mouvement biror mexanizmni harakatga keltirmoq; toute la maison est en mouvement butun uy harakatda5. jon, jonlilik; il y a du mouvement dans ce film bu filmda jonlilik bor6. mus. marom, maqom7. notekislik, baland-pastlik; mouvement de terrain yerning baland-pastligi8. techn. harakat, yurish; mouvement d'horlogerie soat mexanizmlarining yurishi9. kechinmalar, tuyg‘ular, ehtiroslar; litt. les mouvements de l'âme, du coeur qalb, yurak kechinmalari, junbushi; mouvements intérieurs ichki kechinmalar; loc. un bon mouvement yaxshi ish, qiliq; mouvements divers katta ta'sir10. ijtimoiy tuzimdagi o‘zgarishlar, harakatlar; le parti du mouvement harakat partiyasi; fam. être dans le mouvement urf bo‘ lgan g‘oyalarga ergashmoq11. kollektiv harakatlar; mouvement révolutionnaire, syndical revolutsion, kasabachilar harakatlari; mouvement littéraire, artistique adabiy, ba'diy harakatlar12. o‘zgarish; mouvements de la population aholining o‘zgarishi; mouvements des prix narx-navoning o‘zgarishi. -
9 noblesse
nf.1. olijanoblik, olihimmatlik, poklik, mardlik; noblesse d'âme ko‘ngilning pokligi2. ulug‘vorlik, ulug‘sifatlilik, salobatlilik; la noblesse de son visage, de ses traits yuzining, ko‘rinishining ulug‘vorligi3. aslzodalik, zodagonlik; titre de noblesse aslzodalik unvoni; noblesse oblige loc.prov. martaba taqozo qiladi4. dvoryanlar tabaqasi, dvoryanlar, oqsuyaklar, zodagonlar; noblesse d'empire imperator dvoryanlari; petite noblesse mayda dvoryanlar; haute noblesse ulug‘ dvoryanlar. -
10 pécheur
-pécheressen.adj. gunohkor, osiy; un pécheur endurci ashaddiy gunohkor; une âme pécheresse gunohkor qalb. -
11 pervers
-erseI adj.1. litt. buzuq, axloqsiz; une âme perverse buzuq ko‘ngil2. buzilgan, aynigan; il a des tendances perverses unda buzilganlik alomati bor; il est un peu pervers u biroz buzilganII n. axloqsiz, odobsiz, buzuq odam. -
12 rendre
I vt.1. biror narsani biror kishiga qaytarmoq, qaytarib bermoq1. qaytarmoq, qaytarib bermoq; je vous rends votre argent, votre livre men sizga pulingizni, kitobingizni qaytaryapman2. ko‘rsatmoq, bildirmoq, qilmoq, bermoq; rendre un service à un ami do‘stga yordam ko‘rsatmoq; rendre un arrêt hukm chiqarmoq loc. rendre grâce minatdorchilik bildirmoq3. qaytarib bermoq; rendre ce qu'on a volé o‘g‘irlagan narsalarini qaytarib bermoq; rendre à qqn. sa parole biror kishini bergan va'dasidan, so‘zidan ozod qilmoq4. qaytarib olib borib bermoq; article qui ne peut être ni rendu ni échangé na qaytarib olib borib berib bo‘lmaydigan, na almashtirib berilmaydigan tovar5. (ega narsa) qayta baxsh etmoq; ce traitement m'a rendu des forces, m'a rendu le sommeil bu davolash menga qayta kuch, uyqu bag‘ishladi6. qaytarmoq; (yarasha) javob qaytarmoq, javob bermoq; recevoir un coup et le rendre kaltagiga kaltak bilan javob bermoq; rendre la monnaie qaytimini bermoq; rendre à qqn. la monnaie de sa pièce yaxshilikka yaxshilik, yomonlikka yomonlik bilan javob qaytarmoq; rendre un salut salom bermoq, salomga allik olmoq; rendre à qqn. sa visite biror kishinikiga qarshi tashrif buyurmoq; Dieu vous le rendra au centuple buni xudo sizga yuz barobar qilib qaytaradi7. chiqarib yubormoq, ushlab qololmaslik; qusmoq, qayt qilmoq; il a rendu tout son dîner u yegan hamma ovqatini qayt qilib yubordi; avoir envie de rendre ko‘ngli aynimoq, qayt qilgisi kelmoq; loc. rendre l'âme, le dernier soupir omonatni topshirmoq, oxirgi nafasi chiqmoq, o‘lmoq8. ovoz chiqarmoq; instrument qui rend des sons grêles ingichka ovoz chiqaradigan asbob9. bo‘shatib bermoq, topshirmoq; rendre les armes qurollarni topshirmoq; le commandant a dû rendre la place qo‘mondon o‘z o‘rnini bo‘shatib berishiga to‘g‘ri keldi10. berish, ifodalash; tarjima qilish; il est difficile de rendre en français cette tournure bu iborani fransuz tilida berish qiyin11. til orqali ifodalash, berish; le mot qui rend le mieux ma pensée mening fikrimni yaxshiroq ifodalovchi so‘z12. biror vosita orqali ifodalash, berish; rendre avec vérité un paysage biror manzarani haqoniy bermoqII vi. bermoq, foyda keltirmoq; ces terres rendent peu bu yerlar kam hosil beradi; la pêche a bien rendu baliq ovi surmahsul bo‘ldi; fam. ça n'a pas rendu bundan foyda chiqmadiIII se rendre vpr.1. (à) tan bermoq, bo‘ysunmoq, itoat etmoq; se rendre aux prières, aux ordres de qqn. birovning iltijolariga, buyruqlariga itoat etmoq2. taslim bo‘lmoq, o‘zini topshirmoq; mourir plutôt que de se rendre taslim bo‘lgandan ko‘ra, o‘lish afzalroq; se rendre sans conditions uzil-kesil taslim bo‘lmoq.I vt. qilmoq, qilib qo‘ymoq; il me rendra fou u meni jinni qilib qo‘yadi; rendre une personne heureuse biror kishini baxtli qilmoq; cela va rendre le travail difficile bu ishni og‘irlashtiradi; le jugement a été rendu public sud ochiq qilindiII se rendre vpr. bo‘lib qolmoq, biror holga tushmoq; chercher à rendre utile foydasi tegishga harakat qilmoq; vous allez vous rendre malade kasal bo‘ lib qolasiz.vpr. bormoq, yo‘l olmoq, tashrif buyurmoq, ravona bo‘lmoq; se rendre à son travail ishiga yo‘l olmoq; se rendre à l'étranger chet elga bormoq; elle s'est rendue chez lui u unikiga tashrif buyurdi. -
13 romantique
adj.1. romantik, romantizmga oid; la poésie romantique romantik she'riyat2. romantik; un paysage, une beauté romantique romantik manzara, chiroy3. romantik, xayolparast, xayolparastlik, xayoliy; une âme romantique xayolparast qalb; une histoire romantique xayoliy voqea. -
14 salut
nm.1. omon qolish, omonlik, jonini saqlash, qutulib qolish2. relig. qutqarish, qutqarib qolish, saqlab qolish xalos qilish; pour le salut de son âme qalbi gunohlardan forig‘ bo‘ lishi uchun.nm.1. litt. salom, salomlashish, ta'zim; salut à toi, ô César! senga salomlar bo‘lsin, o Sezar! adresser, faire, rendre un salut à qqn. biror kishiga ta'zim bajo keltirmoq2. fam. salom (salom yoki xayr ma'nosida ishlatiladigan qisqa ibora); salut les gars! salom yigitlar!3. salut militaire harbiy salom, chest. -
15 vague
nf.1. to‘lqin, mavj, dolg‘a, po‘rtana; la crête des vagues to‘ lqin qirrasi2. harakat, to‘lqin, mavj oqim; vague de chaleur, de froid issiq havo, sovuq havo oqimi; la Nouvelle Vague XX asrning 50-yillarida maydonga chiqqan yosh kinorejissorlar3. to‘lqinsimon yuza, narsa.I adj. bo‘sh, ekinsiz; terrain vague bo‘sh yotgan yer, noobod yer, xarobazorII nm. bo‘shliq.I adj.1. vx. daydi, sayyor; anat. nerf vague adashgan, sayyor nerv2. noaniq, noma'lum, mujmal, mubham, zahar, betayin, chuchmal, dudmol, g‘aliz; réponse vague mujmal javob3. xira, g‘ira-shira, qorong‘i, noaniq4. péj. (otdan oldin) qandaydir, ahamiyatsiz, arzimaydigan, notayinII nm. noaniqlik, mujmallik, mubhamlik, zaharlik, noma'lumlik, betayinlik; vague à l'âme g‘amginlik, ma'yuslik, xafagarchilik, hazinlik. -
16 vivre
I vi. yashamoq, hayot kechirmoq, umr surmoq, kun kechirmoq, tirikchilik qilmoq, mavjud bo‘lmoq; vivre de lait, de fruits sut bilan, mevacheva bilan ovqatlanmoq; vivre de son travail o‘z mehnati bilan kun kechirmoq; avoir de quoi vivre to‘q yashamoq, biror narsaga muhtoj bo‘lmasdan yashamoq; prov. qui vivra, verra omon bo‘lsak, ko‘ramiz; vivre au crochet de qqn. birov hisobiga, birovning orqasidan kun ko‘rmoq; pas âme qui vive biror tirik, qimirlagan jon yo‘q, hech kim ko‘rinmaydi; vivre sur un grand pied katta-katta yeb, g‘arra-sharra sarf qilib yashamoq; apprendre à vivre à qqn. aqlini kiritib qo‘ymoq, ko‘rsatib qo‘ymoq2. biror yerda yashamoq, istiqomat qilmoq, turmoq; vivre de l'air du temps muhtojlikda kun kechirmoqII vt. boshdan kechirmoq, o‘ tkazmoq; vivre des jours heureux saodatli kunlarni boshdan o‘tkazmoq.
См. также в других словарях:
âme — âme … Dictionnaire des rimes
ÂME — Dans le monde occidental, la notion d’âme s’est constituée lentement et ne remonte pas à la nuit des temps. On peut suivre les étapes qui jalonnent l’émergence d’un principe spirituel du vivant et qui aboutissent à sa justification philosophique… … Encyclopédie Universelle
ame — AME. s. f. Ce qui est le principe de la vie dans les choses vivantes. On dit, l Ame des bestes, l ame des plantes, l ame du monde. Ame, Se dit particulierement en parlant de l homme, & signifie, Ce qui est en luy, qui le rend capable de penser,… … Dictionnaire de l'Académie française
ame — AME. s. f. Ce qui est le principe de la vie dans tous les êtres vivans. On appelle me végétative, L âme qui fait croître les plantes; me sensitive, Celle qui fait croître, mouvoir et sentir les animaux; et me raisonnable, Celle qui est le… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
Âme — (französisch Seele) ist ein deutsches Deep House Projekt. Das Duo besteht aus den beiden Produzenten Kristian Beyer und Frank Wiedemann. Inhaltsverzeichnis 1 Werdegang 2 Diskographie 2.1 Alben und DJ Mixe 2.2 … Deutsch Wikipedia
ame — ame·bi·ci·dal; ame·bi·cide; ame; ame·lio·rant; ame·lio·rate; ame·lio·ra·tion; ame·lio·ra·tive; ame·lio·ra·tor; ame·na·bil·i·ty; ame·na·ble; ame·na·bly; ame·tab·o·la; ame·tab·o·lism; ame·slan; ame·ba·ci·dal; ame·ba·cide; ame·lio·ra·to·ry;… … English syllables
AME — Ame, AME, or AmE may refer to * [http://ame japanese garden.webs.com AME (rain) a Japanese style private garden near Bolton in Lancashire England an on going project] * Amé, a soft drink * African Methodist Episcopal Church * AME Accounting… … Wikipedia
ame — Ame, Anima. Toute chose ayant ame, Animans, Animalis. Qui n a point d ame, Inanimus. Ornement de l ame, comme vertu, et semblables, Cultus animi. Une qualité de l ame qui est discordante de soy mesme, et en perpetuelle dissension en tout ce qu… … Thresor de la langue françoyse
Ame — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. {{{image}}} Sigles d une seule lettre Sigles de deux lettres > Sigles de trois lettres … Wikipédia en Français
AME VI — Tipo Avión de reconocimiento y ataque Fabricante AME Diseñado por … Wikipedia Español
âme — /äm/ (French) noun A soul âme damnée /da nā/ noun A tool or agent blindly devoted to one s will (literally, a damned soul) âme de boue /də bŭ/ noun A low minded person (literally, a soul of mud) âme perdue /per dü/ noun A desperate character… … Useful english dictionary