-
1 grosse
nf.1. attorlikda qo‘llaniladigan 12 dujinaga teng o‘lchov2. dr. hujjat ko‘chirma nusxasi, sud hukmidan ko‘chirma nusxa (yozuv mashinasida). -
2 gros
-grosseI adj.1. semiz, yo‘g‘on, to‘la; le gros intestin anat. yo‘g‘on ichak; plus gros que long juda semiz, baqaloq2. katta, yirik, ulkan, azim, zo‘r; une grosse somme d'argent katta pul sumi; du gros bétail yirik shoxli qora mollar; un gros porteur og‘ir bombardimonchi samolyot; yuk tashuvchi samolyot; de grosses réparations bosh, kapital tuzatish; la grosse artillerie og‘ir artilleriya; jouer gros jeu katta o‘ynamoq, qaltis ish qilmoq3. femme grosse bo‘g‘oz, homilador xotin; gros de conséquences yomon oqibatlar4. dag‘al, qo‘pol, to‘ng, qo‘rs, xunuk; gros mots qo‘rs so‘zlar, so‘kish; le gros ouvrage og‘ir, qora mehnat; faire la grosse voix qo‘pol, qo‘rs ovoz bilan gapira boshlamoq (qo‘rqitish uchun); faire les gros yeux jahllanib nazar tashlamoq, qaramoq5. muhim, ahamiyatli, zarur, kerakli6. to‘lgan, to‘la, to‘liq; la rivière est grosse suv ko‘tarildi, daryo to‘lgan; yeux gros de larmes ko‘zlari yoshga to‘la; avoir le coeur gros, en avoir gros sur le coeur g‘amgin bo‘lmoq, xafa bo‘lmoq, qayg‘urmoq, ma'yuslanmoqII nm.1. eng katta, yirik bo‘lagi; qalinlik, qatlam2. bosh bo‘lagi, qismi, asosiysi; mil. asosiy kuchlar, mag‘iz (markaz); le gros de l'armée qo‘shinning asosiy, markaziy kuchlari; le gros du peloton sport. asosiy guruh; au gros de l'été, de l'hiver yoz, qishning qoq o‘rtasida; loc.adv. en gros ko‘ tarasiga; umuman, asosan, umuman olganda; tout en gros hammasi bo‘lib, ja'mi, bariIII adv. ko‘p; gagner gros ko‘p ishlab topmoq; rapporter gros katta foyda keltirmoq, bermoq; il y a gros à parier que ishonchim komil-ki. -
3 affaire
nf.1. ish, yumush; c'est mon affaire et non la vôtre bu mening ishim, sizniki emas; ce n'est pas une petite affaire bu mayda ish emas, bu hazil ish emas; c'est une vilaine affaire bu qabih ish; étouffer l'affaire ishni bosti-bosti qilmoq; ne vous mêlez pas de mes affaires! mening ishlarimga aralashmang! tirer une affaire au clair ishni oydinlashtirmoq; vaquer à ses affaires o‘z ishi bilan band bo‘lmoq; l'affaire est dans le lac ishlar pachava; l'affaire est dans le sac hamma narsa joyida; avoir affaire à kimdadir ishi bo‘lmoq; connaître son affaire o‘z ishini yaxshi bilmoq, o‘z ishiga aqli yetmoq; faire l'affaire to‘g‘ri kelmoq; munosib, loyiq bo‘lmoq; mos kelmoq; cela ne fait pas l'affaire bu to‘g‘ri kelmaydi; tirer qqn. d'affaire biror kishini qiyin sharoitdan olib chiqmoq, birovga yordam bermoq; se tirer d'affaire qiyinchilikdan chiqmoq2. masala, ish, gap; une affaire d'honneur ornomus masalasi, duel; c'est l'affaire d'une minute bu bir daqiqali, masala, gap3. pl. narsa, kiyim-kechak; ranger ses affaires kiyim-kechaklarni tartibga keltirmoq; donner ses affaires à nettoyer kiyimlarni tozalatishga bermoq4. jamoatga oid ishlar; les affaires de l'Etat davlat ishlari; ministère des affaires étrangères tashqi ishlar vazirligi5. savdo yoki sanoat korxonasi; une grosse affaire industrielle katta sanoat korxonasi; un homme d'affaires ishbilarmon kishi; faire des affaires avec qqn. biror kishi bilan savdo qilmoq6. dr. ish (sudda ko‘riladigan ish, sudlanish, sud jarayoni); plaider une affaire sudda ishni himoya qilmoq7. mil. jang, urush8. hiyla, nayrang. -
4 argent
nm.1. kumush (metall); en argent, d'argent kumush, kumushdan, kumushdan tayyorlangan; avoir des reflets d'argent kumushdek tovlanmoq2. vif-argent simob3. pul; avoir besoin d'argent puldan qiynalmoq; une grosse somme d'argent katta miqdordagi pul; argent liquide naqd pul; avance d'argent avans pul, bo‘nak; l'argent de poche choy puli, kundalik mayda xarajatlar uchun pul; jeter l'argent par les fenêtres pulni ko‘kka sovurmoq, pulni isrof qilmoq. -
5 clientèle
nf.1. klientlar, mijozlar to‘dasi; avoir une grosse clientèle katta mijozlar to‘dasiga ega bo‘lmoq2. tarafdor, davomchi, izdosh, muxlis; une clientèle électorale saylov muxlisi, tarafdori3. mijozlik; il voudrait obtenir la clientèle de cette riche famille u bu oilaning doimiy mijozligini xohlardi. -
6 culture
nf.1. madaniyat, ma'rifat, o‘qimishlilik; culture des lettres adabiyotni o‘rganish; manque de culture madaniyatsizlik, nodonlik; de grande culture juda, yuqori madaniyatli; culture physique jismoniy tarbiya2. yerni ishlash, yerga ishlov berish; culture parcellaire tarqoq yer (o‘zga xo‘jalik yerlari ichida joylashgan parcha-parcha yer lar); grande culture, grosse culture yirik yer xo‘jaligi, katta, ko‘p, yirik yerga ega bo‘ lish3. ekin, ekish, o‘stirish, yetishtirish, parvarish qilish, ko‘paytirish (o‘simlik, ari, bakteriya)4. agr. ekinlar; cultures industrielles texnika ekinlari; cultures céréalières don ekinlari; cultures d'automne kuzgi ekinlar; cultures maraîchères sabzavotchilik, sabzavotkorlik. -
7 javanais
-aiseI adj. Yava oroliga, yavaliklarga oid, Yava, yavalikII n.1. yavalik2. nm. yavaliklar tili.nm. javane, jargon turi (so‘zning har bir bo‘g‘ini orasiga av. yoki va qo‘shimchalari qo‘shib talaffuz qilinadi: grosse – gravosse). -
8 lancer
I vt.1. otmoq, irg‘itmoq, itqitmoq, tashlamoq; lancer des pierres tosh otmoq; lancer le disque, le javelot disk, nayza otmoq; lancer des flèches, une fusée kamondan o‘q uzmoq, raketa otmoq, uchirmoq2. otmoq, chiqarmoq, tashlamoq; volcan qui lance des cendres kul otib turgan vulqon; ses yeux lancent des éclaires ko‘zlari o‘ t sochib turibdi; lancer les bras en avant, lancer un coup de pied qo‘llarini cho‘zmoq, bir tepki tushirmoq3. biron kishiga yo‘naltirmoq; lancer des injures so‘kib yubormoq; lancer un ultimatum ultimatum qo‘ymoq4. shiddat, shitob bilan yo‘naltirmoq, tashlamoq; lancer des soldats à l'assaut askarlarni shiddat bilan shturmga tashlamoq5. yurgizmoq, ishga tushirmoq; lancer un moteur motorni yurgizmoq6. fam. tortmoq, jalb qilmoq, kirishtirib yubormoq; le voilà lancé, il ne s'arrêtera plus mana u kirishib ketdi, endi hech ham to‘xtamaydi7. olib chiqmoq, ko‘tarib chiqmoq, olg‘a surmoq; lancer un artiste, une idée artistni, g‘oyani ko‘ tarib chiqmoq; être lancé moda qilib chiqmoq8. muomalaga chiqarmoq, e' tiborga havola qilmoq; lancer une marque yangi markadagi narsani muomalaga chiqarmoq; lancer la mode yangi moda chiqarmoqII se lancer vpr.1. otilmoq, o‘zini otmoq, tashlanmoq; elle se lança dans le vide u bo‘shliqqa o‘zini otdi2. boshlamoq, kirishmoq, berilib ketmoq; se lancer dans de grosse dépenses u katta xarajatlar qilishga kirishib ketdi3. o‘zini dunyoga tanitmoq.nm.1. tashlama qarmoq; prendre une truite au lancer gulmohini tashlama qarmoq bilan tutmoq2. otish, irg‘itish. -
9 légume
n.1. nm. sabzavot, sabzavotlar; légumes verts yangi uzilgan sabzavotlar2. nf.fam. une grosse légume katta, zo‘r, mansabdor odam, qorinboy. -
10 moitié
nf.1. yarim, yarimta, narsaning yarmi; le diamètre partage le cercle en deux moitiés diametr doirani ikkita yarimtalikka bo‘ladi; cinq est la moitié de dix besh o‘nning yarmidir; une bonne, une grosse moitié yaxshi, katta bir yarmi; une petite moitié kichik bir yarmi2. o‘rtasi, yarmi; parvenu à la moitié de son existence hayotining yarmiga kelgan3. à moitié yarim baravar; yarmi, yarmisi, yarimtasi; ne rien faire à moitié yarmisini qilishning hech hojati yo‘q; verre à moitié plein yarim stakan; loc.prép. à moitié chemin yarim yo‘lda; moitié… moitié… yarmi… yarmi…; moitié farine et moitié son yarmi un va yarmi kepak; fam. êtes-vous content de votre voyage? moitié-moitié siz sayohatingizdan mamnunmisiz? yarim-yarti; loc. faire moitié-moitié yarmini u yarmini bu qilmoq4. iron.fam. xotin, rafiqa (egalik olmoshidan so‘ng); sa moitié o‘zining xotini. -
11 provision
nf.1. zapas, qo‘r, g‘amlab qo‘yilgan narsa; il a une grosse provision de bois pour l'hiver qishga uning katta o‘ tin zaxirasi bor, u qishga ko‘p o‘tin g‘amlab qo‘ygan; le navigateur fait provision d'eau douce suzuvchi chuchuk suv g‘amlab oldi2. pl. oziq-ovqat, qilingan bozor; elle fait ses provisions chaque semaine au supermarché u bozorni har shanba supermarketda qiladi3. keyingi to‘lov hisobiga qo‘yiladigan pul; chèque sans provision qoplanmaydigan chek. -
12 somme
nf.1. yig‘indi; faire la somme de plusieurs nombres ko‘p sonning yig‘indisini topmoq2. jami, hammasi, barchasi, majmui; une somme d'efforts considérables anchagina harakatning majmui; loc.adv. en somme umuman; somme toute natijada, qisqacha qilib aytganda3. ma'lum miqdor pul, mablag‘, summa; une grosse somme katta mablag‘4. yakun, natija; ce traité est une somme bu risola yakundir.nf. bête de somme yuk hayvoni.nm. uyqu, pinak, mudroq; faire un somme, un petit somme bir oz mizg‘ib olmoq.nm. uyqu; faire un petit somme mizg‘ib olmoq; je n'ai fait qu'un somme men tun bo‘yi qimir etmay uxladim.
См. также в других словарях:
grosse — [ gros ] n. f. • 1835; de gros 1 ♦ Vx Écriture en gros caractères. 2 ♦ (XVe) Dr. Expédition d une obligation notariée ou d une décision judiciaire, dont les caractères sont plus gros que ceux de la minute, et qui est revêtue de la formule… … Encyclopédie Universelle
Grosse Pointe — refers to an area of Metro Detroit, Michigan, United States that comprises five adjacent individual communities. From southwest to northeast, they are: *Grosse Pointe Park, city *Grosse Pointe, city *Grosse Pointe Farms, city *Grosse Pointe… … Wikipedia
Grosse Isle, Quebec — Grosse Isle is an island in the St. Lawrence River east of Quebec, situated in the Gulf of St. Lawrence. It is one of the islands of the 21 island Isle aux Grues archipelago. It is part of the municipality of Saint Antoine de l Isle aux Grues,… … Wikipedia
Grosse — ist der Familienname folgender Personen Angela Grosse (* 1955), deutsche Politikerin (SPD) Aristid von Grosse (1905–1985), deutsch US amerikanischer Kernchemiker Berthold Grosse (1863–1927), Tischler, Gewerkschafter, Präsident der Hamburger… … Deutsch Wikipedia
Grosse Pointe Blank — Theatrical release poster Directed by George Armitage Produced by … Wikipedia
Grosse Pointe North High School — is a public high school in Grosse Pointe Woods, Michigan, a suburb of Detroit. The school opened in 1968. It is a member of the [http://www.gpschools.org/ Grosse Pointe Public School System] . The principal is Tim Bearden, while the assistant… … Wikipedia
Grosse quinte — La Grosse Quinte est un jeu d orgue de la famille des mutations et plus particulièrement de la famille des grosses mutations. Étymologie : de cinq, parce qu’elle désigne le cinquième degré de l échelle diatonique. On la dit grosse parce… … Wikipédia en Français
Grosse Caisse — Pour l’article homonyme, voir La Grosse Caisse. Une grosse caisse La grosse caisse (Bass Drum en anglais) comme la caisse claire e … Wikipédia en Français
Grosse-Ile (Iles-de-la-Madeleine) — Grosse Île (Îles de la Madeleine) Pour les articles homonymes, voir Grosse Île. Grosse Île Ajouter une image Administration … Wikipédia en Français
Grosse-île (îles-de-la-madeleine) — Pour les articles homonymes, voir Grosse Île. Grosse Île Ajouter une image Administration … Wikipédia en Français
Grosse tierce — Pour les articles homonymes, voir Tierce. La Grosse Tierce est un jeu d orgue appartenant à la famille des mutations et plus particulièrement à la sous famille des grosses mutations. Étymologie : de trois, parce qu’elle désigne le troisième… … Wikipédia en Français