-
21 foreman
[ˈfɔ:mən]1) usta, texnik; 2) iş icraçısı -
22 master
[ˈma:stə]1. n. 1) ağa, sahib; 2) usta; ustad; 3) müəllim (məktəbdə)2. v. yiyələnmək; mastership 1) ustalıq, məharət; 2) müəllimlik vəzifəsi -
23 çırak
(ğı)kargər, usta şagirdi; marangoz çırakı – xarrat şagirdikargər, şagird -
24 erbap
əhl, usta -
25 Altmeister
m elmin, yaxud incəsənətin görkəmli nümayəndəsi; usta; bani -
26 Bäckerjunge
m çörəkçi şəyirdi; \Bäckerjungeladen m çörək mağazası / dükanı; \Bäckerjungemeister m çörəkçi usta -
27 Bergkessel
m köhn. vulkan ağzı; böyük çuxur, iri çala; \Bergkesselmann m (pl \Bergkesselleute) 1. mədən fəhləsi; 2. dağlı; \Bergkesselöl n neft; \Bergkesselrücken m sıra dağlar, dağ silsiləsi; \Bergkesselrutsch m çökmə, sürüşmə; \Bergkesselsteiger m 1. alpinist (dağ turisti); 2. məd. şteyger (mədən işlərinə baxan usta); \Bergkesselsturz m dağ uçqunu -
28 Eile
f tələsmə; in der \Eile, in (aller) \Eile tələsik, tez, əlüstü; tələsiklikdə; \Eile mit Weile ata. söz. ≅ Asta gedən usta gedər; Yolnan gedən yorulmaz -
29 Erfahrung
f (10) təcrübə; in \Erfahrung bringen* xəbər tutmaq, xəbərləşmək; aus \Erfahrung təcrübədən; \Erfahrung macht den Meister ata. söz. Usta oğlu şəyird olmaz -
30 Facher
m (6) papaqçı (keçədən papaq və s. tikən usta), həllac -
31 Feinbäcker
m qənnadıçı, şirniyyatçı (usta); \Feinbäckerbäckerei f qənnadı məmulatı; \Feinbäckerblech n nazik tənəkə -
32 Former
m (6) qəlibçi, ştampçı (fəhlə, usta) -
33 Gesell
m (8), Geselle m (9) 1. yoldaş; gənc oğlan; lustiger \Gesell şən oğlan; lockerer \Gesell yelbeyin, başıboş adam; gəzəyən, kefçəkən; 2. tar. usta köməkçisi; kargər -
34 Handwerksbursche
m, \Handwerksburschegeselle m usta köməkçisi (şəyirdi); \Handwerksburschewörterbuch n daim əl altında olan lüğət, həmişə lazım olan lüğət -
35 Kesselflicker
m qalayçı, lehimçi, lehimləyici; \Kesselflickermacher m qazançı, tiyançı (usta) -
36 Kesselpauke
f nağara; \Kesselpaukeraum m qazanxana; \Kesselpaukeschmied m qazançı, tiyançı (usta); \Kesselpaukestein m oh. pl ərp (qazanda); \Kesselpauketreiben n 1. dövrəyə alaraq ovlama (qabanı); 2. məc. təqib etmə, cana gətirmə -
37 Keßler
m (6) qazançı, tiyançı (usta) -
38 langsam
a yavaş, asta; ağırtərpənən, astagəl, tələsmədən, ləng; \langsam, aber sicher ≅ Asta vur, usta vur; Was \langsam kommt, kommt gut ata. söz. ≅ Asta gedən, tez gedər -
39 Lehrling
m şəyird, usta köməkçisi -
40 Mauerpolier
m bənna (usta); \Mauerpolierrampe f bot. sarmaşıq; \Mauerpolierstein m kərpic, daş
См. также в других словарях:
usta — ústa sr pl. tantum <G ústā> DEFINICIJA 1. anat. a. duplja koju u čovjeka zatvaraju gornja i donja vilica, prvi organ kroz koji prolazi hrana u želudac [disati na usta; od usta do usta; otvorenih usta; baciti u usta, razg. usput pojesti,… … Hrvatski jezični portal
usta — {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. nmos, blp, D. ust {{/stl 8}}{{stl 20}} {{/stl 20}}{{stl 12}}1. {{/stl 12}}{{stl 7}} zamykany (wargami) otwór w dolnej części twarzy, wewnątrz przechodzący w jamę (ustną), stanowiący część (początek) układu oddechowego oraz … Langenscheidt Polski wyjaśnień
Usta — bezeichnet: einen Fluss in Norwegen, siehe Usta (Norwegen) einen Nebenfluss der Wetluga in Russland, siehe Usta (Wetluga) einen Nebenfluss der Wolga in Russland, siehe Usta (Wolga) ein Dorf (Derewnja) im Rajon Scharanga in der russischen Oblast… … Deutsch Wikipedia
Usta [1] — Usta, Fluß im Kreise Jaransk des russischen Gouvernements Wjätka … Pierer's Universal-Lexikon
Usta [2] — Usta (pers.), so v.w. Zend Avesta … Pierer's Universal-Lexikon
Usta — (türk., aus pers. ustâd, »Meister«), Titel der bevorzugten Sklavinnen im großherrlichen Harem. die den persönlichen Dienst bei der Sultansmutter und den Kadinen versehen. Auch für Handwerksmeister gebraucht … Meyers Großes Konversations-Lexikon
þusta- — *þusta , *þustaz germ., stark. Maskulinum (a): nhd. Mist; ne. manure; Rekontruktionsbasis: ae., ahd.; Etymologie: s. ing. *teus , Verb, leeren, Pokorny 1085; … Germanisches Wörterbuch
ústa — úst s mn. (ú ū) 1. odprtina na spodnjem delu obraza za sprejemanje hrane in za govorjenje: odpreti, zapreti usta; vzeti cigareto iz ust; obrisati se okrog ust; nesti kozarec k ustom; dati robček, roko na usta; nastaviti steklenico, trobento na… … Slovar slovenskega knjižnega jezika
usta — 1. Być na ustach wszystkich «być powszechnie wspominanym, być przedmiotem rozmów»: Najwyższy czas dowiedzieć się czegoś o słodkiej Penelope Cruz, bo już niedługo będzie na ustach wszystkich. Cosm 7/2000. 2. Coś przechodzi z ust do ust «coś jest… … Słownik frazeologiczny
usta — blp, D. ust «otwór naturalny w twarzy człowieka prowadzący do przewodu pokarmowego i oddechowego, od przodu zamknięty wargami; także same wargi» Grube, mięsiste, pełne, wydatne usta. Koralowe, karminowe, malinowe usta. Drobne, ładnie wykrojone… … Słownik języka polskiego
UStA — Als Unabhängige Studierendenschaft bezeichnet man in deutschen Bundesländern ohne verfasste Studierendenschaft, also Bayern und Baden Württemberg, eine freiwillige Organisationsform der Studierenden, die der verfassten Studierendenschaft… … Deutsch Wikipedia