Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

(sens

  • 1 sens

    nm.inv.
    1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas
    2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda
    3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no
    4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.
    nm.inv.
    1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi
    2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi
    3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sens

  • 2 non-sens

    nm.inv.
    1. bema'nilik, tuturuqsizlik; c'est un non-sens bu bema'nilik
    2. bema'nilik, ma'nosizlik; faire un non-sens dans une version latine lotin tilidan bema'ni tarjima qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > non-sens

  • 3 sentir

    I vt.
    1. sezmoq, his qilmoq; je sens un courant d'air men shabadani sezyapman; il ne sentait pas la fatigue u charchoqni his qilmas edi; fam. ne plus sentir ses jambes charchoqdan oyog‘ini sezmay qolmoq; faire sentir sezdirib, bildirib qo‘ymoq; il m'a fait sentir que j'étais de trop u menga juda orttirib yuborganligimni sezdirib qo‘ydi; se faire sentir sezilmoq, ko‘rinmoq; les effets se feront bientôt sentir natijalari yaqinda ko‘rinib qoladi
    2. hidlamoq, iskamoq, hidlab ko‘rmoq; sens ce parfum! bu atirni hidla! loc.fam. ne pas pouvoir sentir qqn. biror kishini ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘lmoq
    3. oldindan sezmoq, oldindan bilmoq; his qilmoq, sezmoq; il sentait le danger u xavfni sezar edi
    4. zavqlanmoq; il sentait la beauté de cette musique u bu musiqaning go‘zalligidan zavqlanardi
    5. ta'sirlanmoq; il ne sent jamais rien unga hech narsa ta'sir qilmaydi
    6. hid taratmoq, hidi kelmoq, hidlanmoq, sasimoq; cette pièce sent le renfermé xona dimiqib ketibdi; ces fleurs sentent bon bu gullar anvoyi hid taratishyapti; tu sens mauvais sendan yomon hid kelyapti; il sent des pieds uning oyog‘i sasiydi
    II se sentir vpr.
    1. ne pas se sentir de o‘zida yo‘q bo‘lmoq; ils ne se sentent plus de joie ular o‘zida yo‘q xursand
    2. o‘zini his qilmoq; il se sentait mieux u o‘zini yaxshi his qilar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sentir

  • 4 poil

    nm.
    1. jun, yung; un chat qui perd ses poils tulayotgan mushuk; les poils d'une fourrure mo‘ynaning juni; les poils d'une brosse cho‘tkaning juni; gibier à poil ov hayvonlari; loc.fam. caresser qqn. dans le sens du poil ko‘ngliga qaramoq, aytganini qilmoq; bonnet à poil paxmoq telpak
    2. sochsoqol, tuk; les poils du visage soqol-mo‘ylab, yuzdagi tuklar; fam. ne plus avoir un poil sur le caillou boshida bir tuki ham bo‘lmaslik, g‘irt kal bo‘lmoq; ne plus avoir un poil de sec shalabbo bo‘ lmoq, ivib ketmoq; le poil, du poil jun, tuk; avoir du poil sur le corps tanasini jun bosgan bo‘lmoq
    3. loc.fam. avoir un poil dans la main juda ham dangasa bo‘lmoq; tomber sur le poil de qqn. biron kishining ustiga tashlanmoq; reprendre du poil de la bête kuch-g‘ayratini tiklamoq; de tout poil (de tous poils) turli toifadagi; ils reçoivent des gens de tout poil ular turli toifadagi odamlarni qabul qilishadi; fam. à poil qip-yalang‘och; se mettre à poil qip-yalang‘och bo‘lib yechinmoq; être de bon, de mauvais poil yaxshi, yomon kayfiyatda bo‘lmoq
    4. bot. poil à gratter tukcha, tuk
    5. tuk, pat; les poils d'un tapis gilamning tuklari
    6. fam. zarracha, zig‘irday, tirnoqcha; il n'a pas un poil de bon sens unda zarracha ham aql yo‘q; à un poil près arzimagan, ozgina narsani hisobga olmaganda; loc.adv.fam. au poil haqiqatdan ham; ça marche au poil! haqiqatdan ham yuryapti! au quart de poil to‘ppa-to‘g‘ri; adj.fam. elle est au poil, ta copine sening o‘rtog‘ing juda zo‘r ekan; intj. au poil! zo‘r! poilant, ante adj.fam. juda qiziq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poil

  • 5 strict

    -stricte
    adj.
    1. qattiq, mustahkam, qat' iy, aniq; des principes très stricts qat'iy qoidalar; la stricte observation du règlement ish tartibiga qat'iy amal qilish
    2. talabchan, qattiqqo‘l; il est strict en affaires u ishda qattiqqo‘l
    3. shaxsiy, xususiy, tor doiradagi; c'est son droit strict bu uning shaxsiy huquqi; le sens strict d'un mot so‘zning tor ma'nosi; au sens strict du terme iboraning aniq ma'nosida
    4. odmi, sipo; une tenue très stricte juda sipo turish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > strict

  • 6 abonder

    vi. (en qqch) mo‘l bo‘lmoq; serob bo‘lmoq; abonder dans le sens de qqn. biror kimsa bilan bir xil fikrda bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > abonder

  • 7 addition

    nf.
    1. qo‘shimcha; ilova; l'addition de cet article modifie le sens de la loi bu qo‘shimcha modda qonunning mazmunini o‘zgartirib yubormoqda; faire une addition de qqch. à qqch. biron narsani boshqa narsaga qo‘shmoq
    2. math. qo‘shish, qo‘shuv; faire une addition amalini bajarmoq
    3. hisob (restoran yoki kafeda to‘ lanadigan pul, summasi ko‘rsatilgan hujjat); donnez-moi l'addition hisobni keltiring, xarajat pulini hisoblab yuborsangiz; régler, payer l'addition hisob bo‘yicha pulni to‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > addition

  • 8 attacher

    I vt. (qqn, qqch. à qqn. à qqch)
    1. bog‘lamoq, bog‘lab qo‘ymoq; biriktirmoq, birlastirmoq; mahkamlamoq; qo‘shmoq; attacher un paquet avec une ficelle arqon bilan paketni bog‘lamoq; attacher la vigne uzumni osmoq, tokni taramoq; attacher les wagons à la locomotive vagonlarni paravozga ulamoq
    2. fikran o‘zaro bog‘lamoq, bir-biriga to‘g‘rilamoq; ahamiyat bermoq; son nom est attché à l'histoire uning nomi tarix bilan bog‘langan; être attaché à ses habitudes odatlariga bog‘lanib qolmoq; attacher un sens à un mot so‘z ma'nosiga ahamiyat bermoq; être attaché au service de qqn. birovning xizmatida bo‘lmoq, birovga xizmat yuzasidan bog‘liq bo‘lmoq
    II vi. yopishmoq, yopishib qolmoq; les pommes de terre ont attaché kartoshka tovaga yopishib qoldi
    II s'attacher vpr.
    1. (à qqch) bog‘lanmoq; ulanmoq; yopishmoq; osilmoq; o‘ralmoq, o‘ranmoq, o‘rab olmoq; les alpinistes s'attachent à la corde alpinistlar arqonga o‘ralmoqdalar
    2. fig. bog‘liq bo‘lmoq, bog‘lanmoq; une gloire impérissable s'attache à cet exploit bu jasorat bilan so‘nmas shon-shuhrat bog‘langan
    3. yaqinlik his-tuyg‘ulari bilan bog‘lanmoq; je me suis beaucoup attaché à ce pays men bu mamlakatga mahkam bog‘langanman
    4. o‘zini bag‘ishlamoq; harakat qilmoq, kuch-g‘ayrat sarf qilmoq; s'attacher à un travail biror ishga o‘zini bag‘ishlamoq, tinmay shug‘ullanmoq; s'attacher à résoudre un problème masalani yechish uchun harakat qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attacher

  • 9 dénué

    -ée
    adj. (de qqch) mahrum bo‘ lgan, qilingan; dénué de fondement asossizlangan, asossiz, asoslanmagan, isbotlanmagan, tasdiqsiz; dénué de sens ma'nosiz, bema'no, ma'nosi yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dénué

  • 10 dépit

    nm. o‘kinch, achinish, ranj, alam; en dépit de loc.prép. teskarisiga, ziddiga, qarshisiga, aksiga, o‘chashib, qaramay, qaramasdan, bo‘lsa ham, xilof ravishda, qarshi; en dépit du bon sens idrokka qaramay.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dépit

  • 11 derrière

    I prép. orqasida, orqa tomonida, narigi yog‘ida, tashqarida, keyin, orqaga; se tenir derrière l'arbre daraxt orqasida turmoq; regarder derrière soi orqaga qaramoq
    II adv. orqasida, orqa tomonda, keyin, orqaga, tashqarida; rester derrière orqasida qolmoq; il a quitté la maison sans regarder derrière u uyni butunlay tashlab ketdi; de derrière loc.prép. tufayli, sababli, vajidan, natijasida; par derrière loc.adv. orqasidan; sens devant derrière chappa, ters, ostin-ustin, tartibsiz, teskarisiga, chappasiga.
    nm.
    1. ort, orqa, ket, dumba, orqa qismi, bo‘lagi
    2. orqa tomoq; pl. sirt; frapper par derrière orqa tomonidan urmoq, bostirib kelmoq
    3. odam va ba'zi hayvonlarning tanasining orqa qismi, orqa, ket, dumba.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > derrière

  • 12 dessus

    I prép. ustiga, ustida
    II adv. yuqorida, tepada, ustida, ustidan, yuqoridan, ustidan; mettez le coffre sous la table et le carton dessus sandiqni stol ostiga, qutini ustiga qo‘ying; passer dessus ustidan bosib o‘tmoq, qoldirib, tashlab ketmoq (o‘qishda); tirer dessus ustiga otmoq; mettre la main dessus qo‘ lga olmoq; tomber dessus bexosdan yuz bermoq; kutilmaganda boshga tushmoq, oyoq ostidan chiqib qolmoq; sens dessus dessous ostin-ustin, chappa, to‘ntarilib; par-dessus loc.adv. boshi ustidan; par-dessus tout hammadan ko‘ra; par-dessus le marché qo‘shimcha; jeter dessus la muraille devordan oshirib tashlamoq; il passa le veston et son manteau par-dessus u paltosi ustidan kurtkasini kiydi; j'en ai par dessus la tête bu jonimga tegib ketdi; de dessus -dan, ustidan; ôter de dessus la table stoldan olmoq; en dessus yuqori, baland, ustida; là-dessus keyin, bundan keyin; là-dessus il est parti shundan keyin u jo‘nab ketdi; regardez ci dessus ustiga, tepasiga qarang.
    nm. ustki qism, ust, tepa, yuqori, cho‘qqi, uch; yuza, tomon; vêtement de dessus ustki kiyim; le dessus du panier a'lo qaymog‘i; enlever le dessus du panier qaymog‘ini olmoq; prendre le dessus g‘alaba qozonmoq, yengmoq; avoir le dessus ustun kelmoq; loc.adv. au dessus yuqorida, tepada, ustida, balandda; j'occupe l'appartement du premier et mon frère habite au-dessus men ikkinchi qavatdagi uyni egallaganman, akam tepada yashaydi; les sommes de cent euros et au dessus yuz evro va undan yuqori; les enfants de cinq ans et au-dessus besh yoshgacha va undan kattalar; le peintre n'a rien produit qui soit au-dessus rassom yetukroq biron narsa yaratmadi; se placer au-dessus des autres birovlarning ustiga o‘ tirmoq; se mettre au-dessus de tout hamma narsadan baland, yuqori turmoq; il a au-dessus de trente ans unga o‘ ttiz yoshdan oshiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dessus

  • 13 détourné

    -ée
    adj. aylanma; sens détourné yashirin ma'no; d'une manière détournée kinoya, shama bilan, qochirma qilib, kesatib.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > détourné

  • 14 double

    I adj.
    1. ikkilangan, ikki barobar bo‘lgan; à double fond ikki qavatli tag; étoffe à double face orqa-o‘nggi bir xil mato; à double effet qo‘sh harakat; à double fin qo‘shaloq maqsad bilan
    2. ikki taraflama, ikki yoqlama, tomonlama, ikki turli, xil; double sens ikki ma'nolilik; double jeu ikki turli, xil
    3. qo‘sh, qo‘shaloq, judt, juf-juft bo‘lish
    II nm.
    1. ikki miqdor; payer le double ikki barobar to‘lamoq
    2. hujjatlarning asliga teng nusxasi, kupisi; double original ikkita bir xil nusxa (diplomda)
    3. ikkita bir-biriga o‘xshash odam
    4. sport. juft o‘yin; double mixte aralash juft o‘yin
    5. loc.adv. en double ikki nusxada; mettre en double ikki marta qo‘shmoq; loc.adv. au double ikki hissa qilib, ikki marta ortiq, ko‘p; payer au double uch baravar ortiq to‘lamoq; je te le rendrai au double yuz barobar oshirib qaytaraman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > double

  • 15 expliquer

    I vt.
    1. tushuntirmoq, anglatmoq, uqtirmoq; izohlamoq; sharhlamoq; expliquer un problème vazifani tushuntirmoq; expliquer le sens d'un mot so‘z ma'nosini izohlamoq expliquer les règles du jeu o‘yin qoidasini tushuntirib bermoq
    2. bayon qilmoq; expliquer ses projets rejalarini bayon qilmoq
    3. sababini bildirmoq, anglatmoq; boisini bildirmoq; sabab bo‘lmoq
    II s'expliquer vpr.
    1. so‘z yuritmoq, bayon qilmoq, gapirmoq; expliquez-vous clairement aniq qilib gapiring; aniqroq bayon qiling
    2. tushunmoq, tushunib yetmoq; nimaligini, ma'nosini bilmoq; je m'explique mal sa présence ici uning ishtiroki sababini tushunolmayapman; on ne s'est pas très bien expliqué ce qui s'est passé nima voqea sodir bulganligini tushunib bo‘ lmadi, tushunmadik
    3. ochiq gaplashib olmoq, gapni ochdi qilmoq; je tiens à m'expliquer avec lui u bilan ochiq gaplashib olishni juda ham istayman; 4 janjalni bartaraf qilmoq uchun yoqalashmoq, mushtlashmoq
    5. aniq, ma'lum bo‘lmoq, ayon bo‘lmoq, sababi anglashilmoq, tushunmoq, ochilmoq; maintenant tout s'explique endi hamma narsa ayon bo‘lmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > expliquer

  • 16 extension

    nf.
    1. cho‘zish; yoyish; yoyilish; l'extension du bras qo‘lni cho‘zish, yozish
    2. qo‘ llash, cho‘zilganlik, uzunlik
    3. kengayish; yoyilish; o‘sish, ravnaq; l'extension du commerce savdo-sotiqning o‘sishi; l'extension d'une épidémie epidemiyaning yoyilishi; l'extension du sens d'un mot so‘z ma'nosining kengayishi; par extension keng ma'noda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > extension

  • 17 fausser

    I vt.
    1. buzmoq, qiyshaytirmoq; fausser une serrure qulfni buzmoq
    2. buzmoq, buzib ko‘rsatmoq, noto‘g‘ri talqin qilmoq; soxtalashtirmoq; fausser le sens ma'nosini buzmoq
    3. buzmoq; fausser sa parole va'dasini buzmoq, bajarmaslik; fausser compagnie yashirincha ketmoq, xayrlashmasdan ketmoq
    II vi. buzmoq (o‘yinni yoki ashulada ohangni).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fausser

  • 18 figuré

    -ée
    I adj.
    1. obrazli; le sens figuré ko‘chma ma'no
    2. ifodalangan
    II nm.
    1. ko‘chma ma'no; au figuré kinoya bilan, kesatib, ko‘chma ma'noda; au propre et au figuré asl va ko‘chma ma'noda
    2. relyefli tasvir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > figuré

  • 19 fixer

    I vt.
    1. qalab qo‘ymoq, o‘rnatib qo‘ymoq
    2. o‘rnatmoq, tayinlamoq, qayd qilmoq; fixer son départ ketish kunini belgilamoq; fixer le sens du mot so‘z ma'nosini aniqlamoq
    3. to‘xtamga kelmoq, qayd qilmoq; fixer ses yeux sur kimgadir ko‘zini tikib qaramoq; fixer son attention sur qqch. nimagadir diqqatini qaratmoq, jalb qilmoq; fixer l'attention de qqn. kimnidir diqqatini o‘ziga qaratmoq
    4. aniqlamoq, xabar bermoq, bildirmoq; être fixé sur qqn. sur qqch. kimdir, nimadir to‘g‘risida aniq fikrga ega bo‘lmoq
    II se fixer vpr.
    1. o‘rnashmoq, joylashmoq
    2. mustahkamlanmoq, yopishtirilmoq; se fixer pour tâche o‘z oldiga vazifa qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fixer

  • 20 giratoire

    adj. aylanma, aylanadigan; un mouvement giratoire aylanma harakat; un sens giratoire harakatning aylana bo‘ylab yo‘nalishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > giratoire

См. также в других словарях:

  • sens — 1. (san ; l s se lie : un sen z actif ; il ne faut pas faire entendre l s, ni dire : les cinq sans , un homme de sans , Au XVIIe siècle, Chifflet, Gramm. p. 211, recommande de toujours prononcer l s finale pour le distinguer de sang, c est ainsi …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • sens — SENS. s. m. Faculté de l animal, par laquelle il reçoit l impression des objets exterieurs & corporels. Les cinq sens de nature, la veuë, l oüye, l odorat, le toucher, le goust, sont les cinq sens de nature. la veuë est le sens le plus subtil. ce …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Sens — • Archdiocese comprising the Department of the Yonne Catholic Encyclopedia. Kevin Knight. 2006. Sens     Sens     † …   Catholic encyclopedia

  • sens — SENS, sensuri, s.n. 1. Înţeles (al unui cuvânt, al unei expresii, al unei forme sau al unei construcţii gramaticale); semnificaţie. ♦ (În semiotică) Înţelesul unui semn. ♦ Conţinut noţional sau logic. Îmi spui cuvinte fără sens. 2. Temei… …   Dicționar Român

  • sens — Sens, m. Vient de Sensus Latin par apocope, et a les deux mesmes significations, car nous disons, les cinq sens de nature, Quinque sensus quibus natura praediti sumus. et, Il a perdu le sens, Mente captus est. Mais il ne retient pas la generalité …   Thresor de la langue françoyse

  • Sens — is a town and commune of France, in the Yonne département , of which it is a sous préfecture , in the Bourgogne région . It is crossed by the Yonne and the Vanne, which empties into the Yonne here.HistoryCaesar mentions Agedincum in the territory …   Wikipedia

  • SENS — SENS, town in the Yonne department, N. central France. The mention of an expulsion of the Jews from Sens around 876 in an 11th century chronicle is seemingly a confusion and probably refers to the expulsion, at the beginning of the 11th century,… …   Encyclopedia of Judaism

  • Sens 5'-3' — Sens 5 vers 3 Le sens 5 vers 3 désigne le sens de synthèse d ADN ou d ARN par une polymérase. Un schéma de furanose (sucre en cycle), molécule dont les atomes de carbone sont ici numérotés (de 1 à 5 ). Sommaire 1 Les nucléotides …   Wikipédia en Français

  • sens — {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. mnż I, D. u, Mc. senssie, zwykle w lp {{/stl 8}}{{stl 20}} {{/stl 20}}{{stl 12}}1. {{/stl 12}}{{stl 7}} znaczenie, wymowa czegoś : {{/stl 7}}{{stl 10}}Jasny, oczywisty sens. Ukryty, niezrozumiały sens. Sens postępowania.… …   Langenscheidt Polski wyjaśnień

  • Sens —   [sãs], Stadt im Département Yonne, Frankreich, 27 100 Einwohner; Sitz eines Erzbischofs; Museen; Gerbereien, Elektro , Metall verarbeitende und Holzindustrie, Herstellung von Kunststoffwaren.   Stadtbild:   Sens besitzt römische Baureste… …   Universal-Lexikon

  • Sens — Sens, adv. [See {Since}.] Since. [Obs.] Spenser. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»