Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(se+rendre)

  • 21 gorge

    nf.
    1. bo‘g‘iz, halqum, hiqildoq, tomoq, og‘iz; prendre qqn. à la gorge hippa bo‘g‘moq, bo‘g‘zidan olmoq, majbur qilmoq, og‘zini ochmaydigan qilmoq, churq etmaydigan qilmoq; la fumée me prend à la gorge tutundan nafasi qaytmoq; s'en donner à pleine gorge dodlamoq, ayuhannos solmoq; rire, crier à gorge déployée xoxolab kulmoq, ovozi boricha qichqirmoq; rendre gorge kekirmoq, o‘qchimoq, qusmoq, qayt qilmoq, ko‘ngli aynimoq; fig. o‘g‘irlangan narsani qaytarib bermoq; faire des gorges chaudes de qqch. ochiq mazax, mayna qilmoq, kulmoq
    2. ko‘krak, emchak (xotinlarniki)
    3. tor oraliq, o‘tish joyi, dara, vulqon og‘zi, bo‘g‘izi
    4. butilka og‘zi
    5. techn. nov, tarnov, porshen ariqchalari, halqasimon o‘yiq joy, chuqur, handaq
    6. yoqa (ko‘ylakda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gorge

  • 22 grâce

    nf.
    1. iltifot, lutf, yaxshilik, mehr, marhamat, ixlos, mayl, yoqtirish, xush ko‘rish; bonne grâce xushmuomalalik, muloyimlik, sermulozamatlik, sertakalluflik; être dans les bonnes grâces de qqn. être en grâce auprès de qqn. birovning marhamatida bo‘ lmoq; trouver grâce aux yeux de qqn. (auprès de, devant qqn) birovning ishonchini qozonmoq, pinjiga kirib olmoq; faites-moi la grâce de marhamat qiling, agar xizmat bo‘lmasa, buyursinlar! loc.adv. de grâce! marhamat, meni kechirasiz, xudo haqqi!
    2. rahm, shafqat, kechirish, afv etish, gunohidan o‘tish; accorder la grâce à un condamné à mort o‘limga hukm etilganni afv etmoq; prier grâce, demander grâce rahm-shafqat so‘ramoq; faire grâce à qqn. afv etmoq, kechirmoq; je vous fais grâce men gunohingizdan o‘taman; faites-moi grâce de vos observations tanbehlaringizdan qutqaring, xalos qiling; donner le coup de grâce o‘ldirmoq, azob-uqubatdan qutqarmoq; grâce! afv eting, shafqat qiling!
    3. ko‘rkamlik, go‘zallik, malohat, latofat, joziba, xirom, jilva, nafislik, noziklik, nazokat, bejirimlik, yoqimlilik, istarasi issiqlik, yoqimtoylik; de bonne grâce iltifot, nazokat, muloyimlik bilan, lutfan, jon deb, bajonidil
    4. tashakkur, rahmat, minnatdorlik; minnatdorchilik, shukur qilish; rendre grâces à qqn. minnatdorchilik bildirmoq; une action de grâce qisqa ibodat; loc.prép. grâce à tufayli, sababli, sharofati bilan, natijasida; grâce à cela buning natijasida; grâce à Dieu, grâce au Ciel xudoga shukur, xayriyat!
    5. relig. xudoning marhamati
    6. pl. tushlikdan keyingi, peshingi ibodat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grâce

  • 23 inoffensif

    -ive
    adj. zarar, ziyon yetkazmaydigan, zararsiz, bezarar, beziyon; yuvosh, muloyim, beozor, xavf-xatarsiz, bexatar, betahlika, xavfxatardan xoli, xavfsiz; rendre inoffensif zararsizlantirmoq, xavfsizlantirmoq, bezarar, zarar yetkazmaydigan qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > inoffensif

  • 24 joyeux

    -euse
    adj.
    1. xushchaqchaq, quvnoq, shodmon, vaqti chog‘, xursand; un joyeux garçon xushchaqchaq bola; d'humeur joyeuse yaxshi kayfiyat bilan, vaqti chog‘lik bilan; rendre joyeux vaqtini chog‘ qilmoq, quvontirmoq, shodlantirmoq, ko‘nglini ochmoq
    2. quvonchli, sevinchli, shodiyona; une joyeuse nouvelle quvonchli yangilik; pousser des cris joyeux quvonchdan qichqirib yubormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > joyeux

  • 25 jugé

    nm. voir juger
    II jugement nm.
    1. sud majlisi, sudda ishning ko‘rilishi, sud hukmi; le jugement du tribunal sud hukmi; le jugement de Dieu qilingan gunohlar uchun xudo tomonidan berilgan jazo; prononcer un jugement sud hukmini e'lon qilmoq; rendre un jugement hukm qilmoq; confirmer, casser un jugement hukmni tasdiqlamoq, bekor qilmoq; faire appel d'un jugement hukmdan norozi bo‘lib shikoyat arizasi bermoq; mettre en jugement sudga bermoq
    2. fikr, mulohaza; un jugement juste to‘g‘ri, haq fikr; jugement favorable ma'qul, ijobiy fikr; exprimer un jugement o‘z fikrini aytmoq; je soumets cela à votre jugement buni sizning ixtiyoringizga havola qilaman
    3. to‘g‘ri, sog‘lom fikr; un homme de jugement sog‘ lom fikrli odam; manquer de jugement sog‘lom fikrlashdan mahrum bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jugé

  • 26 justice

    nf.
    1. odillik, haqqoniylik, adolatlilik
    2. haqqoniyat, adolat, haqlik, to‘g‘rilik; la justice d'une décision qarorning to‘g‘riligi; rétablir la justice adolatni tiklamoq; agir selon la justice adolat yuzasidan ish tutmoq
    3. sud ishlari, adliya; être appelé en justice sudga chaqirilmoq; le ministère de la justice adliya vazirligi; pour suivre qqn. en justice biror kimsani sudga bermoq; être traduit en justice sudga tushmoq; faire justice de qqch. rad qilmoq, noto‘g‘riligini isbot qilmoq; rendre justice à qqn. tan bermoq; se faire justice o‘z joniga qasd qilmoq, o‘zini-o‘zi o‘ldirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > justice

  • 27 liquide

    I adj.
    1. suyuq, suyuq holdagi; rendre liquide suyultirmoq; passage de l'état liquide à l'état gazeux suyuq holatdan gaz holatiga o‘tish; air liquide suyuq havo
    2. ling. sirg‘aluvchi (tovush)
    II nm.
    1. suyuqlik, suyuq modda; verser un liquide dans une bouteille suyuqlikni shishaga quymoq.
    adj.nm.fin. naqd pul, mablag‘; avoir de l'argent liquide, mille francs liquides naqd puli, ming frank naqd puli bo‘lmoq; ne pas avoir assez de liquide yetarlicha naqd pulga ega bo‘lmaslik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > liquide

  • 28 maître

    -maîtresse
    I n.
    1. nm. xo‘jayin, ega, sohib; dr. bien sans maître egasiz mulk; se rendre maître de qqn. biron kishini tutib olmoq, qo‘lga olmoq, qamoqqa olmoq
    2. boshliq, ega, hukmdor, mulkdor, hokim, hukmron, hoqon, sulton; maître, maîtresse de maison uy egasi, bekasi, mezbon; être (le) maître (quelque part) xo‘jayin, ega, sohib, hokim, hukmdor bo‘lmoq; l'argent, maître du monde pul dunyosining hukmdori; être maître, maîtresse de soi, être son propre maître o‘ziga-o‘zi xo‘jayin bo‘lmoq; être maître de faire qqch. biror ishni qilishga ixtiyori, erki o‘zida bo‘lmoq; vous êtes maître de refuser rad qilishda ixtiyoringiz o‘zingizda
    3. boshliq, rahbar; maître de forges metallurgiya zavodining boshlig‘ i, rahbari; maître d'hôtel metrdotel, bosh ofitsiant (restoranlarda)
    4. o‘qituvchi, muallim, muallima, ustoz, murabbiy, murabbiya
    5. vx. metr; maître Jacques metr Jak
    6. nm. metr; (advokat, notariuslarga nisbatan murojaatda ishlatiladi)
    7. nm. maestro, usta
    II adj.
    1. tashkilotchi, harakatchan; une maîtresse femme tashkilotchi ayol
    2. vx. asosiy, bosh, katta; maître coq bosh oshpaz
    3. narsa asosiy, bosh; techn. maître-cylindre tormozning bosh silindri; inform. ordinateur maître bosh hisoblash mashinasi
    4. kuchli; maître mot ou maître-mot kuchli so‘z.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > maître

  • 29 pareil

    -eille
    I adj.
    1. o‘xshash, o‘xshagan, singari, kabi, monand, xuddi, -dek
    2. shunday, xuddi shunday, bunday; en pareil cas bunday hollarda; à une heure pareille! shunday bir vaqtda! (kech)
    II n.
    1. o‘xshashi, tengi; ne pas avoir son pareil o‘ziga tengi bo‘ lmaslik; il n'a pas son pareil pour raconter des histoires hikoyalar aytishda uning tengi yo‘q; sans pareille tengi, o‘xshashi yo‘q; des brillants sans pareil tengi, o‘xshashi yo‘q olmoslar
    2. nf. rendre la pareille qilmishiga yarasha qaytarmoq
    3. nm.loc.fam. c'est du pareil au même bu xuddi o‘zi, farqi yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pareil

  • 30 politesse

    nf.
    1. xushmuomalalik, muloyimlik, boadablik; odob, nazokat; formules de politesse odob qoidalari; loc. brûler la politesse à qqn. xayrlashmay to‘satdan ketib qolish
    2. navozish, nazokat, xushmuomalalik, iltifot, marhamat; rendre une politesse à qqn. biror kishiga iltifot ko‘rsatmoq; pl.iron. se faire des politesses bir biriga navozish, nazokat, iltifot ko‘rsatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > politesse

  • 31 poser

    I vt.
    1. qo‘ymoq; il posa sa tête sur l'oreiller u boshini yostiqqa qo‘ydi; elle posa son regard sur lui u unga nazar soldi
    2. joylashtirmoq, yozmoq; poser des rideaux pardalarni tutmoq; quatorze, je pose quatre et je retiens un o‘n to‘rt, to‘rtni yozaman va bir dilda
    3. joriy qilmoq, o‘rnatmoq, amalga oshirmoq; poser un principe tartib joriy qilmoq; ceci posé bu qabul qilingan
    4. bermoq, tashlamoq (savol, masala); poser une question à qqn. biror kishiga savol bermoq; se poser une question o‘z o‘ziga savol bermoq; cela pose un problème bu muammo tug‘diradi
    5. poser sa candidature o‘z nomzodini qo‘ymoq
    6. o‘zini katta tuttirmoq, gerdaytirmoq, havolantirmoq, mag‘rurlantirmoq; kattalik, kibr-havo, viqor, savlat bag‘ishlamoq; une maison comme ça, ça vous pose! bunday uy sizga viqor bagishlaydi!
    II se poser vpr.
    1. o‘tirmoq, qo‘nmoq, to‘xtamoq; l'oiseau se pose sur une branche qush shoxga qo‘nyapti; un avion qui se pose qo‘nayotgan samolyot; son regard se posa sur nous uning nigohi bizga tushdi
    2. se poser comme, en tant que o‘zini … qilib ko‘rsatmoq; se poser en vazifasida, sifatida ish ko‘rmoq; il se pose en chef u o‘zini boshliq qilib ko‘rsatishga harakat qilyapti
    3. qo‘yilmoq, o‘rnatilmoq; les disques se posent verticalement plastinkalar vertikal qo‘yiladi
    4. qo‘yilmoq, kelib chiqmoq, tug‘ilmoq (savol, masala); la question ne s'est pas encore posée hali savol tug‘ilgani yo‘q.
    vi.
    1. qo‘yilmoq, o‘rnatilmoq
    2. gavdani ma'lum vaziyatda tutmoq, biror qiyofada turmoq; le peintre la faisait poser pendant des heures rassom uni bir necha soat davomida bir qiyofada turgizib qo‘ydi
    3. o‘zini ko‘z-ko‘z qilmoq, o‘zini ko‘rsatmoq; il pose pour la galerie, il veut se rendre intéressant u hammaning oldida o‘zini ko‘z-ko‘z qilyapti, o‘zini kelishgan qilib ko‘rsatmoqchi
    4. poser à o‘zini … qilib ko‘rsatishga harakat qilmoq; il veut poser au justicier u o‘zini adolat peshasi qilib ko‘rsatmoqchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poser

  • 32 quintupler

    I vt. besh karra, barobar to‘lamoq; rendre quintuple besh karra ko‘p qaytarib bermoq, to‘ lamoq, besh marta ko‘paytirmoq
    II vi. besh karra oshmoq; les prix ont quintuplé narx-navo besh marta oshdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quintupler

  • 33 raison

    nf.
    1. aql, fahm, idrok, zehn, zakovat; un choix conforme à la raison oqilona tanlov; loc. l'âge de raison hayotning ongli yillari; ramener qqn. à la raison biror kishini aqlga chaqirmoq; mettre qqn. à la raison aqlini, esini kiritib qo‘ymoq; un mariage de raison hisob-kitob bilan uylanish
    2. es, es-hush, aqli joyidalik; perdre la raison esini yo‘qotmoq; il n'a plus toute sa raison uning es-hushi joyida emas; loc. plus que de raison ortiqcha, meyoridan ortiqcha, aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada; il a bu plus que de raison u aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada ko‘p ichibdi
    3. hayotga aql ko‘zi bilan, tiyran qarash; avoir raison haq bo‘lmoq; vous avez raison de dire degan gapingiz haq; donner raison à qqn. biror kishining haqligini tan olmoq, haqligiga qo‘shilmoq; je te donne raison sur ce point bu fikrda sening haqliginga qo‘shilaman
    4. sabab, bois; loc. par, pour la raison chunki; je ne l'ai pas vu pour la (simple) raison que je me trouvais absent men uni ko‘rganim yo‘q, chunki men yo‘q edim; pour quelle raison? nima sababdan? en raison de sababli, tufayli; se faire une raison ko‘nmoq, rozi bo‘lmoq, tan bermoq; s'il le faut, je me ferai une raison agar shu kerak bo‘lsa, men tan beraman
    5. asos, sabab, maqsad; avoir une raison d'espérer niyat qilishga asosi bo‘lmoq; avoir de bonnes, de fortes raisons de croire, de penser que haqida o‘ylashga katta ishonchi bo‘lmoq; ce n'est pas une raison bu sabab bo‘lolmaydi; il n'y a pas de raison sabab yo‘q; raison de plus pour que yana bir bor isbotki; loc. (sing) avec (juste) raison to‘g‘risi, bori; à plus forte raison asosliyroq, ayniqsa, buning ustiga
    6. pl. dalil, dalil-isbot, asos; se rendre aux raisons de qqn. biror kishining dalillariga ishonmoq; avoir raison de qqn.qqch. g‘olib chiqmoq, g‘olib kelmoq, ustun kelmoq, qarshiligini yengmoq; les excès ont eu raison de sa santé suiiste'mol sog‘ligidan ustun keldi; la raison sociale d'une société birlashmaning nomi
    7. math. nisbat, proporsiya; mutanosiblik; la raison de la progression est 2 dans,,,, (+2),,,, (+2) sonlarida oshib borish nisbati 2ga teng; en raison directe, inverse de to‘g‘ri proporsiyada, teskari proporsiyada.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > raison

  • 34 responsable

    adj.
    1. javobgar, mas'ul; vakolatli; les experts jugeront si l'accusé est responsable ayblanuvchining vakolatli yoki vakolatsizligini ekspertlar hal qiladi; être responsable de qqn. biror kishi uchun javobgar bo‘lmoq; rendre qqn. responsable de qqch. biror kishini biror narsaga mas'ul qilib tayinlamoq; qui est responsable de cette plésanterie? bu hazil kimdan chiqdi? le gouvernement est responsable devant le parlement, en France Fransiyada hukumat parlament oldida javobgar
    2. asosli, mas'uliyatli, jiddiy, o‘ylab qilingan; soyez responsable mas'uliyatli bo‘ling; attitude responsable jiddiy munosabat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > responsable

  • 35 saint

    -sainte
    I n.
    1. avliyo odam, avliyo; mettre au rang des saints avliyolar qatoriga qo‘shmoq; loc. prêcher pour son saint o‘z manfaatini ko‘zlab ish tutmoq (o‘z foydasiga jinni); ne savoir à quel saint se vouer qaysi eshikka bosh urishini bilmaslik; ce n'est pas un saint bu avliyo emas; il vaut mieux s'adresser à dieu qu'à ses saints o‘nta avliyodan bitta xudo yaxshi
    2. begunoh, pok, halol, taqvodor odam; cette femme, c'est une sainte! bu xotin, bu bir avliyo! loc. le saint des saints eng nozik sir, hech kimga aytib bo‘ lmaydigan sir
    II adj.
    1. avliyo, ilohiy, ulug‘; saint Jean avlio Jan; la Sainte Vierge Bibi Maryam
    2. avliyo; saint homme, une sainte femme avliyo odam, avliyo xotin
    3. muqaddas, aziz, tabarruk, ilohiy; rendre saint ilohiylashtirmoq; histoire sainte muqaddas tarix; les Lieux saints muqaddas joylar, qadamjolar; loc. toute la sainte journée kun bo‘yi, to‘xtovsiz; guerre sainte g‘azot, jihod.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > saint

  • 36 salut

    nm.
    1. omon qolish, omonlik, jonini saqlash, qutulib qolish
    2. relig. qutqarish, qutqarib qolish, saqlab qolish xalos qilish; pour le salut de son âme qalbi gunohlardan forig‘ bo‘ lishi uchun.
    nm.
    1. litt. salom, salomlashish, ta'zim; salut à toi, ô César! senga salomlar bo‘lsin, o Sezar! adresser, faire, rendre un salut à qqn. biror kishiga ta'zim bajo keltirmoq
    2. fam. salom (salom yoki xayr ma'nosida ishlatiladigan qisqa ibora); salut les gars! salom yigitlar!
    3. salut militaire harbiy salom, chest.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > salut

  • 37 sévices

    nm.pl. qo‘pollik, dag‘allik, qattiqlik, zo‘ravonlik; exercer des sévices sur qqn. biror kishiga dag‘allik qilmoq; se rendre coupable de sévices zo‘ravonlikda ayblanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sévices

  • 38 solide

    I adj. qattiq; l'état solide qattiq holat rendre solide qotirmoq
    II nm. qattiq jism; geometrik jism; le prisme, le cube sont des solides prizma, kub jismlardir.
    adj.
    1. qattiq, mustahkam, pishiq; des meubles solides mustahkam mebellar; être solide sur ses jambes oyoqlarida mustahkam turmoq
    2. mustahkam, ishonchli; un amitié solide mustahkam do‘stlik
    3. kuchli, baquvvat, mustahkam; il est toujours solide, solide comme un roc u doim baquvvat, qoyaday mustahkam
    3. fam. yaxshi, kuchli, zo‘r; il a un solide appétit uning ishtahasi zo‘r.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > solide

  • 39 soupir

    nm. uf tortish; xo‘rsinish; pousser des soupirs, un profond soupir uf tortmoq, chuqur uf tortmoq; rendre le dernier soupir nafasi chiqib ketmoq, o‘ lmoq
    2. litt. oh-voh, oh chekish
    3. mus. chorak pauza.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > soupir

  • 40 verdict

    nm.
    1. dr. hukm, hukmnoma, ajrim; rendre un verdict hukm chiqarmoq; verdict d'acquittement oqlov hukmi; verdict de culpabilité ayblov hukmi
    2. qaror, hukm.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > verdict

См. также в других словарях:

  • rendre — [ rɑ̃dr ] v. tr. <conjug. : 41> • Xe; lat. pop. °rendere, class. reddere, avec infl. de prendre I ♦ A ♦ Donner en retour (ce qu on a reçu ou pris, ou l équivalent). 1 ♦ Donner en retour (ce qui est dû). Rendre l argent qu on a emprunté (⇒… …   Encyclopédie Universelle

  • rendre — RENDRE. v. a. Redonner, restituer, remettre une chose entre les mains de celuy à qui elle appartient de quelque maniere qu on l ait euë, ou qu on l ait prise. Rendre l argent. rendre le cheval. rendre une somme qu on avoit volée. rendre les… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • rendre — Rendre, Tantost signifie restituer, Reddere, Restituere. Comme rendre ce qu on a emprunté, Mutuum aut Commodatum reddere. Tantost representer et remettre, Referre. Comme, Rendre la pareille, Par pari referre, Paria facere, Parem gratiam… …   Thresor de la langue françoyse

  • rendre — rèndre rendre; restituer; rapporter. Au mai pènde, au mai rènde prov. : plus c est long, plus c est bon. Que ti rende aquela esparnha ? : qu est ce qu elle te rapporte cette épargne ? Rendre omenatge, còmte, justícia, gràcia : rendre hommage,… …   Diccionari Personau e Evolutiu

  • Rendre gloire à quelqu'un, à quelque chose — ● Rendre gloire à quelqu un, à quelque chose témoigner de la valeur de quelque chose, manifester son admiration, sa vénération pour quelqu un, leur rendre un éclatant hommage …   Encyclopédie Universelle

  • Rendre à quelqu'un la monnaie de sa pièce — ● Rendre à quelqu un la monnaie de sa pièce user de représailles à son égard, lui rendre la pareille …   Encyclopédie Universelle

  • Rendre à quelqu'un la pareille — ● Rendre à quelqu un la pareille rendre un traitement tout à fait semblable à celui qu on a reçu en bien ou en mal …   Encyclopédie Universelle

  • Rendre, remettre une copie blanche — ● Rendre, remettre une copie blanche rendre une copie sur laquelle on n a rien écrit du sujet à traiter …   Encyclopédie Universelle

  • Rendre compte de quelque chose — ● Rendre compte de quelque chose le rapporter, l analyser, en faire un compte rendu, le justifier …   Encyclopédie Universelle

  • Rendre coup pour coup — ● Rendre coup pour coup se venger pour chaque coup reçu …   Encyclopédie Universelle

  • Rendre des comptes à quelqu'un — ● Rendre des comptes à quelqu un s expliquer, se justifier auprès de quelqu un …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»