-
1 salaire
nm.1. oylik, ish haqi, maosh, moyana; toucher un salaire, son salaire oylik, oyligini olmoq salaire brut, salaire net umumiy oylik, qo‘lga tegadigan oylik; salaire minimum eng kam oylik2. litt. haq, mukofot; voilà le salaire de mes erreurs mana xatolarimning mukofoti. -
2 nominal
-ale, auxI adj.1. so‘zma-so‘z, nomma-nom, nomlar birma-bir ko‘rsatilgan; liste nominale nomma-nom ro‘yxat; définition nominale so‘zma-so‘z, nomma-nom ta'riflash2. nomigagina, yuzaki; autorité nominale yuzaki obro‘3. valeur nominale d'une action aksiyaning nominal, belgilangan, o‘z bahosi; salaire nominal et salaire réel nominal, belgilangan oylik va real ish haqi4. gram. otlashgan; emploi nominal d'un verbe à l'infinitif fe'lning noaniq formasining otlashgan holda ishlatilishi; phrase nominale nominativ gapII nm. olmosh. -
3 bordereau
nm.1. vedomost; bordereau de salaire maosh vedomosti2. ro‘yxat; bordereau d'envoi ilova qog‘ozi. -
4 horaire
I adj. soatga oid, soatbay; un salaire horaire soatbay ish haqi; un fuseau horaire soat mintaqasiII nm. jadval, dars jadvali; les horaires de train temir yo‘ l poyezdlari jadvali. -
5 médiocre
adj.1. o‘rtacha, uncha katta, ko‘p emas, mo‘ tadil, o‘rta-miyona, oddiy; salaire médiocre o‘rta-miyona oylik2. o‘rtacha, o‘rta-miyona; chakana, oddiy, bo‘sh; esprit médiocre o‘rta-miyona aql; élève médiocre en français fransuz tilidan bo‘sh o‘quvchi. -
6 mensuel
-elleI adj. oylik, oyda bir bo‘ladigan, har oygi; oyda bir to‘lanadigan; revue mensuelle oylik, oyda bir chiqadigan jurnal; salaire mensuel oylik ish haqiII n. oylikchi, oylik maosh oluvchi. -
7 misère
nm.1. litt. baxtsizlik, bechoralik, g‘ariblik, faqirlik, nochorlik; la misère des temps g‘ariblik davrlari; quelle misère! qanday baxtsizlik! intj. misère! qurib ketsin!2. ofat, falokat, musibat, alam, qayg‘u, g‘am, tashvish, baxtsizlik; compassion aux misères d'autrui birovlarning g‘amtashvishlariga hamdardlik; petites misères arzimas tashvishlar; faire des misères à qqn. birovning joniga, jig‘iga tegmoq3. kambag‘allik, yo‘qchilik, faqirlik, qashshoqlik, muhtojlik, bechoralik, nochorlik; être, tomber dans la misère faqir bo‘lmoq, faqirlikka tushmoq; misère noire o‘ ta qashshoqlik; loc. crier, pleurer misère nochorlikdan fig‘oni falakka chiqmoq; salaire de misère faqirona maosh4. arzimagan, arzimas, ahamiyatsiz narsa; ils se sont fâchés pour une misère ular arzimagan narsa uchun achchiqlashib qolishdi. -
8 modeste
adj.1. sodda, oddiy, kamtar, sipo, odmi; mise, tenue modeste kamtarona ust-bosh, kiyim; il est d'une origine très modeste u azaldan juda kamtar2. oz, arzimas, o‘rta-miyona; salaire très modeste juda arzimas oylik3. kamtar, sodda, oddiy, sipo; un homme simple et modeste sodda va kamtar odam; vous êtes trop modeste siz o‘ta kamtarsiz; air, mine modeste sipo ko‘rinish, yuz. -
9 modique
adj. oz, kam, kichik, arzimas, o‘rta-miyona (pulga nisbatan); un salaire modique o‘rta-miyona oylik; pour la modique somme de 10 euros arzimagan qandaydir o‘n evro uchun. -
10 réel
-elleI adj.1. haqiqatdan mavjud, bor bo‘ lgan, real; personnage réel real personaj; un fait réel et incontestable bor va rad qilib bo‘lmaydigan fakt; des avantages bien réels ko‘zga yaqqol tashlanib turgan ustunliklar2. haqiqiy, chin, chinakam; la valeur, la signification réelle haqiqiy mohiyati, mazmuni; salaire réel haqiqiy oylik; éprouver un réel plaisir haqiqiy rohat his qilmoqII nm. reallik, voqelik, bor narsa, mavjud fakt; le réel et l'imaginaire haqiqatdan bor va xayoliy narsa. -
11 référence
nf.1. ma'lumot; tayanish, dalil keltirish; faire référence à un auteur muallif haqida ma'lumot keltirmoq; ouvrage de référence ma'lumot beradigan narsa, spravochnik2. dalil, dastak, havola; références au bas des pages varaqning ostidagi havolalar; loc. par référence nisbatan, haqida; indemnité calculé par référence au salaire oylika nisbatan belgilangan haq3. pl. tavsiya, tavsiyanoma; références exigées talab qilingan tavsiyanoma. -
12 retenir
I vt.1. ushlab, tutib qolmoq; on lui retient dix pour cent de son salaire uning ish haqidan o‘n foyiz ushlab qolishadi2. band qilmoq, tutib turmoq; retenir une chambre dans un hôtel mehmonxonada bir xonani band qilmoq3. eslab qolmoq, esda saqlamoq; retenez bien ce que je vais dire men hozir sizga aytadigan narsani yaxshilab eslab qoling4. e'tiborga olmoq; nous regrettons de ne pouvoir retenir votre proposition sizning taklifingizni e' tiborga ololmaganimizdan afsusdamiz5. math. eslab qolmoq, yodda saqlamoq; je pose 4 et je retiens 3 men to‘rtni yozaman va uchni yodda saqlayman6. tutib, ushlab qolmoq; il m'a retenu plus d'une heure u meni bir soatdan ortiqroq tutib qoldi; retenir qqn. à dîner biror kishini kechki ovqatga ushlab qolmoq; je ne vous retiens pas, vous pouvez partir men sizni tutib turganim yo‘q, siz ketaversangiz bo‘ladi; retenir qqn. prisonnier kimnidir qamoqda tutmoq7. e' tiborni tortmoq, o‘ziga qaratmoq; votre offre a retenu toute notre attention sizning taklifingiz bizning e' tiborimizni tortdi8. tutib, ushlab turmoq; la corde qui retenait le chargement s'est rompue yukni tutib turgan arqon uzilib ketdi9. tutib, o‘ tkazmay, to‘sib turmoq; une écluse retient l'eau shluz suvni to‘sib turibdi10. to‘xtatib turmoq, tiymoq, ichiga yutmoq; retenir son souffle nafasini to‘xtatib turmoq; retenir un cri, une insulte qichqirib, so‘kib yuborishdan o‘zini tiymoq; retenir sa langue tilini tiymoq11. ushlab, tutib qolmoq; retenir qqn. par le bras biror kishini qo‘lidan ushlab qolmoq; retenir un cheval otning jilovini tortmoq12. retenir de biror narsa qilishdan ushlab, tutib, qaytarib qolmoq; retenir qqn. de faire une bêtise biror kishini ahmoqona ish qilishdan tutib qolmoq; retenez-moi ou je fais un malheur! meni ushlang yoki men bir falokat ish qilib qo‘yaman!13. ushlab turmoq, tutib turmoq; ushlab qolmoq, tutib qolmoq; je ne sais pas ce qui me retiens de te flanquer une gifle! senga bir tarsaki tortib yuborishdan meni nima tutib turibdi, bilmadimII se retenir vpr.1. (à) biror narsaga yopishib olmoq, biror narsani ushlab olmoq2. o‘zini tutib turmoq, o‘zini qo‘lga olmoq; elle se retenait pour ne pas pleurer yig‘lab yubormaslik uchun u o‘zini tutib turar edi. -
13 revendiquer
vt.1. talab qilmoq; revendiquer sa part d'héritage merosdan o‘z ulushini talab qilmoq; les syndicats revendiquent une augmentation de salaire kasabachilar oylikning oshirilishini talab qilishmoqda2. o‘z bo‘yniga, o‘z zimmasiga olmoq; revendiquer une responsabilité javobgarlikni o‘z bo‘yniga olmoq; une organisation terroriste revendique cet attentat bu suyiqastni bir terroristik tashkilot o‘z zimmasiga olyapti3. da'vo, talab qilmoq; parti qui revendique de nombreux militants ko‘p faollari borligini da'vo qilayotgan partiya. -
14 ridiculement
adv. kulgili, bema'ni, beo‘xshov, kulgili darajada; être ridiculement accoutré beo‘xshov yasangan bo‘ lmoq; salaire ridiculement bas kulgili darajada past maosh. -
15 rien
I pron. idéf1. hech narsa, hech nima; il fut incapable de rien dire u hech narsa deyishga qodir bo‘lmadi; a-t-on jamais rien vu de pareil hech qachon bunday narsa ko‘rilganmi?2. hech nima, hech narsa; je n'ai rien vu men hech narsa ko‘rmadim; je n'y comprends rien bu yerda men hech narsa tushunmayman; il n'y a rien à craindre qo‘rqadigan narsa yo‘q; il ne comprend rien de rien u hech baloni tushunmaydi cela ne fait rien hechqisi yo‘q, hech narsa qilmaydi; ça ne sert à rien buning hojati, foydasi yo‘q; ils ne s'entendent sur rien ular hech narsaga kelishisha olmayapti; rien que faqatgina, -dan boshqa; je n'ai rien que mon salaire mening maoshdan boshqa hech narsam yo‘q; il n'y a de plus facile bundan ko‘ra osonroq narsa yo‘q; je n'ai rien trouvé qui vaille la peine men biror arziguday narsa topmadim; il n'y a rien que tu puisses faire sen qilguday narsa yo‘q; n'avoir rien de biror xususiyatga ega bo‘lmaslik; cela n'a rien d'impossible bu ilojsiz narsa emas, buning iloji bor; rien ne motive son absence uning yo‘qligini hech narsa oqlay olmaydi; n'être rien hech narsa, kim bo‘lmaslik; n'être rien en comparaison de qqn. u uning oldida hech kim emas; elle n'est rien pour moi u mening uchun hech kim emas; ce n'est rien bu hech narsa emas; ce n'est pas rien bu arzimas narsa emas; il n'en est rien bu umuman to‘g‘ri emas; litt. rien moins (que) hech, sira, mutlaqo, aslo, butunlay …emas; ce n'est rien moins que sûr bu mutlaqo aniq emas; loc.adv. en rien hech narsadan; sans gêner en rien son action o‘zining xatti-harakatida hech narsadan uyalmay; ne … en rien hech qanday, umuman; cela ne nous touche en rien buning bizga hech qanday daxli yo‘q4. hech narsa; à quoi penses-tu? – à rien nima haqida o‘ylayapsan? – hech narsa haqida; rien d'étonnant si l'affaire a raté, que l'affaire ait raté agar ish yurishmagan bo‘lsa, buning hech qanday hayratlanarli joyi yo‘q; rien à faire iloji yo‘q; rien à faire pour faire démarrer ce moteur bu matorni yurgizib yuborishning iloji yo‘q; je vous remercie – de rien men sizdan minnatdorman – arzimaydi; ce que nous faisons ou rien, c'est la même chose biz qilsak ham, qilmasak ham bari bir; rien de plus, rien de moins ko‘p ham emas, oz ham emas (aynan); c'est mieux que rien bu yo‘qdan ko‘ra harna; c'est moins que rien bu umuman hech narsa emas; en moins de rien hash-pash deguncha; rien que faqat, faqatgina; c'est à moi, rien qu'à moi bu faqat menga, faqatgina menga qarashli5. narsa yoki miqdorning umuman yo‘qligi; se réduire à rien yo‘qqacha yetib bormoq; pour rien arzimagan, yo‘q narsa uchun; se déranger pour rien yo‘q narsa uchun bezovta bo‘lmoq; ce n'est pas pour rien que besabab emaski; je l'ai eu pour rien men buni tekinga oldim; c'est pour rien bu arzimagan pulga; de rien, de rien du tout arzimas; c'est deux, trois fois rien arzimas narsa; loc. comme si de rien n'était go‘yoki hech narsa bo‘lmagandayII nm.1. arzimas narsa; un rien l'amuse arzimas narsa uni xursand qiladi; au plur. perdre son temps à des riens arzimagan narsalarga o‘z vaqtini yo‘qotmoq; il se fait de la bile pour un rien u arzimagan narsaga achchiqlanyapti; fam. comme un rien hech gap emasday, osongina; il saute 1,50 m. comme un rien u bir yarim metrdan osongina sakraydi2. un rien de ozgina; en reprenez-vous? – un rien bundan ichasizmi? – ozgina; en un rien de temps ko‘z ochib yumguncha; un rien loc.adv. ozgina, salgina; c'est un rien trop grand bu salgina kattaroq3. n.inv. un, une rien du tout bir pulga qimmat odam; ce sont des rien du tout bular bir pulga qimmat odamlar -
16 S.M.I.C.
nm.inv.abrév. salaire minimum interprofessionnel de croissance eng kam ish haqi; être payé au S.M.I.C. eng kam ish haqi olmoq. -
17 supplément
nm.1. qo‘shimcha, yordamchi, ilova; un supplément de salaire versé sous forme de prime mukofot sifatida berilgan ish haqiga qo‘shimcha; le supplément d'un dictionnaire lug‘atga ilova2. ustama, qo‘shimcha pul; pour prendre ce train vous devez payer un supplément bu poyezdga o‘ tirish uchun ustama to‘lashingiz kerak; en supplément qo‘shimcha; vin en supplément qo‘shimchali vino. -
18 symbolique
adj. simvollar, ramzlar orqali ifodalangan, simvolik, ramziy; un salaire symbolique ramziy maosh.
См. также в других словарях:
SALAIRE — Sous des appellations et des formes différentes, le salaire se présente comme la contrepartie de la prestation de travail dont le versement constitue l’obligation principale de l’employeur. La notion de salaire a un contenu très relatif, variant… … Encyclopédie Universelle
salaire — SALAIRE. s. m. Recompense, payement pour travail, ou pour service. Recevoir le salaire de son travail. payer le salaire à un artisan. il luy faut tant pour ses salaires & vacations. toute peine requiert salaire. il ne faut point retenir le… … Dictionnaire de l'Académie française
salaire — Salaire, Salarium, Merces. Doubles salaires, Duplices mercedes. Payer le salaire, Soluere mercedem. Le salaire qu on donne pour un estalon qui a sailli une jument, Equimentum. Servir aucun sans salaire, Seruire gratis alicui … Thresor de la langue françoyse
Salaire — (franz., spr. ßalǟr ), s. Salär … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Salaire — Salaire, s. Salär … Kleines Konversations-Lexikon
Salaire — Un salaire est une somme d argent versée à un employé ou à un salarié en contrepartie de la fourniture d un travail[1]. Le montant du salaire versé dépend du contrat de travail, des augmentations de salaires et de la règlementation (Code du… … Wikipédia en Français
salaire — (sa lê r ) s. m. 1° Payement pour travail ou pour service. Les ouvriers ont demandé une augmentation de salaires. • Elle [la cigogne] retira l os [du gosier du loup], puis pour un si bon tour Elle demanda son salaire, LA FONT. Fabl. III, 9.… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
SALAIRE — n. m. Rétribution pour un travail. Recevoir le salaire de son travail. Payer son salaire à un artisan. Un faible, un modique salaire. Un salaire élevé. Un juste salaire. Il signifie aussi Récompense d’un service. Toute peine mérite salaire. Est… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
SALAIRE — s. m. Payement, récompense pour travail ou pour service. Recevoir le salaire de son travail. Payer le salaire à un artisan. Il lui faut tant pour ses salaires et vacations. Toute peine mérite salaire. Un faible, un modique, un chétif salaire. Il… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
salaire — nm., paie : saléro / e nm. (Aix, Albanais.001, Villards Thônes), paye nf. (001). A1) appointements, salaire fixe (tant par jour ou par mois ), traitement : trètamê nm. (001), fikso <fixe> (001). A2) salaire en nature de l ouvrier qui fait… … Dictionnaire Français-Savoyard
Salaire brut — Salaire Voir « salaire » sur le Wiktionnaire … Wikipédia en Français