Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(récit

  • 1 récit

    nm. hikoya, qissa; il nous a fait le récit de ses aventures u bizga boshidan o‘ tganlarini hikoya qilib berdi; un récit véridique des faits voqealarning haqiqiy qissasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > récit

  • 2 arracher

    I vt.
    1. uzmoq, yulmoq, sug‘urmoq, yulib, uzib, sug‘urib, qazib, kovlab olmoq; arracher des pommes de terre kartoshka kovlamoq; arracher un enfant des bras de sa mère bolani onasi qo‘lidan yulib olmoq
    2. fig. majbur qilmoq, ko‘ndirmoq, unatmoq; arracher une augmentation ish haqining oshirilishiga erishmoq
    3. fig. chiqarmoq; ce récit lui arracha des larmes bu hikoya uning ko‘zlaridan yosh chiqarib yubordi
    4. sport. siltamasdan ko‘ tarmoq
    II s'arracher vpr.
    1. (de, à) afsus bilan uzoqlashmoq, ketmoq; kuch bilan chiqib ketmoq
    2. s'arracher qqn. darrov ilib ketmoq, darrov olmoq; il est si intelligent que tout le monde se l'arrache u shunday aqlliki, uni hamma o‘ziga chaqirib olyapti; s'arracher les cheveux tushkunlika tushmoq, sochlarini yulmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arracher

  • 3 assaisonner

    vt.
    1. ovqatga ziravor, dorivor solmoq, ovqatga xushxo‘r qiladigan narsa qo‘shmoq (qatiq, murch, tuz, qalampir va shu kabilar); assaisonner la salade salatga ziravor solmoq
    2. fig. qo‘shmoq, bezamoq, boyitmoq; assaisonner un récit de bons mots hikoyaga qochiriq gaplar qo‘shmoq, hikoyani qochiriq gaplar bilan boyitmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > assaisonner

  • 4 élaguer

    vt.
    1. shox-shabbalarni kesmoq, butamoq
    2. fig. chiqarib, o‘chirib tashlamoq, tushirib qoldirmoq, qisqartirmoq; élaguer un récit hikoyani qisqartmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > élaguer

  • 5 éloigné

    -ée
    adj.
    1. yiroq, olis, uzoq; uzoqdagi, olisdagi; sa maison n'est pas très éloignée de la gare uning uyi vokzaldan uncha uzoq emas; un parent éloigné uzoq qarindosh
    2. qadimgi, burungi, ko‘p yil o‘tgan; ilgarigi, eski vaqtlardagi; uzoq (vaqtga nisbatan); en ces temps éloignés o‘sha qadim zamonlarda, burungi vaqtlarda; dans un avenir éloigné uzoq kelajakdagi istiqbol
    3. fig. biror narsa qilishni ko‘ngliga yoki xayoliga keltirmagan yoki keltirmaydigan, yaqinlashmagan, kelishmagan; to‘g‘ridanto‘ g‘ri aloqasi bo‘lmagan; o‘xshamagan, o‘xshash emas; boshqacha; uzoq; ce récit est très éloigné de la vérité bu hikoya haqiqatdan juda uzoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éloigné

  • 6 enjoliver

    vt.
    1. bezamoq, bezatmoq, yasatmoq; husn bermoq, husnini ochmoq; go‘zallashtirmoq, ziynatlamoq, yarashmoq
    2. jilo bermoq; chaque fois il enjolive son récit d'un nouveau détail har gal u hikoyasiga yangi detallar bilan jilo beradi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enjoliver

  • 7 entrecouper

    I vt.
    1. bo‘lmoq, bo‘lib qo‘ymoq, kesmoq; entrecouper son récit de commentaire hikoyasini izohlar bilan bo‘lib turmoq
    2. ikkiga bo‘lmoq, o‘rtasidan kesib bo‘lmoq
    II s'entrecouper vpr. bir-birining gapini bo‘lib qo‘ymoq; bo‘linib qolmoq, to‘xtab, uzilib qolmoq (gap, ovoz kabi lar).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > entrecouper

  • 8 je

    pron.pers. men; je lui donne men unga beryapman; il emploie le je dans son récit u o‘z nomidan hikoya qilmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > je

  • 9 languissant

    -ante
    adj.
    1. litt. ou plais. mehrli, sog‘inchli, intizor, xumor, nozli, oshiqona; un regard languissant xumor qarashlar
    2. bo‘shashgan, sust, bemador, ma'nosiz, lanj, bemaza; un récit ennuyeux et languissant zerikarli va lanj hikoya.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > languissant

  • 10 légendaire

    adj. afsonaviy; personnages légendaires mashhur shaxslar
    2. aql bovar qilmaydigan, misli ko‘rilmagan, tillarda doston bo‘lib qolgan, hayratomuz, afsonaviy; l'atmosphère légendaire d'un récit hikoyaning hayratomuzligi; un acteur devenu légendaire tillarda doston bo‘lgan aktyor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > légendaire

  • 11 linéaire

    adj.
    1. chiziqli; mesure linéaire uzunlik o‘ lchovi; perspective linéaire chiziqli perspektiva; dessin linéaire texnik chizma
    2. sayoz, mazmunan siyqa, yuzaki; un récit très linéaire, un peu ennuyeux juda sayoz, biroz zerikarli hikoya.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > linéaire

  • 12 méandre

    nm.
    1. burilish, qayrilish, burilgan joy; les méandres d'un petit cours d'eau jilg‘aning burilish joylari; méandre d'une route yo‘lning ilangbilang joyi
    2. méandres de la pensée, d'un récit fikirlash, hikoya usullari, yo‘llari; les méandres de la politique, de la diplomatie siyosiy, diplomatik hiylalar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > méandre

  • 13 offrir

    I vt.
    1. sovg‘a, tortiq qilmoq, hadya qilmoq; je lui ai offert des fleurs pour sa fête men uning tug‘ ilgan kuniga gul sovg‘a qildim
    2. taklif qilmoq, ixtiyoriga topshirmoq; offrir ses services o‘z xizmatini taklif qilmoq
    3. imkon bermoq, taklif qilmoq; on ne lui a pas offert l'occasion de se racheter unga pul to‘lab qutulish imkonini berishmadi
    4. ekvivalent sifatida taklif qilmoq, evaziga bermoq; je vous offre cent francs, pas un sou de plus evaziga sizga yuz frank beraman, bir tiyin ham ortiq emas
    5. ega bo‘lmoq, ifodalamoq, kasb etmoq; son visage n'offrait rien d'accueillant uning yuzi hech qanday samimiylikni ifodalamas edi
    6. aqlga havola qilmoq; les aventures dont ce livre nous offre le récit bu kitob hikoyasini havola qilayotgan sarguzashtlar
    II s'offrir vpr. o‘ziga taqdim qilmoq, o‘ziga olmoq; o‘zini taklif qilmoq; je voudrais pouvoir m'offrir des vacances men o‘zimga ta'til qilib olishni xohlar edim; elles se sont offert des fleurs ular bir birlariga gul taqdim qilishdi; il s'offrit comme guide u o‘zini yo‘l boshlovchi sifatida taklif qildi; une vue superbe s'offrait à nos yeux bir ajoyib manzara ko‘z oldimizda namoyon bo‘lib turardi; s'offrir aux coups o‘zini zarbaga tutib bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > offrir

  • 14 passionné

    -ée
    adj.
    1. ehtirosli, ishqiboz, o‘ta berilgan; un amoureux passioné oshiqi beqaror; n. c'est un passionné bu bir ishqiboz; passionné de, pour qattiq, g‘oyat darajada berilgan, juda yaxshi ko‘radigan, mukkasidan ketgan, ishqiboz; n. c'est un passionné de moto bu mototsikl ishqibozi
    2. le récit passionné d'une aventure sarguzashtning jo‘shqin hikoyasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passionné

  • 15 poursuivre

    I vt.
    1. yetib olish uchun orqasidan bormoq
    1. quvmoq, quvlamoq, ta'qib qilmoq; la police poursuivait les terroristes politsiya terroristlarni quvlab kelardi; poursuivre les fugitifs qochqinlarni ta'qib qilmoq
    2. quvib qisib bormoq, quvib yurmoq; il est poursuivi par ses créanciers qarz berganlar uni quvib yurishibdi
    3. sevgilisining orqasidan yugirib yurmoq (unga erishish uchun); loc. il la poursuit de ses assiduités u uning ko‘nglini olish uchun orqasidan yugirib yuribdi
    4. poursuivre qqn. de tinchlik bermaslik, quvlab yurmoq; elle le poursuivait de sa colère uning g‘azabi unga tinchlik bermas edi
    5. azoblamoq, qiynamoq; tinchitmaslik, orom bermaslik; ces images lugubres me poursuivirent longtemps bu g‘amgin ko‘rinishlar menga uzoq vaqt orom bermadi
    6. ayblamoq, sudga bermoq; je vous poursuivrai devant les tribunaux! men sizni sudga beraman!
    7. ketidan quvmoq, quyarda-qo‘ymay talab qilmoq; poursuivre un intérêt particulier o‘z manfaatini ketidan quvmoq, o‘z manfaatini o‘ylamoq
    8. davom ettirmoq; poursuivre son voyage, son chemin sayohatini, yo‘lini davom ettirmoq; il poursuit ses études u o‘qishlarini davom ettiryapti; poursuivre un récit hikoyani davom ettirmoq; poursuivez, cela m'intéresse! davom eting, bu meni qiziqtiradi!
    II se poursuivre vpr. davom etmoq; la réunion se poursuivit jusqu'à l'aube majlis tonggacha davom etdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poursuivre

  • 16 relever

    I vt.
    1. ko‘tarmoq, o‘rnidan turgizmoq, turgizmoq; turishga yordamlashmoq, tiklamoq; un passant relève l'enfant qui est tombé sur le trottoir yo‘lovchi tratuarda yiqilib tushgan bolani turgizib qo‘ydi; le maçon a relevé le mur qui s'effondrait g‘isht teruvchi qulab tushgan devorni tikladi
    2. tiklamoq, ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; il nous faut relever le pays, l'économie mamlakatni, iqtisodni yuksaltirishimiz kerak; relever le moral de qqn. birovning kayfiyatini, ruhini ko‘ tarmoq
    3. yig‘moq, yig‘ib olmoq; professeur qui relève les cahiers daftarlarni yig‘ib olayotgan o‘qituvchi; loc. relever le défi chaqiriqni qabul qilmoq
    4. ko‘ tarmoq; relever la tête boshini ko‘tarmoq; relever son col, ses jupes yoqasini, ko‘ylagini ko‘tarmoq; manches relevées shimarilgan yenglar; virage relevé bir tomoni ko‘ tarilgan burilish
    5. ko‘ tarmoq, oshirmoq, yuqoriroq darajaga yetkazmoq; relever le niveau de vie, les salaires hayot darajasini ko‘ tarmoq, ish haqini oshirmoq; plaisanterie, film d'un niveau pas très relevé saviyasi past hazil, film
    6. litt. yuksaklarga ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; cet exploit le relève à ses propres yeux bu jasorat uni o‘z ko‘zi oldida yuksaltiradi
    7. mazasini, ta'mini oshirmoq; maza, ta'm bermoq; relever une sauce sousni achchiq qilmoq; un plat relevé ziravorlar qo‘shilgan ovqat
    8. litt. qochirim, piching, bo‘rttirish bilan boyitmoq; relever un récit de (par des) détails piquants hikoyani pichingli tafsilotlar bilan boyitmoq
    9. qayd qilmoq, belgilamoq; relever des erreurs, des fautes dans un texte matnda xato va kamchiliklarni qayd qilmoq
    10. e' tibor bermoq, javob qaytarmoq; cette accusation ne mérite pas d'être relevée bu ayblash javob qaytarishga ham arzimaydi; je n'ai pas voulu relever l'allusion men shamaga e' tibor ham berishni xohlamadim
    11. yozib, belgilab, ko‘chirib olmoq; relever une adresse, une recette de cuisine adresni, ovqat retseptini yozib, ko‘chirib olmoq; relever un compteur hisoblagichdagi sonlarni ko‘chirib, yozib olmoq
    12. almashtirmoq; relever une sentinelle soqchini almashtirmoq
    13. relever qqn. de bo‘shatmoq, o‘zgartirmoq, o‘rniga boshqasini qo‘ymoq, almashtirmoq; relever qqn. de ses fonctions biror kishini o‘z vazifasidan bo‘shatmoq
    II vi.
    1. (de) tuzalmoq, turmoq, oyoqqa turmoq; relever de maladie kasaldan turmoq
    2. qaram, tobe bo‘lmoq, birovning izmida bo‘lmoq; les seigneurs relevaient directement du roi hukmdorlar to‘g‘ridan-to‘g‘ri qirolga qaram edilar
    3. bog‘liq bo‘lmoq; une affaire qui relève du tribunal correctionnel jinoyat sudiga bog‘liq ish
    4. sohasiga taalluqli bo‘lmoq; cette théorie relève de la pure fantaisie bu sof fantaziya sohasiga taalluqli
    III se relever vpr.
    1. turmoq, o‘rnidan turmoq; aider qqn. à se relever biror kishiga o‘rnidan turishga yordam bermoq
    2. fig. oyoqqa turmoq, tiklanmoq, qaddini rostlamoq; pays qui se relève tiklanayotgan davlat; je ne m'en relèverai jamais men endi hech qachon tiklana olmasam kerak
    3. yuqoriga ko‘tarilmoq, ko‘tarilmoq; les coins de sa bouche se relèvent lablarining burchaklari yuqoriga ko‘tarildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relever

  • 17 remuer

    I vt.
    1. qimirlatmoq, o‘rnidan qo‘zg‘atmoq; objet lourd à remuer o‘rnidan qo‘zg‘atgani og‘ir narsa; remuer les lèvres lablarini qimirlatmoq; le chien remuait la queue it dumini likillatardi; loc. ne pas remuer le petit doigt qo‘l qovishtirib o‘tirmoq
    2. ag‘darmoq, aralashtirmoq, kovlamoq, kovlashtirmoq, siltamoq; remuer la terre yerni ag‘darmoq; remuer la pâte xamir qormoq; remuer la salade salatni aralashtirmoq; loc. remuer ciel et terre pour obtenir qqch. biror narsaga erishish uchun hamma yoqni ostinustin qilib yubormoq
    3. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq, to‘lqinlantirmoq, iztirobga solmoq; le récit de ses malheurs nous a profondement remués uning musibatlarining hikoyasi bizni chuqur to‘lqinlantirdi; elle était toute remuée u butunlay hayajonda edi
    II vi.
    1. qimirlamoq, holatini o‘zgartirmoq
    2. qimirlab qolmoq, harakatga kelmoq; les syndicats commencent à remuer kasabachilar qimirlab qolishdi
    III se remuer vpr. qimirlamoq, harakat qilmoq; avoir de la peine à se remuer qimirlagani qiynalmoq; se remuer pour faire aboutir un projet biror rejani oxiriga yetkazish uchun harakat qilmoq; fam. allons, remue-toi! bo‘l, qimirla!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remuer

  • 18 reproduire

    I vt.
    1. xuddi o‘ziday, asliday qaytarmoq, aks ettirmoq, tasvirlamoq, qanday bo‘lsa shunday aytib bermoq; un récit qui reproduit la réalité haqiqatni aks ettiruvchi hikoya; ce porteait ne reproduit pas l'impression que fait l'origine bu portret aslidagi taassurotni aks ettirmaydi
    2. qayta bosib chiqarmoq, qaytadan ko‘chirib yozmoq, qayta nashr qilmoq, ko‘paytirmoq; reproduire un dessin, un texte à des milliers d'exemplaires rasmni, matnni minglab nusxada ko‘paytirmoq
    3. xuddi o‘ziday takrorlamoq, bermoq; les objets qui reproduisent un modèle asl nusxani xuddi o‘ziday takrorlovchi narsalar
    II se reproduire vpr.
    1. urchimoq, bolalamoq, ko‘paymoq; les insectes se reproduisent très rapidement hasharotlar juda tez ko‘payadi
    2. qayta bo‘lmoq, qaytarilmoq; veillez à ce que cala ne se reproduise plus ehtiyot bo‘lingki, bu narsa boshqa qaytarilmasin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reproduire

  • 19 retour

    nm.
    1. qaytish, qaytib ketish; il faut songer au retour qaytib ketish haqida o‘ylash kerak; sans esprit de retour qaytib ketishni xayoliga ham keltirmay; être sur le chemin de retour qaytish harakatida bo‘lmoq; l'aller et le retour borish-kelish; prendre un (billet d') aller et retour borishkelishga bilet olmoq
    2. qaytib kelish, qaytish; depuis son retour, le ne l'ai plus vu u qaytib kelgandan buyon, men uni boshqa ko‘rmadim; loc. à mon retour mening qaytib kelishimda; au retour de qaytib kelganda, qaytganda; je vous verai à mon retour de vacances men sizga ta' tildan qaytganimda uchrayman; à son retour du service militaire harbiy xizmatdan qaytganda; être de retour qaytib kelgan bo‘lmoq; quand il fut de retour chez lui u uyiga qaytib kelganda; retour de (biror joydan) qaytgandan so‘ng; retour d'Amérique, j'ai changé de situation Amerikadan qaytgandan so‘ng, men sharoitni o‘zgartirdim; par retour (du courrier) shu zahotgi pochta orqali; répondre par retour du courrier xatga shu zahotiyoq javob bermoq
    3. qaytish, orqaga harakat; retour offensif qayta hujum; retour offensif du froid sovuq havoning qaytishi
    4. qaytib ketish, tepib yuborish; retour de manivelle ruchkaning qaytib ketishi, mashinaning tepib yuborishi; match retour qayta uchrashuv (sport komandalari haqida); effet, action, choc en retour qayta ta'sir, aks-sado, qaytish
    5. qaytarish, egasiga qaytarib jo‘natib yuborish; retour à l'envoyeur jo‘natuvchiga qaytarib yuborish; retour à oldingi, avvalgi holatiga qaytish; le retour au calme tinchlanish; retour aux sources manbalarga qaytish; être sur le retour (de l'âge) yoshi o‘tib borayotgan bo‘lmoq; retour d'âge klimakteriy yoshi; retour en arrière chekinish; faire un retour en arrière dans un récit hikoyada chekinish qilish; retour sur soi-même o‘ tgan hayotini sarhisob qilish; loc. par un juste retour des chose adolat yuzasidan
    6. qaytish, qaytib kelish, qayta o‘rnatilish; qaytalanish, davomiylik; le retour de la belle saison go‘zal faslning qaytishi; le retour de la paix tinchlikning o‘rnatilishi; retour régulier, périodique davriy, takrorlanib turadigan; loc. l'éternel retour des évenements, des choses voqiylik, narsalarning abadiyligi; faire retour à qaytarilish; ces biens doivent faire retour à la communauté bu boyliklar uyushmaga qaytarilishi kerak; loc.adv. en retour evaziga, o‘rniga; je lui ai rendu de nombreux services, en retour il m'a promis de m'aider men unga ko‘p xizmatlar qildim, u buning evaziga menga yordam berishni va'da qildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retour

  • 20 romanesque

    adj.
    1. romantik, xayolparast; une passion romanesque romantik ehtiros; une personne romanesque xayolparast shaxs
    2. litt. romantizmga oid; romantizm; le récit romanesque romantizmga oid hikoya.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > romanesque

См. также в других словарях:

  • RÉCIT — Depuis les années 1960, les études du récit se sont orientées suivant deux directions principales. Dans le domaine littéraire, on a tenté de définir des catégories générales du récit saisies dans des textes particuliers: À la recherche du temps… …   Encyclopédie Universelle

  • Recit — Récit Définition Les différents narratologues donnent habituellement deux définitions complémentaires du récit, l’une formelle et l’autre pragmatique, ces deux aspects recouvrant partiellement ce que Herman (2002) désigne avec les termes… …   Wikipédia en Français

  • recit — Recit. s. m. v. Relation, narration d une chose qui s est passée. Recit exact, naif, fidelle, ennuyeux. un long recit. le recit d un fait. faites nous le recit de cette avanture, le recit de ce qui s est passé. il fait un recit agreablement. On… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • récit — [rā sē′] n. pl. récits [rāsē′] 〚Fr〛 Literature a narrative, or story, esp. that part in which the events are recounted as distinguished from the parts containing commentary, description, dialogue, etc. * * * ▪ literature French:“narrative” or… …   Universalium

  • Récit —   [re si; französisch, zu lateinisch recitare »laut vortragen«] das, (s)/ s, Abkürzung R, seit dem 17. Jahrhundert in Frankreich Bezeichnung für den instrumental begleiteten Sologesang, seit Ende des 17. Jahrhunderts auch für solistisch… …   Universal-Lexikon

  • recit — Recit, Narratio, Expositio, Recitatio. Sans faire recit du demeurant, Vt alia obliuiscar …   Thresor de la langue françoyse

  • Recit — (franz., spr. Resit), Erzählung, im Drama, namentlich am Ende desselben, wenn Handlungen, welche nicht auf der Bühne zur Darstellung gebracht werden, wie Schlachten, Morde u. dgl., die aber mit der Entwickelung des Stückes in nothwendigem… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Récit — (franz., spr. ßī), Bericht …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • récit — rétrécit étrécit …   Dictionnaire des rimes

  • récit — [rā sē′] n. pl. récits [rāsē′] [Fr] Literature a narrative, or story, esp. that part in which the events are recounted as distinguished from the parts containing commentary, description, dialogue, etc …   English World dictionary

  • Récit — Définition Les différents narratologues donnent habituellement deux définitions complémentaires du récit, l’une formelle et l’autre pragmatique, ces deux aspects recouvrant partiellement ce que Herman (2002) désigne avec les termes narrativehood… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»