-
1 peau
nf.1. teri; relatif à la peau teriga oid; enlever, détacher la peau d'un animal hayvonning terisini shilmoq2. odam terisi; peau claire, foncée, noire oq, bug‘doy rang, qora teri; peau mate qorachadan kelgan teri; peau bronzée quyoshda qoraygan teri; une coupure de la peau terining kesik joyi; loc.fam. n'avoir que la peau et les os suyagu, terisidan boshqa narsasi bo‘lmaslik, terisi borib suyagiga yopishgan bo‘lmoq; se faire crever la peau o‘zini o‘ldirtirmoq3. péj. vieille peau shaftoliqoqi, turshak (ayol kishiga nisbatan)4. teri, charm, ko‘n; ouvriers des cuirs et peaux qayish va charm ishchilari; traiter les peaux teriga ishlov bermoq; peau de chamois zamsh; fam. une peau d'âne diplom; une peau de vache, peau d'hareng terisi qalin, yovuz odam5. po‘st, po‘stloq; enlever la peau d'un fruit mevaning po‘stini archmoq; la peau du lait sutning beti (ustki qaymog‘i); loc.fam. peau de balle hech nima, hech narsa, yo‘q narsa. -
2 peau-rouge
n.vx. qizil tanli, indeys. -
3 adhérent
-enteI adj. yopishqoq; matière adhérente à la peau teriga yopishqoq materialII nm. a'zo (biror gruppa, tashkilot, jamiyatga mansub yoki qarashli shaxs); carte d'adhérent a'zolik bileti. -
4 adoucir
vt.1. biroz shirin qilmoq; qand qo‘shmoq2. jilo bermoq, silliqlamoq; adoucir le métal metallga jilo bermoq, metallni silliqlamoq3. yumshatmoq, mayinlashtirmoq; adoucir la peau terini yumshatmoq4. fig. yengillashtirmoq, ozaytirmoq, yumshatmoq; adoucir un mal og‘riqni qoldirmoq; adoucir la condamnation jazoni yengillashtirmoq. -
5 culotte
nf.1. kalta shim; culotte bouffante shalvar, cholvor; culotte de peau zamshdan tikilgan harbiy shim; fam. keksa askar, jangchi; porter la culotte oilada boshchilik, xo‘jayinlik qilmoq2. ishtoncha, kalta ishton, trusik. -
6 huileux
-euseadj. yog‘li, moyli, yog‘i, moyi bor; une peau huileuse yog‘li teri. -
7 laisser
I vt.1. qo‘yib bermoq, imkon bermoq, yo‘l qo‘ymoq2. ruxsat bermoq, ijozat bermoq, imkon bermoq, yo‘l qo‘ymoq; laisser partir qqn. biror kishining ketishiga yo‘l qo‘ymoq; laisser faire qqn. biror kishiga biror narsa qilishga imkon bermoq, unga harakat qilishga imkon bermoq; laisser voir son trouble o‘zining hayajonini ko‘rsatib qo‘ymoq3. biror narsani, kishini biror holatda tutib turmoq, qoldirmoq; laisser tranquille, laisser en paix o‘z holiga, tinch qo‘ymoq; cela me laisse indifférent mening bu bilan ishim yo‘q4. qo‘ymoq, shug‘ullanmaslik; laissez donc cela buni qo‘ysangizchi; to‘ldiruvchisiz; laissez, c'est moi qui paie qo‘ying, men to‘layman5. qoldirmoq, bermoq, imkon bermoq, yo‘l bermoq, qo‘yib bermoq; laisser les enfants à leur mère bolalarni onalariga qoldirmoq; laissez-lui le temps d'agir unga o‘ylab ko‘rishga vaqt bering6. bartaraf qilmaslik, qoldirmoq, o‘tkazib yubormoq7. ajratmoq, qoldirmoq, olmaslik8. laisser à qoldirmoq, olib qo‘ymoq, band qilib qo‘ymoq; laissez-nous de la place bizga joy olib qo‘ying.9. qoldirmoq, tashlab ketmoq; ajrashmoq; elle a laissé son mari u erini tashlab ketdi10. qoldirmoq, yo‘qotmoq; y laisser sa (la) peau u yerda pand yemoq; liquide qui laisse un dépôt cho‘kindi qoldiradigan suyuqlik; cet accident lui a laissé une cicatrice bu falokat unda chandig‘ qoldirdi; document qui ne doit pas laisser de trace iz qoldirishi kerak bo‘lmagan hujjat11. bermoq, sotmoq; je vous laisse ce tapis pour mille francs, à mille francs men sizga bu gilamni ming frankka beraman12. meros qoldirmoq; laisser une maison à ses enfants bolalariga uyni meros qodirmoq13. litt. qo‘ymaslik, tashlamaslik, tark etmaslik, yig‘ishtirmaslik; barham bermaslik, to‘xtatmaslik; malgré leurs disputes, elles ne laissent pas d'être amies tortishuvlariga qaramay ular do‘stliklarini tark etishmas ediII se laisser vpr. imkon bermoq; elle s'est laissée tomber u yiqildi, qulab tushdi; elle s'est laissé injurier u o‘zini haqoratlatib qo‘ydi; se laisser mener par le bout du nez o‘zini burnidan yetalattirib qo‘ymoq; se laisser faire qildirib qo‘ymoq, qilishga imkon bermoq, qarshilik qilmaslik; fam. un vin qui se laisse boire, un film qui se laisse voir yaxshi ko‘rib ichiladigan, ichishli vino, ko‘rishga arziydigan film. -
8 mal
-maleadj. yomon, yaramas, mash'um, kasofat, noxush; bon an, mal an o‘rtacha; yil yilga to‘g‘ri kelmaydi; pas mal yomon emas.adv. yomon, yaxshi emas, beodob; ça commence mal bu yomon boshlandi; ça va aujourd'hui? mal, très mal bugun ishlar qalay? yomon, juda yomon; ça tombe mal bu bemavrid bo‘ldi; se trouver, se sentir mal o‘zini behuzur sezmoq, behuzur bo‘lmoq, o‘zini yomon his qilmoq; être mal portant kasal bo‘lmoq, sog‘lig‘i yomon bo‘lmoq; être mal dans sa peau o‘zini noqulay his etmoq; traiter mal qqn. biron kishiga yomon muomala qilmoq; être mal à l'aise o‘zini noqulay sezmoq; mal à propos o‘rinsiz, noo‘rin; pas mal yomon emas, ancha; il a pas mal voyagé u ancha sayohat qilgan; tant bien que mal naridan-beri; de mal en pis battarroq.-mauxnm.1. yomonlik, yovuzlik, balo, ofat, musibat, kulfat, mushkul ahvol, talafot, zarar, ziyon; faire du mal à qqn. biror kishini dilini, jonini og‘ritmoq2. dard, azob, azob-uqubat, og‘riq, behuzurlik; mal insupportable, intolérable chidab bo‘lmas og‘riq3. kasallik; prendre mal, du mal kasal bo‘lib qolmoq, shamollab qolmoq4. g‘am, tashvish, azob, xafagarchilik; le mal du pays vatan sog‘inchi; être en mal de qiyin, mushkul ahvolda bo‘lmoq (biror narsaning yetishmasligidan)5. qiyinchilik, azob; avoir du mal à faire qqch. biror narsa qilishga qiynalmoq; on n'a rien sans mal jondan kechmasang, janona qayda, toqqa chiqmasang, do‘lona qayda6. yomonlik, illat, ayb, kamchilik, qusur; prendre, tourner en mal qqch. yomonlikka yo‘ymoq; dire, penser du mal de qqn. biron kishini yomonlamoq, g‘ iybat qilmoq, yomon fikrda bo‘lmoq7. relig. gunoh. -
9 marquer
I vt.1. belgilamoq, belgi qo‘ymoq; marquer la peau de tatouages teriga tatuirovka qilmoq; visage marqué de cicatrices chandiq bosgan yuz; marquer les points, au cours d'une partie o‘yinda ochkolar yutmoq; loc. marquer le coup nishonlamoq, e' tibor bermoq; marquer un coup raqibdan ustun kelmoq, ustunlikka erishmoq; sport. marquer un but to‘p kiritmoq2. o‘lchamoq; belgilamoq, chegaralamoq, chegarani biror narsa bilan belgilamoq; marquer une limite chegarani belgilamoq3. ko‘rsatmoq (asbob); le thermomètre marquait dix degrés au-dessous de zéro termometr o‘n daraja sovuqni ko‘rsatar edi4. fig. nazorat qilmoq, kuzatmoq, ta'qib qilmoq; sport. marquer un joueur o‘yinchini ushlamoq (himoyada)5. dona-dona, alohida-alohida ajratib gapirmoq; ta'kidlamoq6. guvohlik bermoq, ko‘rsatmoq, hurmat bildirmoq, ifodalamoq, izhor qilmoq; marquer de l'intérêt à qqn. birovga qiziqish bildirmoq; marquer de la rancune à qqn. birovga nisbatan kek saqlamoq7. bildirmoq, ifodalamoq, ko‘rsatmoq, dalolat bermoq (narsa)8. belgilamoq, ifodalamoq; les artistes qui ont marqué cette époque bu asrni belgilovchi san'atkorlar; une enfance marquée par la guerre urush chuqur iz qoldirgan yoshlikII vi.1. muhim, ahamiyatli bo‘lmoq; katta ahvmiyatga ega bo‘lmoq, e' tiborga loyiq, molik bo‘lmoq; événement qui marque muhim voqea; les personnalités qui ont marqué pendant cette période shu davrning e'tiborga molik shaxslari2. fam. marquer mal yomon taassurot qoldirmoq3. iz, belgi qoldirmoq; coup qui marque iz qoldiradigan zarba. -
10 mat
adj.inv.nm. mot (shahmat); le roi est mat shoh mot bo‘ldi; être mat mot bo‘lmoq.-mateadj.1. jilosiz, yaltiramaydigan, nursiz, xira; peinture mate yaltiramaydigan rasm2. xira; verre mat xira oyna; peau mate qoramtir teri4. bo‘g‘iq (ovoz); bruit, son mat bo‘g‘iq shovqin, tovush. -
11 moite
adj. nam, ho‘l; peau moite de sueur terdan nam tortgan teri; atmosphère, chaleur moite nam muhit, issiq. -
12 noircir
I vi. qoraymoq, qora rangga kirmoq; sa peau noircit facilement au soleil uning terisi quyoshda osongina qorayadiII vt.1. qoraytirmoq, qoraga bo‘yamoq; la fumée a noirci les murs tutun devorlarni qoraytirdi; fam. noircir du papier qog‘ozni qoraytirmoq (yozmoq)2. litt. qoralamoq, qoraga bo‘yamoq (birovni). -
13 os
nm.pl.1. suyak, so‘ngak, ustuxon; avoir les os saillants suyaklari chiqqan, oriq bo‘lmoq; loc. il n'a que la peau sur les os eti borib suyagiga yopishgan; c'est un sac d'os, un paquet d'os qoq suyak, quruq suyak; se rompre les os qattiq yiqilmoq; loc. en chair et en os shaxsan o‘zlari; il ne fera pas de vieux os u uzoqqa bormaydi (u uzoq yashamaydi); ne pas faire de vieux os quelque part biror joyda uzoq qolmaslik; être mouillé, trempé jusqu'aux os suyak-suyagigacha, ich-ichigacha ivib ketgan bo‘lmoq; loc.fam. l'avoir dans l'os laqillatilgan, tunalgan bo‘lmoq; os à moelle ilikli suyak; loc.fam. tomber sur un os, il y a un os! qiyinchilikka duch kelmoq; ishkali chiqdi!2. pl. xok3. suyak, dandon; couteaux à manche en os dandon sopli pichoqlar. -
14 ours
nm.inv.1. ayiq; ours brun, d'Europe et d'Asie qo‘ng‘ir ayiq, Yevropa va Osiyo ayig‘i; ours polaire, ours blanc oq ayiq2. loc. vendre la peau de l'ours tug‘ilmagan bolaga beshik; tourner comme un ours en cage jahl bilan borib kelib turmoq, huddi qafasdagi hayvonday3. ayiq (o‘yinchoq); il dort encore avec son ours u hali ham ayiqchasi bilan uxlaydi4. odamovi, yovvoyi; c'est un vieil ours bu eskitdan odamovi odam; adj. il devient de plus en plus ours u ancha odamovi bo‘lib boryapti. -
15 pêche
nf.1. shaftoli (mevasi); loc. peau, teint de pêche qirmizi va mayin teri, rang2. loc.fam. avoir la pêche tayyor, yaxshi tayyorlangan his qilmoq, o‘zini formada his qilmoq, o‘zini bardam, baquvvat his qilmoq (biror ishharakat qilishga)3. fam. musht, tepki, shapaloq; il va te flanquer une pêche hozir u senga bir shapaloq tushiradi.nf.1. baliq ovi, baliq tutish2. ov, o‘lja (suvdan tutilgan narsa; baliq, turli dengiz ne'matlari); rapporter une belle pêche yaxshi ov, o‘lja keltirmoq. -
16 personnage
nm.1. zot, shaxs, kishi; c'est un personnage influent bu nufuzli shaxs; un personnage connu taniqli shaxs, kishi2. rol (pyesada); le personnage principal de la pièce, du film pyesaning, filmning bosh roli, qahramoni; fam. se mettre, entrer dans la peau de son personnage o‘z qahramoni roliga kirib ketmoq3. shaxs, odam, nusxa; un drôle de personnage qiziq odam; il n'est pas naturel, il joue un personnage u samimiy emas, u rol o‘ynayapti4. personaj, shaxs, qahramon (badiiy asarda); les personnages d'un tableau rasmdagi personajlar; un personnage de légende, de roman afsona, roman qahramoni. -
17 pigmentation
nf. pigmentatsiya (tirik organizm to‘qimalarida pigment hosil bo‘lishi); la pigmentation de la peau teri pigmentatsiyasi. -
18 pigmenté
-éeadj. pigmentlangan, bo‘yalgan; peau foncée, fortement pigmentée qoramtir, kuchli pigmentlangan teri. -
19 piquer
I vt.1. sanchmoq, suqmoq, tiqmoq, uchli narsani biror narsaga sanchmoq; piquer la peau, le doigt de qqn. birovning terisiga, qo‘liga sanchmoq; il m'a piqué le doigt avec une épingle mening qo‘limga to‘g‘nog‘ich sanchib oldi; loc. piquer des deux (éperons) otini choptirib ketmoq, ot qo‘ymoq2. ukol qilmoq; fam. emlamoq, chekmoq; on l'a piqué contre la variole uni chechakka qarshi emlashdi3. chaqmoq (hasharotlar, ilon); un scorpion l'a piqué uni chayon chaqib oldi; il a été piqué, il s'est fait piquer par une guêpe uni chumak ari chaqib oldi4. sanchib, ilib olmoq; piquer sa viande avec sa fourchette go‘shtni sanchqi bilan sanchib olmoq5. biror narsani osib, ilib, mixlab, yopishtirib qo‘ymoq6. uch tomoni bilan sanchib, suqib qo‘ymoq, qadamoq, taqmoq; piquer une fleur dans sa boutonnière petlitsasiga gul taqmoq; fig. piquer une tête o‘zini tashlamoq, boshi bilan sho‘ng‘imoq7. bahiyalab tikmoq, mashinada bostirib tikmoq; bâtir une robe avant de la piquer mashinada bostirib tikishdan oldin ko‘ylakni ko‘klab olmoq; un couvre-lit piqué sirmali o‘ringa yopiladigan choyshab8. ilma-teshik qilib yubormoq, tashlamoq; loc.fam. ce n'est pas piqué des hannetons ou des vers bu juda pishiq, puxta, mustahkam; cho‘tir, dog‘ tushgan, bosgan; un visage piqué de taches de rousseur sepkil bosgan yuz; glace, miroir piqué dog‘ bosgan oyna, ko‘zgu9. achitmoq, achishtirmoq, lovullatmoq; la fumée piquait les yeux, lui piquait les yeux tutun ko‘zni achishtirar edi, uning ko‘zini achishtirar edi; ça me pique bu meni lovullatyapti; fam. de l'eau qui pique gazli suv10. qo‘zg‘amoq, qo‘zg‘atmoq, keltirmoq, uyg‘otmoq, qichitmoq; son attitude a piqué ma curiosité uning munosabati menda qiziqish uyg‘otdi; loc. piquer qqn. au vif qaltis, nozik joyidan ushlamoq; qattiq tegmoq, botmoq; cette remarque, cette critique m'a piqué au vif bu tanbeh, bu tanqid menga qattiq botdi11. fig. tutib olmoq, ushlab olmoq, qo‘lga tushirmoq; urib, ilib, o‘g‘irlab ketmoq; on lui a piqué son portefeuille uning karmonini ilib ketishdiII vi. yiqilmoq, sanchilib tushmoq, sho‘ng‘imoq; un avion qui pique sanchilib tushayotgan samolyot; il piqua du nez u yuzi bilan yiqildi; botmoq, sho‘ng‘imoq; le navire piquait de l'avant kema old tomoni bilan sho‘ng‘ir ediIII se piquer vpr.1. sanchib, suqib olmoq (o‘ziga); elle s'est piquée en cousant u tiqayotib o‘ziga sanchib oldi; o‘ziga o‘zi ukol qilmoq; il se pique, il est morphinomane u o‘ziga o‘zi ukol qiladi, u morfiyga o‘rgangan bangi2. ilma-teshik bo‘lmoq; dog‘ bilan qoplanmoq; fig. vin qui se pique achiyotgan vino3. (de) da'vo qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq, maqtanib yurmoq; elle se pique de poésie, d'être poète u shoirlikni davo qiladi.vt.1. fam. to‘satdan, kutilmaganda biror ishga kirishmoq, biror ish qilishga tushmoq; piquer un cent mètres kutilmaganda oyog‘ini qo‘liga olib yugirmoq; piquer un roupillon uyquni urmoq; piquer un fard qizarib ketmoq; piquer une crise xurujga uchramoq. -
20 plein
-pleineadj.1. to‘la, to‘liq, liq to‘la, limmo-lim; plein à ras bords limmo-lim, qirg‘og‘igacha to‘la; loc. une valise pleine à craquer yorilib ketguday qilib to‘ldirilgan jamadon; parler la bouche pleine og‘zi to‘la gapirmoq; avoir l'estomac plein qorni to‘q bo‘lmoq; plein comme une barrique to‘yib ichgan; fam. un gros plein de soupe meshqorin odam; un plein panier de légumes bir savat sabzavot; loc. saisir qqch. à pleines mains biror narsani mahkam ushlamoq; sentir à plein nez burunni yorib yubormoq2. bo‘g‘oz (hayvon haqida)3. liq to‘la; les autobus sont pleins avtobuslar liq to‘la4. to‘lgan, to‘lib-toshgan, cheksiz; plein de berilib ketmoq, boshi bilan sho‘ng‘ib ketmoq; plein de soi-même o‘ziga bino qo‘ymoq5. fam. boy-badavlat, farovon6. semiz, to‘ladan kelgan, lo‘ppi, baqaloq; des joues pleines kulcha yuz7. to‘ la-to‘kis, mukammal, to‘lgan; la pleine lune to‘lin oy; reliure pleine peau to‘la teridan qilingan muqova; un jour plein to‘la bir kun; travailler à plein temps, à temps plein to‘la stavkada ishlamoq8. to‘la, to‘liq, batamom; plein succès to‘la yutuq; donner pleine satisfaction ko‘ngliga to‘la taskin bermoq; loc.adv. à plein, en plein borligicha, astoydil, baralla, to‘la; en plein(e) ayni, avji, naq, rosa; vivre en plein air tashqarida yashamoq; en pleine mer ochiq dengizda; se réveiller en pleine nuit yarim tunda uyg‘onmoq; visez en plein milieu naq o‘rtasini mo‘ljallang; fam.loc.adv. en plein sur, en plein dans ayni, naq, xuddi o‘ziga; en plein dans le mille naq mo‘ljalga urmoq; la pleine mer ochiq dengiz; le plein air ochiq havo; plein de to‘lib toshgan, g‘ij-g‘ij, to‘la; un pré plein de fleurs yaylov to‘la gul; des yeux pleins de larmes jiqqa yosh to‘la ko‘zlar; les rues sont pleines de monde ko‘chalar odamlarga to‘la; fam. tout plein de juda ham, benihoyat, g‘oyat.nm.1. to‘lalik, to‘liqlik; mukammallik, to‘la-to‘kislik; la lune était dans son plein oy to‘lin, to‘lgan edi2. avjida bo‘lmoq, ayni pallasida bo‘lmoq3. faire le plein de to‘ldirmoq, to‘lg‘izmoq, to‘latmoq; faire le plein (d'essence) (benzinga) to‘latmoq4. to‘lalik (joyga nisbatan); les pleins et les vides to‘la va bo‘sh joylar5. yo‘g‘on yozuv.I prép. to‘la, to‘ liq, liq, ko‘p; loc. en avoir plein la bouche biror kimsa yoki biror narsa og‘zidan tushmaslik; fam. en avoir plein les bottes yuraverib oyog‘i uzulib tushay demoq; en avoir plein le dos yelkasining yag‘iri chiqib ketmoq; en mettre plein les yeux, la vue à qqn. birovning ko‘zini qamashtirmoq; fam. usti to‘la, hamma joyi to‘la; loc.adv.fam. plein de juda ko‘p, tumonot, liq, to‘la; il y avait plein de monde tumonat odam bor ediII adv.fam. tout plein chunonam, g‘oyat, o‘lgiday; c'est mignon tout plein bu g‘oyat yoqimtoy.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
peau — peau … Dictionnaire des rimes
PEAU — La peau est un tissu de revêtement qui enveloppe le corps et le maintient, tout en le protégeant contre les agressions extérieures; mais c’est aussi un véritable organe, possédant des fonctions sensorielles (toucher) et mettant en œuvre de… … Encyclopédie Universelle
peau — PEAU. s. m. La partie exterieure de l animal, qui enveloppe & couvre toutes les autres parties. La peau de l homme. avoir la peau dure, la peau espaisse, la peau tendre, la peau delicate, deliée, la peau noire, la peau blanche, la peau belle, la… … Dictionnaire de l'Académie française
peau — Peau, Cutis, Pellis, Exuuiae. Peaux de bestes sauvages, Ferarum spolia. Peau de bouc ou de chevre à mettre du vin, ou de l huyle, Vter vtris. Peau de parchemin, Membrana. Petite peau de parchemin, Membranula. La peau qui couvre les yeux dessoubs… … Thresor de la langue françoyse
Peau de… — ● Peau de… terme d injure : Peau de vache … Encyclopédie Universelle
peau — «poh», noun. 1. French. skin. 2. any one of various fabrics resembling skin: »Gelaperm acetate gives brilliant iridescence to this peau, makes its color last longer (New Yorker) … Useful english dictionary
peau — (pô ; au pluriel, l x se lie : des pô z assouplies) s. f. 1° Membrane dense, épaisse, qui enveloppe et couvre extérieurement toutes les parties du corps de l homme, des animaux vertébrés et d un assez grand nombre d animaux sans vertèbres. Les… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
PEAU — s. f. Membrane qui enveloppe et couvre extérieurement toutes les parties du corps de l homme et des animaux. La peau de l homme. Avoir la peau dure, épaisse, tendre, déliée, noire, bise, blanche, belle, vilaine, ridée, sèche, rude, douce, fine,… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
PEAU — n. f. Membrane qui enveloppe et couvre extérieurement le corps de l’homme et des animaux. Avoir la peau dure, épaisse, tendre, noire, brune, blanche, ridée, sèche, rude, douce, fine, unie, huileuse, couperosée. Ce coup n’a fait qu’effleurer la… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
Peau — Pour les articles homophones, voir PO, Pot et Pau (homonymie). Photo rapprochée de la peau humaine La peau est un organe composé de pl … Wikipédia en Français
peau — nf. ; épiderme, tissu peau cutané // épidermique ; peau (de tambour) : PÉ (Albanais.001b.PPA., Annecy.003b.TER., Argentières, Balme Si., Bernex, Biot, Boëge, Évian, Giettaz, Marignier, Meillerie, Menthonnex Cle., Montagny Bozel, Morzine, Notre… … Dictionnaire Français-Savoyard