-
1 obtenir
I vt.1. ega bo‘lmoq, erishmoq, qo‘lga kiritmoq; il a obtenu une augmentation u amalining oshishiga erishdi; obtenir qqch. à, pour qqn. biror kishi uchun biron narsani olishga erishmoq2. erishmoq, muvaffaq bo‘lmoq, qozonmoqII s'obtenir vpr. cette autorisation ne s'obtient pas facilement bu ruxsatnoma osonlik bilan qo‘lga kiritilmaydi. -
2 action
nf.1. xatti-harakat; ish; muomala, qiliq; une bonne action yaxshi xatti-harakat; une action d'éclat jasorat; mardlik; vos actions sont irréfléchies siz tutgan ish o‘ylanmagan (noto‘g‘ri)2. ta'sir, ta'sir etish, ko‘rsatish; l'action des vents sur le climat shamolning ob-havoga ta'siri3. harakat, faoliyat, ish; kurash; il est temps de passer à l'action harakat qilish vaqti yetdi, amalga oshirish payti keldi; l'action clandestine yashirin ish, faoliyat; l'action culturelle madaniy-oqartuv ishlari; l'action revendicative talablarni qondirish uchun kurash; l'action ouvrière ishchilar harakati; programme d'action harakat dasturi4. voqea, hodisa (adabiy asarlarda); l'action de cette pièce se passe en France bu pyesadagi voqealar Fransiyada bo‘lib o‘tadi5. parda (dramatik asarlarda)6. mil. jang operatsiyasi, jang; une action offensive hujum harakati, hujum; une action défensive mudofaa7. dr. da'vo; ish; obtenir une action en révision da'vo qilib ishni qayta ko‘rishga erishmoq.nf.fin. aksiya, pay puli barobariga beriladigan va aksiyadorlar jamiyati ishida qatnashish, uning daromadidan hissa olish huquqini beradigan qimmatbaho qog‘oz; acheter des actions aksiyalar sotib olish; société par actions aksiyadorlik, hissadorlik jamiyati. -
3 agrément
nm. rozi bo‘lish, rozilik, ma'qullash; donner son agrément à qqch. biror narsaga rozilik bermoq; demander l'agrément pour uchun roziligini so‘ramoq; obtenir l'agrément de qqn. birovning roziligini olmoq.nm.1. mamnun bo‘lish, xursandchilik, o‘yin-kulgi, huzurhalovat; se donner de l'agrément o‘zini-o‘zi xursand qilish2. joziba, sehr, yoqimlilik, jozibalilik, dilbarlik, istarasi issiqlik; l'agrément d'une maison de campagne dala hovlining sehri, jozibasi. -
4 appréciable
adj.1. sezilarli, ko‘rinib, bilinib, sezilib turgan, bilinadigan, ko‘zga tashlanadigan; la différence n'est pas appréciable à l'oeil nu farq oddiy ko‘zga sezilmaydi; obtenir des résultats appréciables sezilarli natijalarga erishmoq2. muhim, ahamiyatli; foydali; il y a eu des changements appréciables muhim o‘zgarishlar sodir bo‘ldi. -
5 assentiment
nm. rozilik, ma'qullash; donner son assentiment à qqch. biror narsaga o‘z roziligini bermoq, biror narsani ma'qullamoq; obtenir l'assentiment de qqn. birovning roziligini olmoq. -
6 avancement
nm.1. oldinga siljitish; rivojlantirish; l'avancement des travaux ishning yurishib ketishi2. martabasi oshish, yuqori ko‘tarilish; obtenir de l'avancement xizmatda, mansabda yuqori ko‘ tarilish. -
7 clientèle
nf.1. klientlar, mijozlar to‘dasi; avoir une grosse clientèle katta mijozlar to‘dasiga ega bo‘lmoq2. tarafdor, davomchi, izdosh, muxlis; une clientèle électorale saylov muxlisi, tarafdori3. mijozlik; il voudrait obtenir la clientèle de cette riche famille u bu oilaning doimiy mijozligini xohlardi. -
8 comédie
nf.1. komediya (kulgili sahna asari); comédie lyrique musiqiy, musiqali komediya2. teatr nomi; la Comédie-Française Komedi-Fransez3. sahna, parda, ko‘rinish, tomosha; faire toute une comédie à qqn. tomosha ko‘rsatmoq; pour obtenir une autorisation, c'est tout une comédie ruxsat olish bu butun bir sahna (voqea, tarix). -
9 délai
nm.1. kechiktirish, keyinga surish, cho‘zish, kechikish, orqaga sudrash, imillash; sans délai darrov, darhol, o‘sha onda, tez, kechiktirmay; obtenir un délai muhlat olmoq2. muhlat, muddat, fursat, davr, vaqt; délai prescrit maxfiy muddat; délai franc sof fursat; délai de faveur imtiyozli muddat; délai d'assignation sudga chaqiriq vaqti; délai de résidence yashash muddati; tenir les délais chidamoq, vaqtida tayyorlamoq; avant le délai vaqtidan ilgari, oldin; dans un délai de trois semaines uch soatlik fursatda; à bref délai qisqa muddatda, tezda. -
10 dispense
nf. ozod qilish, bo‘shatish, yengillik, imtiyoz; obtenir une dispense d'âge yoshiga qarab imtiyoz olmoq. -
11 effet
nm.1. natija, oqibat; yakun, samara; l'effet naturel tabiiy natija; un effet surprenant hayratga soladigan natija; un effet inattendu kutilmagan oqibat; un effet immense katta, yuksak natija; obtenir des effets remarquables ahamiyatga ega bo‘lgan natijalarga erishmoq; Il n'y a pas d'effet sans cause sababsiz oqibat bo‘lmaydi; sans effet natijasiz, samarasiz; en effet haqiqatdan, darvoqi, darhaqiqat, chinakkam, voqean, albatta; à l'effet de maqsadida, niyatida, uchun; à cet effet buning uchun, bu maqsadda2. ta'sir; naf, foyda; l'effet d'un médicament dorining ta'siri, nafi, foydasi; faire, avoir son effet ta'sir ko‘rsatmoq; l'effet d'une force ta'sir kuchi; l'effets de radioactivité radioaktiv ta'sir; techn. un effet utile foydali ish; le médicament n'a pas eu d'effet bu dorining nafi tegmadi3. taassurot; ta'sir; effekt; bon effet yaxshi taassurot; mauvais effet yomon taassurot; un effet de lumière yorug‘lik effekti, yorug‘lik taassurotlarini tug‘diradigan manbalar (masalan sahnada); faire, produire un bon effet yaxshi taassurot qoldirmoq; faire de l'effet kuchli taassurot qoldirmoq4. sport. burab, chilpirak qilib oshirish (to‘p, shar).nm.dr.fin. qimmatbaho qog‘oz; pul bilan bog‘liq hujjat; un effet de commerce veksel (qarz hujjati, pul qarz olganlik haqidagi tilxat); chek; perevod (pochta, telefon orqali yuborilgan pul); effets publics davlatga qarashli qimmatbaho qog‘ozlar. -
12 gain
nm.1. yutuq, yutilgan narsa (pul), foyda, kirim, foyda qilish, naf, daromad; réaliser des gains énormes katta foyda olmoq; avoir, obtenir gain de cause ishni yutib chiqmoq, ustun kelmoq; le gain ne veux pas la dépense ovora bo‘lishga arzimaydi2. ish haqi, ishlab topilgan pul3. kuchaytirish, ko‘tarish (radioda)4. qazib olish, chiqarih, o‘lja, qo‘lga kiritilgan narsa. -
13 marche
nf.vx. davlatning chegara viloyati; chegara harbiy rayoni; les marches de Lorraine Lotaringiyaning harbiy chegara rayonlari.nf.1. hayvonning izi; marche du cerf bug‘uning izi2. zina, zinapoya, pog‘ona, pillapoya3. techn. pedal, tepki4. yurish, yo‘l bosish; piyoda yurish; marche athlétique sportcha yurish5. qadam, qadam tashlash, yurish; accélérer, ralentir sa marche qadamini, yurishini tezlatmoq, sekinlatmoq6. yurish, qadam tashlash, oyoq olish; marche à suivre yo‘li, uslubi; indiquez-moi la marche à suivre pour obtenir ces papiers menga bu qog‘ozga ega bo‘lish yo‘lini ko‘rsating7. yo‘l, yo‘l yurish; poursuivre sa marche yo‘ lida davom etish; c'est à une heure de marche bu bir soatli yo‘l8. yurish (tashkiliy ravishda ko‘tarilish, ommaviy harakat, namoyish); marche de protestation norozilik yurishi; loc. conduire, ouvrir la marche namoyishning boshida bormoq9. mil. marsh, poxod, harbiy safar; marche forcée tez yurish, jadal qadam tashlab yurish; en avant, marche! olg‘a qadam bos! (harbiy buyruq)10. mus. marsh (safda baravar qadam tashlab borish uchun moslab yozilgan musiqa asari); marche militaire harbiy marsh; marche funèbre motam kuyi11. en état de marche ishlashga qodir; voiture en état de marche yurib turgan avtomobil; loc.adv. en marche harakatda, yurib turgan. -
14 miséricorde
nf.1. rahm, shafqat, marhamat; demander, obtenir miséricorde rahm-shafqat so‘ramoq, rahm-shafqatga erishmoq2. intj. rahm qiling! shafqat qiling! miséricordieux, ieuse adj. rahmli, shafqatli, marhamatli, rahmdil. -
15 nomination
nf.1. tayinlash (ishga, amalga, vazifaga); nomination à un grade, à un poste supérieur amalga, yuqori mansabga tayinlash2. ish, vazifa, xizmat; il vient d'obtenir sa nomination u yaqinda xizmatga joylashdi. -
16 par
I prép.1. bo‘ylab, orqali, -dan (o‘rin); regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; il est passé par la fenêtre u deraza orqali o‘ tdi, derazadan o‘tdi; voyager par le monde, de par le monde dunyo bo‘ylab sayohat qilmoq; -ga, -da; être assis par la terre yerda o‘ tirmoq; voitures qui se heurtent par l'avant oldi bilan, orqali urilgan avtomobillar; par en bas tagi bilan, orqali; par ici, par là bu yerdan, u yerdan; loc. par-ci, par-là u yer-bu yerda; il m'agace avec ses “cher monsieur” par-ci, “cher monsieur” par-là u o‘zining u yerda ham, bu yerda ham “muhtaram janob”i bilan mening jonimga tegib ketdi2. davomida, paytida; par une belle matinée go‘zal tong paytida3. plusieurs fois par jour kuniga bir necha bor; marcher deux par deux ikkita-ikkita bo‘lib yurmoq3. tufayli, orqali, tomonidan; il a été gêné par les arbres uni daraxtlar to‘sib qolgan edi; j'ai appris la nouvelle par mes voisins men bu yangilikni qo‘shnilarim orqali bildim; l'exploitation de l'homme par l'homme insonni inson tomonidan ekspluatatsiya qilish4. obtenir qqch. par la force biror narsaga kuch orqali erishmoq; répondre par oui ou non ha yoki yo‘q orqali javob bermoq; envoyer une lettre par la poste xatni pochta orqali jo‘natmoq; elle est venu par avion u samolyotda keldi; il a fini par rire u oxiri kuldi; nettoyage par le vide changyutqich bilan uy yig‘ishtirish; loc. par exemple masalan; par conséquent shunday qilib; par suit sababli, tufayli, natijasida; oqibatida, orqasida; par ailleurs bundan tashqari; par contre ammo, lekin, biroq5. de par nomi bilan; de par le roi, de par la loi qirol, qonun nomi bilanII adv. par trop ortiqcha, juda, o‘ ta; il est par trop égoïste u o‘ ta shaxsiyatparast. -
17 passer
I vi.1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkinII vt.1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoqIII se passer vpr.1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi. -
18 permission
nf.1. ijozat, ruxsat; obtenir la permission de faire qqch. biror narsa qilishga ijozat olmoq; il est sorti sans permission u ruxsatsiz ko‘chaga chiqdi; avec votre permission sizning ijozatingiz bilan2. ruxsatnoma, ta' til (harbiylar uchun). -
19 préférence
nf.1. afzal, ma'qul ko‘rish; ortiq, yaxshi deb bilish; les préférences de chacun har birining ma'qul ko‘rishi; je n'ai pas de préférence men uchun ortiqrog‘i yo‘q, menga bari bir; accorder, donner la préférence à afzal, ma'qul ko‘rmoq; ortiq, yaxshi deb bilmoq; par ordre de préférence afzalligiga, ma'qulligiga; ortiq-kamligiga, yaxshi-yomonligiga qarab; loc.adv. de préférence ko‘pincha, asosan; je sors le matin, de préférence men ko‘chaga asosan ertalab chiqaman; loc.prép. de préférence à, par préférence à qqch. ko‘pincha, asosan2. afzallik, ma'qullik, ortiqlik, yaxshilik; avoir, obtenir la préférence sur qqch. biror kishidan ustun bo‘lmoq, biror kishi ustidan afzallikka erishmoq. -
20 relation
nf.1. munosabat, aloqa; aloqadorlik, bog‘liqlilik, taalluqlilik; relation de cause à effet sababning oqibatga munosabati; étroite relation entre les diverses parties d'un tout umumiylikning turli tomonlarini birbiriga uzviy bog‘ liqligi; en relation avec bog‘liq, bog‘langan, aloqador; ce que je dis est sans relation avec ce qui précède mening aytayotganlarimning oldingilarga hech qanday aloqadorligi yo‘q2. pl. o‘zaro munosabat, aloqa (odamlar orasida); les relations humaines insoniy aloqalar; relation d'amitié, relation amoureuses do‘stona, ishqiy munosabatlar; nouer, avoir des relations avec qqn. biror kishi bilan aloqa bog‘lamoq, aloqasi bo‘lmoq; bonnes, mauvaises relations yaxshi, yomon munosabatlar; cesser, interrompre ses relations avec qqn. biror kishi bilan aloqasini uzmoq; relations épistolaires yozma aloqalar (yozishmalar); loc. en relation aloqada, munosabatda; être, se mettre, rester en relation avec qqn. biror kishi bilan aloqada bo‘lmoq, aloqaga kirishmoq, aloqada qolmoq3. pl. tanishlar, tanish-bilishlar; obtenir un poste par relations biror mansabga tanish-bilishlar orqali erishmoq4. aloqalar, munosabatlar (xalqaro, millatlararo). tension, détente dans les relations internationales millatlararo aloqalarning taranglashuvi; relations diplomatiques diplomatik aloqalar; relations culturelles entre pays davlatlar o‘rtasidagi madaniy aloqalar5. o‘zaro bog‘ liqlik, o‘zaro aloqa; l'étude des relations des êtres vivants avec leur milieu atrof muhit bilan jonli mavjudot o‘rtasidagi o‘zaro bog‘likligini o‘rganish.nf. hikoya, bayon, ta'rif; la relation d'un voyage en Chine Xitoyga qilingan sayohatning bayoni.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
obtenir — [ ɔptənir ] v. tr. <conjug. : 22> • 1355; optenir 1283; lat. obtinere, francisé d apr. tenir 1 ♦ Parvenir à se faire accorder, à se faire donner (ce qu on veut avoir). ⇒ acquérir, arracher, 1. avoir, conquérir, fam. décrocher, enlever,… … Encyclopédie Universelle
obtenir — Obtenir. v. a. Impetrer, faire ensorte par prieres, par persuasions, par sollicitations auprés de quelqu un qu il accorde ce qu on luy demande. J ay obtenu de luy qu il demeureroit encore trois jours avec nous. on a obtenu de luy qu il se… … Dictionnaire de l'Académie française
obtenir — et impetrer ce qu on demandoit, Auferre, Consequi, Obtinere. Obtenir sa requeste, Exorare. Impetrer et obtenir par sacrifices ce qu on demandoit, Perlitare. Tant debatre qu on obtienne, Expugnare postulata, Budaeus. Pren que j obtienne cela de… … Thresor de la langue françoyse
obtenir — (ob te nir) v. a. Il se conjugue comme tenir. 1° Parvenir à se faire accorder ce qu on demande.... • Je ne vous quitte point, Seigneur, que mon amour n ait obtenu ce point, CORN. Cinna, IV, 4. • J aime mieux m exposer à perdre un bien si … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
OBTENIR — v. a. Parvenir à se faire accorder ce qu on demande. J ai obtenu de lui qu il demeurerait encore trois jours avec nous. On a obtenu de lui qu il se désisterait. J ai obtenu de le voir. Obtenir une grâce du roi. Ce criminel a obtenu sa grâce.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
OBTENIR — v. tr. Se faire accorder par tel ou tel moyen une chose que l’on désire. J’ai obtenu de lui qu’il demeurerait encore trois jours avec nous. On a obtenu de lui qu’il se désistât. J’ai obtenu de le voir. Ce criminel a obtenu sa grâce. Obtenir par… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
obtenir — vt. trî <tirer> (Albanais 001, Saxel) ; avai <avoir> (001, Villards Thônes. 028) ; obtèni (Aix), obtènyi (001) ; gânyî <gagner> (028). A1) chercher à obtenir qc. par tous les moyens : êbrèyî (Leschaux) … Dictionnaire Français-Savoyard
obtenir — óuteni obtenir ; avoir ; décrocher … Diccionari Personau e Evolutiu
obtenir — ob|te|nir Mot Agut Verb transitiu … Diccionari Català-Català
Obtenir — III гр., (avoir) P.p.: obtenu 1) Получать, добывать 2) Достигать Présent de l indicatif j obtiens tu obtiens il obtient nous obtenons vous obtenez ils obtiennent … Dictionnaire des verbes irréguliers français
obtenir tout d’une femme — Coucher avec elle, les parties, en ce cas, étant le tout. Il y a une dame de considération dans le monde qui veut faire châtier un jeune homme, pour l’avoir méprisée après avoir tout obtenu d’elle. LA POPELINIÈRE … Dictionnaire Érotique moderne