-
1 manger
vt.1. yemoq, yemoq-ichmoq, tanovul qilmoq, ovqatlanmoq, iste'mol qilmoq2. yeb qo‘ymoq, yeb yubormoq; fig. manger qqn. des yeux birovni ko‘zi bilan yeb yubormoq3. nonushta, tushlik qilmoq, kechki ovqatni yemoq; s'attabler pour manger dasturxonga, ovqatga o‘tirmoq; salle à manger yemakxona4. kemirmoq, yemoq; étoffe mangée par les mites kuya yegan, kuya tushgan mato5. manger ses mots chaynalmoq6. manger la consigne, la commission aytilgan narsani, topshiriqni esidan chiqarib qo‘ymoq7. fig. ishlatib yubormoq, sarf qilib yubormoq, yeb qo‘ymoq; manger de l'argent pulni yeb qo‘ymoq.nm. yemak ovqat, yemish. -
2 garde-manger
nm.inv.1. omborxona2. oziq-ovqat javoni. -
3 morceau
nm.1. bo‘lak, parcha, burda, kesik; un petit morceau de ficelle bir kichik bo‘lak arqon; couper, déchirer, mettre en morceaux bo‘ laklarga kesmoq, yirtmoq, bo‘ lmoq; morceau de terre bir parcha yer; un bon, un gros morceau yaxshigina, katta bo‘lak; se casser en mille morceaux ming bo‘lakka parchalanib ketmoq; un morceau de pain bir burda non; un morceau de sucre bir chaqmoq qand; fig.fam. manger un morceau bir burda yeb olmoq; fam. manger, casser, lâcher le morceau bo‘yniga olmoq, aytib qo‘ymoq2. parcha, bo‘lak; morceaux choisis saylanma3. kichik muzika asari, parcha, pyesa; un morceau de piano pianino uchun pyesa; exécuter un morceau muzika asaridan bir parcha ijro etmoq. -
4 avec
I prép.1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradiII adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi? -
5 avidité
nf. ochko‘zlik, suqlik, hirs; manger avec avidité ochko‘zlik bilan yemoq. -
6 bête
I nf.1. hayvon, jonivor, mol; bête de somme yuk tashuvchi hayvon; bête de trait ulov hayvonlari (ot, ho‘kiz va h. k.)2. zehni past, anqov; bonne bête yaxshi odam; faire la bête jinnilik qilmoq; chercher la petite bête à qqn. kimdandir ayb topishga urinmoqII adj. ahmoq, tentak; bête comme un chou, bête comme une oie, bête à manger du foin, bête comme ses pieds g‘irt ahmoq, qip-qizil ahmoq; pas si bête yomon emas. -
7 bouchée
nf.1. bir luqma ovqat; manger une bouchée ozgina, yengilgina tamaddi qilmoq; ne faire qu'une bouchée de tezda yutmoq2. mayda pecheniy; bouchée au chocolat shokoladli konfet. -
8 carte
nf.1. geografiya xaritasi2. qarta (o‘ynaydigan)3. bilet4. menyu, kartochka, talon; manger à la carte talonga ovqat yemoq5. a'zolik bileti, kartochka; carte de visite tashrif buyurishga chaqirish kartochkasi6. ochiq xat; carte postale pochta ochiq xati7. kimligini ko‘rsatuvchi hujjat, qog‘oz; carte d'identité guvohnoma (kimligini tasdiqlovchi hujjat). -
9 consigne
nf. ko‘rsatma, yol-yo‘riq, qo‘llanma; qoida, odat, tartib, intizom, buyruq, amr qilish; consignes minutieuses aniq buyruqlar, yo‘l-yo‘riqlar; consignes de piste aerodrom qoidalari; consigne du silence sukut saqlashga buyruq; manger la consigne mil.fam. ko‘rsatmani, ruxnomani, parol javobini unutmoq2. taqiq, man; lever la consigne taqiqni buzmoq, bekor qilmoq3. ozodlikdan mahrum qilish, uyga qamab qo‘yish; en consigne uyga qamab qo‘yilgan4. yuk saqlanadigan joy, xona, yukxona (temir yo‘l vokzalida); mettre sa malle à la consigne chemodanini yukxonaga topshirmoq5. garov, kafolat, dalil, garovga qo‘yish, barimta. -
10 copieusement
adv. mo‘l, mo‘l-ko‘l, serob, juda ko‘p, boy, barakali, to‘kinsochin; manger copieusement to‘yib yemoq. -
11 de
prép.I -da, -dan, -ning; II.1. ob'ekt harakati yoki jo‘nalishini ko‘rsatadi; se souvenir de qqn. kimnidir eslamoq2. izohni ifodalaydi; le mot de liberté ozodlik, erk so‘zi3. kesimning ot qismi; traiter qqn. de menteur aldoqchi deb muomala qilmoq4. infinitivdan, fe'lning noaniq formasidan oldin; c'est à nous d'y aller u yerga borish bizning navbatimiz5. ravish, sifatdosh va sifatdan oldin; cinq minutes de plus besh minut oldin, ko‘p; nous avons trois jours de libres; biz uch kun bo‘shmiz.-du, de la, desarg. partitifs1. aniq otdan oldin; boire du vin vino ichmoq2. sanab bo‘ladigan aniq otdan oldin; manger du lapin quyon go‘shti yemoq3. mavhum otdan oldin; jouer de la musique musiqa chalmoq4. sifatdan oldin. -
12 dent
nf.1. tish, qoziq tish, so‘yloq tish, dandon; dents molaires oziq, jag‘ tishlar; dents de lait sut tishlar; dents de sagesse aql tishi; dents incisives oldingi, kurak tishlar; dent aurifiée oltin qoplama, tilla tish; fausses dents yasama tishlar; grincer des dents tishlarni g‘ijirlatmoq; coup de dent piching, zaharxanda, achchiq gap, yomonlab gapirish, fisq-fasod, g‘iybat, chaynash; montrer les dents qo‘rs, qo‘pol gapirmoq, qilich yalong‘ochlamoq, jerkib bermoq; mordre à belles dents ochko‘zlik bilan yemoq, manger du bout des dents zo‘rg‘a, xohlar-xohlamay yemoq; n'avoir rien à mettre sous la dent qozonni suvga tashlamoq, yarim och holda o‘tirmoq; avoir la dent arg. och bo‘lmoq; avoir une dent contre qqn. birovda o‘chi bo‘lmoq, kek saqlamoq; être armé jusqu'aux dents tishtirnog‘ igacha qurollanmoq; ne pas desserrer les dents og‘zini ochmay, hech narsa, biron so‘z demay o‘ tidmoq; prendre le mors aux dents haddan oshmoq, bilgan noma'qulchiligini qilmoq, qizishmoq; déchirer à belles dents pok-pokiza tushirmoq, ishtaha bilan yemoq; déchirer qqn. à belles dents yomonlab gapirmoq, g‘iybat, fisq-fasod qilmoq, chaynamoq, haqoratlamoq, qattiq so‘kmoq; être sur les dents charchoqdan holsizlanmoq; qattiq charchamoq, oyoqdan qolmoq; n'avoir plus mal aux dents o‘lmoq, dunyodan o‘ tmoq, ko‘z yummoq, jon bermoq2. cho‘qqi, tog‘ cho‘qqisi, oxirgi do‘nglik. -
13 dieu
nm. xudo, tangri, olloh, parvardigor; homme de Dieu ibodat qiluvchi, dindor, ruhoniy, taqvodor, xudojo‘y odam; le bon Dieu fam. iloh, xudoyim, muqaddas in'om; manger le bon Dieu muqaddas suv bilan yuvish marosimida qatnashmoq; Dieu le veuille! Plaise à Dieu, plût à Dieu xudo bersin, xudo yarlaqasin, xudo xohlasa; Dieu sait! Xudo biladi! Dieu (en) soit loué, grâce à Dieu, Dieu merci xudoga shukur, yaxshi joyida; Dieu m'en préserve, Dieu m'en garde o‘zing saqlagin, xudo; xudo o‘z panohida asrasin, xudo ko‘rsatmasin; bon Dieu, juste Dieu voy xudoimey, tavba, astog‘ furullo! ce que femme veut, Dieu le veut xotin nimani xohlasa xudo ham shuni xohlaydi!2. jonona, nozanin, sanam, ma'buda; ko‘ngil orzusi; jurer ses grands dieux xudo nomi bilan qasam, ont ichmoq. -
14 discrétion
nf.1. o‘zini tuta bilish, vazminlik, sipolik, og‘irlik, bosiqlik, kamtarlik, oddiylik, boadablik, xushmuomalalik, xushfe'llik, jim turish, sukut saqlash, sukunat, jimjitlik, sir saqlash; je compte sur votre discrétion men kamtarligingizga umid qilaman; personnes de discrétion ishonish mumkin bo‘lgan shaxs, odam; être à la discrétion de qqn. birovga to‘liq bo‘ysunmoq; se mettre (s'en remettre) à la discrétion de qqn. umid bog‘lamoq, ishonmoq, suyanmoq, orqa qilmoq; à discrétion miriqib, to‘yib, obdon, xohlagancha, keragicha; manger à discrétion xohlagancha yemoq; se rendre à discrétion g‘olib marhamatiga o‘zini topshirmoq2. garov, bahs, garov o‘ynash, bog‘lash. -
15 dos
nm.1. orqa bel; le dos au feu o‘ t, olovga orqasi bilan o‘girilib; tourner le dos à qqn. orqasi bilan o‘girilmoq; fig. e'tiborsiz bo‘lmoq, inkor qilmoq, beparvo qaramoq; faire le gros dos orqasini yoy qilmoq (mushuk); fig. gerdaymoq, kekkaymoq, kibrlanmoq; à dos d'hommes o‘zida, orqasida; de dos orqasi bilan, orqasidan; cela fait froid dans le dos bundan orqasida titroq turadi; être sur le dos betob bo‘lib yotmoq; se mettre qqn. à dos birovni o‘ziga qarshi qilib qo‘ymoq; avoir sur le dos qaramog‘ida bo‘lmoq, turmoq; il n'a rien à se mettre sur le dos kiyishga hech nimasi yo‘q; mettre qqch. sur le dos de qqn. javobgarlikni birovga yuklamoq; tourner le dos à la mangeoire aqlsizlarcha ish qilmoq; avoir le dos au feu, le ventre à table qulay joylashib olmoq; kayfiyati yaxshi bo‘ lmoq; j'en ai plein le dos bu o‘lguday, juda jonimga tegib ketdi; se laisser tondre (manger) la laine sur le dos so‘zsiz hammasiga chidamoq, o‘zini ship-shiydam qilib olishiga yo‘l qo‘yib bermoq; il a bon dos! uning haqida nimalarni gapirishmadi! dos à dos sport. teng, hech kimniki emas; renvoyer dis à dos teng hisobni qayd etmoq2. orqasida suzmoq; dos brassé orqa bilan suzish; dos crawlé chalqanchasiga qulochkashlab suzish3. biron narsaning orqasi; le dos de la main qo‘l orqasi; dos d'âne yo‘l notekisligini ko‘rsatuvchi belgi4. teskari tomon; voir au dos teskarisiga qaramoq; à dos levé qopqog‘ i ko‘ tarilgan (royalda). -
16 du
I prép. et arg.déf. (de l', de la, de mon) le livre de mon père otamning kitobiII arg. partitif manger du fromage et boire du vin pishloq yemoq va vino ichmoq. -
17 faim
nf.1. ochlik; avoir faim och qolmoq, och bo‘lmoq; ne pas manger à sa faim to‘ymaslik; rester sur sa faim ochlikni qondira olmaslik.2. fig. astoydil istash; avoir faim de chanqoq bo‘lmoq, istamoq, xohlamoq. -
18 froid
-froideI adj.1. sovuq2. sovuqqonlik bilan, beparvo, bee' tibor, loqayd; à froid loc.adv. sovuqqina, fig. hafsalasizlik bilanII adv. sovuq; manger froid sovuqligicha yemoq; il fait froid ici bu yer sovuqIII nm.1. sovuq, qattiq sovuq, ayoz; froid de loup, froid rigoureux juda qattiq sovuq, qahraton; avoir froid sovuq yemoq, muzlamoq; prendre froid shamollab qolmoq; faire froid dans le dos qo‘rquv bosmoq; ne pas avoir froid aux yeux dadil bo‘lmoq. -
19 lance-pierres
nm.inv.pl. des lance-pierres cho‘zma; loc.fam. manger avec un lance-pierres shoshib ozgina yemoq. -
20 mezzanine
nf.1. mezonin (orkestr bilan birinchi bolaxona orasidagi kichik qavat); mezzanine d'une salle de spectacle beletaj (tomosha zallarida: parterdan yuqoridagi o‘rinlar)2. bolaxonacha; il a construit une mezzanine dans sa salle à manger u yemakxonasiga bolaxonacha qurdi.
См. также в других словарях:
manger — 1. (man jé. Le g prend un e devant a et o : mangeant, mangeons) v. a. 1° Mâcher et avaler quelque aliment. 2° Absolument, prendre des aliments. 3° Absolument, prendre ses repas. 4° Il se dit des insectes qui rongent certains objets.… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
manger — Manger, acut. Est se paistre de viande, ce qui se dit de toute beste aussi bien que de l homme, Edere, et vient du verbe Latin Manducare, par syncope des lettres d et u, et commutation du c en sa moyenne qui est g, ce que l Italien approche de… … Thresor de la langue françoyse
Manger — ist der Familienname folgender Personen: Emil von Manger (1824–1902), deutscher Architekt Heinrich Manger (* 1833–nach 1896), deutscher Bildhauer Heinrich Ludwig Manger (1728–1790), deutscher Baumeister und Pomologe Itzik Manger (1901–1969),… … Deutsch Wikipedia
manger — man ger, n. [F. mangeoire, fr. manger to eat, fr. L. manducare, fr. mandere to chew. Cf. {Mandible}, {Manducate}.] 1. A trough or open box in which fodder is placed for horses or cattle to eat. [1913 Webster] And she brought forth her firstborn… … The Collaborative International Dictionary of English
manger — (n.) early 14c., from O.Fr. mangeoire crib, manger, from mangier to eat (see MANGE (Cf. mange)) + oire, common suffix for implements and receptacles … Etymology dictionary
manger — index liaison Burton s Legal Thesaurus. William C. Burton. 2006 … Law dictionary
manger — ► NOUN ▪ a long trough from which horses or cattle feed. ORIGIN Old French mangeure, from Latin manducare chew … English terms dictionary
manger — [mān′jər] n. [ME < OFr mangeure < VL * manducatoria, feeding trough < pp. of L manducare, to eat < mandere, to chew < IE base * menth , to chew > MOUTH] a box or trough to hold fodder for horses or cattle to eat … English World dictionary
manger — 1. manger [ mɑ̃ʒe ] v. tr. <conjug. : 3> • 1080; lat. manducare « mâcher » 1 ♦ Avaler pour se nourrir (un aliment solide ou consistant) après avoir mâché. ⇒ absorber, consommer, ingérer, ingurgiter, prendre; fam. bouffer, boulotter, s… … Encyclopédie Universelle
manger — vt. , consommer ; grailler, bouffer, boulotter ; paître, brouter, (ep. des animaux) ; (en plus à Morzine) boire : bdj(y)î (Albanais 001fC, Vaulx 082 | 001eB, Ansigny 093b, Moye 094b), bdyî (001dA, 093a, 094a), mdjé (Albertville 021b VAU, Doucy… … Dictionnaire Français-Savoyard
MANGER — v. a. Mâcher et avaler quelque aliment. Manger du pain, de la viande, du fruit. Cela est bon à manger. Les chevaux mangent du foin, de l avoine. Le loup mange la brebis. Les limaçons, les chenilles mangent les fruits. Les souris, les rats mangent … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)