-
1 médecin
nm. hakim, vrach, doktor, tabib, shifokor. -
2 accoucheur
-euseI n. akusher; akusherka, doyaII adj. médecin accoucheur akusher. -
3 adresser
I vt. (qqch à qqn) yubormoq, yo‘llamoq; adresser un colis à qqn. biron kishiga posilka yubormoq, jo‘natmoq; le médecin m'a adressé à un spécialiste vrach meni mutaxassisga yubordiII s'adresser vpr. (à qqn) murojaat qilmoq; mo‘ljallanmoq, qaratilmoq. -
4 air
nm.1. havo; atmosfera; on manque d'air ici bu yerda havo yetishmayapti; j'ai besoin de prendre l'air men sayr qilishga chiqishim kerak; le médecin lui a recommandé de changer d'air vrachlar unga havo almashtirishni maslahat berdilar; air comprimé siqilgan havo; air liquide suyuq, suyultirilgan havo; vivre au grand air ochiq havoda yashamoq; dormir en plein air ochiq havoda, ochiqlikda uxlamoq; l'armée de l'air harbiy havo kuchlari2. shamol; le courant d'air yelvizak.nm. ko‘rinish, qiyofa; prendre des airs gerdaymoq, kerilmoq; avoir l'air de bo‘lib ko‘rinmoq; il a l'air d'une fille uning qiyofasi qizlarinikiga o‘xshaydi; elle a l'air sérieuse u jiddiy ko‘rinadi; il a l'air de me détester u meni yoqtirmayotgandek ko‘rinadi; n'avoir l'air de rien foydasiz, oson, hech narsa ifodalamayotganday bo‘lib ko‘rinmoq (aslida esa boshqacha bo‘lishi mumkin); c'est un travail qui n'a l'air de rien bu oson, ma'nisizdek ko‘ringan ish.nm. ariya, kuy. -
5 attestation
nf. guvohnoma, shahodatnoma; une attestation de médecin tibbiyot guvohnomasi. -
6 généraliste
I n. terapevtII adj. umumiy, ixtisoslashmagan; médecin généraliste terapevt, davolovchi vrach. -
7 herbe
nf. o‘t, maysa, ko‘kat, ko‘m-ko‘k o‘t, maysazor; des herbes médicinales, officinales dorivor, shifobaxsh o‘tlar; les mauvaises herbes zaharli o‘ t; les fines herbes ziravor, dorivor (ovqatga solinadigan); un médecin en herbe bo‘lajak tabib; couper l'herbe sous le pied de qqn.fig. kimningdir yo‘lini kesib, to‘sib o‘ tmoq, orqada qoldirmoq. -
8 homéopathe
méd.I n. gomeopatII adj. médecin homéopathe gomeopat tabib. -
9 légiste
I n. huquqshunosII adj. médecin légiste sud-tibbiyot eksperti. -
10 mieux
I adv.1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardiII adj.1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroqIII nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman. -
11 orthopédiste
I n. ortoped, ortopediya mutaxassisiII adj. médecin orthopédiste ortoped vrach. -
12 patient
-enteI adj.1. chidamli, bardoshli, sabr-toqatli; soyez patient, je reviens tout de suite sabr qiling, men hozir qaytib kelaman; un chercheur patient sabr-toqatli tadqiqotchi2. sabr-toqatli, sabr-qanoat qilinadigan; un patient labeur sabr-qanoatli ishII n. bemor, kasal; le médecin et ses patients vrach va uning kasallari. -
13 permettre
I vt.1. ruxsat bermoq, ijozat bermoq; yo‘l qo‘ymoq, imkon bermoq; si les circonstances le permettent agar sharoit bunga yo‘l qo‘ysa; permettre que ruxsat bermoq, rozi bo‘lmoq; ma mère ne permet pas que je sorte avec toi onam menga sen bilan birga ko‘chaga chiqishimga ruxsat bermaydi; permettre qqch. à qqn. biror kimsaga biror narsaga ruxsat bermoq; son médecin lui permet un peu de vin uning vrachi unga ozroq vinoga ruxsat etadi; il se croit tout permis u nima qilsam ham bo‘laveradi, deb o‘ylaydi; permettre de +inf biror narsa qilishga ijozat bermoq, yo‘l qo‘ymoq; je ne vous permets pas de me parler sur ce ton men sizga men bilan bunday ohangda gaplashishga yo‘ l qo‘ymayman2. yo‘l qo‘ymoq, imkon bermoq, ko‘tarmoq; sa santé ne lui permet aucun excès uning sog‘ligi hech qanday zo‘riqishni ko‘ tarmaydi; permettre à qqn. de +inf biror kishiga biror narsa qilishga imkon bermoq; mes moyens ne me permettent pas d'acheter une voiture mening mablag‘larim menga avtomobil sotib olishga imkon bermaydi; impers. autant qu'il est permis d'en juger ayniqsa bu haqda o‘ylab ko‘rish mumkin3. e' tiroz, norozilik kabi ma'nolarni anglatadi; permettez! vous permettez! kechirasiz, afv etasiz, sabr qiling, to‘xtab turing; permettez-moi de vous présenter m. X. ruxsat eting men sizga janob X-ni tanishtirayII se permettre vpr.1. biror narsani o‘ziga ep ko‘rmoq; se permettre quelques petites douceurs ozroq shirinliklardan tatib ko‘rishni o‘ziga joiz ko‘rmoq2. biror ish qilgisi kelib, istab qolmoq; elle s'était permis de répliquer uning birdaniga gap qistirgisi kelib qolgan edi; puis-je me permettre de vous offrir une cigarette sizga bitta sigaret taklif qilsam bo‘ladimi? -
14 persister
vi.1. qattiq turmoq, qat'iy turmoq, qattiq turib talab qilmoq, o‘zinikida turib olmoq, o‘ tkazmoq; je persiste dans mon opinion men o‘z fikrimda qat'iy turaman; je persiste à croire que tout va s'arranger men qattiq turib ishonishlaringizni talab qilamanki, hammasi joyida bo‘ladi2. davom etmoq, turib olmoq (narsa); si la fièvre persiste, consultez le médecin agar isitma tushmasa, vrachga murojaat qiling. -
15 prédestiner
vt.1. oldindan taqdirini, qismatini belgilab qo‘ymoq, peshonasiga yozib qo‘ymoq2. oldindan belgilab qo‘ymoq, oldindan aniqlab, tayinlab qo‘ymoq; rien ne le prédestinait à devenir médecin hech narsa uning vrach bo‘lishini oldindan belgilab quygani yo‘q edi. -
16 prescription
nf.dr. qonun bo‘yicha belgilangan muddat, vaqt; délai de prescription davo muddati; on ne peut plus le poursuivre, il y a prescription uni ta'qib qilib bo‘lmaydi, muddat o‘ tdi.nf. ko‘rsatma, yo‘l-yo‘riq, maslahat; les prescriptions d'un médecin vrach ko‘rsatmasi, retsept. -
17 prescrire
vt.1. buyruq, farmoyish bermoq, buyurmoq, amr qilmoq; les formes que la loi a prescrites qonun buyurgan, qonun tomonidan belgilangan amallar; le médecin a prescrit des remèdes, un traitement vrach dori, muolaja, tayinladi2. talab qilmoq, majbur qilmoq; l'honneur, les circonstances nous prescrivent de continuer notre action or-nomus, shart-sharoit bizdan faoliyatimizni davom ettirishni talab qiladi. -
18 prévenir
vt.1. ogohlantirmoq (oldindan); tu as été prévenu sen ogohlantirilgan eding; il est parti sans prévenir u ogohlantirmay ketib qoldi2. ogohlantirib, bildirib, xabardor qilib qo‘ymoq; prévenez vite le médecin! tezda vrachni xabardor qiling! on a prévenu la police politsiyani xabardor qilib qo‘yishdi3. litt. oyoqlantirmoq, qarshi qilib qo‘ymoq, gij-gijlamoq, tezlamoq, xezlamoq; des mauvaises langues vous ont prévenu contre lui chaqimchilar sizni unga qarshi qilib qo‘yishdi; son air sérieux nous prévenait en sa faveur uning jiddiy ko‘rinishi bizni unga moyil qilardi4. biror kimsa yoki narsadan oldin qilib, bajarib qo‘ymoq; oldindan qilib, bajarib qo‘ymoq; bajo keltirmoq; il essaie de prévenir tous nos désirs u bizning hamma istaklarimizni oldindan bajarib qo‘yishga harakat qilyapti5. oldini olmoq, ehtiyot chorasini ko‘rmoq, imkon bermaslik, imkon qoldirmaslik; limiter la vitesse pour prévenir les accidents falokatning oldini olish uchun tezlikni chegaralamoq; mieux vaut prévenir que guérir tuzatishdan ko‘ra oldini olgan ma'qulroq; prévenir une objection qarshilikka imkon qoldirmaslik. -
19 pronostic
nm.1. (muayyan ma'lumotlar asosida oldindan aytilgan) fikr, prognoz; quel est le pronostic du médecin? vrachning fikri qanday? -
20 quitter
I vt.1. tashlab ketmoq, qoldirib ketmoq3. ketmoq, tark etmoq (narsa); cette pensée ne le quitte pas bu o‘y, fikr uni tark etmayapti4. tashlab ketmoq, ketib qolmoq, boshqa yurtga ketib qolmoq, chiqmoq (joyga nisbatan); le médecin lui interdit de quitter la chambre vrach unga xonadan chiqishni taqiqladi5. loc. ne pas quitter des yeux ko‘z uzmay qarab turmoq, tikilib turmoq; ne quittez pas! trubkani qo‘ymang!6. yechmoq, olmoq; il ne quittait pas ses gants u qo‘lqopini yechmas edi7. tashlab ketmoq, tark etmoqII se quitter vpr. ils viennent de se quitter ular yaqinda ajralishdi.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
médecin — [ med(ə)sɛ̃ ] n. m. • 1392; medechin v. 1330; de médecine 1 ♦ Personne habilitée à exercer la médecine après obtention d un diplôme sanctionnant une période déterminée d études (en France, le doctorat en médecine). ⇒ docteur, thérapeute, fam.… … Encyclopédie Universelle
Médecin — Chirurgiens lors d une intervention Appellation(s) Docteur en médecine … Wikipédia en Français
medecin — MEDECIN. s. m. Qui fait profession d entretenir la santé & de guerir les maladies. Bon Medecin. excellent Medecin. sçavant Medecin. jeune Medecin. vieux Medecin. Medecin de la Faculté de Paris, de la Faculté de Monpellier. Medecin du Roy.… … Dictionnaire de l'Académie française
Medecin — Médecin Médecin Chirurgiens lors d une intervention Appellation(s) Docteur en médecine Secteur(s) d activité … Wikipédia en Français
Médecin — Essentiellement porté à Nice, le nom est sans doute une francisation de l italien Medicino, diminutif de Medico, Medici (= médecin, latin medicus) … Noms de famille
medecin — m. médecin. voir mètge … Diccionari Personau e Evolutiu
medecin — Medecin, Medicus. Les medecins disputent entre eux, etc. Quaeritur inter medicos cuius, etc. Le college des medecins, Medicinae medicinarum … Thresor de la langue françoyse
médecin — (mé de sin ; l n ne se lie pas : un mé de sin habile, in comme dans indigne ; au pluriel, l s se lie : des mé de sin z habiles) s. m. 1° Celui qui exerce la médecine. • On dit par vieux proverbe, que les fautes des médecins sont heureuses, d… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
MÉDECIN — n. m. Celui qui exerce la médecine. Médecin de la Faculté de Paris, de la Faculté de Montpellier. Médecin des hôpitaux. Médecin spécialiste. Médecin de quartier. Médecin consultant. Médecin d’étal civil. Médecin légiste. Médecin militaire.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
MÉDECIN — s. m. Celui qui exerce la médecine. Bon, excellent, grand, savant, jeune, vieux médecin. Médecin de la faculté de Paris, de la faculté de Montpellier. Premier médecin du roi. Appeler le médecin. Il est entre les mains des médecins. Il est… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
médecin — nm. MÈDèsSIN (Albanais.001, Annecy, Arvillard, Cohennoz, Saxel.002 | Aix, Albertville, Chambéry, Samoëns), médsin (Bellecombe Bauges, St Pierre Alb.), medzihhinh (Peisey). A1) expr., aller chez le médecin : alâ médecin u / vè le médecin mèdsin… … Dictionnaire Français-Savoyard