-
1 bois
nm.1. o‘rmon, daraxtzor; bois conifère ignabargli o‘rmon2. yog‘och; o‘tin; bois de chauffage, bois à brûler o‘ tin; bois mort sinib tushgan daraxtlar, shoxlar3. shox (kiyik haqida)4. dasta, sop, yog‘och5. mayda-chuyda, lash-lush; les bois de justice gilyotina, bosh oladigan jodi. -
2 cloche
nf.1. qo‘ng‘iroq, jom; les cloches sonnent qo‘ng‘iroqlar chalindi; sonner les cloches qo‘ng‘iroq chalmoq; n'entendre qu'un son de cloche faqat birgina fikrni eshitmoq; déménager à la cloche de bois kvartiradan pulini to‘lamasdan yashirin ketib qolmoq; sonner les cloches à qqn. yaxshigina, qattiq ta'zirini berib qo‘ymoq, koyimoq2. shisha qopqoq; cloche à melon, à fromage qovun, pishloq uchun qopqoq; cloche à plongeur g‘avvoslar qalpog‘i3. kichkina qozoncha, dekcha, qozon; se taper la cloche yaxshi ovqatlanmoq, yemoq4. qo‘ng‘ iroq shaklidagi, pastki qismi kengaygan narsa; une jupe cloche pasti kengaytirilgan, qo‘ng‘iroqsimon qilingan yubka5. fam. vieilli bosh, kalla.nf.fam.1. lallaygan, noshud, lavang, lapashang, qovishmagan, befarosat odam, so‘ tak, kalvak, beso‘naqay, beo‘xshov2. pl. daydilar, darbadarlar, miskinlar, yalangoyoqlar, gado. -
3 ronger
vt.1. g‘ajimoq, mujimoq, kemirmoq; souris qui ronge du pain nonni kemirayotgan sichqon; le chien rongeait un os it suyakni g‘ajir edi; se ronger les ongles tirnoqlarini kemirmoq; vers qui rongent le bois yog‘ochni kemirayotgan qurtlar; être rongé par, de tomonidan g‘ajilgan, kemirilgan bo‘lmoq; le chevale rongeait son frein, son mors ot sulug‘ini chaynar edi; loc. ronger son frein sabrsizlik qilmoq, depsinib turmoq2. yemirmoq, kemirmoq, sekin asta buzmoq; la rouille ronge le fer zang temirni yemiradi; cette pensée me ronge bu fikr meni kemiryapti (menga azob beryapti); le chagrin, le remord le ronge g‘am, tashvish uni azoblayapti; fam. se ronger (les sangs) ich-etini yemoq. -
4 secret
-èteadj.1. maxfiy, yashirin, sir tutiladigan; un rendez-vous secret yashirin uchrashuv; des documents secrets maxfiy hujjatlar; documents très secrets o‘ ta maxfiy hujjatlar; police secrète maxfiy politsiya; un agent secret maxfiy agent; les services secrets maxfiy xizmat2. ko‘ngilda saqlanadigan, sir tutiladigan, ko‘ngildagi, yurakdagi, ichdagi3. yashirin, berkitilgan, maxfiy; un tiroir secret yashirin g‘aladon5. litt. ichimdan top; un homme secret et silencieux ichimdan top va kamsuqum odam.nm.1. sir, maxfiy narsa, yashirin ish; confier un secret à qqn. biror kishiga biror sirni ishonib aytmoq; garder, trahir un secret biror sirni saqlamoq, oshkor qilib qo‘ymoq; je n'ai pas de secret pour toi mening sendan yashiradigan sirim yo‘q; c'est un secret bu sir; loc. c'est un secret de polichinelle hammaga ma'lum, hamma biladigan sir; un secret d'État davlat siri2. être dans le secret sirdan xabardor bo‘lmoq; un secret de fabrication ishlab chiqarishning siri; secret professionnel kasb siri3. tushunib bo‘lmaydigan, inson aqli yetmaydigan narsa; sir, siru-asror; les secrets de la nature tabiat sirlari; dans le secret de son coeur yuragining tubida4. sir, sabab, bois; kalit; trouver le secret de l'affaire ishning kalitini topmoq5. en secret yashirincha, hech kimga bildirmay; il est venu en secret u hech kimga bildirmay keldi6. mettre qqn. au secret biror kishini yolg‘iz xonaga qamab qo‘ymoq7. sir, hiyla, sekret; une serrure à secret pinhoniy, yashirin, maxfiy qulf. -
5 déménager
I vi. boshqa uyga ko‘chib o‘tmoq, ko‘chmoq; déménagez sur l'heure! marhamat qilib hoziroq yo‘qoling! jo‘nang! je me charge de le faire déménager uni siqib, haydab chiqarishni o‘z zimmamga olaman; déménager à la cloche (à la sonnette) de bois fam. uy haqini to‘lamasdan yashirin ko‘chib ketmoq; il déménage fam. u valaqlab qoladi, u aqldan ozib qoldi, u esini yeb qo‘yganII vt. yuklarini boshqa uyga tashib olmoq, olib bormoq; déménager les papiers qog‘ozlarni boshqa joyga olib, taxlab, terib qo‘ymoq. -
6 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
7 fibre
nf.1. tola; la fibre nerveuse asab tolalari; les fibres du bois yog‘och tolasi; une plante à fibres tolali o‘simlik2. techn. tola; la fibre textile, végétale to‘qimachilik, o‘simlikka oid tola3. fig. hissiyot, tuyg‘u. -
8 motif
nm.1. sabab, bois, vaj; quel est le motif de votre visite? sizning tashrifingizning boisi nima? je cherche les motifs de sa conduite men uning yurish-turishlarining sabablarini qidiryapman; un motif valable arziguli vaj; loc. vieilli pour le bon motif yaxshi niyatda (uylanish maqsadida)2. tema, mavzu (san'at asarida); travailler sur le motif mavzu ustida ishlamoq; tissu imprimé à grands motifs de fleurs katta gullar bosilgan mato. -
9 occasion
nf.1. qulay fursat, imkon, imkoniyat; hol, vaziyat, holat; occasion inespérée omad; prov. l'occasion fait le larron o‘zinga ehtiyot bo‘l, qo‘shningni o‘g‘ri tutma; loc.adv. à l'occasion kezi kelganda, imkoniyat tug‘ilganda; d'occasion tasodifiy; dans, pour les grandes occasions muhim hollarda, katta, sharafli voqea-hodisalar yuz berganda (inson hayotida)2. tasodifan, bir tasodif bilan, tasodif bo‘lib; d'occasion tutilgan, ishlatilgan, eski3. sabab, bahona, vaj, bois; loc. à l'occasion de munosabati bilan, bo‘ lgani uchun. -
10 peindre
I vt.1. bo‘yamoq; peindre un mur en bleu devorni havorang bo‘yoqqa bo‘yamoq; peindre qqch. de plusieurs couleurs biror narsani turli ranglarga bo‘yamoq; une statue en bois peint bo‘yalgan yog‘ochdan qilingan haykal; papier peint rangli qog‘oz, gulqog‘oz2. bo‘yoq bilan yozmoq; peindre un numéro sur une plaque taxtakachga bo‘yoq bilan nomer yozmoq3. chizmoq; rasm, surat solmoq; peindre des paysages manzara chizmoq; rasm, surat chizmoq; il peint et il sculpte u rasm chizadi va haykal yasaydi4. tasvirlamoq, (og‘zaki) chizmoq, ta'riflamoq, tavsiflamoq; un roman qui peint la société jamiyatni tasvirlovchi romanII se peindre vpr. namoyon bo‘lmoq, aks etmoq; la consternation se peignit sur les visages yuzlarda iztirob namoyon bo‘ldi. -
11 pile
nf.1. ko‘prik ustuni, ko‘prik tiragichi; les piles du pont ko‘prik ustunlari2. taxlam, to‘plam; une pile d'assiettes, de bois, de livres, de torchons tarelkalar, yog‘och, kitoblar, lattalar taxlami; mettre en pile taxlamoq.nf.1. batareya; la pile d'une lampe de poche cho‘ntak lampasining batareyasi2. vx. pile atomique atom reaktori.nf. tanganing orqa qismi, tersi; pile ou face o‘ngimi tersi (tortishuvli masalani hal qilishda tanga tashlash); tirer, choisir, jouer à pile ou face tanga tashlamoq; le côté pile teskarisi.nf.fam. kaltak, ta'zir, sazo; il lui a fichu une pile u uni rosa kelishtirib soldi; son équipe a reçu une de ces piles! uning komandasi rosa ta'zirini edi.adv. il s'est arrêté pile u taqqa to‘xtadi; ça tombe pile bu ayni paytida bo‘ldi; on est arrivé pile pour le train de onze heures soat o‘ndagi poyezdga ayni vaqtida kelishdi. -
12 raison
nf.1. aql, fahm, idrok, zehn, zakovat; un choix conforme à la raison oqilona tanlov; loc. l'âge de raison hayotning ongli yillari; ramener qqn. à la raison biror kishini aqlga chaqirmoq; mettre qqn. à la raison aqlini, esini kiritib qo‘ymoq; un mariage de raison hisob-kitob bilan uylanish2. es, es-hush, aqli joyidalik; perdre la raison esini yo‘qotmoq; il n'a plus toute sa raison uning es-hushi joyida emas; loc. plus que de raison ortiqcha, meyoridan ortiqcha, aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada; il a bu plus que de raison u aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada ko‘p ichibdi3. hayotga aql ko‘zi bilan, tiyran qarash; avoir raison haq bo‘lmoq; vous avez raison de dire degan gapingiz haq; donner raison à qqn. biror kishining haqligini tan olmoq, haqligiga qo‘shilmoq; je te donne raison sur ce point bu fikrda sening haqliginga qo‘shilaman4. sabab, bois; loc. par, pour la raison chunki; je ne l'ai pas vu pour la (simple) raison que je me trouvais absent men uni ko‘rganim yo‘q, chunki men yo‘q edim; pour quelle raison? nima sababdan? en raison de sababli, tufayli; se faire une raison ko‘nmoq, rozi bo‘lmoq, tan bermoq; s'il le faut, je me ferai une raison agar shu kerak bo‘lsa, men tan beraman5. asos, sabab, maqsad; avoir une raison d'espérer niyat qilishga asosi bo‘lmoq; avoir de bonnes, de fortes raisons de croire, de penser que haqida o‘ylashga katta ishonchi bo‘lmoq; ce n'est pas une raison bu sabab bo‘lolmaydi; il n'y a pas de raison sabab yo‘q; raison de plus pour que yana bir bor isbotki; loc. (sing) avec (juste) raison to‘g‘risi, bori; à plus forte raison asosliyroq, ayniqsa, buning ustiga6. pl. dalil, dalil-isbot, asos; se rendre aux raisons de qqn. biror kishining dalillariga ishonmoq; avoir raison de qqn.qqch. g‘olib chiqmoq, g‘olib kelmoq, ustun kelmoq, qarshiligini yengmoq; les excès ont eu raison de sa santé suiiste'mol sog‘ligidan ustun keldi; la raison sociale d'une société birlashmaning nomi7. math. nisbat, proporsiya; mutanosiblik; la raison de la progression est 2 dans,,,, (+2),,,, (+2) sonlarida oshib borish nisbati 2ga teng; en raison directe, inverse de to‘g‘ri proporsiyada, teskari proporsiyada. -
13 ramasser
I vt.1. g‘ujanak qilmoq, yig‘moq; le chat se ramassa, puis bondit mushuk g‘ujanak bo‘ldi va so‘ng tashlandi2. yig‘moq, yig‘ishtirmoq, to‘plamoq; ramasser les ordures axlatni yig‘ishtirmoq3. fam. tutmoq, qo‘lga olmoq; elle se fait ramasser par la police u politsiya tomonidan qo‘lga olindi4. termoq, yig‘moq, yig‘ishtirmoq; ramasser du bois, des marrons o‘tin, kashtan termoq5. olmoq, termoq, yerdan ko‘ tarib olmoq; ramasser un caillou yerdan tosh olmoq; on l'a ramassé ivre mort uni o‘lgiday mast holda topib olib ketishdi6. kaltak yemoq, kasallikni ilashtirib olmoq; il a ramassé une volée u kaltak yediII se ramasser vpr.fam. g‘ujanak bo‘lmoq; yiqiliboq o‘rnidan turib ketmoq. -
14 résineux
-euseI adj.1. yelimli, smolali; arbres, bois résineux yelimli daraxtlar, yog‘ochlar2. yelim, smolaga taalluqli; smola, yelim; odeur résineuse yelim hidiII nm.pl. yelimli o‘simliklar; les pins sont des résineux qarag‘aylar yelimli o‘simliklardir. -
15 tarauder
vt. parmalamoq, burg‘ ilamoq, teshmoq; les insectes qui taraudent le bois yog‘ochni teshadigan hasharotlar. -
16 violette
nf. binafsha, gunafsha (o‘simlik va uning guli); bois de violette palisandr (issiq mamlakatlarda o‘sadigan ba'zi daraxtlarning binafsha rangli pishiq yog‘ochi); jouer les violettes loc.fig. o‘zini og‘ir-bosiq, mo‘min-qobil, sipo tutmoq. -
17 vu
-vueI adj. ko‘ringan, ko‘rilgan; c'est bien vu? fam. vu? tushunarlimi?II nm. ko‘rish, qarash, nigoh; au vu, sur le vu de ko‘rib, ko‘rib chiqib; au vu et au su de tout le monde ochiqchasiga, oshkora, hammaning ko‘z oldida, el nazarida, yashirmasdan.prép. e'tiborga, inobatga, nazarga olgan holda, nazarda tutib, kelib chiqib; sababli, sababdan, bois, tufayli; vu les circonstances, il vaut mieux attendre un peu vaziyatdan kelib chiqib, biroz kutib turgan ma'qul.
См. также в других словарях:
Les Bois — Basisdaten Staat: Schweiz Kanton … Deutsch Wikipedia
Les Bois — Escudo … Wikipedia Español
Les Bois — Pour les articles homonymes, voir Bois (homonymie) et Bois (communes). Les Bois Une vue d ensemble de la commune serait la bienvenue Administration Pays Suisse … Wikipédia en Français
Les Bois — Infobox Swiss town subject name = Les Bois municipality name = Les Bois municipality type = municipality imagepath coa = |pixel coa= languages = French canton = Jura iso code region = CH JU district = Franches Montagnes lat d=47|lat m=11|lat… … Wikipedia
Les Bois — Original name in latin Les Bois Name in other language Les Bois State code CH Continent/City Europe/Zurich longitude 47.17715 latitude 6.90498 altitude 1036 Population 1104 Date 2013 02 27 … Cities with a population over 1000 database
Les Bois noirs — est un film français réalisé par Jacques Deray, sorti en 1989. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 Liens externes … Wikipédia en Français
Les Bois-Francs — was the first holiday village to be opened in France by Center Parcs NV, in 1988. It is located in Verneuil sur Avre in the Haute Normandie region of France … Wikipedia
Les Bois de Battandière — est un roman de Françoise Bourdin publié en 2007. Résumé Tristan, scieur dans le Jura a épousé Léa, 40 ans, veuve de Martial Battandière depuis 15 ans, et exploitante forestière avec son jumeau Lucas, garagiste. Léa emploie un ingénieur… … Wikipédia en Français
Les bois (musique classique) — Liste des bois (musique classique) Cet article recense les instruments à vent de la famille des bois, habituellement utilisés en musique classique. Les bois utilisés dans d autres styles de musique sont répertoriés dans cette page :… … Wikipédia en Français
Accord international sur les bois tropicaux — Les Accords internationaux sur les bois tropicaux sont des accords, signés sous l égide de l ONU concernant le commerces des bois tropicaux. Trois accord ont été signés, le premier le 18 novembre 1983, le second le… … Wikipédia en Français
Walden ou la Vie dans les bois — Couverture illustrée de Walden ou la Vie dans les bois[Note 1] … Wikipédia en Français