-
1 foret
nm. parma, dastparma, burg‘i. -
2 forêt
nf. o‘rmon, chakalakzor, changalzor. -
3 aller
I vi.1. yurmoq, siljimoq; aller à pied piyoda yurmoq; aller en voiture mashinada yurmoq; aller en train poyezdda yurmoq; aller en bateau kema, paroxodda suzmoq; aller en avion samolyotda uchmoq; aller à bicyclette velosipedda bormoq; aller à Moscou Мoskvaga bormoq; aller en France Fransiyaga bormoq; aller de Paris à Rome Parijdan Rimga bormoq; ce train va vite bu poyezd tez yuradi2. olib bormoq; cette route va à Paris bu yo‘ l Parijga olib boradi3. jo‘namoq, ketmoq; aller au bureau xizmatga, ishga ketmoq4. -ga yetmoq; cho‘zilmoq; yastanib yotmoq; la forêt va jusqu'au lac o‘rmon ko‘lgacha cho‘zilib yotibdi5. yashamoq, o‘zini … his qilmoq; le malade va mieux bemor o‘zini yaxshi his qilmoqda; comment allez-vous? – merci, je vais bien qalaysiz, ahvolingiz qalay? – rahmat, yaxshi yuribman, yaxshi yashab yuribman6. ketmoq; comment ça va? – merci, ça va bien! ishlar qalay? – rahmat, ishlar yaxshi, ketyapti; les affaires vont bien, mal ishlar yaxshi, yomon ketyapti7. yarashmoq, loyiq kelmoq (kiyim); ce chapeau lui va bu shlapa unga yarashadi8. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; qanoatlantirmoq; ça me va bu menga to‘g‘ri keladi9. o‘zidan keyingi infinitiv bilan birga yaqin kelasi zamonni yasaydi: nous allons rester ici biz bu yerda qolamiz; il va partir dans un instant u hozir jo‘nab ketadi10. je suis allé me promener men sayr qilishga, sayr qilish maqsadida bordim11. undov so‘z; allons! allez! qani, boshladik! boshlang!12. vous y allez fort! siz juda oshirib yubordingiz; il y va de notre vie bizning hayotimiz haqida gap ketyapti13. depuis un an il laisse tout aller bir yildan buyon u hamma narsani tashlab qo‘ydi; laisser aller ses affaires ishlarini tashlab qo‘ymoq; ne la laisse pas aller là-bas uni u yoqqa kiritmaII s'en aller vpr.1. ketmoq, ketib qolmoq; il s'en va u jo‘nab ketyapti2. tozalamoq; ketmoq, toza bo‘lmoq; les taches d'encre s'en vont avec ce produit bu mahsulot siyoh dog‘larini ham ketkizadi.nm.1. bir tomonga yo‘naltirilgan harakat, borish; j'ai pris à l'aller le train du matin borishda ertalabki poyezdga o‘ tirdim2. poyezdning bir tomonga borish chiptasi; un aller pour Marseille Мarselga borish uchun chipta bering; un aller et retour borish-kelish chiptasi; au pis aller juda bo‘lmaganda, hech bo‘lmasa, zo‘r kelsa; c'est un pis aller bu ilojsiz holatdir. -
4 avoisiner
vt. yaqin, yonida joylashmoq, qo‘shni bo‘lmoq; tutashmoq; yaqin bo‘lmoq, borib taqalmoq; les villages qui avoisinent la forêt o‘rmonga tutashgan qishloqlar. -
5 coeur
nm.1. yurak, dil; avoir le coeur barbouillé ko‘ngli aynimoq, ozmoq2. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir; il la serra tendrement sur (contre) son coeur u uni avaylab bag‘riga bosdi3. tappon (qarta o‘yinida)4. o‘rta, markaz; le coeur d'un fruit mevaning o‘rtasi; au coeur de la forêt o‘rmonning qoq o‘rtasida; en plein coeur de l'hiver qishning qoq yarmida, o‘rtasida5. jon, dil, qalb, ko‘ngil; le coeur a ses raisons qalbning o‘z qonuniyati bor; il a du (bon) coeur uning ko‘ngli pok; un homme de coeur olijanob, muruvvatli, himmatli odam; c'est le cri du coeur bu qalb nidosi; fam. il a le coeur sur la main u oliyhimmat, bag‘rikeng, saxiy6. jur'at, jasorat, jasurlik, dadillik; le coeur lui manque uning jur'ati yetishmaydi; j'ai pris un cognac pour me donner du coeur, au ventre dadillik uchun bir rumka konyak ichdim; avoir le coeur bien accroché jasur bo‘lmoq; par coeur yod, yoddan, yodaki. -
6 égarer
I vt.1. adashtirmoq, yo‘ldan ozdirmoq; notre guide nous a égarés yo‘l boshlovchimiz bizni adashtirib qo‘ydi2. aldamoq, laqillatmoq; chalg‘ itmoq; ces fausses nouvelles égarent l'opinion publique bu yolg‘on ovoza, mish-mishlar jamoatchilikni chalg‘itmoqda3. yo‘qotmoq, yo‘qotib qo‘ymoq (narsani); j'ai égaré mes lunettes ko‘zoynagimni yo‘qotib qo‘ydimII s'égarer vpr.1. adashmoq, adashib tentiramoq, yo‘ldan ozmoq; ils se sont égarés dans la forêt ular o‘rmonda adashib qoldilar2. aylanib, sandiraqlab yurmoq, kezmoq, tentiramoq; j'aime m'égarer dans ce quartier men bu kvartalda tentirab yurishni sevaman3. fig. yanglishmoq; là, tu t'égares complètement! bu yerda sen butunlay xato qilayapsan4. yo‘qolmoq, yo‘qolib qolmoq; ce livre n'a pas pu s'égarer bu kitob yo‘qolib qolishi mumkin emas. -
7 enfoncer
I vt.1. qoqmoq, qoqib kiritmoq, urib kiritmoq; sanchmoq, suqmoq; tiqmoq; enfoncer un clou dans une planche taxtaga mix qoqmoq; enfoncer le bouchon de la bouteille shishaga pukak, tiqin tiqmoq2. botirmoq, cho‘ktirmoq; tiqmoq; enfoncer la main dans l'eau qo‘lini suvga tiqmoq3. urib sindirmoq; parchalamoq; enfoncer la porte d'un coup d'épaule yelka bilan eshikni turtib sindirmoq4. enfoncer le front frontni yorib o‘ tmoqII vi. botmoq, cho‘kmoqIII s'enfoncer vpr.1. cho‘kmoq, botmoq; le navire s'enfonçait lentement kema asta cho‘kib borardi2. ichkariga kirib bormoq, ilgarilab, ichkarilab bormoq; s'enfoncer dans la forêt o‘rmon ichkarisiga kirib bormoq3. eng ichkariga joylashib olmoq; bir joyga kirib joylashib olmoq; s'enfoncer sous les couvertures ko‘rpaga burkanib olmoq4. cho‘mmoq, ko‘milmoq. -
8 essence
nf.1. mohiyat, tub, asosiy ma'no, mazmun; mag‘iz; par essence aslini, haqiqatni olganda; tabiatan; en son essence asos, negizida2. daraxtlar xili, turi; une forêt remplie d'essences variés turli daraxtlar ekilgan o‘rmon3. essensiya; efir moyi; l'essence de roses atirgul moyi4. benzin; la pompe à essence benzonasos. -
9 étendre
I vt.1. yozmoq, yoymoq, solmoq, to‘shamoq, yozib, yoyib, solib, to‘shab tashlamoq; étendre du linge pour le faire sécher kirni quritish uchun yoymoq2. cho‘zmoq, uzatmoq; étendre les bras qo‘llarini uzatmoq, cho‘zmoq3. yotqizmoq, yotqizib qo‘ymoq; cho‘ziltirib yotqizmoq; étendre un blessé sur un lit yaradorni kravatga yotqizmoq4. surtmoq, surkamoq5. fig.fam. yiqitmoq, qaytarib yubormoq, o‘ tkazmaslik (imtihon haqida)6. suyultirmoq, suv qo‘shmoq (vinoga)7. kengaytirmoq, yerini chegarasini kengaytirmoq; rivojlantirmoq, ko‘paytirmoq; étendre sa propriété o‘z mulkini, yerini kengaytirmoqII s'étendre vpr.1. cho‘zilmoq, cho‘zilib yotmoq, yotmoq2. cho‘zilmoq, yoyilmoq; une forêt qui s'étend sur des kilomètres kilometrlarga cho‘zilib yotgan o‘rmon3. fig. kengaymoq, tarqalmoq; l'épidémie s'étend progressivement tez tarqalib kengayib borayotgan epidemiya. -
10 lisière
nf.1. chet2. chet, qirg‘oq, yoqa; la lisière d'un champ, d'une forêt dalaning, o‘rmonning cheti; à la lisière du bois o‘rmon yoqasida. -
11 massacre
nm.1. vx. qirg‘in, xunrezlik, yalpi qirg‘in, qatli om, genotsid, halakost (yahudiylarni yalpi qirg‘in qilish); qirpichoq; massacre d'un peuple biron xalqni qirg‘in qilmoq2. kaltaklash, do‘pposlash; ce match de boxe a tourné au massacre bu boks o‘yini do‘pposlashga aylanib ketdi3. fig. xonavayron qilish; le massacre d'une forêt, d'un paysage o‘rmonni, tabiatni xonavayron qilish4. buzish, yomon bajarish, yomon ijro etish, rasvo qilish, rasvogarchilik; arrêtez le massacre! buzg‘unchilikni to‘xtating! -
12 nicher
I vi.1. tuxum bosib yotmoq (qush)2. fam. yashamoq, in qurmoq; où niche-t-il? uning ini qayerda? un village niché dans la forêt o‘rmonda makon topgan qishloqII se nicher vpr. uya, in qurmoq; où est-il allé se nicher? u qaysi inga kirib ketdi? -
13 orée
nf. l'orée du bois, de la forêt o‘rmon cheti, chekkasi, yoqasi. -
14 percée
nf.1. yo‘l, o‘ tish joyi, ochiqlik; ouvrir une percée dans une forêt o‘rmondan yo‘l ochmoq2. yorib o‘ tish; tenter une percée yorib o‘ tishga harakat qilmoq3. hayratli rivojlanish, yuksalish; une percée technologique hayratli texnologik yuksalish. -
15 pique-niquer
vi. dala sayriga chiqmoq; on a pique-niqué en forêt o‘rmonga sayrga chiqildi. -
16 prochain
-aineadj.1. vx. yaqin joydagi, yaqin o‘rtadagi, yaqindagi, yaqin; dans la forêt prochaine yaqin o‘rtadagi, qo‘shni o‘rmonda2. yaqin fursatdagi, yaqin orada bo‘lajak, yaqinda bo‘ ladigan; j'irai à la prochaine occasion men yaqin fursatda boraman; un jour prochain, un prochain jour yaqin kunda3. yaqin fursatda bo‘ladigan, kelayotgan, kelgusi; la semaine prochaine kelayotgan haftada; la prochaine fois kelgusi safar; fam. à la prochaine! kelgusi safar ko‘rishguncha! je descends à la prochaine station men keyingi bekatda tushaman; fam. vous descendez à la prochaine? siz keyingisida tushasizmi?nm.sing. yaqin kishi, qadrdon, o‘z yaqinlari; l'amour du prochain yaqin kishiga bo‘lgan muhabbat; dire du mal de son prochain o‘z yaqinlari haqida yomon gap qilmoq. -
17 profondeur
nf.1. chuqurlik; le bassin n'a pas une grande profondeur hovuz unchalik chuqur emas; le lac a une profondeur de trois mètres ko‘lning chuqurligi uch metr; on voit le fond de l'eau à cinq mètres de profondeur suvning tubi besh metr chuqurlikdan ko‘rinadi; mesurer la longueur, la largeur et la profondeur d'une boite à chaussures poyabzal qutisining uzunligini, kengligini va chuqurligini o‘lchamoq2. chuqurlik, kuch; la profondeur de son regard est troublante qarashining chuqurligi kishini to‘lqinlantiradi3. chuqurlik, teranlik, daraja; un homme qui a une grande profondeur d'esprit teran fikrli odam; c'est un film sans profondeur bu sayoz film4. chuqurlik, kuch, daraja; il éprouve pour elle un sentiment d'une grande profondeur uning unga ehtirosi kuchli; il faut travailler en profondeur chin dildan ishlamoq kerak5. (pl) chuqur joy, qa'r, ichkari, tub; les poissons des grandes profondeurs ont des formes étranges chuqur joylarda bo‘ladigan baliqlarning ko‘rinishi g‘alati; ils se sont perdus dans les profondeurs de la forêt ular o‘rmonning qa'rida adashib qoldilar; elle garde son secret dans les profondeurs de son coeur u sirini yuragining tubida saqlaydi. -
18 proie
nf.1. o‘lja; la panthère se jette sur sa proie qoplon o‘z o‘ljasiga tashlandi; de proie yirtqich; l'aigle est un oiseau de proie burgut yirtqich qush; loc. lâcher la proie pour l'ombre ko‘r-ko‘rona ish qilmoq2. o‘lja, qurbon; la vieille dame sans défense est une proie facile pour les voleurs himoyasiz kampir o‘g‘rilar uchun oson o‘ lja; être la proie de qurboni, o‘ljasi, yemishi bo‘lmoq; très vite, la forêt a été la proie des flammes o‘rmon bir zumda olovning yemishiga aylandi; en proie à qurboni bo‘lmoq, yem bo‘lmoq, biror narsa tufayli azob chekmoq; il était en proie au désespoir u umidsizlikka yem bo‘lgan edi. -
19 rocher
nm.1. qoyatosh, xarsangtosh; les rochers de la forêt de Fontainbleau Fontenblo o‘rmonining xarsang toshlari2. tik qoya; à flanc de rocher qoyaning yonbag‘rida3. anat. chakka suyagining qattiq qismi. -
20 scène
nf.1. sahna; l'ordre d'entrée en scène des acteurs aktyorlarning sahnaga chiqish tartibi; elle fait ses débuts sur la scène, sur scène u aktyorlikni boshlayapti; mettre en scène sahnalashtirmoq metteur en scène rejissor, sahnalashtiruvchi; mise en scène sahnalashtirish; adapter un texte pour la scène biror matnni sahnaga moslashtirmoq; mettre en scène un film filmni ekranlashtirmoq; la scène politique siyosiy sahna2. teatr, dramatik asar, sahna; les vedettes de la scène et de l'écran teatr va ekran yulduzlari3. ko‘rinish, manzara, dekoratsiya, sahna bezagi; la scène représente une forêt manzara o‘rmonni ko‘rsatadi4. parda, ko‘rinish; acte trois, scène deux uchinchi parda, ikkinchi ko‘rinish; loc. jouer la grande scène katta mashmasha ko‘rsatmoq5. ayrim voqea, epizod, parcha; une scène de film filmdan parcha6. ko‘rinish, manzara, voqea; j'ai été témoin de la scène men manzaraning shohidi bo‘ldim7. urish-janjal, mojaro, mashmasha; une scène de ménage oilaviy mojaro; enfant qui fait des scènes xarxasha qiladigan bola.
См. также в других словарях:
forêt — forêt … Dictionnaire des rimes
Fôret — Forêt Pour les articles homonymes, voir Forêt (homonymie). Forêt tempérée résineux, îles San Juan dans l État de Washington … Wikipédia en Français
Forêt d'Eu — Localisation Coordonnées 50° 1′ 38″ Nord … Wikipédia en Français
Foret d'Eu — Forêt d Eu Forêt d Eu Le Triage d Eu, vue depuis la Route Tournante Localisation Position … Wikipédia en Français
foret — [ fɔrɛ ] n. m. • XIIIe; de forer ♦ Instrument de métal servant à forer. ⇒ 2. drille, 1. mèche, vilebrequin, vrille. Foret à bois, à métaux. Foret en acier au carbure de tungstène pour forer le béton. Foret aléseur. Foret à centrer. Spécialt… … Encyclopédie Universelle
forêt — foret [ fɔrɛ ] n. m. • XIIIe; de forer ♦ Instrument de métal servant à forer. ⇒ 2. drille, 1. mèche, vilebrequin, vrille. Foret à bois, à métaux. Foret en acier au carbure de tungstène pour forer le béton. Foret aléseur. Foret à centrer. Spécialt … Encyclopédie Universelle
Foret — oder Forêt (frz. ‚Wald‘) ist der Name folgender geographischer Objekte: Foret (Langweid), eine Siedlung und Ortsteil von Langweid am Lech im Landkreis Augsburg, Bayern Foret oder Forêt ist der Name folgender Personen: Fabien Foret (* 29.1973),… … Deutsch Wikipedia
Forêt — (frz. für Wald, Forst) ist der Name folgender geographischer Objekte in Frankreich: Forêt de Chaux, Waldgebiet im Département Jura Forêt des Landes, Waldgebiet in Aquitanien Forêt du Day, Waldgebiet in Djibouti Forêt la Folie, Gemeinde im… … Deutsch Wikipedia
foret — FORET. s. m. Petit instrument de fer, avec lequel on perce un tonneau. Mettre le foret dans un muid. tirer du vin au foret … Dictionnaire de l'Académie française
Foret — (spr. Foräh), 1) Dorf an der Vesdre im Bezirk Lüttich, Steinbrüche, Gewehrfabriken; 2560 Ew.; 2) Bai des Atlantischen Oceans an der Küste des Arrondissements Quimper im französischen Departement Finisterre … Pierer's Universal-Lexikon
foret — Foret, a forando, Terebellum, Aucuns l appellent Giblet, autres Villette … Thresor de la langue françoyse