-
1 frère
I nm. aka; un frère utérin aka, uka (ona bir, ota boshqa); un frère de lait bir onadan sut emgan begona aka-uka; des frères jumeaux egizak aka-uka; un faux frère sotqin, xoin; traiter qqn. en frère do‘stona muomalada bo‘lmoqII adj. qardosh. -
2 beau-frère,
pl. beaux-frères nm. qayin og‘a, qayin uka, qayni; kuyov (opasi yoki singlisining eri). -
3 demi-frère
nm. o‘gay aka-uka. -
4 mieux
I adv.1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardiII adj.1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroqIII nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman. -
5 aîné
-éeI adj. katta, yoshi katta, le frère aîné aka; la soeur aînée opaII n.1. katta o‘g‘il; katta qiz; katta aka; katta opa; mon aîné a 10 ans katta o‘g‘lim 10 yoshda; écoutez vos aînés kattalarga quloq soling2. katta (yoshni taqqoslaganda); c'est mon aîné de 2 ans u mendan 2 yosh katta. -
6 antithèse
nf.1. antiteza, qarshi qo‘yish2. fig. aksi bo‘lishlik, teskarilik, farq qilishlik; il est vraiment l'antithèse de son frère u akasining butunlay aksi3. phil. ziddiyat, qarama-qarshilik. -
7 arme
nf.1. qurol, yarog‘, qurol-yarog‘, yarog‘-aslaha; une arme à feu o‘qotar qurol; l'arme atomique atom quroli; une arme blanche sovuq qurol; un dépôt d'armes qurol-yarog‘ ombori; prendre les armes qo‘lga qurol olmoq, jangga tayyorlanmoq; un peuple en armes jangga tayyor xalq; déposer, rendre les armes qurolni qo‘ymoq, taslim bo‘lmoq; passer un prisonnier par les armes asirni otib tashlamoq; appeler sous les armes harbiy xizmatga, armiyaga chaqirmoq; port d'arme prohibée taqiqlangan qurolni olib yurish; une prise d'armes qurol bilan saf tortish, safga turish; parad; aux armes! qurollaning! mil. reposer arme! miltiq yelkadan oyoq uzra olinsin!2. sport. maître d'armes qilichbozlik o‘qituvchisi; salle d'armes qilichbozlik zali; qilichbozlik maktabi; tirer des armes qilichbozlik qilmoq3. fig. vosita, dastak, qurol; l'arme psychologique psixologik qurol, vosita4. harbiy kasb; la carrière des armes harbiy xizmat; le métier des armes harbiy ish; un frère d'armes quroldosh, safdosh; être sous les armes harbiy xizmatda bo‘ lmoq5. qo‘shin turi; les différentes armes turli qo‘shinlar; l'arme aérienne harbiy-havo kuchlari, harbiy aviatsiya6. pl. gerb, tamg‘a; les armes de Paris Parij gerbi. -
8 cogner
I vt.1. ustiga urmoq, qoqmoq2. turtmoq, urmoq, taqillatmoq, qoqmoq3. urmoq, do‘pposlamoq, mushtlamoq; il a encore cogné son frère u ukasini yana urdi, do‘pposladiII vi. taqillamoq, chiqillamoq; mon coeur cognait yuragim sanchdi, qattiq urardiIII se cogner vpr. urilmoq, tegib ketmoq; il s'est cogné à un meuble u jihozga urilib ketdi; se cogner la tête contre les murs boshini devorga urmoq. -
9 comme
I conj.1. xuddi, kabi, singari, go‘yoki, o‘xshash, qanday, dek; il a réussi comme son frère akasidek uning omadi keldi2. boshqalardek; j'oublierai cela comme le reste men buni boshqalardek, qolganlardek unutaman3. uchun; comme il vous plaira u sizga yoqqani uchun; faites votre travail comme il faut ishingizni keragidek yaxshi qiling; une personne très comme il faut risoladagidek odam, juda yaxshi kishi; comme ci comme ça yaxshi ham emas yomon ham, o‘rtacha4. –dek; je n'ai jamais rencontré d'intelligence comme la sienne men hech qachon uningdek aql-zakovatlini uchratmagandim5. je l'ai choisie comme secrétaire men uni kotiblikga tanladim6. sababli; comme il arrive demain uning ertaga kelishi sababliII adv. qanchalik; qanday; comme c'est cher! qanchalik bu qadrli, aziz! regardez comme il court! qarang, qanday u yugurayapti. -
10 convers
-erseadj. frère convers, soeur converse monax shogirdi, xizmatkori (cherkovda). -
11 dessus
I prép. ustiga, ustidaII adv. yuqorida, tepada, ustida, ustidan, yuqoridan, ustidan; mettez le coffre sous la table et le carton dessus sandiqni stol ostiga, qutini ustiga qo‘ying; passer dessus ustidan bosib o‘tmoq, qoldirib, tashlab ketmoq (o‘qishda); tirer dessus ustiga otmoq; mettre la main dessus qo‘ lga olmoq; tomber dessus bexosdan yuz bermoq; kutilmaganda boshga tushmoq, oyoq ostidan chiqib qolmoq; sens dessus dessous ostin-ustin, chappa, to‘ntarilib; par-dessus loc.adv. boshi ustidan; par-dessus tout hammadan ko‘ra; par-dessus le marché qo‘shimcha; jeter dessus la muraille devordan oshirib tashlamoq; il passa le veston et son manteau par-dessus u paltosi ustidan kurtkasini kiydi; j'en ai par dessus la tête bu jonimga tegib ketdi; de dessus -dan, ustidan; ôter de dessus la table stoldan olmoq; en dessus yuqori, baland, ustida; là-dessus keyin, bundan keyin; là-dessus il est parti shundan keyin u jo‘nab ketdi; regardez ci dessus ustiga, tepasiga qarang.nm. ustki qism, ust, tepa, yuqori, cho‘qqi, uch; yuza, tomon; vêtement de dessus ustki kiyim; le dessus du panier a'lo qaymog‘i; enlever le dessus du panier qaymog‘ini olmoq; prendre le dessus g‘alaba qozonmoq, yengmoq; avoir le dessus ustun kelmoq; loc.adv. au dessus yuqorida, tepada, ustida, balandda; j'occupe l'appartement du premier et mon frère habite au-dessus men ikkinchi qavatdagi uyni egallaganman, akam tepada yashaydi; les sommes de cent euros et au dessus yuz evro va undan yuqori; les enfants de cinq ans et au-dessus besh yoshgacha va undan kattalar; le peintre n'a rien produit qui soit au-dessus rassom yetukroq biron narsa yaratmadi; se placer au-dessus des autres birovlarning ustiga o‘ tirmoq; se mettre au-dessus de tout hamma narsadan baland, yuqori turmoq; il a au-dessus de trente ans unga o‘ ttiz yoshdan oshiq. -
12 emprise
nf. ta'sir, ta'sir etish, ko‘rsatish avoir de l'emprise sur qqn. biror kimsaga ta'sir etmoq; cet écrivain a beaucoup d'emprise sur la jeunesse bu yozuvchi yoshlarga kuchli ta'sir ko‘rsatmoqda; sous l'emprise de ta'siri ostida; sous l'emprise de la passion ehtiros ta'sirida, ehtiros og‘ushida; il est sous l'emprise de son frère u akasining ta'sirida. -
13 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
14 et
conj.1. va; bilan vous et moi siz va men; des tables et des chaises stol va kursilar2. esa; il a apporté le manuel et son frère a apporté le dictionnaire u darslik olib keldi, uning akasi esa lug‘at olib keldi. -
15 jeune
I adj.1. yosh; son jeune frère uning ukasi2. navqiron; jeune femme juvon; jeune homme yigit3. yosh, yangi, yangi tashkil qilingan4. yoshlikka, yoshlik davriga xos; dans mon jeune temps yosh paytimda, yoshligimda5. yoshlarga xos; une coiffure jeune yoshlarga xos soch turmagi6. yosh, yangi, tajribasiz, tajribasi kam; il est jeune dans le métier bu ishda u hali g‘o‘r7. fam. c'est un peu jeune bu yetarli emasII n. yigit, o‘spirin, yigitcha; yosh qiz; les jeunes yoshlar, yosh-yalang, yigit-qizIII adv. yoshdek, yoshlardek, yosh; il fait jeune pour son âge u yosh ko‘rinadi; elle s'habille jeune u yoshlardek kiyinadi. -
16 jumeau
-elleI adj. egiz, egizak (bolalar); des frères jumeaux egiz akaukalar; c'est mon frère jumeau biz u bilan egizakmizII n. egiz, egizak; elle accoucha de deux jumeaux u ikkita egizak tug‘di. -
17 moi
I pron.pers. kishilik olmoshi, urg‘uli, birinchi shaxs, birlik, har ikki rod uchun, gapiruvchi yoki yozuvchi shaxsni bildiradi men; regarde-moi menga qara; donnez-la-moi uni menga bering; regardez-moi ça! mana bunga qarab qo‘ying! moi, je le trouve sympathique men esa, men uni yoqimtoy deb hisoblayman; moi, faire cela? men buni qilay? qui est là? – moi kim u? – men; mon avocat et moi sommes de cet avis mening advokatim va men shu fikrdamiz; il nous a invités, ma femme et moi u bizlarni taklif qildi, xotinim va meni; plus, moins que moi mendan ko‘ra ko‘proq, ozroq; ne faites pas comme moi menday qilmang; moi qui men (aynan men); moi qui vous parle men sizga gapiryapman; c'est moi bu men; c'est moi qui vous le dis buni sizga aytayotgan bu menman; avec moi, chez moi men bilan, menikida; l'idée n'est pas de moi fikr mendan chiqqan emas; un ami de moi et de mon frère mening va akamning do‘stlaridan biri; pour moi mening uchun; elle est tout pour moi u mening uchun hamma narsa; pour moi, selon moi, d'après moi, il est fou menimcha u jinni; quant à moi men uchun, menga kelsak, menga qolsa; de vous à moi siz va mening oramizda; loc. moi-même men o‘zim; je ferais le travail moi-même bu ishni men o‘zim qilaman; moi seul yolg‘iz o‘zim; c'est moi seul qui suis responsable men yolg‘iz o‘zim javobgarman; moi aussi men ham; j'aimerais bien y aller – moi aussi men u yerga borishni juda xohlar edim – men ham; moi non plus men esa yo‘q; je n'aimerais y pas aller – moi non plus men u yerga borishni xohlamas edim – men ham; plais. je t'aime. moi non plus men seni sevaman; men esa yo‘qII nm.inv.1. men (shaxs)2. o‘zligim; notre vrai moi bizning haqiqiy o‘zligimiz. -
18 moins
I adv.1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boramanII nm.1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi2. le signe moins minus, ayirish belgisiIII prép.1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti. -
19 opinion
nf.1. fikr, mulohaza, nazar, nuqtai nazar, qarash; adopter, suivre une opinion biror fikrni quvvatlamoq, biror fikrga amal qilmoq; il partage l'opinion de son frère u akasining fikriga qo‘shiladi; être de l'opinion du dernier qui a parlé oxirgi gapirganning fikriga qo‘shilmoq; donner, exprimer son opinion fikr bermoq, bildirmoq; défendre, soutenir une opinion bir fikrni himoya qilmoq, ma'qullamoq; avoir le courage de ses opinions o‘z fikrlarini qattiq turib himoya qilmoq; opinions toutes faites soxta fikrlar; c'est une affaire d'opinion bu shaxsiy fikrlar2. pl. fikrlar, aqidalar, nazaryalar; opinion philosophiques, politiques falsafiy aqidalar, siyosiy fikrlar; opinions avancées, subversives ilg‘or, qo‘poruvchi nazariyalar; liberté d'opinion fikr erkinligi3. avoir (une) haute, bonne, mauvaise opinion de qqn. biror kishi haqida yuqori, yaxshi, yomon, fikrda bo‘lmoq; avoir bonne opinion de soi o‘zi haqida yaxshi fikrda bo‘lmoq4. ijtimoiy qarash, fikr; l'opinion des autres, du monde boshqalarning, hammaning fikri; braver l'opinion jamoat fikrini nazar-pisand qilmaslik5. nuqtai nazar, qarash; l'opinion française fransuzlar nuqtai nazari; l'opinion publique jamoat fikri; il faut alerter l'opinion fikr qo‘zg‘atish kerak; sondages d'opinion fikrlarni o‘rganish; l'opinion est unanime, divisée fikr yakdil, turlicha. -
20 opposé
-éeI adj.1. pl. qarama-qarshi tomonlarga oid; qarshidagi, ro‘paradagi; les pôles sont diamétralement opposés qit'alar butunlay qarama-qarshidirlar; le mur opposé à la fenêtre deraza qarshisidagi devor; du côté opposé qarshi tomondan; sens opposé qarshi tomon2. farq qiladigan, boshqacha; couleurs opposées boshqacha rang3. teskari, zid, boshqacha; ils ont des goûts opposés, des opinions opposées ularning didlari, fikrlari bir-birinikiga zid; concilier des intérêts opposés bir-biriga zid manfaatlarni kelishtirmoq; nombres opposés zidlovchi sonlar4. qarshi, muxolif fikrdagi; je suis opposé à tout les excès men har qanday ortiqchalikka qarshimanII nm.1. qarshi, qarama-qarshi, teskari tomon; l'opposé du nord et le sud shimol va janubning qarama-qarshiligi2. teskari, aks, zid, qarama-qarshi; soutenir l'opposé d'une opinion fikrning aksini qo‘llamoq; fam. cet enfant est tout l'opposé de son frère bu bola akasining butunlay teskarisi; loc.adv. à l'opposé teskari, qarama-qarshi tomonda; la gare est à l'opposé vokzal qarama-qarshi tomonda; loc.prép. à l'opposé de qarshi, farqli o‘laroq.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
frère — [ frɛr ] n. m. • 1080; frade 842; lat. frater 1 ♦ Celui qui est né des mêmes parents que la personne considérée (frère germain), ou seulement (dr.) du même père (frère consanguin) ou de la même mère (frère utérin).⇒ demi frère. « frères de la… … Encyclopédie Universelle
Frere Roger — Frère Roger bei der Überreichnung des Friedenspreis des Börsenvereins des Deutschen Buchhandels, 13. Oktober 1974 … Deutsch Wikipedia
Frère Roger — bei der Überreichung des Friedenspreises des Börsenvereins des Deutschen Buchhandels, 13. Oktober 1974 … Deutsch Wikipedia
Frere — Frère oder Frere ist der Familienname folgender Personen: Albert Frère (* 1926), belgischer Unternehmer Aubert Frère (1881 1944), französischer General Edouard Frère (1819–1886), französischer Maler Henry Bartle Frere (1815–1884), britischer… … Deutsch Wikipedia
Frere Alois — Frère Alois Frère Alois (franz. Frère = Bruder, * 11. Juni 1954 in Nördlingen) ist seit August 2005 der Prior der ökumenischen Bruderschaft von Taizé und Nachfolger des Gründers Roger Schutz … Deutsch Wikipedia
Frère Aloïs — Frère Alois Frère Alois (franz. Frère = Bruder, * 11. Juni 1954 in Nördlingen) ist seit August 2005 der Prior der ökumenischen Bruderschaft von Taizé und Nachfolger des Gründers Roger Schutz … Deutsch Wikipedia
frere — FRERE. substantif masculin. Celuy qui est né de mesme pere & de mesme mere qu un autre, ou de l un des deux seulement. Frere aisné. frere puisné. vivre en freres. traiter en frere. l union des freres. la discorde des freres. entre deux freres.… … Dictionnaire de l'Académie française
Frère Alois — Löser (franz. Frère „Bruder“; * 11. Juni 1954 in Nördlingen) ist seit August 2005 der Prior der ökumenischen Bruderschaft von Taizé und Nachfolger des Gründers Roger Schutz. Inhaltsverzeic … Deutsch Wikipedia
frere — Frere, m. penac. Est un terme relatif et presupposant celuy dont il est dit. Ainsi Freres sont ceux qui sont nez de mesmes pere et mere, ou de l un deux, Frater, Fratres. Frere est aussi un mot d alliance par amitié, entre deux prenants ce tiltre … Thresor de la langue françoyse
Frère — oder Frere ist der Familienname folgender Personen: Albert Frère (* 1926), belgischer Unternehmer Aubert Frère (1881 1944), französischer General Edouard Frère (1819–1886), französischer Maler Henry Bartle Frere (1815–1884), britischer Diplomat… … Deutsch Wikipedia
Frère André (religieux québécois) — Pour les articles homonymes, voir Frère André. Le frère André, vers 1920. Frère André (né Alfred Bessette … Wikipédia en Français