-
1 charme
nm. ibo, latofat, joziba, nazokat, nafosat, go‘zallik, yoqimtoylik, malohat, dilbarlik. -
2 rompre
I vt.1. litt. sindirmoq, parchalamoq, uzmoq; rompre le pain nonni sindirmoq, ushatmoq; les esclaves ont rompu leurs chaînes qullar o‘z kishanlarini parchalab tashladilar2. buzmoq, buzib yubormoq; la mer a rompu les digues dengiz to‘g‘onlarni buzib yubordi3. tarqalmoq, qatordan chiqmoq; rompre les rangs qatordan chiqmoq; rompez! tarqaling!4. buzmoq, to‘xtatmoq, uzmoq; rompre le jeûne ro‘zani buzmoq; rompre le silence tinchlikni buzmoq; rompre l'équilibre muvozanatni buzmoq; rompre un charme sehr-joduni yechmoq; le charme est rompu tilsim ochildi; rompre les relations diplomatiques diplomatik aloqalarni uzmoq; rompre un traité, un marché bitimni buzmoq; rompre des fiançailles nikohni buzmoq5. rompre qqn. à un exercice biror kishini biror kasbi-korga o‘rgatmoq, ko‘niktirmoqII vi.1. litt. uzilmoq; la corde a rompu arqon uzilib ketdi2. aloqani uzmoq, aloqa qilmay qo‘ymoq, orani ochiq qilmoq; ils ont rompu ular o‘zaro aloqani uzishdi; rompre avec qqch. biror narsaga amal qilmay qo‘ymoq; rompre avec des traditions an'analarga amal qilmay qo‘ymoqIII se rompre vpr.litt. sinmoq, uzilmoq, parchalanmoq; les attaches se sont rompues bog‘lab turgan narsalar uzilib ketdi. -
3 magique
adj. g‘aroyib, sehrli, joduli, afsunli; mentalité magique irimchilik; charme magique sehrli joziba. -
4 nouveauté
nf.1. yangilik, o‘ziga xoslik; objet qui plaît par sa nouveauté o‘zining yangiligi bilan yoqadigan narsa2. yangilik, yangi narsa; le charme, l'attrait de la nouveauté yangilikning yoqimliligi, maftunkorligi3. yangilik, yangi rasm (odat, udum va hokazo)4. yangilik, yangi chiqqan narsa; on a présenté plusieurs nouveautés ko‘p yangi chiqqan narsalarni ko‘rsatishdi5. yangilik, yangi rasm bo‘lgan narsa; magasin de nouveautés yangi chiqqan narsalar sotiladigan magazin. -
5 plus
adv.1. ko‘proq, ortiqcharoq; plus grand kattaroq; plus souvent teztez; de plus près yaqindan; en plus buning ustiga2. plus … que -roq; aimer qqch. plus que tout hammasidan ko‘ra biror narsani yaxshiroq ko‘rmoq; plus que jamais har doimgidan ham ko‘ra; plus qu'il ne faudrait keragidan ham ortiqroq; beaucoup plus ancha ko‘proq; encore plus yana ko‘proq; deux ans plus tôt, plus tard ikki yil oldinroq, ikki yil keyinroq3. c'est d'autant plus cher qu'on en produit moins qancha ozroq ishlab chiqarilsa, shuncha qimmatroq bo‘ladi4. loc. plus ou moins birmuncha, ozmi-ko‘pmi, ma'lum darajada; réussir plus ou moins bien ozmi-ko‘pmi erishmoq; ni plus ni moins ko‘p ham emas, oz ham emas, ortiq ham emas, kam ham emas; c'est du vol, ni plus ni moins bu aynan o‘g‘irlik, bu borib turgan o‘g‘irlik5. de plus en plus yana ham, yanada -roq; aller de plus en plus vite yana ham tezroq yurmoq; on ne peut plus bundan ortig‘ining iloji yo‘q6. ko‘proq, ortiqroq miqdorda; demander plus ortiqroq so‘ramoq; il était plus de minuit soat yarim tundan oshgan edi; plus d'une fois bir necha bor; pour plus d'une raison ko‘p sabablarga ko‘ra7. plus de ko‘proq, ortiqroq; elle avait plus de charme que de beauté unda go‘zallikdan ko‘ra yoqimtoylik ko‘proq edi8. de plus yana, qo‘shimcha; une fois de plus yana bir marta; une minute de plus bir minut qo‘shimcha; de plus, qui plus est shu bilan birgalikda9. en plus shuningday, birgalikda; loc.prép. sans plus ortiq emas, xalos; elle est mignonne, sans plus u dilbar xalos10. prov. qui peut le plus peut le moins katta ishni do‘ndirgan, kichigini ham qoyillatadi11. conj. qo‘shuv, plus; deux plus trois font, égalent cinq ikki qo‘shilgan uch, beshga teng12. noldan yuqorini bildiradi, plus13. la plus grande partie eng ko‘p qismi; c'est le plus important bu eng muhimi; des plus ayniqsa eng; une situation des plus embarrassantes sharoitning ayniqsa eng hijolat qiladigani14. le plus de eng ko‘pi; les gens qui ont rendu le plus de services eng ko‘p xizmat qilgan odamlar; au plus, tout au plus eng ortig‘i, juda borsa; cent francs au plus juda borsa 100 frank15. nm.inv. un, des plus afzalliklar, ustun tomonlar.adv. faqat, atigi; il ne reste plus que quelques jours atigi bir necha kun qolyapti2. non plus ham; tu n'attends pas? moi non plus kutmayapsanmi? men ham (kutmayapman)3. ne … plus yo‘q, boshqa yo‘q, endi yo‘q; il n'y en a plus undan boshqa yo‘q; elle n'est plus u endi yo‘q (o‘ldi); il n'y a plus personne hech kim yo‘q; sans plus xalos, ortiq emas; non plus emas; compter non plus par syllabes, mais par mots bo‘g‘inlab emas, so‘z bilan sanamoq; plus un mot! boshqa biror so‘z demang! plus jamais! hechqachon! -
6 pourtant
adv. biroq, ammo, lekin; -sa ham, -ga qaramasdan; tout a l'air de bien se passer, pourtant je suis inquiet hammasi yaxshi o‘tganga o‘xshasa ham, men xavotirdaman; c'est pourtant bien simple lekin bu juda oson; elle est laide et pourtant quel charme! u xunuk, ammo qanday joziba!
См. также в других словарях:
Charme — Charme … Deutsch Wörterbuch
charme — 1. (char m ) s. m. 1° Effet prétendu d un art magique qui change l ordre naturel. • Le charme se rompit ; le pilote vit le rivage tel qu il était, FÉN. Tél. IX. • .... Un charme ordinaire a trop peu de pouvoir Sur les spectres parlants qu… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Charme — (deutsch gelegentlich auch Scharm) (Subst. von französisch charmer ‚faszinieren‘, ‚entzücken‘, ‚bezaubern‘; ursprüngl. lateinisch carmen ‚Lied‘, ‚Gedicht‘ oder ‚Gesang‘, auch lateinisch carminare ‚verzaubern‘) wird im deutschen… … Deutsch Wikipedia
Charmé — Town hall … Wikipedia
charmé — charmé, ée (char mé, mée) part. passé. 1° Affecté d un charme. • Les forêts charmées par Armide.... Il faut que l enfer d un étrange nuage De ma raison charmée ait offusqué l usage, ROTR. Bélis. V, 8. 2° Attiré, séduit. • Nos yeux… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Charme — [ʃarm] der; s; nur Sg; 1 der reizvolle, positive Eindruck, den eine Person oder Sache auf jemanden macht <der Charme einer Frau, einer Stadt; bezaubernder, unwiderstehlicher, weiblicher Charme; Charme ausstrahlen; (viel) Charme haben> 2… … Langenscheidt Großwörterbuch Deutsch als Fremdsprache
Charme — das ist die Eigenschaft bei anderen, die uns zufriedener mit uns selbst macht. «Henri Frйdйric Amiel [1821 1881]; schweiz. Schrift steller» Charme: die Art, wie ein Mensch ja sagt, ohne daß ihm eine bestimmte Frage gestellt worden war. «Albert… … Zitate - Herkunft und Themen
Charme — (älter auch Scharm) Sm Anmut erw. fremd. Erkennbar fremd (17. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. charme, einer Ableitung von frz. charmer bezaubern , das zurückgeht auf l. carmen n. Gesang, Spruch, Zauberformel (vgl. bezaubernd); dieses mit… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
charme — Charme, Carmen, Incantatio, Incantamentum. Charme, espece d arbre, Carpinus. Qui est fait de bois de charme, Carpineus … Thresor de la langue françoyse
Charme — (Онфлер,Франция) Категория отеля: 2 звездочный отель Адрес: 14600 Онфлер, Франция … Каталог отелей
Charmé — Charmé … Wikipedia Español