-
1 mur
nm.1. devor; bâtir, élever, abattre un mure devor urmoq, qurmoq, buzmoq; fermer de murs devor bilan o‘ramoq; un vieux mur croulant nurayotgan eski devor; il est arrivé dans nos murs u bizning shaharga keldi2. devorning ichki qismi; mettre des tableaux aux murs rasmlarni devorga osmoq; horaire affiché au mur devorga osilgan jadval; loc. entre quatre murs to‘rt devor ichida yashamoq3. loc. raser les murs devorga yopishib olmoq; sauter, faire le mur so‘roqsiz tashlab ketmoq (xizmat joyini); se cogner, se taper la tête contre les murs noumid bo‘lmoq, tarvuzi qo‘ltig‘idan tushmoq; mettre qqn. au pied du mur birovni iskanjaga, qiyinMÛR MUSIQUE qistovga olmoq, bo‘g‘otga qismoq, fosh qilmoq4. fig. devor, to‘siq, g‘ov; un mur d'incompréhension o‘zaro tushunmaslik to‘sig‘i; se heurter à un mur g‘ovga duch kelmoq5. le mur du son tovush tezligi; franchir le mur du son tovush tezligidan o‘ tmoq6. foot. jonli devor; l'arbitre a fait reculer le mur à distance réglementaire hakam jonli devorni kerakli masofaga jildirdi. -
2 mûr
-mûreadj.1. pishgan, yetilgan; un fruit trop mûr o‘ ta pishgan meva; couleur de blé mûr pishgan bug‘doyning rangi2. pishgan, yetilgan, yorsa bo‘ladigan (yara)3. fig. yetilgan, pishgan; un projet mûr pishgan reja; la révolution est mûre revolutsiya yetildi; être mûr pour yetilgan, tayyor bo‘lmoq4. l'âge mûr balog‘at yoshi; l'homme mûr yetuk odam; esprit mûr raso aql; il est très mûr pour son âge u o‘zining yoshi uchun aqli juda raso; après mûres réflexions talaygina mulohazadan so‘ng5. fam. yetilgan, pishgan, g‘irt kayf. -
3 contre
I prép.1. oldida, yaqinida, -da; s'aligner contre le mur devor yonida, yaqinida turmoq2. -ga; mettre contre le mur devorga taqab qo‘ymoq; s'écraser contre le mur devorga urilib sinmoq; fig. donner contre qqn. to‘qnashib, uchrashib qolmoq3. qarshi; marcher contre le vent shamolga qarshi bormoq; nager contre le courant oqimga qarshi suzmoq; aller contre vents et marées hamma narsaga qarshi harakat qilmoq4. un abri contre la pluie yomg‘irdan pana joy5. tout contre yaqinida, qarshisida; ci contre yonida, orqa betida; là-contre bunga qarshi; je n'ai rien à dire là-contre bunga qarshi hech qanday gapim, e'tirozim yo‘q; loc.adv. par contre shu tufayli, shuning uchun; pour et contre tarafdor va qarshiII nm. le pour et le contre tarafdorlar va qarshilarIII adv. être contre qarshi bo‘lmoq; j'étais contre qarshi edim; voter contre qarshi ovoz bermoq. -
4 appuyer
I vt.1. (à, contre, sur qqch) tirab qo‘ymoq, suyab qo‘ymoq, qo‘ymoq, qadamoq, tiramoq; appuyer une échelle contre un mur narvonni devorga tirab qo‘ymoq2. fig. yoqlamoq, quvvatlamoq; appuyer un candidat à une élection saylovda nomzodni yoqlamoq; appuyer la demande de qqn. birovning iltimosini quvvatlamoq3. fig. asoslamoq, quvvatlamoq, mustahkamlamoq; appuyer une démonstration par des exemples dalil misollar bilan asoslamoq, mustahkamlamoq4. bosmoq, ustiga bosmoq, qo‘ymoq; appuyer le pied sur la pédale oyoqni pedalga qo‘ymoq, pedalni bosmoqII vi. (sur qqch)1. tegmoq, tegib turmoq; suyanmoq, tayanmoq, tiranmoq; le pied de la table n'appuie pas sur le plancher stol oyog‘i polga tekkani yo‘q; le mur appuie sur les arcs-boutants devor tashqi tirgovuch arkaga tayanib turibdi2. bosmoq, siqmoq, itarmoq; surmoq; appuyez sur le levier richagni bosing!3. ayirib, alohida qilib, bo‘rttirib ko‘rsatmoq4. ta'kidlamoq, uqtirib o‘ tmoq, diqqatini jalb qilmoq5. yo‘l olmoq; appuyer sur la droite, à droite chap tomondan yurmoqIII s'appuyer vpr.1. suyanmoq, tayanmoq; s'appuyer sur un bâton hassaga tayanmoq2. ishonmoq, suyanmoq; vous pouvez vous appuyer entièrement sur lui siz unga batamom suyanishingiz, ishonishingiz mumkin; il s'appuie sur des observations récentes u yangi kuzatishlarga suyanmoqda3. fam. s'appuyer une corvée biror narsani majburan bajarmoq, o‘z xohishiga qarshi bajarmoq. -
5 pied
nm.1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.bot.adj. maymoq. -
6 abaissement
nm.1. tushirish, pasaytirish, kamaytirish; abaissement des eaux suv sathini kamaytirish; abaissement de la température haroratning pasayishi; abaissement des salaires maoshning kamayishi; abaissement d'un mur devorning cho‘kishi; math. abaissement des équations tenglamaning darajasini tushirish, soddalashtirish2. fig. kamsitish, tobelik, mutelik, qaramlik3. inqiroz, tanazzul (madaniyatda); axloqiy buzilish, razillik. -
7 accoter
I vt. suyab, tirab qo‘ymoq; accoter une échelle contre le mur narvonni devorga suyab qo‘ymoqII s'accoter vpr. suyanmoq, tiranmoq; s'accoter à un arbre daraxtga suyanmoq. -
8 accrocher
I vt.1. osmoq, ilmoq; accrocher un tableau au mur devorga rasmni ilmoq2. tirkamoq, ulamoq; accrocher un wagon au train vagonni poyezdga ulamoq3. ildirib olmoq, yirtmoq; elle a accroché sa jupe à un clou u yubkasini mixga ildirib, yirtib oldi4. tegib ketmoq, urib olmoq; accrocher une voiture mashinaga urib olmoq, mashina bilan to‘qnashib ketmoq5. birovning diqqatini tortmoq, o‘ziga jalb qilmoq; une affiche qui accroche diqqatni jalb qiladigan afishaII s'accrocher vpr. (à)1. osilib qolmoq; ilinib qolmoq2. yopishib olmoq; s'accrocher à son passé o‘tmishiga yopishib olmoq3. yopishib olmoq, xiralik qilmoq, shilqimlik qilmoq4. birlashmoq, birikmoq5. to‘qnashmoq, bir-biriga tegib ketmoq (avtomobillar)6. bahslashmoq, bir-biri bilan tortishmoq. -
9 adhérer
vi.1. yopishqoq, yopishib turmoq; papier qui adhère mal au mur devorga yaxshi yopishmaydigan qog‘oz2. kirmoq, a'zo bo‘lmoq; il a adhéré au parti il y a dix ans u partiyaga o‘n yil avval kirgan3. qo‘shilmoq, hamfikr bo‘ lmoq; j'adhère à votre opinion men sizning fikringizga qo‘shilaman. -
10 administrateur
-tricen.1. administrator, ma'mur, boshqaruvchi, mudir, boshliq; administrateur d'un service boshqarma boshlig‘i, bo‘lim, xizmat boshlig‘i2. boshqaruv a'zosi. -
11 amuser
I vt.1. ko‘ngil ochmoq, vaqtni chog‘ qilmoq, ovuntirmoq; amuser les spectateurs tomoshabinlarni vaqtini chog‘ qilmoq; sa conversation m'amuse toujours uni gaplari meni har doim ovuntiradi2. diqqatini boshqa narsaga burmoq; alahsitmoq, chalg‘ itmoqII s'amuser vpr.1. ko‘nglini ochmoq, vaqtni chog‘ qilmoq; ovunmoq, o‘ynamoq, ermak qilmoq; les enfants s'amusent dans le jardin bolalar bog‘da o‘ynamoqdalar, vaqtichog‘lik qilmoqdalar; le chat s'amuse avec la souris mushuk sichqon bilan o‘ynayapti; il ne pense qu'à s'amuser u faqat vaqtini chog‘ qilishni o‘ylaydi; il s'amuse au lieu de travailler u ishlash o‘rniga ko‘ngil ochish bilan mashg‘ul; il s'amuse à dessiner u jon-dili bilan rasm solmoqda; les enfants s'amusent à lancer la balle contre le mur bolalar koptokni devorga urib o‘ynamoqdalar; amusez-vous bien vaqtni ko‘ngilli o‘tkazishingizni tilayman2. (de qqn) ustidan kulmoq, masxara qilmoq3. alahsimoq, chalg‘ib ketmoq, shu tariqa vaqtini yo‘qotmoq; ne vous amusez pas en chemin yo‘lda alahsib qolmanglar. -
12 application
nf.1. qo‘yish, ustiga qo‘yish; bosim; ustiga surtish; l'application d'une couche de peinture bir qavat bo‘yoq surtish; l'application d'un papier sur le mur devorga qog‘oz yopishtirish2. fig. qo‘llash, tadbiq etish; qo‘ llanish; l'application de la loi qonunning qo‘llanishi; qonunni qo‘llash; les applications pratiques d'une découverte kashfiyotning amaliyotga tadbiq etilishi, kashfiyotni amaliyotga tadbiq etish; champ d'application qo‘llash, qo‘llanish doirasi; mettre en application amalga oshirmoq; mettre une théorie en application nazariyani amaliyotga tadbiq etmoq3. qunt, tirishqoqlik; l'application à l'étude o‘qishdagi tirishqoqlik; travailler avec beaucoup d'application katta tirishqoqlik bilan ishlamoq. -
13 autour
adv. atrof, tevarak-atrof; tout autour rien ne pousse atrofda hech narsa o‘smaydi; le Soleil est au centre et la Terre tourne autour Quyosh markazda, Yer esa uning atrofida aylanadi; loc.prép. autour de atrofiga, atrofida; tevaragidagi; tevaragiga; construire un mur autour d'un parc park atrofiga devor qurmoq; parkni devor bilan o‘ramoq; être autour de atrofida bo‘lmoq; il a autour de cinquante ans u ellik yoshlar atrofida.nm. qirg‘iy, qarchig‘ay. -
14 avoir
I vt.1. ega bo‘lmoq; molik bo‘lmoq; avoir une maison uning uyi bor; avoir une bicyclette uning velosipedi bor; avoir du succès muvaffaqiyat qozonmoq; avoir de la besogne par-dessus les cheveux ishi boshidan oshib yotmoq; il a de la chance uning omadi kelyapti, bor; en avoir pour qolmoq, bor bo‘lmoq (vaqt); tushmoq (sotib olingan narsa, pul); j'en ai pour cinq minutes meni besh minut kuting; men yana besh minut band bo‘ laman; j'en ai eu pour 50 francs bu narsa menga 50 frankka tushdi; il en a eu pour son argent u ziyon, zarar ko‘rmadi2. avoir une femme et des enfants uning xotini va bolalari bor3. sotib olmoq, olmoq; j'ai eu ce livre pour presque rien men bu kitobni juda arzon sotib oldim, deyarli bekorga oldim4. fam. avoir qqn. yengmoq, bas kelmoq, uddalamoq; on les aura! biz ularni yengamiz!5. fam. avoir qqn. aldamoq, aldab ketmoq, tovlamoq, tuzlamoq; firib bermoq; il nous a bien eus u bizni boplab aldadi6. o‘zida namoyon qilmoq (ta'na a'zosi, ko‘rinish); il, elle a de grandes jambes, des cheveux blancs uning oyoqlari katta, sochlari oq; ce mur a deux mètres de haut bu devorning balandligi ikki metr(dir); quel âge avezvous? yoshingiz nechada? avoir du courage jasur bo‘lmoq7. boshdan kechirib, tatib ko‘rib bilmoq, boshdan kechirmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq, chekmoq, tortmoq, his qilmoq, sezmoq; avoir mal à la tête boshi og‘rimoq, avoir faim och bo‘lmoq, qolmoq; avoir soif chanqamoq; j'ai eu une fâcheuse impression menda yomon taassurot qoldi; qu'est-ce que tu as? senga nima bo‘ldi? j'ai froid men sovqotyapman; j'ai chaud men isib ketyapman; j'ai sommeil uyqum kelyapti; avoir raison haq bo‘lmoq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tous les torts har taraflama gunohkor bo‘lmoq; avoir confiance ishonmoq; en avoir à, après, contre qqn. g‘azablanmoq, jahli chiqmoq, achchig‘i kelmoq; darg‘azab bo‘ lmoq; contre qui en avezvous? kimdan jahlingiz chiqib turibdi?II yordamchi fe'l1. avoir à (+inf) o‘zini burchli deb bilmoq; kerak, zarur, lozim, darkor; j'ai à vous parler men sizga gapirishim kerak; n'avoir qu'à kerak, zarur, lozim, darkor (faqat); vous n'aviez qu'à nous dire siz faqat bizga aytishingiz zarur edi2. avoir + participe passé qo‘shma zamon hosil qiladi: j'ai écrit men yozdim; nous avons causé biz suhbatlashdik3. il y a bor; mavjud; turibdi; yotibdi; avval burun; il y a de l'argent dans le portefeuille portfelda pul bor; combien y a-t-il de Moscou à Leningrad? Moskva'dan Leningradgacha qancha (kilometr) bor?3. il y a deux jours ikki kun avval; il y a champagne et champagne yaxshi va yomon shampanlar bor; sifatli va sifatsiz shampanlar bor; il n'y a qu'à (+inf) faqat …zarur, darkor, lozim, kerak; il n'y avait qu'à les ramasser ularni faqat yig‘ishtirib olish kerak edi.nm.1. mulk, mol-mulk, boylik, davlat, dunyo, mol-mulk2. kredit (kirim-chiqim daftarlarining chiqimlar, unadigan pullar yoziladigan o‘ng tomoni); doit et avoir debet va kredit. -
15 clore
vt.1. yopmoq, bekitmoq, qamamoq2. tamomlamoq, tugatmoq, to‘xtatmoq; clore un débat bahsni tugatmoq, to‘xtatmoq3. to‘smoq, o‘rab olmoq; un mur clôt le jardin bog‘ devor bilan o‘rab olingan. -
16 commun
-uneI adj.1. umumiy, hammaga tegishli, taalluqli; un but commun umumiy maqsad; commun à hammaga birday, o‘rtalikdagi, birgalikdagi, mushtarak; mur mitoyen, commun à deux propriétés ikki xo‘jalik o‘rtasidagi devor2. ommaviy, ijtimoiy, jamoa; intérêt commun hamfikrlik3. oddiy, o‘rtacha, o‘rta-miyona, odatdagi, kundalik, doimiy, sodda; peu commun odatdan tashqari, favquloddaII nm.1. katta qismi; le commun des hommes ko‘pchilik, odamlarning ko‘pchiligi; il est hors du commun u kam-ko‘stsiz shaxs2. pl. xizmat qilish joyi, umumiy foydalanish joyi3. oddiy odamlar. -
17 déchaussé
-éeadj.1. poyabzalsiz, yalangoyoq, oyoq kiyimsiz2. ochiq tishli; mur déchaussée yalong‘och devor. -
18 droit
nm.1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.-droiteI adj.1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoyaII nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlarIII adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.-droiteI adj.1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dilII nf.1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga2. o‘ng qo‘l3. o‘ng qanot, o‘ng tomon4. polit. o‘ng partiyalarIII nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda). -
19 écarter
I vt.1. ikki tomonga surmoq, kermoq2. uzoqlashtirmoq, chetlatmoq, ajratmoq; il faut écarter la table du mur stolni devordan uzoqlashtirmoq kerak; écarter la foule olomonni yorib kirmoq; on l'a écarté de l'équipe uni komandadan chetlatishdi; écarter qqn. de la direction d'une affaire biror kimsani ish boshqarishdan chetlashtirmoq3. fig. yo‘ldan adashtirmoq, chalg‘ itmoq4. rad qilmoq, qaytarmoq, qabul qilmaslik; écarter une proposition taklifni rad qilmoq5. qaytarmoq, daf qilmoq; écarter une menace xavfni daf qilmoqII s'écarter vpr.1. (har yoqqa) ayrilmoq, ajralib ketmoq, tarqalmoq; ikki tomonga tislanmoq, tisarilmoq, tisarilib orani ochmoq; ces lignes s'écartent bu yo‘llar ayrilib ketadi2. o‘rnidan siljimoq, nari turmoq, surilmoq; s'écarter pour laisser passer biror kimsani o‘tkazib yubormoq uchun surilmoq3. uzoqlashmoq, nari ketmoq; s'écarter de la côte qirg‘oqdan uzoqlashmoq4. fig. chetga chiqmoq, chekinmoq, qaytmoq; chalg‘ itmoq, uzoqlashmoq; s'écarter de la tradition an'anadan chekinmoq; s'écarter du sujet mavzudan uzoqlashmoq; s'écarter des règles qoidadan uzoqlashmoq. -
20 écroulement
nm.1. qulash, qulab tushish, ag‘darilish, buzilish, buzilib ketish, l'écroulement d'un mur devorning qulashi; l'écroulement d'un pont ko‘prikning qulashi2. fig. barbod bo‘lish, yo‘lga chiqish, sovrilish, halokat; halokatga yo‘liqish, qulash; muvaffaqiyatsizlikka uchrash; yemirilish; l'écroulement d'un empire imperiyaning yemirilishi.
См. также в других словарях:
mur — [ myr ] n. m. • 980; lat. murus 1 ♦ Ouvrage de maçonnerie qui s élève verticalement ou obliquement (mur de soutènement) sur une certaine longueur et qui sert à enclore, à séparer des espaces ou à supporter une poussée. Matériaux utilisés dans la… … Encyclopédie Universelle
mûr — mur [ myr ] n. m. • 980; lat. murus 1 ♦ Ouvrage de maçonnerie qui s élève verticalement ou obliquement (mur de soutènement) sur une certaine longueur et qui sert à enclore, à séparer des espaces ou à supporter une poussée. Matériaux utilisés dans … Encyclopédie Universelle
Mur De Berlin — Pour les articles homonymes, voir Mur (homonymie). Le Mur de Berlin (en allemand Berliner Mauer), également appelé le « Mur »[1] ou le « Mur de la honte », a été érigé en plein Berlin pendant la nuit du 12 au… … Wikipédia en Français
Mur de berlin — Pour les articles homonymes, voir Mur (homonymie). Le Mur de Berlin (en allemand Berliner Mauer), également appelé le « Mur »[1] ou le « Mur de la honte », a été érigé en plein Berlin pendant la nuit du 12 au… … Wikipédia en Français
Mur Des Lamentations — 31°46′36″N 35°14′3″E / 31.77667, 35.23417 … Wikipédia en Français
Mur Occidental — Mur des Lamentations 31°46′36″N 35°14′3″E / 31.77667, 35.23417 … Wikipédia en Français
Mur de ville — Mur Pour les articles homonymes, voir Mur (homonymie). Un mur est une structure solide qui sépare ou délimite deux espaces … Wikipédia en Français
Mur des Lamentations — 31°46′36″N 35°14′3″E / 31.77667, 35.23417 … Wikipédia en Français
Mur des lamentations — 31°46′36″N 35°14′3″E / 31.77667, 35.23417 … Wikipédia en Français
Mur porteur — Mur Pour les articles homonymes, voir Mur (homonymie). Un mur est une structure solide qui sépare ou délimite deux espaces … Wikipédia en Français
mur — (mur) s. m. 1° Ouvrage de maçonnerie dressé et portant en terre sur des fondements, ou sur un plancher artificiel. Un mur solide. Le mur s écroula. • Ainsi tel autrefois qu on vit avec Faret Charbonner de ses vers les murs d un cabaret....,… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré