-
1 travers
nm.1. en travers ko‘ndalang2. à travers o‘rtasidan, orasidan kesib o‘ tmoq3. au travers kesib o‘ tayotib4. il n'a pas eu d'ennuis, il est passé au travers u qiynalmadi, u muammoni chetlab o‘ tdi5. avoir le nez de travers qanqaygan burun, osmonga qaragan burun6. regarder qqn. de travers (yomon) teshib yuborgudek bo‘lib tikilmoq7. à tort et à travers og‘ziga kelganini, pala-partish gapirmoq.nm. ayb, nuqson, qusur. -
2 avaler
vt.1. yutmoq, yutib yubormoq; avaler d'un trait bir martadan yutib yubormoq, birdaniga yutib yubormoq; avaler de travers tomog‘iga biror narsa tiqilib yo‘ talmoq; tomog‘iga tiqilmoq, tiqilib qolmoq; fig. avaler un livre kitobni tez o‘qib tashlamoq, tez o‘qib chiqmoq2. fam. indamay tinglamoq, qarshi gapirmaslik; g‘azabini, alamini ichiga yutmoq; c'est une histoire difficile à avaler bu indamay ketadigan voqea emas, bu voqeani ichga yutish qiyin; avaler sa langue churq etmay turmoq; jim turmoq. -
3 bonnet
nm.1. bosh kiyim; bonnet de cuisinier oshpazlar kiyadigan bosh kiyim; bonnet de nuit tunda kiyib yotiladigan bosh kiyim; bonnet de fourrure mo‘yna telpak; bonnet à poil ayiq terisidan qilingan telpak; avoir la tête près du bonnet tez jahli chiqmoq, g‘ijinib, g‘azablanib ketmoq; parler à son bonnet o‘zi bilan o‘zi gaplashmoq; mettre son bonnet de travers chap oyoqda turmoq; prendre sous son bonnet tomdan olib gapirmoq, to‘qimoq; il a pris cela sous son bonnet bu uning uydirmasi, to‘qimasi; opiner du bonnet boshqalarning fikri bilan kelishmoq; être triste comme un bonnet de nuit xafa, dilabgor, dilshikast bo‘lmoq, ma'yuslanmoq, g‘amga botmoq2. chandiq, yamoq, bitgan yaraning o‘rni. -
4 brouillard
nm. tuman; n'y voir qu'à travers un brouillard xuddi tumandagidek, biron narsani qiyinchilik bilan ko‘rmoq. -
5 endormi
-ieI adj.1. uxlagan, uxlab yotgan, uyqudagi; il se promenait à travers la ville endormie. u uyqudagi shahar bo‘ylab sayr qilardi2. uyqusiragan, uyqu bosgan, mudragan, uyquli; un regard endormi uyqusiragan nigoh3. fig. lanj, bo‘shashgan, shalviragan, karaxtII n. uyquchi, seruyqu odam, uyquboz; quel endormi! xo‘p uyquchi ekansan-da! -
6 jouer
I vi.1. o‘ynamoq, ko‘ngil ochmoq, vaqtini chog‘ qilmoq, ovunmoq; allez jouer dehors! tqshqarida o‘ynanglar!2. o‘ynamoq (o‘rtaga pul tikib, uni muayyan qoidalar asosida yutib olishga harakat qilmoq), qimor o‘ynamoq); jouer à la Bourse birjada chayqovchilik qilmoq; jouer sa fortune qartaga butun boyligini tikmoq; à vous de jouer! yurish navbati sizniki! siz yurasiz! yuring!3. aktyorlik qilmoq, aktyorlik faoliyati bilan shug‘ullanmoq4. techn. o‘ynamoq, bemalol harakat qilmoq, aylanmoq5. qayishmoq, tob tashlamoq6. tovlanmoq, jilva qilmoq, jilvalanmoq; le soleil jouait à travers les feuillage barglar orasidan quyosh jilva qilardi7. jouer avec (qqch) o‘ynamoq, vaqti chog‘ lik qilmoq8. fig. o‘ynashmoq, yengil, yuzaki qaramoq; qaltis, xavfli harakat qilmoq; jouer avec sa vie, sa santé hayotini, sog‘ligini xavf ostida qoldirmoq9. jouer à o‘ynamoq, shug‘ullanmoq jouer aux cartes qarta o‘ynamoq; jouer au tennis tennis o‘ynamoq; jouer au football futbol o‘ynamoq; jouer une partie d'échecs bir partiya shahmat o‘ynamoq10. jouer sur kinoya, imo, ishora, qochirim qilmoq; jouer sur les mots qochirim qilib gapirmoq.11. jouer de (qqch) mashq qilmoq, chalmoq, ijro etmoq (cholg‘u asboblarida); jouer du piano piyanino chalmoq12. foydalanmoq, ishlatmoq; jouer du couteau pichoqni ishga solmoq; jouer des coudes tirsaklar yordamida o‘ziga yo‘l ochmoq; jouer de bonheur omadi yurishmoq; jouer de malchance omadi kelmaslik; jouer de la prunelle ko‘z o‘ynatmoq, ko‘z suzmoq, ishva qilmoq, ko‘z qismoqII vt.1. o‘ynamoq, yurmoq, surmoq; jouer un pion piyodani surmoq (shahmatda)2. fig. o‘yinda tavakkal qilmoq, tikmoq; jouer ses derniers sous oxirgi pulni tikmoq3. aldamoq, chalg‘ itmoq; yolg‘on gapirmoq; firib bermoq, pand bermoq; il vous a joué u sizni aldadi; nous avons été joué par ce charlatan bu tovlamachi bizni laqillatib ketdi4. ijro etmoq, chalmoq (musiqa asboblari yordamida); jouer un air ariya ijro etmoq; jouer du Mozart Motsarni chalmoq5. o‘ynamoq, ijro etmoq, qo‘ymoq; jouer une pièce pyesani o‘ynamoq; que joue-t-on ce soir à l'Opéra Opera teatrida bugun nima qo‘yiladi? jouer la comédie mug‘ombirlik qilmoq, o‘zini biror ko‘yga, holatga solmoq6. fig. o‘zini biror qiyofaga solmoq; o‘zini biror qiyofada ko‘rsatmoq; sahnada ko‘rsatmoq; bo‘lib chiqmoq; jouer l'indifférent beparvo ko‘rsatmoqIII se jouer vpr.1. o‘ynalmoq, qo‘yilmoq, ijro etilmoq; ce jeu se joue à quatre bu o‘yinni to‘rt kishi o‘ynaydi; le match se jouera entre ces deux équipes bu match bu ikki jamoa o‘rtasida o‘ynaladi; où se joue cette pièce? bu pyesa qayerda qo‘yilyapti?2. mensimay, pisand qilmay qaramoq; hazillashib kalaka qilmoq, tegishmoq; en se jouant qiyinchiliksiz; il se joue de nous u bizni kalaka qulmoqda; il se joue des difficultés u qiyinchiliklarni osonlik bilan bartaraf qilmoqda. -
7 poudroyer
vi.1. litt. changimoq, chang-to‘zon ko‘tarmoq; le chemin poudroie au passage d'une voiture mashina o‘ tganda ko‘cha changiydi2. yorug‘da kukunday yaltiramoq; le sable poudroie qum kukunday yaltiraydi3. uchib yurgan chang zarralarini yaltiratmoq; le soleil poudroie à travers les volets quyosh darchalardan o‘ tib, uchib yurgan chang zarralarini yaltiratadi. -
8 pré
nm.1. yaylov, o‘tloq; acheter, vendre un pré yaylov sotib olmoq, yaylov sotmoq; mener les vaches au pré mollarni yaylovga haydamoq; à travers les prés et les champs o‘tloq va dalalar bo‘ylab2. vx. sur le pré duel maydonida. -
9 prisme
nm.1. math. prizma (ko‘p qirrali figuraning bir turi); prisme triangulaire uch qirrali prizma2. phys. prizma (optik asbobning qismi); le prisme d'un appareil photo. reflex reflektorli fotoapparatning prizmasi; voir à travers un prisme biror narsa ta'siri ostida, biror narsa ta'siri bilan ko‘rmoq. -
10 regarder
I vt.1. qaramoq, boqmoq, nazar solmoq; regarder sa montre soatiga qaramoq; regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; regarde devant toi! ko‘zinga qara! j'ai regardé partout men hamma joyni qarab chiqdim; regarder qqn. avec attantion, insistance birovga e' tibor bilan, tikilib qaramoq; regarder qqn.qqch. du coin de l'oeil biror kimsaga, narsaga ko‘z qiri bilan qaramoq; regarder qqn. de travers biror kishiga o‘qrayib qaramoq2. biror tomonga qaragan, qaratilgan bo‘lmoq, qaramoq; façade qui regarde vers le sud janubga qaragan peshtoq3. il regardait la pluie tomber, tomber la pluie u yomg‘irning yog‘ishiga qarab turardi4. boqmoq, qaramoq; regarder le danger en face xavf-xatarga tik boqmoq; regarder la vie par ses bons côtés hayotga yaxshi tomonidan boqmoq; il ne regarde que son intérêt u o‘z manfaatlarinigina ko‘zlaydi; regarder qqn.qqch. comme deb qaramoq, deb hisoblamoq; on l'avait toujours regardée comme une incapable unga doim layoqatsiz deb qarashar edi5. taalluqli bo‘lmoq, aloqasi bo‘lmoq; cela ne te regarde pas ishing bo‘lmasin (bu sening ishing emas); mêle-toi de ce qui te regarde! sen aralashma! ishingni qil!II vi. regarder à qqch. o‘ylab, taroziga solib ko‘rmoq; hisob-kitob qilib chiqmoq; ne regardez pas à la dépense xarajatga qarab o‘ tirmang; y regarder de près, y regarder à deux fois obdan o‘ylab, hisob-kitob qilib chiqmoqIII se regarder vpr.1. se regarder dans la glace o‘zini ko‘zguga solmoq; loc. il ne s'est pas regardé! u oldin o‘ziga boqsin! (boshqalarning aybini ko‘radi, lekin o‘zinikini ko‘rmaydi)2. ils ne peuvent pas se regarder sans rire ular bir-birlariga kulmasdan qarasholmaydi. -
11 rester
vi.1. biror joyda qolmoq, ma'lum bir vaqt bo‘ lmoq; il est resté à Paris u Parijda qoldi; nous sommes resté là plus d'une heure biz u yerda bir soatdan ortiqroq qoldik; rester au lit, à table to‘shakda yotib qolmoq, dasturxon atrofida uzoq o‘ tirib qolmoq; rester auprès de qqn. biror kishining oldida o‘ tirib qolmoq; loc.fam. il a failli y rester u yerda qolib ketishiga oz qoldi; rester en chemin yarim yo‘lda qolib ketmoq; qolmoq; je resterai (pour) garder la maison men uyni qo‘riqlagani qolaman; restez donc dîner avec nous biz bilan ovqatlangani qolsangiz-chi2. qimirlamay turib qolmoq (narsa); la voiture est restée au garage avtomobil garajda qoldi; l'arête est restée en travers de sa gorge baliqning qiltirig‘i uning tomog‘iga tiqilib qoldi; loc. cela me reste sur l'estomac bu oshqozonimda turib qoldi; cela m'est resté sur le coeur bu yuragimga o‘rnashib qoldi; cela doit rester entre nous bu ikkimizning oramizda qolishi kerak3. biror holatda qolmoq; rester debout, sans bouger tik, qimirlamay turib qolmoq; elle resta un moment sans parler u bir lahza so‘zlay olmay turib qoldi; rester dans l'ignorance jaholat batqog‘iga botib qolmoq; elle resta seule à attendre u yolg‘iz kutib qoldi; cela reste à prouver buni hali isbotlash kerak bo‘ladi; elle est restée coincée dans l'ascenseur u liftda tutilib qoldi; rester immobile qimirlamay qolmoq; le magasin restera ouvert en août magazin avgustda doim ochiq bo‘ladi4. abadiy qolmoq, qolmoq; c'est une oeuvre qui restera bu abadiy qoladigan asar; prov. les paroles s'envolent, les écrits restent so‘z uchib ketadi, yozilgan narsa qoladi5. rester à qqn. biror kishiga qarashliligicha qolmoq, saqlanib qolmoq; l'avantage est resté à nos troupes ustunlik bizning qo‘shinlarimizda qoldi; impers. il me reste du pain hali menda nondan bor6. en rester à kelib to‘xtamoq, -ga kelmoq; où en es-tu resté de ta lecture? o‘qishingda qayerga kelib to‘xtading? en rester là shu yerda to‘xtamoq, davom etkizmaslik; inutile de poursuivre, restons-en là ta'qib qilish befoyda, shu yerda to‘xtaylik; rester sur saqlab qolmoq; rester sur sa faim qorni och bo‘yicha qolmoq; rester sur une impression taassurot ostida bo‘lmoq7. biror narsadan biror parcha, bo‘lak, nishona, narsa qolmoq; le seul bien qui me reste menga qolgan yolg‘ iz boylik; impers. il nous reste encore de quoi vivre hali yashaguday narsamiz bor8. le plus dur reste à faire eng og‘irini qilish qoldi; impers. il reste beaucoup à faire hali qilinadigan ko‘p ish turibdi; le temps qu'il me reste à vivre mening umrimdan qolgan kunlarim; il ne me reste plus qu'à vous remercier mening sizga minnatdorchilik bildirishimgina qolyapti; reste à trouver la meilleure solution eng yaxshi yechimni topish qolyapti9. il reste que, il n'en reste pas moins que shunday bo‘lsa-da, shunga qaramay; il n'en reste pas moins que tu as été imprudent shunga qaramay sen ehtiyot bo‘lmagansan. -
12 spectre
nm.1. arvoh, sharpa; une pâleur de spectre o‘likning rangi2. litt. dahshat, qo‘rqinch; le spectre de la mort o‘lim dahshati.nm. spektr; le spectre solaire obtenu à travers un prisme prizma orqali olingan quyosh spektri. -
13 tort
nm.1. nohaq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tort de aybdor, nohaq bo‘lmoq2. nohaqona, yolg‘ondan, qastdan, tuhmatdan; à tort et à travers haq-huquqsiz, sababsiz; en tort aybdor.nm.1. yomon munosabat2. noto‘g‘ri3. zarar.
См. также в других словарях:
travers — [ travɛr ] n. m. • v. 1150; en traver « directement » 1080; lat. tra(ns)versus « transversal, oblique » I ♦ (En loc.) 1 ♦ EN TRAVERS : dans une position transversale par rapport à un axe de position ou de direction habituel. ⇒ transversalement.… … Encyclopédie Universelle
travers — TRAVERS. s. m. L estenduë d un corps consideré selon sa largeur. Il s en faut deux travers de doigt, que ces deux planches ne joignent. Il sign. aussi, Le biais, l irregularité d une place, d un jardin, d un bastiment, d une chambre, &c. Il y a… … Dictionnaire de l'Académie française
Travers — bezeichnet: Travers NE, Gemeinde im Val de Travers, Kanton Neuenburg/Neuchâtel, Schweiz Val de Travers Tal ebenda Val de Travers (Bezirk), Bezirk ebenda Travers River, Fluss auf der Südinsel Neuseelands in der Reitkunst eine bestimmte Bewegung… … Deutsch Wikipedia
Travers (homonymie) — Travers Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom … Wikipédia en Français
Travers tool — Co., Inc. was started in 1924 by David Trevas. An aspiring young entrepreneur, David borrowed $1000 and asked a New York tool distributor to let him place a telephone on one of the empty desks at the office. After gaining some measure of success … Wikipedia
travers — Travers, Transuersus. Jetter au travers et faire passer de navire en autre les, etc. Traiicere de naue in nauem malos et antennas. Il s en va à travers les champs, Per via inuiaque proficiscitur, Liu. lib. 23. Par chemins esgarez et destournez.… … Thresor de la langue françoyse
Travers (Neuchatel) — Travers (Neuchâtel) Travers Localité suisse Une vue d ensemble de la localité serait la bienvenue Administration Pays Suisse … Wikipédia en Français
Travers (commune) — Travers (Neuchâtel) Travers Localité suisse Une vue d ensemble de la localité serait la bienvenue Administration Pays Suisse … Wikipédia en Français
Travers (Neuchâtel) — Travers Localité suisse Une vue d ensemble de la localité serait la bienvenue Administration Pays Suisse … Wikipédia en Français
travers — travérs (direcţie care face un unghi de 90º cu axul navei, ţesătură în dungi) s. n., pl. travérse Trimis de siveco, 03.03.2007. Sursa: Dicţionar ortografic TRAVÉRS s.n. 1. (mar.) Partea de jos şi de sus a coastei unei corăbii. ♦ Direcţie… … Dicționar Român
Travers — Trav ers, adv. [F. travers, breadth, extent from side, [ a] travers, en travers, de travers, across, athwart. See {Traverse}, a.] Across; athwart. [Obs.] [1913 Webster] The earl . . . caused . . . high trees to be hewn down, and laid travers one… … The Collaborative International Dictionary of English