Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

vacances

  • 1 vacances

    nf.pl. kanikul, ta' til, otpuska, dam olish; les grandes vacances yozgi ta'til; partir en vacances dam olishga jo‘nab ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vacances

  • 2 avec

    I prép.
    1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi
    2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq
    3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq
    4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi
    5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan
    6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi
    7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi
    8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradi
    II adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avec

  • 3 colonie

    nf.
    1. mustamlaka, qaram mamlakat; indépendance des colonies qaram mamlakatlar mustaqilligi
    2. qamoqxona; colonie pénitentiaire axloq tuzatish muassasasi; colonie de vacances oromgoh
    3. mustamlaka mamlakat odamlari
    4. guruh, to‘da; la colonie russe de Paris Parijdagi ruslar guruhi
    5. to‘da hayvonlar, hasharotlar; colonie d'abeilles asalarilar to‘dasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > colonie

  • 4 échelonner

    I vt.
    1. mil. eshelonlamoq, eshelonlarga ajiratmoq; esheloneshelon qilib (birin-ketin) joylashtirish
    2. joylashtirmoq, joylamoq, o‘rnashtirmoq; échelonner des policiers le long d'une rue politsiyachilarni ko‘cha bo‘ylab joylashtirmoq
    3. taqsimlamoq, taqsim qilmoq, bo‘lmoq, bo‘lib chiqmoq; navbat, tartib o‘rnatmoq; bajarishni, yoki to‘lovni bir necha muddatlarga bo‘lmoq (zamonda); échelonner des versements sur 6 mois bo‘lib-bo‘lib to‘lash uchun 6 oy muddat bermoq; échelonner les départs en vacances ta' tilga chiqish tartibi, navbatini o‘rnatmoq
    II s'échelonner vpr.
    1. mil. eshelonlarga bo‘linmoq; birin-ketin joylashmoq
    2. joylashmoq, o‘rnashmoq (makonda); les maisons s'échelonnent sur la colline uylar tepalik yon bag‘ri bo‘ylab past-baland joylashgan (zinapoya shaklida); les village s'échelonnent le long de la route qishloqlar yo‘l bo‘ylab cho‘zilib ketgan
    3. taqsimlanmoq, bo‘linmoq (zamonda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > échelonner

  • 5 loisir

    nm.
    1. bo‘sh, xoli vaqt, imkon; mes occupations ne me laissent pas le loisir de vous écrire mening yumushlarim sizga xat yozishga imkon bermayapti; des heures de loisir bo‘sh, bekorchilik vaqtlari
    2. pl. ishdan bo‘sh vaqt, bo‘sh, bekor vaqt; avoir beaucoup de loisirs bo‘sh vaqti ko‘p bo‘lmoq
    3. pl. hordiq chiqarish, ko‘ngilxushlik, ko‘ngil ochish vaqtlari; loisirs coûteux qimmatga tushadigan ko‘ngil ochish vaqtlari; à loisir, tout à loisir loc.adv. vaqtining boricha, maza qilib, rohat qilib, ko‘ngliga siqqancha; en vacances, je lis à loisir ta'til vaqtida men maza qilib kitob o‘qiyman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > loisir

  • 6 massif

    -ive
    adj.
    1. salmoqli, salmoqdor, zalvorli, bahaybat, pishiq, puxta
    2. qalin, katta, og‘ir, vazmin; tour massive qalin, zalvorli minora
    3. fig. ko‘p, ommaviy, qalin; dose massive katta miqdor; bombardement massif qalin, kuchli bombardimon; départs massifs au début des grandes vacances yozgi ta' tillarning boshidagi ommaviy jo‘nab ketishlar; ling. termes massifs son-sanoqsiz so‘zlar
    3. géog. massiv, keng tog‘li joy; le Massif Central markaziy massiv; anat. massif facial osseux yuz skeleti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > massif

  • 7 migration

    nf.
    1. ko‘chish, ko‘chib o‘tish; de grandes migrations estivales, des vacances ulkan yozgi, ta'til ko‘chishlari
    2. ko‘chish, ko‘chib o‘tish (hayvonlarga nisbatan).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > migration

  • 8 moniteur

    -trice
    n. ustoz, murabbiy, instruktor, trener; chang‘i, avtomaktab murabbiysi, instruktori; moniteur de colonie de vacances bolalar dam olish guruhlarini tashkil qiluvchi javobgar shaxs.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moniteur

  • 9 montagne

    nf.
    1. tog‘; flanc, pente, versant d'une montagne tog‘ning yonbag‘iri, qiyaligi, nishabi; chaîne de montagnes tog‘ tizmasi; loc. (se) faire une montagne de qqch. zig‘irday narsani tog‘day qilib bo‘rttirmoq; soulever les montagnes tog‘day yukni ham nazar-pisand qilmaslik
    2. tog‘liklar, balandliklar; pays de montagne tog‘li o‘lkalar; passer ses vacances à la montagne ta'tilni tog‘da o‘ tkazmoq
    3. tog‘, uyum, to‘da; une montagne de livres bir tog‘ kitob, tog‘day kitob uyumi
    4. montagnes russes yarmarkani transportda naridan-beri kezib chiqish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > montagne

  • 10 ni

    conj. na; elle n'a rien de doux ni d'agréable bu ayolda na mayinlik, na yoqimtoylik bor; je n'ai ni cigarette ni feu mening na sigaretim bor na o‘ tim; il ne dit ni oui ni non u na ha demadi na yo‘q; ni elle ni moi n'irons na u, na men bormaymiz; je ne crois pas qu'elle parte en vacances, ni même qu'elle en ait men uning ta' tilga chiqishiga ishonmayman, hattoki uni olishiga ham; l'intelligence n'est preuve de talent, ni le talent n'est preuve de génie na aql talantning dalili, na talant donolikning; rien de si mal écrit ni de si ennuyeux que ce livre hech narsa bu kitobchalik yomon va zerikarli yozilmagan; il est parti sans que son père ni sa mère le sachent uning ketganini na otasi na onasi bilsin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ni

  • 11 offrir

    I vt.
    1. sovg‘a, tortiq qilmoq, hadya qilmoq; je lui ai offert des fleurs pour sa fête men uning tug‘ ilgan kuniga gul sovg‘a qildim
    2. taklif qilmoq, ixtiyoriga topshirmoq; offrir ses services o‘z xizmatini taklif qilmoq
    3. imkon bermoq, taklif qilmoq; on ne lui a pas offert l'occasion de se racheter unga pul to‘lab qutulish imkonini berishmadi
    4. ekvivalent sifatida taklif qilmoq, evaziga bermoq; je vous offre cent francs, pas un sou de plus evaziga sizga yuz frank beraman, bir tiyin ham ortiq emas
    5. ega bo‘lmoq, ifodalamoq, kasb etmoq; son visage n'offrait rien d'accueillant uning yuzi hech qanday samimiylikni ifodalamas edi
    6. aqlga havola qilmoq; les aventures dont ce livre nous offre le récit bu kitob hikoyasini havola qilayotgan sarguzashtlar
    II s'offrir vpr. o‘ziga taqdim qilmoq, o‘ziga olmoq; o‘zini taklif qilmoq; je voudrais pouvoir m'offrir des vacances men o‘zimga ta'til qilib olishni xohlar edim; elles se sont offert des fleurs ular bir birlariga gul taqdim qilishdi; il s'offrit comme guide u o‘zini yo‘l boshlovchi sifatida taklif qildi; une vue superbe s'offrait à nos yeux bir ajoyib manzara ko‘z oldimizda namoyon bo‘lib turardi; s'offrir aux coups o‘zini zarbaga tutib bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > offrir

  • 12

    I pron.rel. le pays où il est né u tug‘ilgan yurt; elle le retrouva là où elle l'avait laissé u uni qoldirib ketgan joyidan topdi; je cherche une villa où passer mes vacances men ta' tilni o‘ tkazgani dacha qidiryapman; on ne peut le transporter dans l'état où il est uni bu holatda olib ketib bo‘lmaydi; au prix où est le beurre sariyog‘ning hozirgi bahosida; du train, au train où vont les choses narsalar kelayotgan poyezddan, poyezdda; au cas où il viendrait u kelgan holda; au moment où il arriva u kelgan vaqtda
    II adv.rel. qayerda, qayerga; j'irai où vous voudrez men siz xohlagan joyga boraman; on est puni par où l'on a péché qilmish-qidirmish; où que qayerda, qayerga bo‘lsa ham; mais où ma colère éclata, ce fut quand il nia tout u hamma narsani inkor qilgan paytda, mening jahlim chiqib ketdi; d'où qayerdan; d'où vient, d'où il suit que, d'où il résulte que qayerdan kelyapti, qayerdan kelyaptiki, qayerdan kelib chiqyaptiki; il ne m'avait pas prévenu de sa visite: d'où mon étonnement u o‘zining kelishi haqida meni ogohlantirmagan edi: mening hayron bo‘lishim shundan
    III adv.intr. qayerda? qayerdan? où est votre frère? akangiz qayerda? où trouver cet argent? bu pulni qayerdan topaman? d'où vient-il? u qayerdan kelyapti? par où est-il passé? u qayerdan o‘ tdi? dis-moi où tu vas qayerga ketayotganingni menga ayt; je ne sais où aller men qayerga borishimni bilmayman; n'importe où qayerda bo‘lsa ham, qayerda bo‘lishidan qattiy nazar; dieu sait où; je ne sais où xudo biladi qayerda; men bilmadim qayerda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek >

  • 13 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 14 patelin

    -ine
    adj.litt. xushomadgo‘y, tilyog‘lama; un ton patelin xushomadgo‘y ohang.
    nm.fam. qishloq, ovul, o‘z yurti, vatan; il est allé passer ses vacances dans un patelin perdu u o‘z ta' tilini uzoq bir ovulda o‘ tkazgani ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > patelin

  • 15 période

    nf.
    1. davr, vaqt; la période des vacances ta' til davri; en période de crise inqiroz vaqtida
    2. davr, vaqt, payt; période électorale saylov vaqti
    3. davr, zamon; la période révolutionnaire revolutsion davr
    4. faza, davr, davom; les périodes d'une évolution, d'un cycle bir siklning, evolutsiyaning davomida
    5. davriylik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > période

  • 16 périple

    nm.
    1. suvda dunyo bo‘ylab sayohat; le périple de Magellan Magellanning dunyo bo‘ylab sayohati
    2. kruiz, dengiz sayohati; faire un périple en Grèce pendant les vacances ta' til davomida Gretsiya bo‘ylab dengiz sayohati qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > périple

  • 17 pojeter

    vt.
    1. otmoq, irg‘itmoq, itqitmoq, uloqtirmoq; le volcan projette de la lave vulqon lava otyapti; l'explosion nous a projeté au sol portlash bizni yerga uloqtirib yubordi
    2. tashlamoq, tushirmoq, ko‘rsatmoq (soya); il projettera ses photos de vacances demain u ta' tildagi rasmlarini ertaga ko‘rsatadi; sa silhouette est projetée sur le mur uning soyasi devorga tushdi
    3. projeter un sentiment sur qqn. birovdan ko‘rmoq, birovga taqamoq; elle projette son angoisse sur ses enfants u o‘z g‘amg‘ ussalarini bolalaridan ko‘ryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pojeter

  • 18 programmer

    vt.
    1. programmalashtirmoq, programmaga kiritmoq; cette émission est programmé trop tard bu eshittirish juda kechga programmalashtirilgan
    2. programmalashtirmoq, programma kiritmoq; l'informaticien programme l'ordinateur informator kompyuterni programmalashtiradi; on peut programmer l'arrosage automatique et la nourriture des bêtes avtomatik sug‘orish va hayvonlarga ovqat berishni programmalashtirish mumkin
    3. programmalashtirmoq, oldindan reja tuzib qo‘ymoq, rejalashtirib qo‘ymoq; nous avons déja programmé nos vacances por cet été biz allaqachon bu yilgi yozgi ta' tilimizning rejasini tuzib qo‘yganmiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > programmer

  • 19 quoique

    prép.
    1. qaramay, garchi, -sa ham; je lui confierai ce travail quoiqu'il soit bien jeune garchi u yosh bo‘lsa ham, men unga bu ishni ishonib topshiraman
    2. shu qadar, -sa ham, xoh, yoki; nous passons nos vacances à la montagne, quoiqu'aimant bien la mer dengizni shu qadar yaxshi ko‘raturib, biz ta' tilimizni tog‘da o‘ tkazamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quoique

  • 20 région

    nf.
    1. oblast, viloyat, mintaqa, hudud, zona, doira, yurt, o‘lka, okrug, tuman, nohiya; région désertique cho‘l zonasi; région à forte population aholi zich joylashgan hudud; dans nos régions bizning yurtda, biz tarafda; la région Rhône-Alpes Rona-Alp okrugi; région militaire, économique harbiy, iqtisodiy okrug
    2. tomon, taraf, yurt, o‘lka; yoq, joy; ils vont en vacances dans la région de Pau ta' tilda ular Po tarafga boradilar; habitezvous (dans) la région rayonda yashaysizmi?
    3. soha, bora, jabha; les hautes régions de la philosophie falsafaning yuqori sohalari
    4. atrof, joy; douleur dans la région du coeur yurak atrofidagi og‘riq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > région

См. также в других словарях:

  • vacances — ● vacances nom féminin pluriel Période d arrêt légal de travail dans les écoles, les universités, fixées selon un calendrier. Période légale d arrêt de travail des salariés, pendant laquelle de nombreuses personnes se déplacent : Avoir cinq… …   Encyclopédie Universelle

  • vacances — au pluriel signifie Le temps auquel les Estudes cessent dans les Escoles, dans les Colleges, & que les Seances des gens de Justice ne se tiennent plus, ce qui est ordinairement à la fin de la moisson, pendant les vendanges. Avoir vacances. ils… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Vacances —  Pour l’article homophone, voir Vacance. Les vacances (au pluriel, du latin vacare, « être sans ») sont une période de temps (de quelques jours, semaines, voire mois) pendant laquelle une personne cesse son activité habituelle… …   Wikipédia en Français

  • Vacances bleues — Logo de Vacances bleues Création 1971 …   Wikipédia en Français

  • Vacances explosives — Martigues aujourd’hui Vue générale depuis Khariessa …   Wikipédia en Français

  • Vacances Bleues — (Fondation d entreprise) Vacances Bleues est une fondation de l entreprise du même nom. Son activité principale est de promouvoir et de faire connaitre l art en France. La fondation Vacances Bleues mène des actions d’intérêt général dans les… …   Wikipédia en Français

  • Vacances Bleues (Fondation d'entreprise) — Vacances Bleues est une fondation de l entreprise du même nom. Son activité principale est de promouvoir et de faire connaitre l art en France. La fondation Vacances Bleues mène des actions d’intérêt général dans les trois domaines suivants  …   Wikipédia en Français

  • Vacances Bleues (fondation) — Vacances Bleues (Fondation d entreprise) Vacances Bleues est une fondation de l entreprise du même nom. Son activité principale est de promouvoir et de faire connaitre l art en France. La fondation Vacances Bleues mène des actions d’intérêt… …   Wikipédia en Français

  • Vacances bleues (fondation d'entreprise) — Vacances Bleues est une fondation de l entreprise du même nom. Son activité principale est de promouvoir et de faire connaitre l art en France. La fondation Vacances Bleues mène des actions d’intérêt général dans les trois domaines suivants  …   Wikipédia en Français

  • Vacances horlogeres — Vacances horlogères Les vacances horlogères sont une tradition dans l’Arc jurassien suisse où l industrie horlogère et son réseau d’entreprises de sous traitance ont l’habitude de cesser leurs activités durant une période fixée par la Convention… …   Wikipédia en Français

  • Vacances a Venise — Vacances à Venise Vacances à Venise Titre original Summertime Réalisation David Lean Acteurs principaux Katharine Hepburn Rossano Brazzi Scénario H.E. Bates David Lean Donald Ogden Stewart d après Arthur Laurents Genre Co …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»