Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

un+cas+de

  • 1 cas

    nm.
    1. voqea, hodisa, hol, vaziyat, sharoit, ahvol, holat; cas grave jiddiy holat; en ce cas u holda, u vaziyatda; loc.conj. en cas que, au cas où u holda, agar … qachonki, agar …; en cas qu'il vienne agar, qachonki u kelsa; en tout cas har holda, qanday bo‘lganda ham
    2. faire grand cas de katta ahamiyat bermoq, qadrlamoq, e'tibor bermoq, yaxshi baholamoq
    3. jinoyat, noo‘rin xatti-harakat, ayb; soumettre un cas au juge sudda ayb qo‘ymoq
    4. cas de conscience masala, vijdon ishi, holi
    5. méd. jiddiy, og‘ir hol, ahvol, mushkul holat.
    nm.gram. kelishik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cas

  • 2 en-cas

    nm.inv. yengil ovqat, yegulik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > en-cas

  • 3 certain

    -aine
    I adj. aniq, shubhasiz to‘g‘ri, chin, haqiqiy, mo‘ tabar, muayan, tayinli, rasmiy, qaror topgan, muqarrar; dadil, qat'iy, ishonchli; être certain de qqch. dadil, qat'iy, ishonchli bo‘lmoq
    II pron. allakim, birov, ba'zibir, ba'zi; dans certain cas ba'zi hollarda, ba'zan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > certain

  • 4 échéant

    loc.adv. le cas échéant kezi kelganda, agar taqdir bo‘lsa, iloji, imkoni bo‘lsa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > échéant

  • 5 espèce

    nf.
    1. tur; xil, nav, zot; les espèces animales et végétales hayvonlar va o‘simliklarning turlari; ľespèce humaine insoniyat
    2. narsa yoki kimsaning qiymat jihatidan kategoriyasi; toifa, xil; de la même espèce bir xil, o‘xshash; quelle espèce d'homme est-ce? bu qanaqa odam o‘zi? les gens de votre espèce sizga o‘xshash, sizdek, sizdaqa odamlar; il roulait sur une espèce de bicyclette u velosipedga o‘xshash bir narsani minib ketardi; en ľespèce bu holda, ayni holda; c'est un cas d'espèce bu alohida hol
    3. pl. naqd pul; oltin, kumush tanga; payer en espèce naqd pul to‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > espèce

  • 6 faire

    I vt.
    1. qilmoq, tayyorlamoq; vous devriez bien faire cela siz buni qilishingiz kerak edi; il faut faire qqch. nimadir qilish kerak; c'est ce que je fais men aynan shuni qilaman; il n'y a rien faire qiladigan ish yo‘q; cela ne fait rien bu hech narsa qilmaydi
    2. qilmoq, yasamoq, kashf qilmoq, ishlab chiqarmoq; faire des vers she'r to‘qimoq; faire un discours nutq so‘zlamoq; faire un dessin rasm chizmoq; faire un plan plan tuzmoq
    3. qilmoq, bajarmoq; faire la commission topshiriqni bajarmoq
    4. qilmoq; faire un tour, faire une promenade sayir qilmoq; faire un voyage sayohat qilmoq; faire qqch. sans y être convié biror narsani so‘ramasdan qilmoq; faire un bilan xulosa qilmoq, yakunlamoq; faire mouche maqsadga erishmoq, mo‘ljalga urmoq; faire naufrage kema halokatga uchramoq; faire la conquête de erishmoq, nimanidir egallab olmoq; faire injure à kimnidir haqorat qilmoq, xafa qilmoq; faire pression siquvga olmoq; faire la grève ish tashlamoq, isyon ko‘ tarmoq; faire la guerre urushmoq, urush olib bormoq; faire l'étalage de qqch. nimanidir namoyish qilmoq; faire ses dévotions diniy marosimlarni bajarmoq, ibodat qilmoq, sig‘inmoq; faire une tache dog‘ qilmoq; faire le malin ayyorlik qilmoq; faire la fanfaron, faire le glorieux maqtanmoq, katta og‘izlik qilmoq, katta gapirmoq; faire corps avec bir butunni tashkil qilmoq; faire figure de ko‘rinishga ega bo‘lmoq; faire mine de shunchaki ko‘rinish qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq; faire face à qarshilik qilmoq; faire faillite sinmoq, qashshoqlashmoq; faire justice de hukm chiqarmoq, fosh qilmoq; faire don de sa personne o‘zini qurbon qilmoq; faire-part xabar bermoq, xabardor qilmoq; faire main basse o‘g‘irlamoq, qaroqchilik qilmoq; faire preuve de isbotlamoq; faire usage de qo‘llamoq; faire volte-face qarashlarni tezda o‘zgartirmoq; faire front qarshilik ko‘rsatmoq; faire de la publicité reklama qilmoq; faire grand cas de qadrlamoq, katta ahamitat bermoq; faire état de e' tiborga olmoq; faire droit à qoniqtirmoq, yo‘l bermoq; faire coupable aybdor deb hisoblanmoq, ayblamoq
    5. nima bilandir mashg‘ul bo‘lmoq; faire sa médecine tibbiyotni o‘rganmoq; faire du sport sport bilan shug‘ullanmoq
    6. faire le lit joyni yig‘moq, to‘shamoq; faire la vaisselle idish-tovoq yuvmoq; faire sa toilette yuvinmoq; faire ses cheveux sochini oldirmoq; faire le trottoir fohishalik bilan shug‘ullanmoq
    7. tayinlamoq; on l'a fait professeur uni o‘qituvchi qilib tayinlashdi
    8. chaqirmoq, chorlamoq, taklif qilmoq, sabab bo‘lmoq, zarar keltirmoq; faire des dificultés to‘sqinlik qilmoq, to‘sqin bo‘lmoq; faire obstacle to‘siq bo‘lmoq, to‘xtatmoq; faire honte uyaltirmoq; faire plaisir zavq-shavq keltirmoq; faire du chagrin xafa qilmoq; faire de la peine urintirmoq, bezovta qilmoq; faire peur qo‘rqitmoq; faire du bruit shovqin qilmoq
    9. bo‘lib ko‘rinmoq, tuyulmoq, o‘xshatmoq; faire honneur à izzatlamoq, hurmatlamoq; faire du zèle tirishmoq, g‘ayrat qilmoq; faire attention à diqqatini jalb qilmoq
    10. faire rire kuldirmoq; faire mourir o‘ldirmoq; faire savoir xabar bermoq; faites entrer! kiriting! faire passer bermoq, yetkazmoq; faire valoir daromad olmoq; ta'kidlamoq, alohida ajratmoq; faire faire qilishga buyirmoq
    II vi.
    1. harakat qilmoq; faire bien, mal yaxshi, yomon harakat qilmoq; faire de son mieux butun vujudi bilan harakat qilmoq; il ferais mieux de rester u qolsa yaxshi bo‘lardi
    2. v.impers. il fait froid sovuq
    III se faire vpr.
    1. bo‘lmoq, bo‘ la boshlamoq; se faire vieux keksaymoq, qarimoq; yoshiga yosh qo‘shilmoq
    2. o‘rnashmoq, qaror topmoq; paydo bo‘lmoq, yuzaga kelmoq
    3. o‘ziga yaratmoq, paydo qilmoq; se faire des embêtements o‘ziga noxushlik yaratmoq; se faire de la bile, se faire du mauvais sang xafa bo‘lmoq, ko‘ngli tushib ketmoq; se faire un devoir de o‘zining vazifasi, burchi deb bilmoq
    4. (à qqch) ko‘nikmoq, o‘rganmoq; se faire au froid sovuqqa ko‘nikmoq
    5. s'en faire hayajonlanmoq, bezovta bo‘lmoq; ne pas s'en faire hayajonlanmaslik; il se fait froid sovuq bo‘ lmoq; comment se fait-il? bu qanday ro‘y berdi; c'est fait tayyor; c'est un grand pas de fait bu oldinga qarab katta siljish; faisant fonction bajaruvchi, o‘rniga ishlab turuvchi, vazifani ado etuvchi; chemin faisant yo‘l-yo‘lakay.
    nm. ustalik, uslub, texnika, bajarish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > faire

  • 7 indirect

    -ecte
    adj.
    1. noto‘g‘ri, egri, g‘ayriqonuniy, g‘ayrirasmiy, chet, aylanma, chetdan, orqavorotdan bo‘lgan; des contributions indirectes egri soliqlar
    2. to‘g‘ridan-to‘g‘ri bo‘lmagan, vositali, bavosita; un cas indirect gram. vositali kelishik; gram. un complément indirect vositali to‘ldiruvchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > indirect

  • 8 isolé

    -ée
    I adj.
    1. yolg‘iz, yakka, tanho, ajralib turadigan, odam yashamaydigan, bo‘sh, cho‘lga o‘xshagan
    2. alohida, ayrim, bo‘lak, mustaqil, xolis, yagona, birgina, kamdan-kam uchraydigan; un cas isolé birgina, yagona hodisa, hol
    3. alohida, xolis, ayrim, ajratilgan, ajratib olingan, ajralib qolgan, bog‘lanishsiz, aloqasi yo‘q, tarqoq, bir-biridan ajralib, uzilib qolgan, bir-biri bilan bog‘lanmagan
    II nm. harbiy xizmatchi (qismidan ajralib qolgan).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > isolé

  • 9 lequel

    -laquelle, lesquels, lesquelles
    I pron.rel.litt. qaysiki; un de ses parents, lequel l'a aidé unga yordam bergan qarindoshlaridan biri; la personne à laquelle vous venez de parler hozirgina siz gapirgan odam; il rencontra plusieurs parents, parmi lesquels son cousin Jean u ko‘p qarindoshlarini va ular orasida amakivachchasi Janni ham uchratdi; litt. nisbiy sifat vous serez peut-être absent, auquel cas vous me préviendrez balki siz yo‘q bo‘larsiz, unday holda, taqdirda siz meni ogohlantirib qo‘yasiz
    II pron.intr. qaysinisi? demandez à un passant, n'importe lequel qaysinisi bo‘lsa ham duch kelgan yo‘lovchidan so‘rang.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lequel

  • 10 limite

    nf.
    1. chet, chegara, chekka, yoqa; établir, tracer des limites chegaralarini aniqlamoq, belgilamoq; borne marquant une limite chegarani belgilovchi qoziq
    2. chekka, chet, qirg‘oq; la mer s'étendait alors au-delà de ses limites actuelles unda dengiz hozirgi qirg‘og‘idan nariroqqa cho‘zilgan edi
    3. chegara, chek, me'yor, oxirgi nuqta; n'attendez pas la dernière limite pour vous inscrire yozilish uchun oxirgi vaqtni kutib turmang; limite d'âge yosh chegarasi
    4. oxirgi chegara, had, me'yor, doira, daraja; les limites du possible imkoniyat doirasi; la patience a des limites! sabr-toqatning ham chegarasi bor! dans une certaine limite ma'lum darajada; nous vous aiderons dans les limites de nos moyens imkonimiz darajasida biz sizga yordam beramiz
    5. à la limite eng, hech bo‘lmaganda; adj. cas limite oxirgi marta; vitesse limite tezlik chegarasi
    6. pl. imkoniyat, daraja, qobiliyat chegarasi; connaître ses limites o‘z imkoniyatlarini, chegarasini, darajasini bilmoq
    7. sans limites chegarasi, oxir-poyoni yo‘q, cheksiz, chegarasiz, bepoyon; une ambition sans limites cheki-chegarasi yo‘q shuhratparastlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > limite

  • 11 minorité

    nf.
    1. ozchilik, kamchilik; une petite minorité d'électeurs ozchilik saylovchilar; ils sont en minorité ular ozchilik ovozga ega; gouvernement mis en minorité ozchilik ovoz olgan hukumat
    2. la, une minorité de eng kam, eng oz; dans la minorité des cas eng kam hollarda
    3. ozchilik, kam sonlilik; minorités ethniques etnik kamsonlilik; droits des minorités ozchilikning haq-huquqlari.
    nf. voyaga, balog‘at yoshiga yetmaganlik, norasidalik, yoshlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > minorité

  • 12 nombreux

    -euse
    adj.
    1. ko‘p sonli, ko‘p adadli, ko‘p kishili, soni, odami ko‘p, katta; foule nombreuse ko‘p kishili olomon; famille nombreuse katta oila
    2. ko‘p, ko‘pgina, talay; ancha; ils vinrent nombreux à notre appel bizning chaqiriqqa ular ko‘plab kelishdi; dans de nombreux cas ko‘pchilik hollarda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nombreux

  • 13

    I pron.rel. le pays où il est né u tug‘ilgan yurt; elle le retrouva là où elle l'avait laissé u uni qoldirib ketgan joyidan topdi; je cherche une villa où passer mes vacances men ta' tilni o‘ tkazgani dacha qidiryapman; on ne peut le transporter dans l'état où il est uni bu holatda olib ketib bo‘lmaydi; au prix où est le beurre sariyog‘ning hozirgi bahosida; du train, au train où vont les choses narsalar kelayotgan poyezddan, poyezdda; au cas où il viendrait u kelgan holda; au moment où il arriva u kelgan vaqtda
    II adv.rel. qayerda, qayerga; j'irai où vous voudrez men siz xohlagan joyga boraman; on est puni par où l'on a péché qilmish-qidirmish; où que qayerda, qayerga bo‘lsa ham; mais où ma colère éclata, ce fut quand il nia tout u hamma narsani inkor qilgan paytda, mening jahlim chiqib ketdi; d'où qayerdan; d'où vient, d'où il suit que, d'où il résulte que qayerdan kelyapti, qayerdan kelyaptiki, qayerdan kelib chiqyaptiki; il ne m'avait pas prévenu de sa visite: d'où mon étonnement u o‘zining kelishi haqida meni ogohlantirmagan edi: mening hayron bo‘lishim shundan
    III adv.intr. qayerda? qayerdan? où est votre frère? akangiz qayerda? où trouver cet argent? bu pulni qayerdan topaman? d'où vient-il? u qayerdan kelyapti? par où est-il passé? u qayerdan o‘ tdi? dis-moi où tu vas qayerga ketayotganingni menga ayt; je ne sais où aller men qayerga borishimni bilmayman; n'importe où qayerda bo‘lsa ham, qayerda bo‘lishidan qattiy nazar; dieu sait où; je ne sais où xudo biladi qayerda; men bilmadim qayerda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek >

  • 14 pareil

    -eille
    I adj.
    1. o‘xshash, o‘xshagan, singari, kabi, monand, xuddi, -dek
    2. shunday, xuddi shunday, bunday; en pareil cas bunday hollarda; à une heure pareille! shunday bir vaqtda! (kech)
    II n.
    1. o‘xshashi, tengi; ne pas avoir son pareil o‘ziga tengi bo‘ lmaslik; il n'a pas son pareil pour raconter des histoires hikoyalar aytishda uning tengi yo‘q; sans pareille tengi, o‘xshashi yo‘q; des brillants sans pareil tengi, o‘xshashi yo‘q olmoslar
    2. nf. rendre la pareille qilmishiga yarasha qaytarmoq
    3. nm.loc.fam. c'est du pareil au même bu xuddi o‘zi, farqi yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pareil

  • 15 pendable

    adj.loc. c'est un cas pendable bu dorga ossa bo‘ladigan, dorga tortishga arziydigan ish; jouer un tour pendable à qqn. birovga qabih ish qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pendable

  • 16 personne

    nf.
    1. odam, kishi; shaxs, o‘zlik; certaines personnes ba'zi odamlar; une ville où habitent dix mille personnes o‘n ming kishi yashaydigan shahar; distribuer une part, une portion par personne kishi boshiga bir bo‘lak, bir kosadan tarqatmoq; une personne intelligente aqlli odam; une personne de connaissance tanish kishi; une personne âgée qari kishi; grande personne kishi, katta kishi; les enfants et les grandes personnes bolalar va katta kishilar; faire grand cas de sa personne o‘zini ulug‘ qilib ko‘rsatmoq; la personne et l'oeuvre d'un écrivain yozuvchining shaxsiyati va asari; il est bien de sa personne u ko‘rinishdan chiroyli kishi; en personne shaxsan, o‘zi; dr. personne physique, morale jismoniy, yuridik shaxs; exposer sa personne o‘z hayotini xavf ostiga solmoq
    2. vieilli ayol; il vit avec une jolie personne u juda chiroyli ayol bilan yashaydi
    3. gram. shaxs (fe'l formalari, kishilik olmoshlari, shuningdek egalik va nisbat qo‘shimchalari orqali ifodalanuvchi grammatik kategoriya); première personne birinchi shaxs.
    pron.indéf.
    1. kimdir, biror kimsa, biror kishi; vous le savez mieux que personne siz uni hammadan ko‘ra ham yaxshiroq taniysiz
    2. (ne bilan) hech kim, hech kimsa, biror kishi; que personne ne sorte! hech kim chiqmasin! il n'y avait personne hech kim yo‘q edi; je ne vois plus jamais personne men butunlay, umuman hech kimni ko‘rmayapman; personne d'autre que lui undan boshqa hech kim; je ne trouve personne de plus sérieux qu'elle men undan ko‘ra jiddiyroq boshqa hech kimni ko‘rmayapman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > personne

  • 17 plupart

    I nf. ko‘p qismi, ko‘p, ko‘pchilik; la plupart du temps ko‘p vaqt; la plupart de ko‘pchilik; la plupart des hommes ko‘pchilik odamlar; dans la plupart des cas ko‘pchilik hollarda; loc.adv. pour la plupart ko‘p qismi, ko‘pchiligi; les convives étaient, pour la plupart, des marchands mehmonlarning ko‘pchiligi savdogarlar edi
    II pron. ko‘pchilik; la plupart s'en vont ko‘pchilik ketyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plupart

  • 18 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 19 prévoir

    vt.
    1. oldindan ko‘rmoq, payqamoq, sezmoq; il faut prévoir le pire bundan ham battarrog‘ini oldindan ko‘rmoq keraq; on ne peut pas tout prévoir hammasini oldindan ko‘rib bo‘lmaydi; il était facile de prévoir qu'il échouerait uning imtihondan yiqilishini oldindan payqash oson edi
    2. ko‘zda, nazarda tutmoq, nazarga olmoq; les cas prévus par la loi qonunda ko‘zda tutilgan holatlar
    3. mo‘ljallamoq, rejalashtirmoq, ko‘zda tutmoq; l'état a prévu la construction de logement davlat uylar qurishni rejalashtirdi; tout était prévu hammasi nazarda tutilgan edi; ellipt. l'opération s'est déroulée comme prévu operatsiya rejalashtirilganiday amalga oshdi; être prévu pour uchun mo‘ljallangan, nazarda tutilgan bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prévoir

  • 20 récidive

    nf.
    1. takrorlanish, qaytarilish; escroquerie avec récidive takror firibgarlik; en cas de récidive, vous serez sanctionné takrorlangan taqdirda, siz jazolanasiz
    2. qaytalanish, qayta qo‘zish (kasallikka nisbatan).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > récidive

См. также в других словарях:

  • Cas — Pour les articles homonymes, voir CAS. En grammaire, le cas est au sens large un trait grammatical principalement associé au nom, au pronom et à l adjectif, et exprimant la fonction syntaxique de celui ci dans la proposition, ou son rôle… …   Wikipédia en Français

  • CAS (MÉTHODE DES) — La méthode des cas est une méthode qui fait usage, à diverses fins, d’exemples détaillés plutôt que de notions générales. Appliquée aux choses humaines – ce n’est pas une utilisation exclusive –, elle peut servir à constituer un dossier de malade …   Encyclopédie Universelle

  • CAS registry number — CAS Registry Numbers[1] are unique numerical identifiers assigned by the Chemical Abstracts Service to every chemical described in the open scientific literature (currently including those described from at least 1957 through the present) and… …   Wikipedia

  • Cas D'utilisation —  Ne pas confondre avec les diagrammes de cas d utilisation. En génie logiciel et en ingénierie des systèmes, un cas d utilisation définit une manière d utiliser le système et permet d en décrire les exigences fonctionnelles. D après Bittner… …   Wikipédia en Français

  • čas — čȁs m <N mn čàsovi> DEFINICIJA 1. vrlo kratak odsječak vremena; tren, trenutak 2. <G mn čȃsā> ideol. neol. 1941. minuta (u najavama točnog vremena na radiju) [pet sati, pet časa i deset časaka] SINTAGMA smrtni čas vrijeme kad treba… …   Hrvatski jezični portal

  • CAS International — Saltar a navegación, búsqueda CAS International (Comité Anti Stierenvechten) Tipo ONG Fundación 1990 Sede Utrecht (Países Bajos) …   Wikipedia Español

  • Cas Numéro Un, Cas Numéro Deux — (en persan : قضیه شکل اول قضیه شکل دوم, Ghazieh e Shekl e Avval, Ghazieh e Shekl e Dovvom) est un film dramatique iranien sorti en 1979, écrit et réalisé par Abbas Kiarostami. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique …   Wikipédia en Français

  • Cas numero un, cas numero deux — Cas numéro un, cas numéro deux Cas numéro un, cas numéro deux (en persan : قضیه شکل اول قضیه شکل دوم, Ghazieh e Shekl e Avval, Ghazieh e Shekl e Dovvom) est un film dramatique iranien sorti en 1979, écrit et réalisé par Abbas Kiarostami.… …   Wikipédia en Français

  • caş — CAŞ, (1) caşuri, s.n. (caşi, s.m.) 1. Produs alimentar preparat din lapte închegat şi stors de zer. 2. Substanţă lipicioasă care se formează în colţurile ciocului la puii de păsări. ♢ expr. (ir.) E cu caş(ul) la gură sau Încă nu i a picat caşul… …   Dicționar Român

  • Cas De Divorce — Titre original Cas de divorce Genre Série judiciaire Créateur(s) Claude Abbe Ariane Gil Pays d’origine  France Chaîne d’origine La Cinq …   Wikipédia en Français

  • Cas De Trans-en-Provence — Le cas de Trans en Provence est l un des rares cas où un OVNI est supposé avoir laissé des traces matérielles scientifiquement mesurables. Cet évènement a eu lieu le 8 Janvier 1981, à Trans en Provence, dans le département du Var.[1] Sommaire 1… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»