-
1 sucre
nm. shakar, qand; sucre de canne, de betterave shakarqamish, qizilcha shakari; sucre en morceaux, cristallisé, en poudre chaqmoq qand, shakar, shakar kukuni; pince à sucre qand oladigan qisqich; loc. être tout sucre tout miel shirindan-shakar, asalu-bol bo‘lmoq; casser du sucre sur le dos de qqn. birovning orqasidan gapirmoq, g‘iybatini qilmoq. -
2 sucré
-éeadj.1. shirin, totli, mazali, lazzatli; des oranges très sucrées juda shirin apelsinlar2. fig. shiringina, shirin3. n. xushomadli; shirin; faire le sucré tilyog‘lamalik qilmoq, tilidan bol tommoq. -
3 agglomérer
I vt. zichlamoq, presslamoq, taxtakachlamoqII s'agglomérer vpr.1. to‘planmoq, yig‘ilmoq; les hommes s'agglomèrent dans les villes odamlar shaharlarda yig‘ilib, to‘planib qolmoqdalar2. presslanmoq, taxtakachlanmoq, bir-biriga yopishmoq; le sucre s'est aggloméré qand yopishib qoldi. -
4 betterave
nf. lavlagi; betterave rouge qizil lavlagi; betterave fourragère xashaki, molga beriladigan lavlagi; betterave à sucre, betterave sucrière qand lavlagi. -
5 brut
-bruteI adj.1. xom, pishmagan, yetilmagan; tozalanmagan; matière brute xomashyo; sucre brut shakar xomashyosi; diamant brut ishlov berilmagan olmos2. qo‘pol, nokas3. yalpi, jami, hammasiII adv. peser brut cent kilos idish bilan og‘irligi yuz kilo. -
6 candi
adj.m. sucre candi novvot. -
7 canne
nf.1. qamish; canne à sucre shakarqamish2. hassa, tayoq, kaltak; se promener la canne à la main qo‘lida hassa bilan sayr qilmoq3. qarmoq yog‘ochi, sopi, dastasi, qarmoq. -
8 diabète
nm.méd. diabet; diabète sucré qand kasali; diabète insipide qandsiz diabet, siydik toliqtirish kasalligi. -
9 encore
adv.1. hali, hali ham, haligacha, shu vaqtgacha, shu vaqtga qadar, hanuz; hozircha; personne ne l'a encore rencontré hozircha hech kim uni uchratgani yo‘q; il ne fait pas encore jour haligacha yerga yorug‘ tushmayapti2. yana, tag‘in; qaytadan; qo‘shimcha ravishda, qo‘shimcha qilib; donnez-moi encore un morceau de sucre menga yana bir bo‘lak qand bering; il est encore venu u yana keldi3. yana ham, yana-da; -dan ham, -roq; cela aggrave encore la situation bu vaziyatni yana-da murakkablashtirmoqda; il est encore plus bête que je ne pensais u men o‘ylaganimdan ham ahmoqroq ekan4. lekin, ammo; biroq; shunday bo‘lsa ham, shunga qaramasdan; buning ustiga, shu bilan birga, -dan tashqari; vouloir est bien, encore faut-il pouvoir xohish yaxshi, ammo bajara olmoq ham kerak; cela est inquiétant, encore ne sait-on pas tout bu narsa tashvishga soladi, undan tashqari barcha narsa bizga ayon emas; non seulement il n'a pas écrit, mais encore il n'a pas répondu à ma lettre u menga xat yozmadigina emas, buning ustiga u xatimga ham javob bermadi5. loc.conj. encore que garchi; -ga qaramay, -sa ham encore qu'il soit jeune garchi u yosh bo‘ lsa ham. -
10 enrober
vt. o‘ramoq, qoplamoq; surmoq (dori-darmon, tovar, mahsulotlarni himoya qilish maqsadida); enrober un gâteau de chocolat pirojnoyeni shokolad bilan qoplamoq; enrober de sucre un médicament dorini qand bilan qoplamoq2. fig. yumshatmoq; biror narsa qo‘shib, xushta'm qilmoq. -
11 livre
nm.1. kitob; livre broché, cartonné, relié broshura qilingan, kartonlangan, muqavalangan kitob2. kitob, darslik; livre de classe darslik; loc. livre de chevet qayta-qayta o‘qiladigan kitob3. jild, tom; le second livre de l'Énéide Eneidning ikkinchi jildi; les livres historiques de la Bible Bibliyaning tarixiy tomlari4. daftar (biror maqsad uchun belgilangan daftar); les livres de comptes hisob-kitob daftari; livre des factures, des recettes hujjatlar, kirim daftari; livre d'or oltin kitob (ulug‘ odamlarni madh qiluvchi kitob).nm. yarim kilo; acheter une livre de sucre yarim kilo qand sotib olmoq; une demi-livre de beurre chorak kilo sariyog‘.nf.1. livr (qadimiy fransuz tangasi)2. funt (ingliz pul birligi); livre sterling funt sterling; livre australienne, égyptienne Avstraliya, Misr funt sterlingi. -
12 miel
nm. asal, bol; être tout sucre tout miel qandu asal bo‘lmoq. -
13 morceau
nm.1. bo‘lak, parcha, burda, kesik; un petit morceau de ficelle bir kichik bo‘lak arqon; couper, déchirer, mettre en morceaux bo‘ laklarga kesmoq, yirtmoq, bo‘ lmoq; morceau de terre bir parcha yer; un bon, un gros morceau yaxshigina, katta bo‘lak; se casser en mille morceaux ming bo‘lakka parchalanib ketmoq; un morceau de pain bir burda non; un morceau de sucre bir chaqmoq qand; fig.fam. manger un morceau bir burda yeb olmoq; fam. manger, casser, lâcher le morceau bo‘yniga olmoq, aytib qo‘ymoq2. parcha, bo‘lak; morceaux choisis saylanma3. kichik muzika asari, parcha, pyesa; un morceau de piano pianino uchun pyesa; exécuter un morceau muzika asaridan bir parcha ijro etmoq. -
14 orge
nf.1. arpa (o‘simlik va shu o‘simlikning doni); champ d'orge arpa dalasi2. pivo pishirishda ishlatiladigan arpa doni; nm. orge perlé arpa yormasi3. sucre d'orge arpa shakari, obaki. -
15 pince
nf. ombur, qisqich, pinset; les branches, les mâchoires d'une pince omburning dastalari, jag‘ lari; pince coupante o‘ tkir jag‘li ombir; pince à épiler mo‘ychinak; pince à sucre qandni maydalashda ishlatiladigan ombur; pince à cheveux soch qisqichi; pince à linge qisqich (arqonga yoyilgan kirni qisib qo‘yiladigan moslama); pince à feu otashkurak2. o‘g‘rilar lomchasi3. panja, changal, qisqich (qisqichbaqa, krab va shu kabilarda); les pinces d'un homard, d'un crabe omar, krablarning qisqichi4. fam. serrer la pince à qqn. biror kishining qo‘lini qismoq; aller à pinces piyoda bormoq5. bahiyalab tikilgan buklama. -
16 poudre
nf.1. kukun, tolqon; sucre en poudre shakar tolqoni; lait en poudre quritilgan sut; loc. poudre de perlimpinpin yasama, teppa dori; loc. jeter de la poudre aux yeux de qqn. firib bermoq, chalg‘itmoq, aldamoq, ko‘zbo‘yamachilik qilmoq2. upa; se mettre de la poudre upa qo‘ymoq3. vx. chang, g‘ubor, gard; réduire qqch. en poudre kulini ko‘kka sovurmoq.nf. miltiqdori, porox; mettre le feu aux poudres g‘azabga o‘ t qo‘ymoq, jahlini lovullatib yubormoq, qazabni qo‘zg‘atuvchi ish boshlamoq; il n'a pas inventé la poudre aytarli, juda ham dono emas. -
17 raffinage
nm. tozalash, oqlash, olish (aralashmalardan); le raffinage du sucre qand olish; le raffinage du pétrole neftni tozalash, qayta ishlash. -
18 raffiner
vt. tozalamoq, oqlamoq (aralashmalardan); sucre raffiné rafinad qand; pétrole raffiné tozalangan neft.vi. raffiner sur mayda-chuyda tafsilotlarga berilmoq; ne cherchons pas à raffiner mayda-chuyda tafsilotlarga berilmaylik; raffiner sur l'élégance nozik harakatlarga berilmoq. -
19 raffinerie
nf. raffinerie de sucre qand zavodi; raffinerie de pétrole neftni qayta ishlash zavodi. -
20 ras
-raseadj.1. qirilgan, tarashlangan; tête rase tarashlangan bosh; cheveux ras qirilgan soch; animal à poil ras kalta junli hayvonlar; herbe rase past o‘sadigan o‘ t; loc. en rase campagne ochiq dalada; loc.adv. ras, à rase kalta; cheveux coupés ras, à ras kalta qilib qirqilgan soch; pelouse tondue ras kalta qirqilgan maysazor2. to‘la; une cuillerée rase de sucre bir qoshiq shakar; à ras bord(s) qirg‘og‘igacha to‘ldirilgan, limmo-lim; verre rempli à ras bord limmo-lim stakan; loc.prép. à ras, au ras de baravar, teng, teng darajada; au ras de l'eau, du sol suv, yer baravar; à ras de terre tagidan, tomirigacha o‘rilgan, kesilgan; loc.fam. en avoir ras le bol sabr kosasi to‘lmoq; j'en ai ras le bol de ses étourderies bu bema'niliklardan sabr kosam to‘ldi.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
sucre — sucre … Dictionnaire des rimes
sucré — sucré … Dictionnaire des rimes
SUCRE — Selon qu’ils sont employés au pluriel ou au singulier, comme adjectif ou comme substantif, les termes «sucre» et «sucré» prennent une signification différente et de plus en plus délimitée. Au pluriel, les sucres sont les glucides (du terme grec… … Encyclopédie Universelle
Sucré — Sucre Pour les articles homonymes, voir Sucre (homonymie). Cristaux de sucre raffiné … Wikipédia en Français
Sucre — Basisdaten Einwohner (Stand) 309.878 Einw. (Fortschreibung 2010) [1] … Deutsch Wikipedia
sucre — SUCRE. s. Certain suc extrémement doux, qui se tire d une sorte de cannes qui viennent dans les pays chauds, & sur tout aux Indes, & qui s espaissit, se durcit, se blanchit par le moyen du feu. Cannes de sucre. moulin à sucre. faire du sucre.… … Dictionnaire de l'Académie française
SUCRE — Staaten SUCRE (span.: Sistema Unitario de Compensación Regional, „Einheitliches System des regionalen Ausgleichs“) ist die gemeinsame Rechnungswährung der ALBA Staaten für den gegenseitigen Handelsverkehr … Deutsch Wikipedia
sucré — sucré, ée (su kré, krée) part. passé de sucrer. 1° Rendu doux avec du sucre. Votre café est sucré. Un verre d eau sucrée. 2° Il se dit des fruits, des légumes qui sont fort doux, qui ont le goût du sucre. Ces fruits sont très sucrés. 3° Par … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
SUCRE (A. J. de) — SUCRE ANTONIO JOSÉ DE (1795 1830) Figure marquante, Sucre peut être considéré comme le Saint Just des guerres d’indépendance hispano américaines. Il est le compatriote de Bolívar, et son fidèle lieutenant, le suivant dans toutes ses campagnes; sa … Encyclopédie Universelle
sucre — SÚCRE s.m. Unitate monetară în Ecuador. [< sp. sucre]. Trimis de LauraGellner, 01.10.2005. Sursa: DN SUCRE SÚCR/ s. m. unitate monetară a statului Ecuador. (< sp. sucre) Trimis de raduborza, 15.09.2007. Sursa: MDN … Dicționar Român
Sucre [3] — Sucre, 1) Hauptstadt des Depart. Chuquisaca in Bolivia (Südamerika) und eine der drei Hauptstädte der Republik, 2694 m ü. M., in einer von Bergen geschützten Ebene, am Cochimayo, einem Nebenfluß des Pilcomayo, hat gut gebaute, meist einstöckige… … Meyers Großes Konversations-Lexikon