-
1 bâtir
vt.1. qurmoq; bâtir un nid in qurmoq2. tuzmoq, asos solmoq; il a bâti rapidement son plan u tezda o‘z rejasini tuzdi3. tepchimoq; la couturière a bâti la robe pour l'essayage tikuvchi ko‘ynakni sinash uchun tepchidi. -
2 mur
nm.1. devor; bâtir, élever, abattre un mure devor urmoq, qurmoq, buzmoq; fermer de murs devor bilan o‘ramoq; un vieux mur croulant nurayotgan eski devor; il est arrivé dans nos murs u bizning shaharga keldi2. devorning ichki qismi; mettre des tableaux aux murs rasmlarni devorga osmoq; horaire affiché au mur devorga osilgan jadval; loc. entre quatre murs to‘rt devor ichida yashamoq3. loc. raser les murs devorga yopishib olmoq; sauter, faire le mur so‘roqsiz tashlab ketmoq (xizmat joyini); se cogner, se taper la tête contre les murs noumid bo‘lmoq, tarvuzi qo‘ltig‘idan tushmoq; mettre qqn. au pied du mur birovni iskanjaga, qiyinMÛR MUSIQUE qistovga olmoq, bo‘g‘otga qismoq, fosh qilmoq4. fig. devor, to‘siq, g‘ov; un mur d'incompréhension o‘zaro tushunmaslik to‘sig‘i; se heurter à un mur g‘ovga duch kelmoq5. le mur du son tovush tezligi; franchir le mur du son tovush tezligidan o‘ tmoq6. foot. jonli devor; l'arbitre a fait reculer le mur à distance réglementaire hakam jonli devorni kerakli masofaga jildirdi. -
3 piquer
I vt.1. sanchmoq, suqmoq, tiqmoq, uchli narsani biror narsaga sanchmoq; piquer la peau, le doigt de qqn. birovning terisiga, qo‘liga sanchmoq; il m'a piqué le doigt avec une épingle mening qo‘limga to‘g‘nog‘ich sanchib oldi; loc. piquer des deux (éperons) otini choptirib ketmoq, ot qo‘ymoq2. ukol qilmoq; fam. emlamoq, chekmoq; on l'a piqué contre la variole uni chechakka qarshi emlashdi3. chaqmoq (hasharotlar, ilon); un scorpion l'a piqué uni chayon chaqib oldi; il a été piqué, il s'est fait piquer par une guêpe uni chumak ari chaqib oldi4. sanchib, ilib olmoq; piquer sa viande avec sa fourchette go‘shtni sanchqi bilan sanchib olmoq5. biror narsani osib, ilib, mixlab, yopishtirib qo‘ymoq6. uch tomoni bilan sanchib, suqib qo‘ymoq, qadamoq, taqmoq; piquer une fleur dans sa boutonnière petlitsasiga gul taqmoq; fig. piquer une tête o‘zini tashlamoq, boshi bilan sho‘ng‘imoq7. bahiyalab tikmoq, mashinada bostirib tikmoq; bâtir une robe avant de la piquer mashinada bostirib tikishdan oldin ko‘ylakni ko‘klab olmoq; un couvre-lit piqué sirmali o‘ringa yopiladigan choyshab8. ilma-teshik qilib yubormoq, tashlamoq; loc.fam. ce n'est pas piqué des hannetons ou des vers bu juda pishiq, puxta, mustahkam; cho‘tir, dog‘ tushgan, bosgan; un visage piqué de taches de rousseur sepkil bosgan yuz; glace, miroir piqué dog‘ bosgan oyna, ko‘zgu9. achitmoq, achishtirmoq, lovullatmoq; la fumée piquait les yeux, lui piquait les yeux tutun ko‘zni achishtirar edi, uning ko‘zini achishtirar edi; ça me pique bu meni lovullatyapti; fam. de l'eau qui pique gazli suv10. qo‘zg‘amoq, qo‘zg‘atmoq, keltirmoq, uyg‘otmoq, qichitmoq; son attitude a piqué ma curiosité uning munosabati menda qiziqish uyg‘otdi; loc. piquer qqn. au vif qaltis, nozik joyidan ushlamoq; qattiq tegmoq, botmoq; cette remarque, cette critique m'a piqué au vif bu tanbeh, bu tanqid menga qattiq botdi11. fig. tutib olmoq, ushlab olmoq, qo‘lga tushirmoq; urib, ilib, o‘g‘irlab ketmoq; on lui a piqué son portefeuille uning karmonini ilib ketishdiII vi. yiqilmoq, sanchilib tushmoq, sho‘ng‘imoq; un avion qui pique sanchilib tushayotgan samolyot; il piqua du nez u yuzi bilan yiqildi; botmoq, sho‘ng‘imoq; le navire piquait de l'avant kema old tomoni bilan sho‘ng‘ir ediIII se piquer vpr.1. sanchib, suqib olmoq (o‘ziga); elle s'est piquée en cousant u tiqayotib o‘ziga sanchib oldi; o‘ziga o‘zi ukol qilmoq; il se pique, il est morphinomane u o‘ziga o‘zi ukol qiladi, u morfiyga o‘rgangan bangi2. ilma-teshik bo‘lmoq; dog‘ bilan qoplanmoq; fig. vin qui se pique achiyotgan vino3. (de) da'vo qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq, maqtanib yurmoq; elle se pique de poésie, d'être poète u shoirlikni davo qiladi.vt.1. fam. to‘satdan, kutilmaganda biror ishga kirishmoq, biror ish qilishga tushmoq; piquer un cent mètres kutilmaganda oyog‘ini qo‘liga olib yugirmoq; piquer un roupillon uyquni urmoq; piquer un fard qizarib ketmoq; piquer une crise xurujga uchramoq. -
4 point
nm.1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda7. belgi, hisob belgisi8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.nm.1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.nm.1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.nm.1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq2. chokni, baxiyani tikish uslubi.adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor. -
5 sable
I nm. qum; une plage de sable fin mayin qumli plaj; loc. bâtir sur le sable qumning ustiga qurmoq (omonat, ishonchsiz); fam. être sur le sable pulsiz qolmoq, ishsiz bo‘lmoq, xarob bo‘lmoq; le marchand de sable est passé bolalarning ko‘zi uyqudan yumilib ketyaptiII adj.inv. och jigar rang, sarg‘ish; des gants sable sarg‘ish qo‘lqoplar.
См. также в других словарях:
bâtir — [ batir ] v. tr. <conjug. : 2> • déb. XIIe; p. ê. du frq. °bastjan « assembler ou construire avec de l écorce (bast) » 1 ♦ Élever sur le sol, à l aide de matériaux assemblés. ⇒ construire, édifier, élever, ériger. Bâtir une maison. Se faire … Encyclopédie Universelle
bâtir — 1. (bâ tir) v. a. 1° Faire une construction quelconque. Bâtir une église. La brique et le moellon qui ont servi à bâtir la ville. Je me suis bâti une cabane. • À cause d une maison qu il faisait bâtir, BOSSUET Hist. III, 7. • Les superbes… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
bâtir — BÂTIR. v. act. Édifier, construire, faire un édifice. Bâtir une maison, une Église. Bâtir en pierre, en brique. Bâtir sur pilotis. Bâtir à la moderne. Bâtir à l antique. Bâtir un pont. Bâtir un vaisseau. f♛/b] Bâtir en l air, Se mettre des… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
Bâtir le pays Martinique — Présentation Président Pierre Samot Fondation 1998 Siège Le Lamentin (Martinique) Secrétaire général David Zobda Présidents de groupe … Wikipédia en Français
batir — BATÍR, batire, s.n. Fir de bumbac răsucit uşor, puţin mai gros decât aţa de cusut, întrebuinţat la însăilat. – et. nec. Trimis de valeriu, 03.04.2003. Sursa: DEX 98 batír s. n., pl. batíre Trimis de siveco, 10.08.2004. Sursa: Dicţionar… … Dicționar Român
Batir le pays Martinique — Bâtir le pays Martinique Bâtir le pays Martinique (BPM) a été fondé le 11 octobre 1998 par l ancien député et actuel maire du Lamentin, Pierre Samot suite à une scission avec le Parti communiste martiniquais. Cette formation politique fait partie … Wikipédia en Français
Bâtir Le Pays Martinique — (BPM) a été fondé le 11 octobre 1998 par l ancien député et actuel maire du Lamentin, Pierre Samot suite à une scission avec le Parti communiste martiniquais. Cette formation politique fait partie de la gauche autonomiste martiniquaise. Bâtir le… … Wikipédia en Français
Bâtir le Pays Martinique — (BPM) a été fondé le 11 octobre 1998 par l ancien député et actuel maire du Lamentin, Pierre Samot suite à une scission avec le Parti communiste martiniquais. Cette formation politique fait partie de la gauche autonomiste martiniquaise. Bâtir le… … Wikipédia en Français
Bâtir le pays martinique — (BPM) a été fondé le 11 octobre 1998 par l ancien député et actuel maire du Lamentin, Pierre Samot suite à une scission avec le Parti communiste martiniquais. Cette formation politique fait partie de la gauche autonomiste martiniquaise. Bâtir le… … Wikipédia en Français
batir — verbo transitivo 1. Golpear (el viento, la lluvia o las olas) contra [una cosa]: Las olas batían con fuerza en el espigón del puerto. 2. Golpear y remover (una persona) … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
batir — (Del lat. battuĕre). 1. tr. golpear. 2. Golpear para destruir o derribar, arruinar o echar por tierra alguna pared, edificio, etc. 3. Recoger o desarmar una tienda o un toldo. 4. Atacar y derruir con la artillería. 5. Dominar con armas de fuego… … Diccionario de la lengua española