Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

les+vers

  • 1 ver

    nm. qurt; chuvalchang; lichinka; gijja; ver de terre chuvalchang, yomg‘ir chuvalchangi; ver à soie ipak qurti; ver blanc may qo‘ng‘izi lichinkasi, buzoqboshi; ver luisant yonar qurt; ver solitaire soltiyor, lentasimon gijja; nu comme un ver qip-yalang‘och; loc.fig. tirer les vers du nez à qqn. o‘smoqchilab bilib olmoq, gapirtirmoq; fam. tuer le ver och qoringa bir piyola ichmoq (aroq).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ver

  • 2 pointer

    I vt.
    1. nuqta qo‘ymoq, belgi qo‘ymoq, belgilamoq
    2. nazorat qilmoq, ishga kelib-ketishni belgilamoq
    II vi. ro‘yxatdan o‘tmoq, qayd qildirmoq, yozilmoq.
    I vt.
    1. tik qilmoq, ding qilmoq; cheval qui pointe les oreilles qulog‘ini ding qilgan ot
    2. o‘timsiz yuqoriga qarab o‘smoq, bo‘y cho‘zmoq; des cyprès qui pointent vers le ciel osmonga bo‘y cho‘zgan sarvlar
    3. chiqmoq, chiqarmoq, ko‘rinmoq; les asperges pointent la tête hors de terre sarsabil yerdan bosh ko‘ tarib qoldi
    4. yo‘naltirmoq, qaratmoq; il pointait son index vers moi u bosh barmog‘ini menga qaratdi
    5. qaratmoq, mo‘ljalga to‘g‘rilamoq; pointer un canon vers un objectif to‘pni mo‘ljalga to‘g‘rilamoq
    6. iloji boricha o‘z soqqalarini mo‘ljalga yaqinroq joylamoq
    II se pointer vpr.fam. kelmoq, qadam ranjida qilmoq, paydo bo‘lmoq; elle s'est pointée à trois heures u soat uchda qadam ranjida qildi.
    nm. poynter (ov itining bir turi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pointer

  • 3 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 4 ruer

    I vi. tepmoq, shattalamoq, shatta otmoq; les chevaux ruaient otlar tepardi; loc. ruer dans les brancards qattiq qarshilik ko‘rsatmoq, qarshilik ko‘rsatib irg‘ishlamoq, o‘zini har tomonga urmoq
    II se ruer vpr. tashlanmoq, otilmoq, yugurmoq; les gens se ruaient vers la sortie odamlar chiqishga tashlanishdi; les troupes se ruèrent à l'assaut lashkar shturmga tashlandi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ruer

  • 5 piquer

    I vt.
    1. sanchmoq, suqmoq, tiqmoq, uchli narsani biror narsaga sanchmoq; piquer la peau, le doigt de qqn. birovning terisiga, qo‘liga sanchmoq; il m'a piqué le doigt avec une épingle mening qo‘limga to‘g‘nog‘ich sanchib oldi; loc. piquer des deux (éperons) otini choptirib ketmoq, ot qo‘ymoq
    2. ukol qilmoq; fam. emlamoq, chekmoq; on l'a piqué contre la variole uni chechakka qarshi emlashdi
    3. chaqmoq (hasharotlar, ilon); un scorpion l'a piqué uni chayon chaqib oldi; il a été piqué, il s'est fait piquer par une guêpe uni chumak ari chaqib oldi
    4. sanchib, ilib olmoq; piquer sa viande avec sa fourchette go‘shtni sanchqi bilan sanchib olmoq
    5. biror narsani osib, ilib, mixlab, yopishtirib qo‘ymoq
    6. uch tomoni bilan sanchib, suqib qo‘ymoq, qadamoq, taqmoq; piquer une fleur dans sa boutonnière petlitsasiga gul taqmoq; fig. piquer une tête o‘zini tashlamoq, boshi bilan sho‘ng‘imoq
    7. bahiyalab tikmoq, mashinada bostirib tikmoq; bâtir une robe avant de la piquer mashinada bostirib tikishdan oldin ko‘ylakni ko‘klab olmoq; un couvre-lit piqué sirmali o‘ringa yopiladigan choyshab
    8. ilma-teshik qilib yubormoq, tashlamoq; loc.fam. ce n'est pas piqué des hannetons ou des vers bu juda pishiq, puxta, mustahkam; cho‘tir, dog‘ tushgan, bosgan; un visage piqué de taches de rousseur sepkil bosgan yuz; glace, miroir piqué dog‘ bosgan oyna, ko‘zgu
    9. achitmoq, achishtirmoq, lovullatmoq; la fumée piquait les yeux, lui piquait les yeux tutun ko‘zni achishtirar edi, uning ko‘zini achishtirar edi; ça me pique bu meni lovullatyapti; fam. de l'eau qui pique gazli suv
    10. qo‘zg‘amoq, qo‘zg‘atmoq, keltirmoq, uyg‘otmoq, qichitmoq; son attitude a piqué ma curiosité uning munosabati menda qiziqish uyg‘otdi; loc. piquer qqn. au vif qaltis, nozik joyidan ushlamoq; qattiq tegmoq, botmoq; cette remarque, cette critique m'a piqué au vif bu tanbeh, bu tanqid menga qattiq botdi
    11. fig. tutib olmoq, ushlab olmoq, qo‘lga tushirmoq; urib, ilib, o‘g‘irlab ketmoq; on lui a piqué son portefeuille uning karmonini ilib ketishdi
    II vi. yiqilmoq, sanchilib tushmoq, sho‘ng‘imoq; un avion qui pique sanchilib tushayotgan samolyot; il piqua du nez u yuzi bilan yiqildi; botmoq, sho‘ng‘imoq; le navire piquait de l'avant kema old tomoni bilan sho‘ng‘ir edi
    III se piquer vpr.
    1. sanchib, suqib olmoq (o‘ziga); elle s'est piquée en cousant u tiqayotib o‘ziga sanchib oldi; o‘ziga o‘zi ukol qilmoq; il se pique, il est morphinomane u o‘ziga o‘zi ukol qiladi, u morfiyga o‘rgangan bangi
    2. ilma-teshik bo‘lmoq; dog‘ bilan qoplanmoq; fig. vin qui se pique achiyotgan vino
    3. (de) da'vo qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq, maqtanib yurmoq; elle se pique de poésie, d'être poète u shoirlikni davo qiladi.
    vt.
    1. fam. to‘satdan, kutilmaganda biror ishga kirishmoq, biror ish qilishga tushmoq; piquer un cent mètres kutilmaganda oyog‘ini qo‘liga olib yugirmoq; piquer un roupillon uyquni urmoq; piquer un fard qizarib ketmoq; piquer une crise xurujga uchramoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > piquer

  • 6 regard

    nm.
    1. qarash, boqish, nazar, nazzora, nigoh; ko‘z; parcourir, fouiller, suivre qqn.qqch. du regard kimnidir, nimanidir ko‘zi bilan qarab chiqmoq, tintib chiqmoq, kuzatib turmoq; dérober, soustraire aux regards ko‘zdan yashirmoq; sa beauté attire tous les regards uning go‘zalligi hamma nigohlarni o‘ziga tortadi; le regard (de qqn) ko‘zi, nigohi, nazari; son regard se posa sur moi uning ko‘zi menga tushdi; regard doux, dur mayin, qattiq qarash; ils s'aimèrent au premier regard ular bir ko‘rishdayoq sevishib qolishdi; un regard rapide, furtif, en coin tez, yashirincha, ko‘z qirida qarash; lancer, jeter, porter un regard sur qqch. biror narsaga ko‘z, nazar tashlamoq; tourner ses regards vers qqch. nigohini biror narsaga qaratmoq; échanger un regard avec qqn. biror kishi bilan ko‘z urishtirib olmoq; un regard complice tushunuvchan qarash; un regard étonné, inquiet hayratlangan, hovotirli boqish; un regard noir yomon qarash; fig. qarash, fikr; un regard nouveau yangicha qarash; loc. avoir (un) droit de regard sur nazorat qilish huquqi; il a un droit de regard sur la gestion de l'entreprise u korxonani boshqarish ustidan nazorat qilish huquqiga ega; loc.prép. au regard de muvofiq, ko‘ra; être en règle au regard de la loi qonun talablariga muvofiq bo‘lmoq; en regard de qarama-qarshi o‘laroq, qaraganda, nisbatan, solishtirilganda; les résultats sont faibles en regard du travail natijalar sarf qilingan mehnatga qaraganda oz; loc.adv. en regard oldida, qarshisida; texte latin avec la traduction en regard qarshisida lotincha matni berilgan tarjima
    2. teshik, ochiq joy, tuynuk, tirqish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > regard

  • 7 ronger

    vt.
    1. g‘ajimoq, mujimoq, kemirmoq; souris qui ronge du pain nonni kemirayotgan sichqon; le chien rongeait un os it suyakni g‘ajir edi; se ronger les ongles tirnoqlarini kemirmoq; vers qui rongent le bois yog‘ochni kemirayotgan qurtlar; être rongé par, de tomonidan g‘ajilgan, kemirilgan bo‘lmoq; le chevale rongeait son frein, son mors ot sulug‘ini chaynar edi; loc. ronger son frein sabrsizlik qilmoq, depsinib turmoq
    2. yemirmoq, kemirmoq, sekin asta buzmoq; la rouille ronge le fer zang temirni yemiradi; cette pensée me ronge bu fikr meni kemiryapti (menga azob beryapti); le chagrin, le remord le ronge g‘am, tashvish uni azoblayapti; fam. se ronger (les sangs) ich-etini yemoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ronger

  • 8 aiguiller

    vt.
    1. strelkani bir yo‘ldan boshqasiga o‘ tkazmoq, poyezdni bir yo‘ldan boshqasiga o‘tkazmoq, burib yubormoq
    2. fig. yo‘naltirmoq; tushunishga yordam bermoq; biror maqsadga qaratmoq; aiguiller la conversation sur un autre sujet suhbatni boshqa temaga o‘ tkazmoq; aiguiller un élève vers les mathématiques o‘quvchini matematikani o‘rganishga yo‘naltirmoq, qaratmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aiguiller

  • 9 pièce

    n.
    1. dona; un maillot de bains deux-pièces cho‘milish kiyimi; une pièce de bétail bir bosh qoramol
    2. bir to‘p, to‘p, toy; une pièce de soie bir toy shoyi
    3. bo‘lak, parcha, qism; pièce de terre bir bo‘lak ekin ekiladigan yer maydoni; pièce d'eau suv havzasi (katta yoki kichik hovuz); pièce de vin bir bochka vino; pièce montée figurali tort
    4. pièce (d'artillerie) to‘p, zambarak
    5. hujjat, qog‘oz; pièces d'identité shaxsni bildiruvchi hujjatlar; pièce à conviction ashyoviy dalil
    6. qism, detal; les pièces d'une machine mashinaning qismlari; pièces de rechange butlovchi qismlar; pièces détachées zapas qism
    7. yamoq; mettre une pièce à un vêtement ustboshga yamoq solmoq; loc. être fait d'une seule pièce yaxlit bo‘lakdan qilingan bo‘lmoq; tout d'une pièce butun, yaxlit bo‘ lakdan; être tout d'une pièce dangal, to‘g‘ri bo‘lmoq; fait de pièces et de morceaux olabayroq; créer, forger inventer de toutes pièces butunlay o‘ylab topilgan, o‘zidan chiqqan; loc. faire pièce à qqn. birovga hazil qilmoq.
    nf.archit. xona; un appartement de quatre pièces to‘rt xonali kvartira; ellipt. un deux-pièces cuisine oshxonali, ikki xonali kvartira, xonadon.
    nf. tanga, chaqa; des pièces d'or tillo tangalar; une pièce de cinq francs besh frankli tanga; fam. donner la pièce à qqn. birovga choychaqa bermoq.
    nf.
    1. pyesa (adabiy yoki musiqa asari); une pièce de vers she'riy pyesa; une pièce instrumentale cholg‘u asboblari uchun yozilgan pyesa
    2. pyesa (sahna asari); pièce en cinq actes besh ko‘rinishli pyesa; cette jeune troupe monte une pièce de Molière bu yosh truppa Molyerning pyesasini sahnalashtiryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pièce

  • 10 ruée

    nf. yopirilish, har tomonlama siqish; la ruée vers les gares à l'époque des départs en vacances ta' tilga ketish vaqtida vokzallarga yopirilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ruée

  • 11 rush

    nm.anglic.
    1. sport. manzilga yaqin qolganda tezlikni oshirish, sprint
    2. yopirilish, o‘zini urish, otilish, yurish; c'est le grand rush vers les plages bu plajlarga katta yopirilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rush

  • 12 tourner

    I vt.
    1. aylantirmoq
    2. aralashtirmoq
    3. gangitmoq, aylantirmoq, kayf qilmoq, sarxush bo‘lmoq
    4. varaqlamoq
    5. orqa o‘girmoq
    6. boshini o‘girmoq, nazar tashlamoq
    7. burilmoq
    8. filmga olmoq
    9. aylanasiga ishlov bermoq
    10. so‘zlarni termoq
    11. biror narsaga aylantirmoq
    II vi.
    1. doira bo‘ylab aylanmoq; la terre tourne yer aylanadi, boshi aylanmoq
    2. atrofida aylanmoq
    3. o‘z o‘qi atrofida aylanmoq
    4. ishlamoq; le moteur tourne motor ishlayapti
    5. o‘girilmoq; la chance a tourné omad yuz o‘girdi
    6. o‘zgarmoq; le temps tourne au froid havo o‘zgardi, soviyboshladi
    7. bu yaxshilikka olib bormaydi
    8. achimoq; le lait a tourné sut achidi
    III se tourner vpr.
    1. o‘girilmoq
    2. ruju qo‘ymoq, yo‘nalmoq; elle s'était tournée vers les études u o‘qishga ruju qo‘ygan, berilgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tourner

См. также в других словарях:

  • Les vers contre-attaquent — est un livre de la collection Chair de Poule (Goosebumps, en anglais), écrite par Robert Lawrence Stine. Il contient 27 chapitres. Sommaire 1 Livre américain (l original) 2 Livre français 3 Description …   Wikipédia en Français

  • Les Vers Salutaires — sont deux documentaires qui racontent la passionnante ascension, le dramatique déclin et la renaissance de la sangsue et autres asticots dans notre médecine occidentale, ainsi que l´ambivalente relation que nous, humains, entretenons avec ces… …   Wikipédia en Français

  • Les vers salutaires — sont deux documentaires qui racontent la passionnante ascension, le dramatique déclin et la renaissance de la sangsue et autres asticots dans notre médecine occidentale, ainsi que l´ambivalente relation que nous, humains, entretenons avec ces… …   Wikipédia en Français

  • Les Vers salutaires — sont deux documentaires qui racontent la passionnante ascension, le dramatique déclin et la renaissance de la sangsue et autres asticots dans notre médecine occidentale, ainsi que l ambivalente relation que nous, humains, entretenons avec ces… …   Wikipédia en Français

  • Vers (poésie) — Vers Pour les articles homonymes, voir Vers (homonymie).  Pour les articles homophones, voir Vair, Ver (homonymie), Verre (homonymie) et Vert (homonymie). Le vers (du latin versus, « le sillon, la ligne d écriture » …   Wikipédia en Français

  • Les Bronte — Les Brontë Anne, Emily et Charlotte Brontë, par leur frère Branwell (vers 1834). Lui même s était représenté, au milieu de ses sœurs, avant de s effacer, pour ne pas surcharger le tableau. Les Brontë sont une famille littéraire anglaise du… …   Wikipédia en Français

  • Les Brontë — Anne, Emily et Charlotte Brontë, par leur frère Branwell (vers 1834). Lui même s était représenté, au milieu de ses sœurs, avant de s effacer, pour ne pas surcharger le tableau. Les Brontë sont une famille littéraire anglaise du XIXe siècle …   Wikipédia en Français

  • Les Fleurs Du Mal — Frontispice de la première édition annoté de la main de l auteur qui y précise « que penseriez vous de supprimer le mot poësies ? Quant à moi, cela me choque beaucoup. » Œuvre majeure de Charles Baudelaire, le recueil de poèmes Les …   Wikipédia en Français

  • Les Fleurs du Mal — Frontispice de la première édition annoté de la main de l auteur qui y précise « que penseriez vous de supprimer le mot poësies ? Quant à moi, cela me choque beaucoup. » Œuvre majeure de Charles Baudelaire, le recueil de poèmes Les …   Wikipédia en Français

  • Les fleurs du Mal — Frontispice de la première édition annoté de la main de l auteur qui y précise « que penseriez vous de supprimer le mot poësies ? Quant à moi, cela me choque beaucoup. » Œuvre majeure de Charles Baudelaire, le recueil de poèmes Les …   Wikipédia en Français

  • Les fleurs du mal — Frontispice de la première édition annoté de la main de l auteur qui y précise « que penseriez vous de supprimer le mot poësies ? Quant à moi, cela me choque beaucoup. » Œuvre majeure de Charles Baudelaire, le recueil de poèmes Les …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»