-
1 servir
I vt.1. xizmat qilmoq; il a bien servi son pays, l'État u vataniga, hukumatga yaxshi xizmat qildi; servir xizmat qilmoq (askar); se faire servir xizmatkori bo‘lmoq; prov. on n'est jamais si bien servi que par soi-même o‘zingdan qolari yo‘q2. xizmat ko‘rsatmoq, yedirib-ichirmoq, xizmat qilmoq; servir qqn. à table dasturxonda kimgadir xizmat qilmoq; servir un client mijozga xizmat ko‘rsatmoq3. xizmat qilmoq, yordam bermoq, qo‘llamoq, madad bermoq; je vous ai servi, j'ai servi vos intérêts men sizni qo‘ lladim, men sizning manfaatingizni qo‘ lladim; sa discrétion l'a servi uning og‘ irbosiqligi unga qo‘l keldi4. tortiq qilmoq, siylamoq, tortmoq, bermoq; sersmoi à boire menga ichimlik quyib yubor; servir du melon en entré, comme entré birinchiga qovun tortmoq; à table! c'est servi! dasturxonga! dasturxon tuzatildi! on lui sert une petite rente unga kichik bir renta in'om qilishdi; à moi de servir qartani tarqatish mening navbatim5. ibodat qilmoqII se servir vpr. olmoq, olib yemoq; sers-toi en légumes, de légumes sabzavotlardan ol, olib ye; se servir chez un commerçant odatda bir savdogardan savdo qilmoq.I vi.1. ishlamoq, ish bermoq, xizmat qilmoq; cela peut vous servir à l'occasion bu sizga payti kelganda ish berib qoladi2. biror narsaga, biror maqsadga xizmat qilmoq; biror narsa biror maqsad uchun xizmat qilmoq; à quoi sert cet instrument? il sert à ouvrir des bouteilles bu asbob nimaga xizmat qiladi? u shishalarni ochish uchun xizmat qiladi; ne pleure pas, cela ne sert à rien yig‘lama, buning hech foydasi yo‘q3. biror kishiga biror narsa qilish uchun xizmat qilmoq; cette prime va me servir à payer mes dettes bu mukofot menga qarzlarimni to‘lash uchun xizmat qiladi; tu ne sers à rien, tu es inutile sen hech narsaga yaramaysan, sen keraksizsan4. (de) bo‘lib xizmat qilmoq, vazifasini o‘ tamoq; la petite pièce sert de débarras kichik xona omborxona bo‘lib xizmat qiladi; la personne qui lui sert de témoin unga guvohlik qiladigan odam; que cela te serve de leçon bu senga saboq bo‘lsinII se servir vpr. (de) foydalanmoq, ishlatmoq; nous nous servons des machines les plus récentes biz eng yangi mashinalardan foydalanamiz; elle s'est servie de son expérience u o‘zining tajribasidan foydalandi; pej se servir de qqn. biror kishidan foydalanib qolmoq (o‘z foydasi uchun). -
2 cosse
nf.1. bot. qobiq, po‘choq, po‘st, po‘stloq, boshoq, bosh; cosses de légumes loviya dukkaklari2. qayiqcha korpusi3. elektr simi uchi.nf.fam. yalqovlik, dangasalik, ishyoqmaslik, tanballik, erinchoqlik. -
3 ébouillanter
I vt. ustidan qaynoq suv quymoq; ébouillanter des légumes sabzavotlarni ustidan qaynoq suv quymoqII s'ébouillanter vpr. qaynoq suvda kuyib qolmoq. -
4 légume
n.1. nm. sabzavot, sabzavotlar; légumes verts yangi uzilgan sabzavotlar2. nf.fam. une grosse légume katta, zo‘r, mansabdor odam, qorinboy. -
5 moulin
nm.1. tegirmon; moulin à vent, à eau shamol, suv tegirmon; se battre contre des moulins yo‘q, xayoliy dushman bilan kurashmoq, kuchini bekorga sarf qilmoq; apporter, faire venir de l'eau au moulin (de qqn) birovning tegirmoniga suv quymoq2. tegirmon (mashinalar o‘rnatilgan imorat); habiter un vieux moulin eski tegirmonda yashamoq; l'exploitation d'un moulin tegirmondan foydalanish, tegirmonchilik; loc. on entre dans cette maison comme dans un moulin hamma kirib chiqaveradigan joy3. moulin à tegirmon, o‘g‘ir, juvoz, yanchqich, mashina, qiymalagich; moulin à huile moyjuvoz; moulin à café, à poivre qahva, murch yanchadigan mashina; moulin à légumes sabzavot qiymalagich4. fam. avtomobilning motori5. fam. mahmadona, vaysaqi. -
6 nourrir
I vt.1. ovqat bermoq, boqmoq, yedirmoq2. ta'minlamoq, yediribichirmoq, oziq-ovqat bermoq, boqmoq; la pension nourrit dix personnes pansionat o‘n kishini boqadi3. emizmoq; mère qui nourrit ses enfants bolalarini emizadigan ayol4. qaramoq, boqmoq, o‘z qaramog‘ida tarbiyalamoq; il a trois personnes à nourrir uning qaramog‘ida uch kishi bor5. ta'minlamoq, boqmoq, qornini to‘yg‘izmoq; ce métier ne nourrit pas son homme bu kasb odamning qornini to‘yg‘izmaydi6. to‘yg‘izmoq; qornini to‘yg‘izmoq; le pain nourrit non to‘yg‘izadi7. berib turmoq, ta'minlamoq, ta'minlab turmoq; il faut nourrir le feu olavga o‘ tin tashlab turish kerak; tir nourri tez-tez, ustma-ust o‘q otish8. yetarlicha ta'minlamoq, ta'min etmoq; un devoir très nourri juda yaxshi bajarilgan vazifa9. biror narsaning oshishi uchun asos bo‘lmoq, ma'naviy oziq bo‘lmoq; la lecture nourrit l'esprit o‘qish aqlni o‘stiradi10. his qilmoq, sezmoq, dilda saqlamoq; nourrir un désir biror istakni dilda saqlamoq11. être nourri dans les bons principes yaxshi axloq qoidalari asosida tarbiyalangan bo‘lmoqII vpr. se nourrir1. ovqatlanmoq, yemoq; se nourrir de légumes sabzavot yemoq, sabzavot, go‘sht bilan oziqlanmoq2. fig. o‘zini qondirmoq, berilmoq; se nourrir d'illusions, de rêves xom xayollarga, orzularga berilmoq. -
7 planche
nf.1. taxta; loc. planche à dessin rasm chizish taxtasi; planche à laver, à repasser kir yuvish, dazmollash taxtasi; planche à pain non taxta (non kesadigan taxta); fam. oriq xotin; loc. entre quatre planches tobutda; loc. planche de salut oxirgi umid; faire la planche suvda chalqanchasiga yotmoq2. pl. sahna; monter sur les planches sahnaga chiqmoq3. bosma qolip; faire marcher la planche à billets pul bosib chiqarmoq4. estamp, bosma rasm; les planches d'un livre kitobdagi lavhalar5. fam. chang‘i6. planche à roulettes uchish uchun mo‘ljallangan g‘ildirakli taxtakach; planche à voile serfing (suzish uchun mo‘ljallangan machtali va yelkanli taxtakach).nf. pushta; les planches de légumes sabzavot pushtalari. -
8 plein
-pleineadj.1. to‘la, to‘liq, liq to‘la, limmo-lim; plein à ras bords limmo-lim, qirg‘og‘igacha to‘la; loc. une valise pleine à craquer yorilib ketguday qilib to‘ldirilgan jamadon; parler la bouche pleine og‘zi to‘la gapirmoq; avoir l'estomac plein qorni to‘q bo‘lmoq; plein comme une barrique to‘yib ichgan; fam. un gros plein de soupe meshqorin odam; un plein panier de légumes bir savat sabzavot; loc. saisir qqch. à pleines mains biror narsani mahkam ushlamoq; sentir à plein nez burunni yorib yubormoq2. bo‘g‘oz (hayvon haqida)3. liq to‘la; les autobus sont pleins avtobuslar liq to‘la4. to‘lgan, to‘lib-toshgan, cheksiz; plein de berilib ketmoq, boshi bilan sho‘ng‘ib ketmoq; plein de soi-même o‘ziga bino qo‘ymoq5. fam. boy-badavlat, farovon6. semiz, to‘ladan kelgan, lo‘ppi, baqaloq; des joues pleines kulcha yuz7. to‘ la-to‘kis, mukammal, to‘lgan; la pleine lune to‘lin oy; reliure pleine peau to‘la teridan qilingan muqova; un jour plein to‘la bir kun; travailler à plein temps, à temps plein to‘la stavkada ishlamoq8. to‘la, to‘liq, batamom; plein succès to‘la yutuq; donner pleine satisfaction ko‘ngliga to‘la taskin bermoq; loc.adv. à plein, en plein borligicha, astoydil, baralla, to‘la; en plein(e) ayni, avji, naq, rosa; vivre en plein air tashqarida yashamoq; en pleine mer ochiq dengizda; se réveiller en pleine nuit yarim tunda uyg‘onmoq; visez en plein milieu naq o‘rtasini mo‘ljallang; fam.loc.adv. en plein sur, en plein dans ayni, naq, xuddi o‘ziga; en plein dans le mille naq mo‘ljalga urmoq; la pleine mer ochiq dengiz; le plein air ochiq havo; plein de to‘lib toshgan, g‘ij-g‘ij, to‘la; un pré plein de fleurs yaylov to‘la gul; des yeux pleins de larmes jiqqa yosh to‘la ko‘zlar; les rues sont pleines de monde ko‘chalar odamlarga to‘la; fam. tout plein de juda ham, benihoyat, g‘oyat.nm.1. to‘lalik, to‘liqlik; mukammallik, to‘la-to‘kislik; la lune était dans son plein oy to‘lin, to‘lgan edi2. avjida bo‘lmoq, ayni pallasida bo‘lmoq3. faire le plein de to‘ldirmoq, to‘lg‘izmoq, to‘latmoq; faire le plein (d'essence) (benzinga) to‘latmoq4. to‘lalik (joyga nisbatan); les pleins et les vides to‘la va bo‘sh joylar5. yo‘g‘on yozuv.I prép. to‘la, to‘ liq, liq, ko‘p; loc. en avoir plein la bouche biror kimsa yoki biror narsa og‘zidan tushmaslik; fam. en avoir plein les bottes yuraverib oyog‘i uzulib tushay demoq; en avoir plein le dos yelkasining yag‘iri chiqib ketmoq; en mettre plein les yeux, la vue à qqn. birovning ko‘zini qamashtirmoq; fam. usti to‘la, hamma joyi to‘la; loc.adv.fam. plein de juda ko‘p, tumonot, liq, to‘la; il y avait plein de monde tumonat odam bor ediII adv.fam. tout plein chunonam, g‘oyat, o‘lgiday; c'est mignon tout plein bu g‘oyat yoqimtoy. -
9 potage
nm. sho‘rva, suyuq osh; un potage aux légumes sabzavot sho‘rva. -
10 pousser
I vt.1. itarmoq, surmoq, turtmoq; pousser un meuble dans un coin, contre un mur mebelni burchakka, devor qarshisiga surmoq; pousser la porte eshikni ochmoq; on nous a poussés dehors bizni eshikka haydab chiqarishdi; pousser qqn. avec le coude, du coude, du genou birovni tirsagi, tizzasi bilan turtmoq (ogohlantirish uchun); ne poussez pas! itarmang!, turtmang! loc.fam. faut pas pousser juda ham orttirib yubormang; loc.adv.fam. à la va comme je te pousse jinni-ketdi qilib, pala-partish, chalachulpa, yumaloq-yassi, yumaloq-yostiq, yarim-yorti, naridan-beri, haromxarish, yuzaki; ce travail a été fait à la va comme je te pousse bu ish jinniketdi qilib bajarilgan edi2. haydab bormoq; le berger pousse son troupeau devant lui podachi podasini oldiga solib haydab borar edi; c'est l'intérêt qui le pousse manfaat uni haydab boradi; poussé par l'intérêt manfaat yo‘liga kirib, manfaat tufayli3. pousser qqn. pousser qqn. à undamoq, yo‘naltirmoq, majbur qilmoq; pousser qqn. à faire qqch. biror kishini biror narsa qilishga undamoq; pousser un élève o‘quvchini ishlashga undamoq; pousser à bout sabr kosasini to‘ldirmoq; la contrariété le poussait à bout to‘sqinliklar uning sabr kosasini to‘ldirardi4. itarib, surib bormoq; pousser un landau, un chariot aravachani itarib bormoq; pousser l'aiguille tikmoq5. yetkazmoq, olib bormoq; il poussa ses recherches jusqu'au bout u o‘z izlanishlarini oxiriga yetkazdi; il pousse la plaisanterie un peu trop loin u hazilni orttirib yuboradi; un amour poussé jusqu'à la passion ishqibozlikka aylantirilgan ishq6. jadallashtirmoq, ildamlashtirmoq, qistovga olmoq; pousser un travail ishini jadallashtirmoq; c'est un travail très poussé bu juda ham ilgarilab, ildamlab ketgan ish7. chiqarmoq (tovush); il a poussé de grands cris u qattiq qichqirib yubordi; loc. pousser les hauts cris o‘kirmoq, bo‘kirmoq; elle poussa un soupir u uh tortdi; fam. un convive poussa la chansonnette bir mehmon ashula boshladi8. kuchanmoq (bo‘shanish uchun)II vi.1. o‘smoq, o‘sib chiqmoq (o‘simlik); un bon champ où tout pousse hamma narsa o‘sadigan yaxshi yer; faire pousser des légumes sabzavot o‘stirmoq (yetishtirmoq); l'herbe commence à pousser o‘ t o‘sib chiqaboshladi2. o‘smoq, ko‘tarilmoq, qad ko‘tarmoq (shahar, qurilish); des villes qui poussent comme des champignons qo‘ziqorinlarday qad ko‘ tarayotgan shaharlar3. o‘smoq, katta bo‘lmoq (bola); il pousse, ce petit bu kichkintoy o‘syaptiIII se pousser vpr. itarishmoq, turtishmoq, tiqilishmoq; pousse-toi! itarishib o‘ t! -
11 pyramide
nf.1. hist. piramida, ehrom; les pyramides de l'Egypte Misr ehromlari2. math. piramida3. piramida shaklida terib qo‘yilgan narsa; des pyramides de fruits et de légumes meva va sabzavot piramidalari4. tepa qismi torayib boruvchi statistik grafik; la pyramide des âges, des salaires yosh, oylik piramidasi. -
12 sec
-sècheI adj.1. quruq; du bois sec quruq o‘ tin; un froid sec quruq sovuq; avoir la gorge sèche suvsizlikdan tomog‘i qaqrab ketmoq; loc. n'avoir plus un poil de sec g‘arq terga botmoq, qora terga botmoq, terlab pishmoq2. quritilgan, qoqi; raisins secs mayiz; légumes secs qoqi, quruq mevalar3. quruq, -siz; toux sèche quruq yo‘tal; panne sèche qurbonsiz avaria; loc. regarder d'un oeil sec baqrayib qarab turmoq4. oriq, ozg‘in, qotma, qoqsuyak; un petit vieillard tout sec qoq suyak kichkina chol; loc. être sec comme un coup de trique cho‘pday oriq bo‘lmoq5. bo‘g‘iq, quruq, jarangsiz; une voix sèche bo‘g‘iq ovoz; vin sec musallas (spirt qo‘shilmagan vino)6. quruq, sovuq, bag‘ritosh, dag‘al, pasmiy; un coeur sec tosh yurak; répondre d'un ton sec quruq, rasmiy javob bermoq7. quruq, shirasiz; un style un peu sec biroz quruq stilII nm. quruqlik, quruq joy; mettre, tenir qqcn. au sec biror narsani quruqqa qo‘ymoq, quruqda saqlamoq; à sec quruq, suvsiz, qoq, qaqragan, qaqroq; fam. qup-quruq, hemirisi yo‘q, cho‘ntagi quruq; la rivière est à sec daryo qurib qolgan; ils sont à sec ular qup-quruqIII adv.1. boire (un vin, un alcool) sec quruq o‘zini ichmoq; il boit sec u qattiq, ko‘p ichadi2. gursillatib, guppillatib3. loc.adv.fam. aussi sec shu zahotiyoq, o‘rnida, to‘xtatmay. -
13 soupe
nf.1. sho‘rva, qaynatma; soupe à l'oignon, aux légumes piyoz, sabzavot sho‘rva; loc. c'est une soupe au lait bu sal narsaga "lov" etib ketadigan odam, bu tezda jahli chiqib ketadigan odam2. askarlarning tushligi; soupe populaire bepul beriladigan ovqat (kambag‘allarga)3. vx. sho‘rvaga bo‘ktirilgan yupqa kesim non; loc. être trempé comme une soupe shalabbo bo‘lmoq, ivib ketmoq.
См. также в других словарях:
LÉGUMES — Est désigné sous le nom de légume (vegetable , en anglais) tout végétal herbacé dont une partie ou la totalité de la plante est destinée à l’alimentation humaine, soit à l’état frais dans sa forme originelle, soit après traitement technologique… … Encyclopédie Universelle
LEGUMES — LEGUMES, a general name for plants of the family of Papilionaceae of the order Leguminae. In the Mishnah legumes are referred to as kitniyyot, a name derived from katan ( small ; cf. It.: leguma or minutia), because the seeds are usually small.… … Encyclopedia of Judaism
Légumes — Légume Étal de légumes variés … Wikipédia en Français
legumes — Fruit Fruit, n. [OE. fruit, frut, F. fruit, from L. fructus enjoyment, product, fruit, from frui, p. p. fructus, to enjoy; akin to E. brook, v. t. See {Brook}, v. t., and cf. {Fructify}, {Frugal}.] 1. Whatever is produced for the nourishment or… … The Collaborative International Dictionary of English
Légumes secs — Légume sec Les légumes secs sont des graines, issues exclusivement de plantes de la famille des Fabacées récoltées à maturité pour la consommation humaine. Ce sont des aliments riches en glucides, environ 60 %, essentiellement de l amidon,… … Wikipédia en Français
Légumes-racines — Légume racine Un légume racine est un légume dont la partie consommée correspond à la racine de la plante. Sur le plan botanique, certains de ces légumes ne sont pas strictement des racines, mais peuvent englober la base de la tige tubérisée qui… … Wikipédia en Français
Légumes verts — Légume vert On regroupe sous le nom légume vert ou légume frais les : Artichaut Asperge Aubergine Bette (ou Blette, Poirée) Betterave rouge Brocoli Carotte Céleri( branche ou rave) Chayote Chou (chou pomme, chou frisé, blanc ou rouge) Chou… … Wikipédia en Français
Légumes — Fransk for grønsager … Danske encyklopædi
legumes — A group of plants that have pods containing seeds and the ability to fix nitrogen from the air. Used for food and forage (e.g. beans, peas, clover, alfalfa) … Combined glossary of agriculture
legumes — leg·ume || legjuËm ,lɪ g n. plant belonging to the legume family; pod or seed container produced by a legume plant; vegetable belonging to the legume family … English contemporary dictionary
legumes — n. pl. Pulse, fruit of leguminous plants … New dictionary of synonyms