-
1 jugé
nm. voir jugerII jugement nm.1. sud majlisi, sudda ishning ko‘rilishi, sud hukmi; le jugement du tribunal sud hukmi; le jugement de Dieu qilingan gunohlar uchun xudo tomonidan berilgan jazo; prononcer un jugement sud hukmini e'lon qilmoq; rendre un jugement hukm qilmoq; confirmer, casser un jugement hukmni tasdiqlamoq, bekor qilmoq; faire appel d'un jugement hukmdan norozi bo‘lib shikoyat arizasi bermoq; mettre en jugement sudga bermoq2. fikr, mulohaza; un jugement juste to‘g‘ri, haq fikr; jugement favorable ma'qul, ijobiy fikr; exprimer un jugement o‘z fikrini aytmoq; je soumets cela à votre jugement buni sizning ixtiyoringizga havola qilaman3. to‘g‘ri, sog‘lom fikr; un homme de jugement sog‘ lom fikrli odam; manquer de jugement sog‘lom fikrlashdan mahrum bo‘lmoq. -
2 annuler
I vt.1. bekor qilmoq; yo‘q qilmoq; kuchdan qoldirmoq; annuler un jugement sud qarorini bekor qilmoq; annuler un contrat un traité kontrakt, shartnomani bekor qilmoq; annuler une invitation taklifni qoldirmoq, bekor qilmoq2. sport. noto‘g‘ri deb hisoblamoq, hisobga olmaslik; annuler un but golni noto‘g‘ri deb hisoblamoq, golni hisobga olmaslikII s'annuler vpr. bir-birini yo‘q qilmoq; birini neytrallashtirmoq; ces deux forces s'annulent bu ikki kuch bir-birini yo‘q qilmoqda, bir-birining kuchini yo‘qotmoqda. -
3 appel
nm.1. chaqiriq ovozi; chaqiriq, chaqirish; un appel à l'aide yordamga chaqirish; yordam chaqirgan qichqiriq; l'appel d'une cloche qo‘ng‘iroqning da'vat etgan ovozi; répondre à un appel chaqiriqqa javob bermoq; accourir au premier appel birinchi chaqiriqqayoq, birinchi so‘ragandayoq yugurib yetib kelmoq, chopib yetib kelmoq; faire un appel du pied ishora, shama qilmoq; appel aux armes (à l'insurrection) qurolli qo‘zg‘olonga chaqiriq; envoyer un appel téléphonique telefonda gaplashish uchun chaqiriq, chaqiriq qog‘ozi jo‘natmoq; l'appel de la conscience vijdon amri2. mil. chaqirish; l'appel sous les drapeaux harbiy xizmatga, armiya safiga chaqirish; devancer l'appel harbiy xizmatga muddatidan oldin kirmoq; l'âge de l'appel chaqiriq yoshi3. xitobnoma, murojaatnoma; murojaat, xitob, chaqiriq; faire appel murojaat qilmoq, undamoq, da'vat qilmoq4. yo‘qlama; faire l'appel yo‘qlama qilmoq; répondre, être présent à l'appel yo‘qlamada hozir bo‘lmoq5. dr. apellatsiya, shikoyat arizasi; la cour d'appel shikoyat sudi, apellatsion sud; faire appel d'un jugement sud qaroriga shikoyat arizasini bermoq; sans appel shikoyat qilish huquqisiz; fig. apellatsiyasiz, shikoyatga, norozilik arizasiga yo‘l qoldirmaydigan, qat'iy; un refus sans appel qat' iy bosh tortish, rad qilish6. techn. havo tortish kuchi, havo tortish; un appel d'air havo tortish; havo tortish joyi (mo‘ri, pech kabilar)7. sport. ko‘ tarish, otish yoki sakrash uchun qilingan keskin harakat, zarb. -
4 attendu
-ueI adj. kutilayotgan, kutilganII prép. e' tiborga, inobatga, nazarga olib; nazarda tutib; loc.conj. attendu que shu sababli, shu boisdan, shuning uchunIII nm. les attendus d'un jugement sud hukmining asoslovchi qismi. -
5 contradictoire
adj. qarama-qarshi, zid, teskari; jugement contradictoire bir-biriga zid fikrlar. -
6 défaut
nm.1. nuqson, illat, ayb, kamchilik, qusur, kamomad, kam chiaish, buzilgan joy, shikast, zarar, ziyon, putur, buzuq; défaut de qualité yaroqsizlik, nuqson; le défaut de la cuirasse nozik, zaif, qaltis joyi2. xato, xatolik, yanglishish; se trouver, se montrer en défaut asossizlik qilmoq; être en défaut buzilmoq, yangilishmoq, shikastlanmoq, xato qilmoq; mettre en défaut buzmoq, barbod qilmoq, boshi berk ko‘chaga solib qo‘ymoq, aldamoq; trouver qqn. en défaut birovni ayb ustida ushlamoq; se laisser prendre en défaut qo‘lga tushmoq3. tansiqlik, yetishmovchilik, kamlik, muhtojlik; la mémoire lui fait défaut uning hushi o‘zida emas; le courage ne lui fait jamais défaut u hechqachon jur'atsizlik, qo‘rqoqlik qilmaydi; à défaut de loc.prép. bo‘lmagani uchun, bo‘lmagani sababli; à défaut de o‘rniga bo‘lmagani tufayli4. sudga kelmaslik, hozir bo‘lmaslik; faire défaut sudda hozir bo‘lmaslik; fig. tashlab chiqib ketmoq, yo‘q bo‘ lmoq, yo‘qolmoq, kuchsizlanmoq (ovoz, kuch haqida); condamner par défaut sirtdan kesib yubormoq; condamnation par défaut sirtdan hukm qilish, chiqarish; jugement par défaut sirtdan sud ishini ko‘rish, muhokama qilish. -
7 défectueux
-euseadv.1. kam, oz, yetarli bo‘ lmagan, to‘ lmagan, to‘ la emas, to‘ldirilmagan, yarim2. nuqsonli, xato, yomon ishlangan, bajarilgan, buzuq, buzilgan, shikastlangan; yaramas, yaroqsiz, layoqatsiz, axloqsiz; jugement défectueux noto‘g‘ri sud hukmi, qarori; acte défectueux dr. qonun talabiga rasmiy javob bermaydigan hujjat, voqea. -
8 fermeté
nf.1. mustahkamlik, qattiqlik, kuch; la fermeté des muscles muskullartning egiluvchanligi2. fig. qat'iylik, mustahkamlik; la fermeté du jugement mulohazaning, fikrning qat'iyligi; manquer de fermeté qat'iyatsiz bo‘lmoq3. stabilga oid, barqaror; la fermeté des cours de la Bourse birja kursining stabilligi. -
9 hypothétique
adj.1. gipotezaga asoslangan, mo‘ljaldan iborat bo‘ lgan, faraziy, taxminiy; une proposition hypothétique gumon gap2. hukm, muhokama (mantiqda); un jugement hypothétique taxminiy hukm, faraziy muhokama3. gumonli, shubhali, ishonchsiz, murakkab. -
10 minute
I nf.1. minut, daqiqa; la minute se divise en soixante secondes bir minut oltmish sekundga bo‘linadi; intj. minute! bir daqiqa!2. lahza, on, daqiqa; jusqu'à la dernière minute oxirgi daqiqagacha; je reviens dans une minute men bir daqiqadan so‘ng kelaman; loc. d'une minute à l'autre mana-mana, hozir, albatta; à la minute shu zahotiyoq, shu ondayoq3. minut; angle de deux degrés et cinq minutes ikki gradus besh minutli burchakII adj.fam. shoshilinch, tez, naridan-beri, apil-tapil; des entrecôtes minute bir zumda tayyorlangan antrekot; talon minute poyabzallarni bir zumda ta'mirlash ustaxonasi.nf.dr. asl nusxa; la minute d'un jugement sud hukmining asl nusxasi; consulter les minutes d'un procès sud ishining asl nusxasiga murojaat qilmoq. -
11 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti. -
12 rapporter
vt.1. qaytarib olib kelmoq, qaytarib olib kelib qo‘ymoq; rapporter ce qu'on a pris olgan narsasini qaytarib olib kelib bermoq2. olgach kelmoq, olakelmoq; rapporte-moi la réponse dès que possible iloji bo‘lishi bilanoq, menga javobni olakelgin3. qo‘shib qo‘ymoq; rapporter une poche, un morceau de tissu bitta cho‘ntak, bir parcha mato qo‘shib qo‘ymoq; rapporter un angle burchakni o‘lchab, qog‘ozga tushirmoq4. (ega narsa) foyda, daromad keltirmoq; rapporter un revenu foyda keltirmoq; argent qui ne rapporte rien hech qanday foyda keltirmaydigan pul; ce métier me rapporte bu kasb menga daromad keltiradi.vt.1. aytmoq, demoq, qaytarmoq; on m'a rapporté que menga aytishdiki; citer, rapporter un mot célèbre bir mashhur ibora keltirmoq, aytmoq2. aytib qo‘ymoq, yetkazib qo‘ymoq, chaqib qo‘ymoq, gap tashimoq.I vt. (qqch à) biror narsaga mantiqan bog‘lamoq; on ne peut comprendre cet événement sans le rapporter à son époque bu hodisani o‘z davriga bog‘lamay tushunib bo‘lmaydiII se rapporter vpr. bog‘liq, taalluqli, aloqador, daxldor bo‘lmoq; mos kelmoq; la réponse ne se rapporte pas à la question javob savolga mos kelmaydi; s'en rapporter à qqn. biror kishiga, uning fikriga havola qilmoq, biror kishiga ishonmoq; je m'en rapporte à vous, à votre jugement men sizga, sizning fikringizga havola qilaman.vt. bekor qilmoq, kuchdan qoldirmoq, orqaga surmoq, kechiktirmoq; rapporter une décision, une mesure qaror, chorani bekor qilmoq. -
13 relativité
nf. nisbiylik, nisbiyat; la relativité du jugement humain inson taffakurining nisbiyligi; théorie de la relativité nisbiylik nazariyasi. -
14 remettre
I vt.1. qayta qo‘ymoq; o‘zining oldingi joyiga qo‘ymoq, joyiga qo‘ymoq; remettre une chose en place, à sa place biror narsani o‘z joyiga qo‘ymoq; remets ce livre où tu l'as trouvé kitobni olgan joyingga qo‘y! il a remis son mouchoir dans sa poche u ro‘molchasini cho‘ntagiga solib qo‘ydi; joylamoq, topshirmoq; loc. remettre qqn. en liberté biror kishini ozod qilmoq, bo‘shatib yubormoq; remettre qqn. sur la bonne voie biror kishini to‘g‘ri yo‘lga solmoq; remettre qqn. à sa place birovning jilovini tortib qo‘ymoq2. biror kishini eslamoq, tanimoq; ah, maintenant, je vous remets! ha, endi, men sizni esladim!3. qo‘ymoq, qayta o‘z joyiga qo‘ymoq; remettre une chose d'aplomb, debout biror narsani o‘z joyiga tikka qilib qo‘ymoq4. qayta kiymoq; remettre son chapeau, ses gants shlapasini, qo‘lqoplarini qayta kiymoq5. o‘rnatmoq; remettre de l'ordre tartib o‘rnatmoq6. yana bir bor qo‘shimcha qilmoq, qo‘shmoq; remettre de l'eau dans un radiateur radiatorga qo‘shimcha suv quymoq; fam. en remettre orttirib, oshirib yubormoq7. fam. remettre ça yana qayta boshlamoq, bilganidan qolmaslik; je croyais que c'était fini, mais non, il faut remettre ça men endi bu tugadi deb o‘ylagan edim, yo‘q yana qayta boshlash kerak8. (qqch à, en) oldingi yoki biror holatga keltirmoq; remettre un moteur en marche motorni yurgizmoq; loc. remettre qqch.qqn. en cause, en question xavf-xatarga qo‘ymoq9. (egasiga) topshirmoq; remettre un paquet au destinataire paketni egasiga topshirmoq; remettre un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq; je remets mon sort entre vos mais men o‘z taqdirimni sizning qo‘lingizga topshiraman10. kechmoq, kechirmoq; je vous remets votre dette men qarzingizdan kechaman; Dieu remet les péchés xudo gunohlarni kechiradi11. qoldirmoq, kechiktirmoq, orqaga surmoq; remettre une chose, son départ au lendemain biror narsani, ketishini ertasi kunga qoldirmoq; l'opération est remise operatsiya qoldirildiII se remettre vpr.1. (de) o‘ziga kelmoq, kasallikdan tuzalmoq, kasaldan turmoq; se remettre d'une maladie, de ses fatigues kasallikdan, charchoqdan so‘ng o‘ziga kelmoq; il se remet très vite u tez o‘ziga keladi; malade remis tuzalgan kasal2. s'en remettre à qqn. à qqch. ishonmoq, suyanmoq, umid bog‘ lamoq; je m'en remets à votre jugement men o‘zimni sizning hukmingizga havola qilaman3. qayta, yana bo‘lmoq; il s'est remis en route u yana yo‘lga tushdi; le temps se remis au beau havo yana ochilib ketdi; se remettre à qayta boshlamoq; se remettre au tennis, à l'anglais tennisni, ingliz tilini qayta boshlamoq; il s'est remis à fumer u yana chekishni boshlab yubordi; se remettre avec qqn. biror kishi bilan yana qayta yashay boshlamoq. -
15 rendre
I vt.1. biror narsani biror kishiga qaytarmoq, qaytarib bermoq1. qaytarmoq, qaytarib bermoq; je vous rends votre argent, votre livre men sizga pulingizni, kitobingizni qaytaryapman2. ko‘rsatmoq, bildirmoq, qilmoq, bermoq; rendre un service à un ami do‘stga yordam ko‘rsatmoq; rendre un arrêt hukm chiqarmoq loc. rendre grâce minatdorchilik bildirmoq3. qaytarib bermoq; rendre ce qu'on a volé o‘g‘irlagan narsalarini qaytarib bermoq; rendre à qqn. sa parole biror kishini bergan va'dasidan, so‘zidan ozod qilmoq4. qaytarib olib borib bermoq; article qui ne peut être ni rendu ni échangé na qaytarib olib borib berib bo‘lmaydigan, na almashtirib berilmaydigan tovar5. (ega narsa) qayta baxsh etmoq; ce traitement m'a rendu des forces, m'a rendu le sommeil bu davolash menga qayta kuch, uyqu bag‘ishladi6. qaytarmoq; (yarasha) javob qaytarmoq, javob bermoq; recevoir un coup et le rendre kaltagiga kaltak bilan javob bermoq; rendre la monnaie qaytimini bermoq; rendre à qqn. la monnaie de sa pièce yaxshilikka yaxshilik, yomonlikka yomonlik bilan javob qaytarmoq; rendre un salut salom bermoq, salomga allik olmoq; rendre à qqn. sa visite biror kishinikiga qarshi tashrif buyurmoq; Dieu vous le rendra au centuple buni xudo sizga yuz barobar qilib qaytaradi7. chiqarib yubormoq, ushlab qololmaslik; qusmoq, qayt qilmoq; il a rendu tout son dîner u yegan hamma ovqatini qayt qilib yubordi; avoir envie de rendre ko‘ngli aynimoq, qayt qilgisi kelmoq; loc. rendre l'âme, le dernier soupir omonatni topshirmoq, oxirgi nafasi chiqmoq, o‘lmoq8. ovoz chiqarmoq; instrument qui rend des sons grêles ingichka ovoz chiqaradigan asbob9. bo‘shatib bermoq, topshirmoq; rendre les armes qurollarni topshirmoq; le commandant a dû rendre la place qo‘mondon o‘z o‘rnini bo‘shatib berishiga to‘g‘ri keldi10. berish, ifodalash; tarjima qilish; il est difficile de rendre en français cette tournure bu iborani fransuz tilida berish qiyin11. til orqali ifodalash, berish; le mot qui rend le mieux ma pensée mening fikrimni yaxshiroq ifodalovchi so‘z12. biror vosita orqali ifodalash, berish; rendre avec vérité un paysage biror manzarani haqoniy bermoqII vi. bermoq, foyda keltirmoq; ces terres rendent peu bu yerlar kam hosil beradi; la pêche a bien rendu baliq ovi surmahsul bo‘ldi; fam. ça n'a pas rendu bundan foyda chiqmadiIII se rendre vpr.1. (à) tan bermoq, bo‘ysunmoq, itoat etmoq; se rendre aux prières, aux ordres de qqn. birovning iltijolariga, buyruqlariga itoat etmoq2. taslim bo‘lmoq, o‘zini topshirmoq; mourir plutôt que de se rendre taslim bo‘lgandan ko‘ra, o‘lish afzalroq; se rendre sans conditions uzil-kesil taslim bo‘lmoq.I vt. qilmoq, qilib qo‘ymoq; il me rendra fou u meni jinni qilib qo‘yadi; rendre une personne heureuse biror kishini baxtli qilmoq; cela va rendre le travail difficile bu ishni og‘irlashtiradi; le jugement a été rendu public sud ochiq qilindiII se rendre vpr. bo‘lib qolmoq, biror holga tushmoq; chercher à rendre utile foydasi tegishga harakat qilmoq; vous allez vous rendre malade kasal bo‘ lib qolasiz.vpr. bormoq, yo‘l olmoq, tashrif buyurmoq, ravona bo‘lmoq; se rendre à son travail ishiga yo‘l olmoq; se rendre à l'étranger chet elga bormoq; elle s'est rendue chez lui u unikiga tashrif buyurdi. -
16 réservé
-éeadj.1. mo‘ljallangan, ajratilgan, atalgan, belgilangan; rue réservée aux piétons piyodalarga mo‘ljallangan yo‘l2. olib, band qilib qo‘yilgan; avoir une place réservée dans le train, une table réservée au restaurant poyezdda band qilingan bir o‘rni, restoranda band qilingan bir stoli bo‘lmoq3. o‘zini tuta biladigan, vazmin, og‘ir, sipo, bosiq, ehtiyotkor; un homme réservé og‘ir-bosiq odam; il est très réservé dans ses jugement u o‘zining mulohazalarida juda vazmin. -
17 réserver
I vt.1. band qilib, olib, atab qo‘ymoq (biror kishi uchun, biror kishiga); on vous a réservé ce bureau bu yozuv stolini siz uchun olib qo‘yishdi2. olib qo‘ymoq, saqlab qo‘ymoq, asrab, g‘amlab, ehtiyot qilib qo‘ymoq (zaxiraga, keyinroq foydalanish, ishlatish uchun); réserver le meilleur pour la fin eng yaxshisini oxiriga olib qo‘ymoq; réserver son jugement o‘zining fikr-mulohazalarini asrab qo‘ymoq3. band qilib, egallab, bron qilib qo‘ymoq; il est prudent de réserver ses places dans le train u poyezdda joy egallab qo‘yishda ehtiyotkor; avez-vous pensé à réserver une table au restaurant? restoranda stol band qilib qo‘yishni o‘yladingizmi?4. atab, tayyorlab qo‘ymoq; le sort, l'accueil qui nous est réservé bizga tayyorlab qo‘yilgan taqdir, kutib olish; cette soirée me réservait bien des surprises bu kecha menga ajoyib kutilmagan sovg‘alar tayyorlab qo‘ygan ekanII se réserver vpr.1. kutib turmoq, saqlanib turmoq, o‘zini tiyib turmoq; je préfère me réserver pour une meilleure occasion ma'qulroq payt kelguncha men o‘zimni tiyib turaman2. o‘zida qoldirmoq, o‘zida saqlamoq; je me réserve le droit de refuser rad qilish huquqini men o‘zimda qoldiraman; se réserver de +inf biror narsa qilish huquqini, imkoniyatini o‘zida qoldirmoq; il se réserve de prendre les dispositions qui s'imposent kerakli choralarni ko‘rish huquqini u o‘zida qoldiradi.
См. также в других словарях:
JUGEMENT — Le jugement est l’acte de la pensée qui affirme ou nie, et qui ainsi pose le vrai; plus largement, c’est le point d’arrêt d’un problème, qui s’achève dans une décision. L’existence du jugement est donc au point de rencontre de multiples approches … Encyclopédie Universelle
jugement — Jugement, Arbitrium, Opinio, Interpretatio, Iudicium. Le jugement d aucune chose, Inspectio alicuius rei. Ce jugement et raison dont tous les hommes ont participation, Sensus communis. Jugement donnant instruction à d autres juges, en semblables… … Thresor de la langue françoyse
jugement — Jugement. s. m. v. Sentence qu on rend en Justice. Jugement equitable. juste jugement. jugement insoustenable. jugement interlocutoire. jugement definitif. jugement provisionnel. il assista au jugement du procés. rendre un jugement. donner un… … Dictionnaire de l'Académie française
Jugement — Jug e*ment, n. Judgment. [Obs.] Chaucer. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English
jugement — (ju je man) s. m. 1° Terme de jurisprudence. Action de juger ; décision prononcée en justice. Jugement d un procès. Prononcer un jugement en faveur de quelqu un. Subir un jugement. Exécuter un jugement. • Il rendit un jugement injuste contre… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
JUGEMENT — s. m. Action de juger, de prononcer une décision ; ou La décision prononcée. On l emploie surtout en termes de Jurisprudence. Il se réserva le jugement de certaines affaires. Assister au jugement d un procès. Le prononcé d un jugement. Jugement… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
JUGEMENT — n. m. T. de Jurisprudence Action de juger ou Résultat de cette action. Il se réserva le jugement de certaines affaires. Assister au jugement d’un procès. Le prononcé d’un jugement. Jugement préparatoire. Jugement interlocutoire. Jugement… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
Jugement — ALAIN (Émile Auguste Chartier, dit) Bio express : Philosophe et essayiste français (1868 1951) «Tout pouvoir est méchant dès qu on le laisse faire ; tout pouvoir est sage dès qu il se sent jugé... Tous les maux viennent peut être … Dictionnaire des citations politiques
Jugement — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Sur les autres projets Wikimedia : « Jugement », sur le Wiktionnaire (dictionnaire universel) En droit, un jugement est une décision de… … Wikipédia en Français
jugement — nm. ; sentence, verdict, (d un tribunal) : dzudzeminh (Lanslevillard), jujamin (Arvillard 228), jujeman (Saxel 002) / in (Villards Thônes), jujmê (Albanais 001) / in (Aillon Jeune, Villards Thônes 028), R.2. A1) sentence, verdict : sintinsa (001 … Dictionnaire Français-Savoyard
Jugement de fait — Jugement (philosophie) Pour les articles homonymes, voir Jugement. Singe … Wikipédia en Français