-
1 martre blanche
oqsichqon, oqsuvsar; martre zibeline sobol, Kamchatka suvsari2. suvsar mo‘ynasi; manteau, col de martre suvsar palto, yoqa. -
2 blanc
-blancheI adj. oq; cheveux blancs oq sochlar; voix blanche ifodasiz ovoz; nuit blanche uyqusiz tun; arme blanche sovuq qurol; mariage blanc kelishilgan nikohII n. oq, oq odam, oq erkak, ayol (odamlar irqi haqida).nm.1. oq rang, oq bo‘yoq; s'habiller en blanc oq kiymoq; mettre qqn. en blanc kimnidir ship-shiydam qilmoq; dire blanc et noir dam unday, dam bunday gapirmoq2. bo‘sh, ochiq qolgan joy; laisser un blanc bo‘sh qoldirmoq3. ich kiyim4. oq bo‘yoq5. oq vino6. tuxumning oqi. -
3 arme
nf.1. qurol, yarog‘, qurol-yarog‘, yarog‘-aslaha; une arme à feu o‘qotar qurol; l'arme atomique atom quroli; une arme blanche sovuq qurol; un dépôt d'armes qurol-yarog‘ ombori; prendre les armes qo‘lga qurol olmoq, jangga tayyorlanmoq; un peuple en armes jangga tayyor xalq; déposer, rendre les armes qurolni qo‘ymoq, taslim bo‘lmoq; passer un prisonnier par les armes asirni otib tashlamoq; appeler sous les armes harbiy xizmatga, armiyaga chaqirmoq; port d'arme prohibée taqiqlangan qurolni olib yurish; une prise d'armes qurol bilan saf tortish, safga turish; parad; aux armes! qurollaning! mil. reposer arme! miltiq yelkadan oyoq uzra olinsin!2. sport. maître d'armes qilichbozlik o‘qituvchisi; salle d'armes qilichbozlik zali; qilichbozlik maktabi; tirer des armes qilichbozlik qilmoq3. fig. vosita, dastak, qurol; l'arme psychologique psixologik qurol, vosita4. harbiy kasb; la carrière des armes harbiy xizmat; le métier des armes harbiy ish; un frère d'armes quroldosh, safdosh; être sous les armes harbiy xizmatda bo‘ lmoq5. qo‘shin turi; les différentes armes turli qo‘shinlar; l'arme aérienne harbiy-havo kuchlari, harbiy aviatsiya6. pl. gerb, tamg‘a; les armes de Paris Parij gerbi. -
4 couperose
nf.1. sulfat kislota tuzlarining texnikadagi nomi; couperose blanche ruxli kuperos; couperose verte temir kuperos2. yuz qizilligi (qon tomirlarining kengayishi natijasi). -
5 drogue
nf.1. dorivor modda; dori-darmon2. narkotik modda; drogue blanche kokain. -
6 être
vi.1. bo‘lmoq, bor bo‘lmoq, mavjud bo‘lmoq; je pense, donc je suis men fikrlayapman demak mavjudman2. ce livre est à moi bu kitob meniki, bu kitob menga qarashli3. la neige est blanche qor oppoqdir, qor oq ranglidur4. ko‘makchi fe'l vazifasida keladi: j'ai été en France men Fransiyada edim; j'ai été aimé men sevilgan edim; je me suis promené men sayr qildim; je suis venu men keldim5. ce travail est à refaire bu ish qayta bajarilishi kerak6. il est de Ferghana u Farg‘onalik; elle est de Paris u parijlik (ayol)7. être d'un caractère difficile og‘ir xarakterli bo‘lmoq8. biror joyda bo‘lmoq, joylashmoq: je suis à Paris men Parijdaman9. bormoq, bo‘lmoq; peut être balki; ehtimol; où en est l' affaire? ish qay ahvolda? j'en suis au troisième volume men hozir uchinchi tomni o‘qiyapman; j'y suis men tushundim, uqdim; qu'est-ce que c'est bu nima? n'est-ce pas? shunday emasmi? être pour yoqlamoq, tarafdor bo‘lmoq.nm.1. maxluq, jonivor, zot2. borliq, mavjudod3. qalb, ko‘ngil, vujud; désirer qqn. de tout son être biror kimsani butun vujudi bilan istamoq. -
7 fourmi
nf. chumoli; une fourmi blanche termit, qumchumoli, vahma chumoli; j'ai des fourmis dans les jambes fam. oyoqlarim uyushib qoldi. -
8 gelée
nf.1. sovuq, ayoz; pl. ertalabki, kechki sovuq, ayoz; la gelée blanche qirov2. ilvira, rosa qaynatilgan go‘sht, suyak, oyoqlaridan tayyorlangan halim ovqat. -
9 langue
nf.1. anat. til; avoir la langue blanche, chargée, sèche tili oq, karash, quruq bo‘lmoq; tirer la langue à qqn. birovga tilini ko‘rsatmoq; loc.fig. tirer la langue suvsizlikdan tili osilib qolmoq; loc. avoir la langue bien pendue sergap bo‘ lmoq; avoir la langue trop longue tili bir qarich, quloch, vaysaqi bo‘lmoq; se mordre la langue tilini tishlab qolmoq; donner sa langue au chat o‘ylab topishdan voz kechmoq; tourner sept fois sa langue dans sa bouche avant de parler yetti o‘ylab bir kesmoq, avval o‘yla, keyin so‘yla; une mauvaise langue, une langue de vipère g‘iybatchi, chaqimchi, gap tashuvchi; elle est très mauvaise langue u judayam g‘iybatchi2. tilga o‘xshash, uchli narsa; langue de feu olovning tili; langue de terre uzunchoq yer bo‘lagi3. til, zabon; lexique et syntaxe d'une langue tilning leksika va sintaksisi; étude des langues tillarni o‘rganish; langues romanes, germaniques, slaves roman, german, slavyan tillari; langues mortes, vivantes o‘lik, tirik tillar4. lahja, til; langue familière, littéraire so‘zlashuv, badiiy adabiyot tili (uslub, stil)5. til (tilda ifodalash uslubi); la langue de cet écrivain est riche en images bu yozuvchining tili obrazlarga boy. -
10 ligne
nf.1. chiziq; ligne horizontale gorizontal chiziq2. chiziq, chegara, ligne de démarcation demarkatsion chiziq; ligne de flottaison vaterliniya (kemaning suvga botish chizig‘i); passage de la ligne ekvator chizig‘ i; ligne blanche yo‘l chizig‘i3. kaft chizig‘i; ligne de vie, de coeur hayot, qalb chizig‘i4. chiziq, ko‘rinish5. shakl, narsalarning ko‘rinishi, qiyofasi; loc. garder la ligne figura saqlamoq6. yo‘nalish, nuqtai nazar, qarash7. yo‘nalish, tomon, taraf; en ligne droite to‘g‘ri yo‘nalishda; ligne de conduite tutilgan yo‘l; être dans la ligne du parti partiya yo‘lidan bormoq8. chiziq, mo‘ljal; ligne de tire o‘tish chizig‘i9. yo‘l, yo‘nalish; lignes de chemin de fer, de métro, d'autobus temir yo‘li, metro, avtobus yo‘nalishlari; ligne maritime, aérienne dengiz, havo yo‘li; pilote de ligne fuqaro aviatsiyasi uchuvchisi10. qarmoq; pêcher à la ligne qarmoq bilan baliq tutmoq11. tarmoq; ligne électrique elektr tarmog‘i; ligne téléphonique telefon tarmog‘i; parlez, vous êtes en ligne gapiring, siz tarmoqqa ulandingiz13. qator; être placé en ligne, sur une ligne qatorga, bir qatorga tizilgan bo‘lmoq; en ligne pour le départ! jo‘nash uchun qatorga tiziling! hors ligne alohida, boshqalardan farqli, o‘ziga xos; il est d'une intelligence hors ligne u o‘ziga xos aqlga ega14. marra, chegara, chiziq; lignes de fortification mudofaa chizig‘i; avoir raison, être battu sur toute la ligne har tomonlama haq bo‘lmoq, hamma tomonlama yengilmoq15. satr, yo‘l, xat; à la ligne satrdan; aller, revenir à la ligne yangi satrdan boshlamoq; de la première à la dernière ligne birinchi satrdan oxirgi satrgacha16. loc. entrer en ligne de compte hisoblanmoq, hisobga olinmoq17. shajara, nasl-nasab; descendre en droite ligne d'un homme célèbre to‘g‘ridan-to‘g‘ri mashhur odam nasl-nasabidan bo‘lmoq. -
11 magie
nf. sehr, jodu, afsun; magie blanche zararsiz jodu; magie noire qora niyatli jodu. -
12 nain
-naineI n.1. pakana, mitti, qo‘qil odam2. afsonaviy mitti odam, gnom; blanche-neige et les sept nains Oppog‘oy va yetti pakanaII adj. pakana, mitti, qo‘qil (odam, o‘simlik, hayvon); arbre nain mitti daraxt; rosier nain mitti atirgul. -
13 nuit
nf.1. tun, kechasi; jour et nuit kecha va kunduz, kunu tun; il fait nuit kech kirdi; la nuit tombe qorong‘i tushyapti; à la nuit tombante qorong‘i tushganda, kech kirganda; nuit noire zimiston, zim-ziyo tun; loc. c'est le jour et la nuit bularning yer bilan osmonday farqi bor; loc. la nuit des temps juda uzoq o‘tmish, qadim-qadim zamon; almisoq, daqqiyunus davri; de nuit kechki, tungi; veilleur de nuit, gardien de nuit tungi qorovul; oiseaux de nuit tungi qushlar2. qorong‘i tushgan payt, kecha, tun; en pleine nuit yarim kecha, yarim tunda; toute la nuit tuni bilan, kechasi bilan; nuit sans sommeil, nuit blanche mijja qoqilmagan, uyqusiz o‘tkazilgan tun; j'ai passé la nuit dehors men tunni tashqarida o‘ tkazdim; bonne nuit xayrli tun. -
14 oie
nf.1. g‘oz; gardeuse d'oies g‘oz boquvchi; engraisser des oies g‘ozlarni semirtirmoq; confit d'oie marinadlangan g‘oz go‘shti; pâté de foie d'oie g‘oz jigaridan tayyorlangan pashtet; jeu de l'oie oshiq o‘yinining bir turi; loc. couleur caca d'oie ko‘kimtir sariq rang; bête comme une oie ahmoq, tentak2. fam. go‘l, soddadil, tentak, ahmoq; c'est une vraie oie bu haqiqiy go‘l; une oie blanche juda soddadil qiz. -
15 patte
nf.1. oyoq, tuyoq, panja (hayvon va qushlarda); les quatre pattes des quadrupèdes to‘rt oyoqli hayvonlarning to‘rt oyog‘i; les deux pattes d'une poule tovuqning ikki oyog‘i; loc. chien qui donne la patte oyog‘ini beradigan it; loc. marcher à quatre pattes to‘rt oyoqlab emaklamoq (emaklab yurmoq); les mille-pattes ont quarante-deux pattes qirqoyoqning qirq ikkita oyog‘i bor2. fam. oyoq; être bas, court sur pattes oyog‘i qisqa, kalta bo‘ lmoq; avoir une patte folle bir oz oqsoqlanmoq, cho‘loqlanmoq; il traînait la patte u oyog‘ini sudrab yurardi3. fam. qo‘l; bas les pattes! qo‘lingni tort! loc.fam. coup de patte mohirlik, ustalik, mahoratlilik4. loc.fam. coup de patte achchiq tanqid, tepki; retomber sur ses pattes tegirmondan butun chiqmoq, suvdan quruq chiqmoq; montrer patte blanche parolni ko‘rsatmoq, aytmoq; tirer dans les pattes de qqn. birovni zimdan oyog‘idan tortmoq5. bakenbarda, gajjak6. tilcha, qopqoq (mato, qayishdan qilingan qadash, bekitish uchun xizmat qiladigan narsa); la patte d'une poche, d'un portfeuille cho‘ntakning qopqog‘i, portfelning tilchasi7. skoba, halqa. -
16 race
nf.1. nasl, nasl-nasab, avlod; la race des Capétiens Kapetenlar avlodi; les races futures kelgusi avlod2. toifa, tur; être de la race de vainqueurs g‘oliblar toifasidan bo‘lmoq; c'est une race qui s'éteint bu yo‘qolib borayotgan toifadir3. zot, nasl, tur; les différentes races de chiens, de chats itlar, mushuklarning turli zotlari; races chevalines ot zotlari; de race asl, toza zotli, zotdor; animal de race pure zotdor hayvon4. irq, etnik guruh; race blanche, jaune, noire oq, sariq, qora irq; croisement entre races irqlar o‘rtasidagi o‘zaro chatishuv5. irq, avlod, kelib chiqish6. nasl-nasab, tag-tug; avoir de la race nasl-nasabli, tag-tugli bo‘lmoq. -
17 ressembler
I vi.1. o‘xshamoq; un enfant qui ressemble à sa mère onasiga o‘xshaydigan bola; fam. dis-moi à quoi il ressemble aytchi, uning aft-basharasi qanaqa; elle resemble plus à son père qu'à sa mère u onasidan ko‘ra ko‘proq otasiga o‘xshaydi; prov. qui se ressemble s'assemble o‘xshatmasdan uchratmas, ko‘r ko‘rni qorong‘ida topibdi2. o‘xshamoq, o‘xshab ketmoq, bir xil bo‘lmoq; une roche blanche qui ressemble à du marbre marmarga o‘xshab ketadigan oq xarsang; votre question ressemble étrangement à un défi sizning savolingiz g‘alati, u chaqiriqqa o‘xshab ketadi; loc. cela ne ressemble à rien buning o‘xshashi yo‘qII se ressembler vpr. bir biriga o‘xshamoq; ils se ressemblent ular bir biriga o‘xshashadi; loc. se ressembler comme deux gouttes d'eau bir biriga ikki tomchi suvday o‘xshamoq; ce portrait lui ressemble bu portret unga o‘xshaydi; cela lui ressemble tout à fait bu unga quyib qo‘yganday o‘xshaydi; cela ne lui ressemble pas bu unga o‘xshamaydi. -
18 revêtir
vt.1. yasantirmoq, yasantirib kiyintirmoq; la chemise blanche dont on revêtait les pénitents gunohiga tavba qilganlarga kiydiriladigan oq ko‘ylak; elle s'est revêtue de ses plus beaux habits u eng chiroyli kiyimlarini kiyib, yasanib olibdi; acteur revêtu de son costume de scène sahna kiyimidagi aktyor; être revêtu d'un pouvoir biror huquq berilgan bo‘lmoq2. bermoq, ega qilmoq, topshirmoq; revêtir qqn. d'une dignité, d'une autorité biror kishiga mansab, huquq bermoq3. ta'min etmoq, qo‘ymoq, qo‘shmoq, ilova qilmoq; revêtir un dossier des signatures prévues par la loi hujjatlarni qonunda belgilangan qo‘ llar bilan ta'minlamoq4. qoplamoq, bezamoq; canapé revêtu de velours grenat yoqut rangli duxoba qoplangan divan; coupole revêtue de mosaïques koshinkor gumbaz5. kiyib olmoq; revêtir l'uniforme forma kiyib olmoq6. ko‘rinish olmoq, tus olmoq; le conflit revêtait un caractère dangereux janjal xavfli tus olar edi. -
19 sauce
nf. sous, ziravor, qayla; sauce blanche saryog‘ va unli qayla; viande en sauce qaylali go‘sht; loc. à quelle sauce serons nous mangés? bizni qanday qilib ahmoq qilishar ekan? mettre qqn. à toutes les sauces biror kishini turli ishlarda ishlatmoq; allonger la sauce matnni, ma'ruzani cho‘zmoq, rezinani cho‘zmoq. -
20 viande
nf.1. go‘sht, et; viande d'agneau barra go‘shti; viande hachée qiyma go‘sht; viande blanche parranda, buzoq, cho‘chqa, quyon go‘shti; viande noire ov hayvonlari go‘shti2. vx. ovqat, oziq, yegulik3. fam. tana, gavda; amène ta viande kel, bu yoqqa kel; de la viande froide losh, jonsiz gavda, murda.
См. также в других словарях:
blanche — [ blɑ̃ʃ ] n. f. • 1621; fém. de 1. blanc I ♦ 1 ♦ Note de musique qui vaut deux noires. La blanche est représentée par un ovale blanc muni d une queue ( ou ). Blanche pointée, valant trois noires. 2 ♦ Billard Bille blanche. II ♦ Femme de race… … Encyclopédie Universelle
Blanche — (franz. für „die Weiße“) ist ein weiblicher Vorname, siehe Blanche (Vorname) – dort auch Namensträgerinnen Blanche heißen: Blanche (Film), Film von Walerian Borowczyk (1971) die HMS Blanche (H47), Zerstörer der B Klasse der britischen Royal Navy… … Deutsch Wikipedia
BLANCHE (J.-É.) — BLANCHE JACQUES ÉMILE (1861 1942) Élève de Gervex et de Humbert, encouragé à ses débuts par Fantin Latour et par Manet, Blanche est très tôt marqué, comme artiste, par ses origines sociales (il est le fils du célèbre aliéniste Antoine Blanche) et … Encyclopédie Universelle
Blanche — f French and English: originally a nickname for a blonde, from blanche, feminine of Old French blanc white (of Germanic origin). It came to be associated with the notion of whiteness as indicating purity, and was introduced into England as a… … First names dictionary
Blanche — [blãːʃ], Jacques Émile, französischer Maler und Schriftsteller, * Paris 31. 1. 1861, ✝ Offranville (Département Seine Maritime) 30. 9. 1942; anfänglich von J. Whistler beeinflusst, malte in virtuoser Technik und in zart harmonischen Farben v. a … Universal-Lexikon
Blanche — fem. proper name, from Fr. Blanche, from O.Fr. blanc white, of Germanic origin (see BLANK (Cf. blank) (adj.)). A fairly popular name for girls born in the U.S. from about 1880 to 1900 … Etymology dictionary
Blanche — (fr., spr. Blangsch), Name, so v.w. Blanca … Pierer's Universal-Lexikon
Blanche — (spr. blāngsch ), August, schwed. Schriftsteller, geb. 17. Sept. 1811 in Stockholm, gest. 30. Nov. 1868, studierte in Upsala die Rechte, wendete sich aber bald der Literatur zu und hatte Glück mit ernstern Dramen, wie »Der Arzt« (1845) und… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Blanche — Blanche, Aug. Theod., schwed. Dichter, geb. 17. Sept. 1811 zu Stockholm, gest. das. 30. Nov. 1868; schrieb Lustspiele, Romane (meist auch deutsch) u.a … Kleines Konversations-Lexikon
Blanche — [blanch] n. [Fr, lit., white, fem. of blanc: see BLANK] a feminine name … English World dictionary
Blanche — Infobox Given Name Revised name = Blanche imagesize= caption= pronunciation= gender = meaning = region = origin = related names = footnotes = Blanche is a female name, meaning white (in its feminine form) in French (English and French: Blanche ;… … Wikipedia