-
1 air
nm.1. havo; atmosfera; on manque d'air ici bu yerda havo yetishmayapti; j'ai besoin de prendre l'air men sayr qilishga chiqishim kerak; le médecin lui a recommandé de changer d'air vrachlar unga havo almashtirishni maslahat berdilar; air comprimé siqilgan havo; air liquide suyuq, suyultirilgan havo; vivre au grand air ochiq havoda yashamoq; dormir en plein air ochiq havoda, ochiqlikda uxlamoq; l'armée de l'air harbiy havo kuchlari2. shamol; le courant d'air yelvizak.nm. ko‘rinish, qiyofa; prendre des airs gerdaymoq, kerilmoq; avoir l'air de bo‘lib ko‘rinmoq; il a l'air d'une fille uning qiyofasi qizlarinikiga o‘xshaydi; elle a l'air sérieuse u jiddiy ko‘rinadi; il a l'air de me détester u meni yoqtirmayotgandek ko‘rinadi; n'avoir l'air de rien foydasiz, oson, hech narsa ifodalamayotganday bo‘lib ko‘rinmoq (aslida esa boshqacha bo‘lishi mumkin); c'est un travail qui n'a l'air de rien bu oson, ma'nisizdek ko‘ringan ish.nm. ariya, kuy. -
2 plein
-pleineadj.1. to‘la, to‘liq, liq to‘la, limmo-lim; plein à ras bords limmo-lim, qirg‘og‘igacha to‘la; loc. une valise pleine à craquer yorilib ketguday qilib to‘ldirilgan jamadon; parler la bouche pleine og‘zi to‘la gapirmoq; avoir l'estomac plein qorni to‘q bo‘lmoq; plein comme une barrique to‘yib ichgan; fam. un gros plein de soupe meshqorin odam; un plein panier de légumes bir savat sabzavot; loc. saisir qqch. à pleines mains biror narsani mahkam ushlamoq; sentir à plein nez burunni yorib yubormoq2. bo‘g‘oz (hayvon haqida)3. liq to‘la; les autobus sont pleins avtobuslar liq to‘la4. to‘lgan, to‘lib-toshgan, cheksiz; plein de berilib ketmoq, boshi bilan sho‘ng‘ib ketmoq; plein de soi-même o‘ziga bino qo‘ymoq5. fam. boy-badavlat, farovon6. semiz, to‘ladan kelgan, lo‘ppi, baqaloq; des joues pleines kulcha yuz7. to‘ la-to‘kis, mukammal, to‘lgan; la pleine lune to‘lin oy; reliure pleine peau to‘la teridan qilingan muqova; un jour plein to‘la bir kun; travailler à plein temps, à temps plein to‘la stavkada ishlamoq8. to‘la, to‘liq, batamom; plein succès to‘la yutuq; donner pleine satisfaction ko‘ngliga to‘la taskin bermoq; loc.adv. à plein, en plein borligicha, astoydil, baralla, to‘la; en plein(e) ayni, avji, naq, rosa; vivre en plein air tashqarida yashamoq; en pleine mer ochiq dengizda; se réveiller en pleine nuit yarim tunda uyg‘onmoq; visez en plein milieu naq o‘rtasini mo‘ljallang; fam.loc.adv. en plein sur, en plein dans ayni, naq, xuddi o‘ziga; en plein dans le mille naq mo‘ljalga urmoq; la pleine mer ochiq dengiz; le plein air ochiq havo; plein de to‘lib toshgan, g‘ij-g‘ij, to‘la; un pré plein de fleurs yaylov to‘la gul; des yeux pleins de larmes jiqqa yosh to‘la ko‘zlar; les rues sont pleines de monde ko‘chalar odamlarga to‘la; fam. tout plein de juda ham, benihoyat, g‘oyat.nm.1. to‘lalik, to‘liqlik; mukammallik, to‘la-to‘kislik; la lune était dans son plein oy to‘lin, to‘lgan edi2. avjida bo‘lmoq, ayni pallasida bo‘lmoq3. faire le plein de to‘ldirmoq, to‘lg‘izmoq, to‘latmoq; faire le plein (d'essence) (benzinga) to‘latmoq4. to‘lalik (joyga nisbatan); les pleins et les vides to‘la va bo‘sh joylar5. yo‘g‘on yozuv.I prép. to‘la, to‘ liq, liq, ko‘p; loc. en avoir plein la bouche biror kimsa yoki biror narsa og‘zidan tushmaslik; fam. en avoir plein les bottes yuraverib oyog‘i uzulib tushay demoq; en avoir plein le dos yelkasining yag‘iri chiqib ketmoq; en mettre plein les yeux, la vue à qqn. birovning ko‘zini qamashtirmoq; fam. usti to‘la, hamma joyi to‘la; loc.adv.fam. plein de juda ko‘p, tumonot, liq, to‘la; il y avait plein de monde tumonat odam bor ediII adv.fam. tout plein chunonam, g‘oyat, o‘lgiday; c'est mignon tout plein bu g‘oyat yoqimtoy. -
3 liquide
I adj.1. suyuq, suyuq holdagi; rendre liquide suyultirmoq; passage de l'état liquide à l'état gazeux suyuq holatdan gaz holatiga o‘tish; air liquide suyuq havo2. ling. sirg‘aluvchi (tovush)II nm.1. suyuqlik, suyuq modda; verser un liquide dans une bouteille suyuqlikni shishaga quymoq.adj.nm.fin. naqd pul, mablag‘; avoir de l'argent liquide, mille francs liquides naqd puli, ming frank naqd puli bo‘lmoq; ne pas avoir assez de liquide yetarlicha naqd pulga ega bo‘lmaslik. -
4 grand
-grandeI adj.1. katta, ulkan, azim, yirik, zo‘r, bo‘ychan, bo‘ydor, durkun, gavdali, norg‘ul, baland, daroz, novcha; un homme grand baland bo‘yli odam; la grande bourgeoisie yirik burjuaziya; à grand renfort de yordamida; le Grand Opéra Parij opera teatri2. katta, kuchli, shiddatli, qattiq, zo‘r, baquvvat, quvvatli, zabardast3. ulkan, kalon, azim, muazzam; un grand homme buyuk odam; une grande cause ulug‘ ish; Pierre le Grand Buyuk Pyotr4. e'tiborli, nufuzli, mashhur, dongdor, taniqli; un grand personnage, un grand seigneur mashhur, nufuzli zot, to‘ra, ayon, amaldor; le grand monde zodagonlar davrasi5. katta yoshli, bo‘yi yetgan, balog‘atga yetgan; une grande personne katta yoshli odam, shaxs, kishi6. qattiq, baland, shiddatli, zo‘r, ulkan, buyuk, ajoyib; un grand coeur muruvvat, himmat, olijanoblik, oliyhimmatlik, fe'li kenglik, samimiylik, sidqidillik; fe'li keng odam; un grand blessé og‘ir yaralangan; le grand air sof havo; avoir grand air salobatli qiyofaga ega bo‘lmoq; les grandes eaux suv toshqini, favvoralarni ishga tushirish (bog‘ larda); il fait grand jour yorishib ketdi; il est grand temps allaqachon kech; de grand matin erta tongda, ertalab; tenir grand compte ayniqsa hisobga olmoqII nm.1. ulug‘vorlik, olijanoblik2. pl. balog‘atga yetganlar3. pl. akobir, ayon, to‘ra4. grand d'Espagne Ispaniya grandiIII adv. voir grand uzoqni ko‘rmoq, katta rejalar qurmoq, tuzmoq; grand ouvert keng ochiq; en grand loc.adv. tabiiy kattalikda, keng ko‘lamda, miqyosda. -
5 assuré
-éeI adj.1. dadil, qat'iy, keskin; mustahkam; ishonchli; ta'minlangan; marcher d'un pas assuré dadil qadam tashlab yurmoq; avoir un air assuré ko‘rinishi dadil bo‘ lmoq; être assuré de ishonmoq2. sug‘urta qilinganII n. o‘zini sug‘urta qildiradigan, qilgan kishi; assuré social ijtimoiy sug‘urta qilingan odam. -
6 commisération
nf. rahmi kelish, rahm qilish, achinish, hamdard bo‘lish, hamdardlik; éprouver, avoir de la commisération hamdardlik, ta'ziya bildirmoq; un air de commisération achinish qiyofasi. -
7 délibéré
-éeI adj.1. erkin, bemalol, tabiiy; avoir un air délibéré tabiiy qiyofaga ega bo‘lmoq2. jasur, botir, qo‘rqmas, dovyurak, dadil, mardonovor, mard, tap tortmoq; c'est une chose délibérée bu hal bo‘lgan ish; de propos délibéré atayin, qasddan, jo‘rtaga, bila turib, avvaldan o‘ylagan maqsad bilanII nm. sudyalar, sudlar kengashi. -
8 marin
-ineadj.1. dengizga oid; air marin dengiz havosi; sel marin dengiz tuzi2. dengizchilik ishi (dengizda suzish) bilan bog‘langan; lieue marine 5555,5 metrga teng dengiz o‘lchovi; mille marin 1852 metrga teng dengiz o‘lchovi; loc. avoir le pied marin chayqalishlarda oyog‘ida mahkam turmoq.nm.1. dengizchi; matros2. O‘rta yer dengizidan esadigan janubiysharqiy mayin shamol. -
9 méditatif
-iveI adj. o‘ylashga molik, xayolchan, kuzatuvchan, o‘ychan; esprit méditatif kuzatuvchan aql-idrok; avoir un air méditatif o‘ychan ko‘rinmoqII n. xayolparast odam. -
10 mépris
nm.inv.1. mensimaslik, e' tiborsizlik, pisand qilmaslik, nazarga ilmaslik, nazar-pisand qilmaslik; le mépris du danger, des richesses xavfni nazar-pisand qilmaslik, boylikni nazarga ilmaslik; loc. au mépris de qaramay, qaramasdan, xilof o‘laroq2. mépris pour nafratlanish, nafrat, jirkanish, hazar qilish; il n'a que du mépris pour eux u ularga faqat nafratlanish bilan qaraydi; il est digne de mépris u nafratga loyiq; un air plein de mépris nafratga to‘la yuz; avoir du mépris pour qqch. biror narsadan hazar qilmoq. -
11 parole
nf.1. nutq, gap, so‘z, suhbat2. pl. so‘zlar, matn (vokal musiqa matni bo‘lagining); l'air et les paroles d'une chanson ashulaning ohangi va so‘zlari; loc. histoire sans paroles qisqa metrajli ovozsiz film3. gap, ovoz chiqarib aytilgan fikr; une parole historique tarixiy gap4. sing. so‘z, va'da; donner sa parole so‘z bermoq; tenir parole so‘zida turmoq; sur parole so‘zga, va'daga ishonib; intj. (ma) parole d'honneur! chin so‘zim!, chin so‘z! ma parole!, parole! xudo haqqi!5. so‘zlashish, gapirish qobiliyati, nutq, til; perdre la parole gapirish qobiliyatini yo‘qotmoq; loc. il ne lui manque que la parole unga til-zabongina yetishmaydi (aqlli hayvonga nisbatan)6. nutq, so‘z; avoir la parole facile gapga chechan bo‘lmoq; adresser la parole à qqn. biror kishiga murojaat qilmoq; prendre la parole so‘z olmoq; couper la parole à qqn. biror kishining so‘zini bo‘lmoq7. ling. nutq. -
12 résistance
nf.1. phys. qarshilik; résistance d'un corps au choc biror jismning urilishdagi qarshiligi; la résistance de l'air havo qarshiligi; résistance mécanique mexanik qarshilik; résistance des matériaux materiallar qarshiligi2. qarshilik ko‘rsata olish, chidash, bardosh berish qobiliyati, chidamlilik, bardoshlilik; manquer de résistance, n'avoir aucune résistance chidamlilik, bardoshlilikning yetishmasligi, butunlay bo‘lmasligi; la résistance au froid, à la chaleur des espèces animales hayvon turlarining sovuqqa, isiqqa chidamliligi, bardoshliligi3. qarshilik qilish, ko‘rsatish; to‘siq; la résistance à l'oppression zulmga qarshilik ko‘rsatish; il n'opposa aucune résistence u hech qanday qarshilik ko‘rsatmadi; se heurter à une forte résistance kuchli to‘siqqa uchramoq4. qarshilik ko‘rsatish; la Résistance qarshilik ko‘rsatish harakati (Ikkinchi jahon urushi vaqtida Fransiyada fashistlar bosqinchiligi davrida). -
13 vivre
I vi. yashamoq, hayot kechirmoq, umr surmoq, kun kechirmoq, tirikchilik qilmoq, mavjud bo‘lmoq; vivre de lait, de fruits sut bilan, mevacheva bilan ovqatlanmoq; vivre de son travail o‘z mehnati bilan kun kechirmoq; avoir de quoi vivre to‘q yashamoq, biror narsaga muhtoj bo‘lmasdan yashamoq; prov. qui vivra, verra omon bo‘lsak, ko‘ramiz; vivre au crochet de qqn. birov hisobiga, birovning orqasidan kun ko‘rmoq; pas âme qui vive biror tirik, qimirlagan jon yo‘q, hech kim ko‘rinmaydi; vivre sur un grand pied katta-katta yeb, g‘arra-sharra sarf qilib yashamoq; apprendre à vivre à qqn. aqlini kiritib qo‘ymoq, ko‘rsatib qo‘ymoq2. biror yerda yashamoq, istiqomat qilmoq, turmoq; vivre de l'air du temps muhtojlikda kun kechirmoqII vt. boshdan kechirmoq, o‘ tkazmoq; vivre des jours heureux saodatli kunlarni boshdan o‘tkazmoq.
См. также в других словарях:
Avoir tout l'air de, en avoir tout l'air — ● Avoir tout l air de, en avoir tout l air être très probablement telle chose … Encyclopédie Universelle
AIR — Le globe terrestre est entouré d’une atmosphère constituée d’un mélange gazeux nommé air, qui s’étend de la surface du sol jusqu’à une altitude d’environ 150 kilomètres. La pression de l’air au niveau de la mer a longtemps servi d’unité de… … Encyclopédie Universelle
air — AIR. s. m. Celui des quatre Élémens qui environne le globe de la terre. L air est plus léger que l eau. La basse, la haute, la moyenne région de l air. Une colonne d air. La pesanteur de l air. La circulation de l air. L air se dilate, se raréfie … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
air — 1. (êr) s. m. 1° Fluide invisible, transparent, sans odeur ni saveur, pesant, compressible, élastique, qui forme autour de la terre une couche nommée atmosphère, et qui est composé de 0,79 d azote et de 0,21 d oxygène. L air était un des quatre … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
AIR (élément) — AIR, élément Anaximène (AIR (élément) 556 AIR (élément) 480), à la différence de Thalès, enseignait que toute substance provient de l’air (pneuma ) par raréfaction et condensation; dilaté à l’extrême, cet air devient feu; comprimé, il se… … Encyclopédie Universelle
Air Comet — Codes AITA OACIL Indicatif d appel A7 MPD RED COMET Repères historiques Date de création 1996 Date de disparition 22 décembre 2009 G … Wikipédia en Français
Avoir le physique, la tête de l'emploi — ● Avoir le physique, la tête de l emploi avoir bien l air de ce qu on fait, de ce qu on est … Encyclopédie Universelle
AIR — s. m. Fluide élastique, pesant, dont la masse totale forme l atmosphère qui enveloppe la terre de toutes parts. Air atmosphérique. L air est un composé d oxygène et d azote. L air est plus léger que l eau. La basse, la haute, la moyenne région de … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
air — 1. ) n.m. [[vent, souffle, hauteur]]. Parfois, au f. : L air est fraîche. / Allez ! de l air !, allez vous en !, va t en ! / Courant d air, indiscrétion, bruit qui court. / Ne pas manquer d air, avoir du toupet. / Avoir de l air dans son porte… … Dictionnaire du Français argotique et populaire
air — I. AIR. s. m. Celuy des quatre elements qui environne l eau & la terre. L Air est plus leger que l eau. la basse, la haute, la moyenne region de l air. l air se dilate. l air se condense, se comprime, se rarefie. tout est plein d air. cela s… … Dictionnaire de l'Académie française
avoir — v.t. Avoir quelqu un, le duper, le tromper (celui qui est eu est la victime). / L avoir, avoir la syphilis. / En avoir (sous entendu : des couilles, du poil au cul), être courageux. / L avoir sec, être contrarié, vexé : Après les entourloupes qu… … Dictionnaire du Français argotique et populaire