-
1 étude
nf.1. o‘qish, o‘rganish; tadqiq qilish, etish; ko‘rish, ko‘rib chiqish; l'étude du budget byudjetni ko‘rib chiqish; mettre à l'étude o‘rganib chiqish; être à l'étude o‘rganilmoq2. dars, o‘quv mashg‘uloti; faire ses études o‘qimoq (maktabda, o‘quv yurtida); terminer ses études o‘qishni tugatmoq; se livrer (yoki s'adonner) à l'étude o‘qishga berilmoq3. bilim, ilm4. mus. mashq turi5. ocherk, obzor6. darsxona, sinf7. devonxona; notarius idorasi. -
2 application
nf.1. qo‘yish, ustiga qo‘yish; bosim; ustiga surtish; l'application d'une couche de peinture bir qavat bo‘yoq surtish; l'application d'un papier sur le mur devorga qog‘oz yopishtirish2. fig. qo‘llash, tadbiq etish; qo‘ llanish; l'application de la loi qonunning qo‘llanishi; qonunni qo‘llash; les applications pratiques d'une découverte kashfiyotning amaliyotga tadbiq etilishi, kashfiyotni amaliyotga tadbiq etish; champ d'application qo‘llash, qo‘llanish doirasi; mettre en application amalga oshirmoq; mettre une théorie en application nazariyani amaliyotga tadbiq etmoq3. qunt, tirishqoqlik; l'application à l'étude o‘qishdagi tirishqoqlik; travailler avec beaucoup d'application katta tirishqoqlik bilan ishlamoq. -
3 éveiller
I vt.1. uyg‘otmoq2. fig. qo‘zg‘almoq, qo‘zg‘atmoq, tug‘dirmoq; cette étude éveille l'intelligence bu fanni o‘rganish ongni o‘stiradi; éveiller la haine nafrat uyg‘otmoq; éveiller les soupçons shubha tug‘dirmoq; éveiller l'attention diqatni tortmoqII s'éveiller vpr.1. uyg‘onmoq2. jonlanmoq, uyg‘onmoq; la nature s'éveille tabiat uyg‘onmoqda. -
4 exhaustif
-iveadj. to‘la-to‘kis, tugal, mukammal; une étude exhaustive mukammal tadqiq qilish, o‘rganish. -
5 langage
nm.1. nutq, til, lahja; étude du langage tilni o‘rganish; le langage et les langues nutq va tillar2. til; langage chiffré shifrlangan til; inform. programma tili; langage machine hisoblash mashinasining topshiriq tili3. til, nutq (muomala uslubi); langage courant oddiy til; langage parlé og‘zaki nutq; langage littéraire adabiy til; langage administratif, technique ma‘muriyat, texnika tili. -
6 langue
nf.1. anat. til; avoir la langue blanche, chargée, sèche tili oq, karash, quruq bo‘lmoq; tirer la langue à qqn. birovga tilini ko‘rsatmoq; loc.fig. tirer la langue suvsizlikdan tili osilib qolmoq; loc. avoir la langue bien pendue sergap bo‘ lmoq; avoir la langue trop longue tili bir qarich, quloch, vaysaqi bo‘lmoq; se mordre la langue tilini tishlab qolmoq; donner sa langue au chat o‘ylab topishdan voz kechmoq; tourner sept fois sa langue dans sa bouche avant de parler yetti o‘ylab bir kesmoq, avval o‘yla, keyin so‘yla; une mauvaise langue, une langue de vipère g‘iybatchi, chaqimchi, gap tashuvchi; elle est très mauvaise langue u judayam g‘iybatchi2. tilga o‘xshash, uchli narsa; langue de feu olovning tili; langue de terre uzunchoq yer bo‘lagi3. til, zabon; lexique et syntaxe d'une langue tilning leksika va sintaksisi; étude des langues tillarni o‘rganish; langues romanes, germaniques, slaves roman, german, slavyan tillari; langues mortes, vivantes o‘lik, tirik tillar4. lahja, til; langue familière, littéraire so‘zlashuv, badiiy adabiyot tili (uslub, stil)5. til (tilda ifodalash uslubi); la langue de cet écrivain est riche en images bu yozuvchining tili obrazlarga boy. -
7 livrer
I vt.1. bermoq, topshirmoq, oshirmoq; livrer un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq2. topshirmoq, qo‘liga bermoq; livrer qqn. à la mort birovni o‘limga buyurmoq; pays livré à l'anarchie anarxiyaga topshirilgan yurt3. qo‘liga topshirmoq, sotmoq4. ishonmoq; il a livré son secret u o‘z sirini ishonib aytdi5. bermoq, yetkazib bermoq, olib borib bermoq, topshirmoq; livrer une commande, une marchandise buyurtmani, xarid qilingan molni yetkazib bermoq; livrer qqch. à domicile, en gare biror narsani uyga, vokzalga olib borib bermoq6. boshlamoq, kirishmoq; livrer bataille jangga kirishmoq7. livrer passage o‘ tkazib yubormoq, yo‘l bermoq, o‘ tishga ruxsat bermoqII se livrer vpr.1. o‘zini topshirmoq, o‘zini birovning qo‘liga topshirmoq, taslim bo‘lmoq; se livrer après une longue résistance uzoq qarshilikdan so‘ng taslim bo‘lmoq2. yorilmoq, sirlashmoq, o‘zi haqida gapirmoq; il ne se livre pas facilement u osonlikcha yorilmaydi3. berilmoq, mashg‘ul bo‘ lmoq, shug‘ullanmoq; se livrer aux pires excès o‘ta beboshlikka berilmoq; se livrer à un travail, à une étude ishga, o‘qishga berilmoq. -
8 minéral
-ale, auxI adj. mineralga oid; minerallarga mansub bo‘ lgan; mineral; huiles minérales neft; sels minéraux mineral tuzlar; chimie minérale anorganik kimyoII nm. ma'dan, mineral; étude des minéraux ma'danlar tadqiqoti. -
9 pertinent
-enteadj.1. oqilona, o‘rinli, izchil, to‘g‘ri; une remarque pertinente oqilona fikr; une étude pertinente izchil tadqiqot2. mos, muvofiq, munosib, loyiq, to‘g‘ri keladigan; oppositions pertinentes mos qarama-qarshiliklar. -
10 prévisionnel
-elleadj. planga oid; planli, planga asoslangan, hisob-kitob qilinadigan, yakunlanadigan, hisob-kitob; le ministre a demandé une étude prévisionnelle vazir hisob-kitob tadqiqotini so‘radi. -
11 procéder
vi.litt. procéder de kelib chiqmoq, borib taqalmoq; ces oeuvres procèdent du même courant d'idées, de même veine bu asarlar o‘sha bir xil fikrlar oqimidan, o‘sha vena tomiridan kelib chiqadi.vi.1. procéder à kirishmoq, qo‘l urmoq, bajarmoq; les constructeurs ont d'abord fait procéder à une étude géologique quruvchilar avvalo geologik tekshiruvlar o‘tkazishdi2. ish, harakat qilmoq, ish ko‘rmoq, ish tutmoq; procédons par ordre tartibga binoan ish tutaylik. -
12 relation
nf.1. munosabat, aloqa; aloqadorlik, bog‘liqlilik, taalluqlilik; relation de cause à effet sababning oqibatga munosabati; étroite relation entre les diverses parties d'un tout umumiylikning turli tomonlarini birbiriga uzviy bog‘ liqligi; en relation avec bog‘liq, bog‘langan, aloqador; ce que je dis est sans relation avec ce qui précède mening aytayotganlarimning oldingilarga hech qanday aloqadorligi yo‘q2. pl. o‘zaro munosabat, aloqa (odamlar orasida); les relations humaines insoniy aloqalar; relation d'amitié, relation amoureuses do‘stona, ishqiy munosabatlar; nouer, avoir des relations avec qqn. biror kishi bilan aloqa bog‘lamoq, aloqasi bo‘lmoq; bonnes, mauvaises relations yaxshi, yomon munosabatlar; cesser, interrompre ses relations avec qqn. biror kishi bilan aloqasini uzmoq; relations épistolaires yozma aloqalar (yozishmalar); loc. en relation aloqada, munosabatda; être, se mettre, rester en relation avec qqn. biror kishi bilan aloqada bo‘lmoq, aloqaga kirishmoq, aloqada qolmoq3. pl. tanishlar, tanish-bilishlar; obtenir un poste par relations biror mansabga tanish-bilishlar orqali erishmoq4. aloqalar, munosabatlar (xalqaro, millatlararo). tension, détente dans les relations internationales millatlararo aloqalarning taranglashuvi; relations diplomatiques diplomatik aloqalar; relations culturelles entre pays davlatlar o‘rtasidagi madaniy aloqalar5. o‘zaro bog‘ liqlik, o‘zaro aloqa; l'étude des relations des êtres vivants avec leur milieu atrof muhit bilan jonli mavjudot o‘rtasidagi o‘zaro bog‘likligini o‘rganish.nf. hikoya, bayon, ta'rif; la relation d'un voyage en Chine Xitoyga qilingan sayohatning bayoni. -
13 roche
nf.1. litt. qoya; des éboulis de roches tog‘ jinsining parchasi2. xarsang tosh (qurilishda ishlatiladigan); un morceau un quartier de roche xarsang tosh bo‘lagi, palaxsasi; loc. eau de roche zilol chashma suvi; c'est clair comme de l'eau de roche bu quyoshday ravshan3. tog‘ jinsi; étude des roches tog‘ jinslarini o‘rganish; les roches de l'écorce terrestre yer qobig‘ining jinslari; roches sédimentaires, volcaniques cho‘kindi, vulqon jinslari. -
14 sens
nm.inv.1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.nm.inv.1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi. -
15 statistique
I nf. statistika; selon les statistiques, ce pays se dépeuple statistikaga qaraganda, bu mamlakatning aholisi ozayaptiII adj. statistikaga oid, statistik; étude statistique de l'opinion publique aholi fikrini statistik o‘rganish.
См. также в других словарях:
étude — [ etyd ] n. f. • estuide, estudieXIIe; lat. studium « ardeur, étude » I ♦ Application méthodique de l esprit cherchant à apprendre et à comprendre. Aimer l étude (⇒ studieux) . Son ardeur à l étude. « L étude a été pour moi le souverain remède… … Encyclopédie Universelle
Etude — Étude Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom … Wikipédia en Français
Etüde — Sf Musikstück mit besonderen Schwierigkeiten erw. fach. (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. étude Übungsstück , eigentlich Studie , aus afrz. estudié, aus l. studium n., eigentlich Drang, Streben, Eifer , zu l. studēre sich um etwas bemühen,… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
etude — étude фр. [этю/д] Etüde нем. [этю/дэ] etude англ. [эйтью/д] этюд … Словарь иностранных музыкальных терминов
Etüde — étude фр. [этю/д] Etüde нем. [этю/дэ] etude англ. [эйтью/д] этюд … Словарь иностранных музыкальных терминов
étude — фр. [этю/д] Etüde нем. [этю/дэ] etude англ. [эйтью/д] этюд … Словарь иностранных музыкальных терминов
etude — 1837, from Fr. étude, lit. study, from O.Fr. estudie (12c.), from L. studium (see STUDY (Cf. study)). Popularized in English by the etudes of Chopin (1810 1849) … Etymology dictionary
Etüde — Etüde: Die Bezeichnung für ein musikalisches Übungsstück wurde im 19. Jh. aus gleichbed. frz. étude entlehnt, das auf lat. studium »eifriges Streben, intensive Beschäftigung« (vgl. ↑ studieren) zurückgeht … Das Herkunftswörterbuch
'Etude — [ E] tude ([asl] t[.u]d ), n. [F. See {Study}.] 1. A composition in the fine arts which is intended, or may serve, for a study. [1913 Webster] 2. (Mus.) A study; an exercise; a piece for practice of some special point of technical execution.… … The Collaborative International Dictionary of English
Etude — (fr., spr. Etüd), 1) Studium; daher Etudiant (spr. Etüdiang), Student; 2) Studie, Übungsstück, ein Musikstück zur Übung u. Erlangung vorzugsweise der Fertigkeit u. Geläufigkeit, Kraft u. Ausdauer auf den verschiedenen Instrumenten. Man theilt sie … Pierer's Universal-Lexikon
Etüde — (franz., »Studie«), in der Musik allgemeine Bezeichnung für technische Übungsstücke, sei es für die allerersten Anfänge im Spiel eines Instruments oder für die höchste Ausbildung der Virtuosität. Gewöhnlich führt die E. ein technisches Motiv… … Meyers Großes Konversations-Lexikon