Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

étude+f+de+la

  • 1 étude

    nf.
    1. o‘qish, o‘rganish; tadqiq qilish, etish; ko‘rish, ko‘rib chiqish; l'étude du budget byudjetni ko‘rib chiqish; mettre à l'étude o‘rganib chiqish; être à l'étude o‘rganilmoq
    2. dars, o‘quv mashg‘uloti; faire ses études o‘qimoq (maktabda, o‘quv yurtida); terminer ses études o‘qishni tugatmoq; se livrer (yoki s'adonner) à l'étude o‘qishga berilmoq
    3. bilim, ilm
    4. mus. mashq turi
    5. ocherk, obzor
    6. darsxona, sinf
    7. devonxona; notarius idorasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > étude

  • 2 application

    nf.
    1. qo‘yish, ustiga qo‘yish; bosim; ustiga surtish; l'application d'une couche de peinture bir qavat bo‘yoq surtish; l'application d'un papier sur le mur devorga qog‘oz yopishtirish
    2. fig. qo‘llash, tadbiq etish; qo‘ llanish; l'application de la loi qonunning qo‘llanishi; qonunni qo‘llash; les applications pratiques d'une découverte kashfiyotning amaliyotga tadbiq etilishi, kashfiyotni amaliyotga tadbiq etish; champ d'application qo‘llash, qo‘llanish doirasi; mettre en application amalga oshirmoq; mettre une théorie en application nazariyani amaliyotga tadbiq etmoq
    3. qunt, tirishqoqlik; l'application à l'étude o‘qishdagi tirishqoqlik; travailler avec beaucoup d'application katta tirishqoqlik bilan ishlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > application

  • 3 éveiller

    I vt.
    1. uyg‘otmoq
    2. fig. qo‘zg‘almoq, qo‘zg‘atmoq, tug‘dirmoq; cette étude éveille l'intelligence bu fanni o‘rganish ongni o‘stiradi; éveiller la haine nafrat uyg‘otmoq; éveiller les soupçons shubha tug‘dirmoq; éveiller l'attention diqatni tortmoq
    II s'éveiller vpr.
    1. uyg‘onmoq
    2. jonlanmoq, uyg‘onmoq; la nature s'éveille tabiat uyg‘onmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éveiller

  • 4 exhaustif

    -ive
    adj. to‘la-to‘kis, tugal, mukammal; une étude exhaustive mukammal tadqiq qilish, o‘rganish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exhaustif

  • 5 langage

    nm.
    1. nutq, til, lahja; étude du langage tilni o‘rganish; le langage et les langues nutq va tillar
    2. til; langage chiffré shifrlangan til; inform. programma tili; langage machine hisoblash mashinasining topshiriq tili
    3. til, nutq (muomala uslubi); langage courant oddiy til; langage parlé og‘zaki nutq; langage littéraire adabiy til; langage administratif, technique ma‘muriyat, texnika tili.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > langage

  • 6 langue

    nf.
    1. anat. til; avoir la langue blanche, chargée, sèche tili oq, karash, quruq bo‘lmoq; tirer la langue à qqn. birovga tilini ko‘rsatmoq; loc.fig. tirer la langue suvsizlikdan tili osilib qolmoq; loc. avoir la langue bien pendue sergap bo‘ lmoq; avoir la langue trop longue tili bir qarich, quloch, vaysaqi bo‘lmoq; se mordre la langue tilini tishlab qolmoq; donner sa langue au chat o‘ylab topishdan voz kechmoq; tourner sept fois sa langue dans sa bouche avant de parler yetti o‘ylab bir kesmoq, avval o‘yla, keyin so‘yla; une mauvaise langue, une langue de vipère g‘iybatchi, chaqimchi, gap tashuvchi; elle est très mauvaise langue u judayam g‘iybatchi
    2. tilga o‘xshash, uchli narsa; langue de feu olovning tili; langue de terre uzunchoq yer bo‘lagi
    3. til, zabon; lexique et syntaxe d'une langue tilning leksika va sintaksisi; étude des langues tillarni o‘rganish; langues romanes, germaniques, slaves roman, german, slavyan tillari; langues mortes, vivantes o‘lik, tirik tillar
    4. lahja, til; langue familière, littéraire so‘zlashuv, badiiy adabiyot tili (uslub, stil)
    5. til (tilda ifodalash uslubi); la langue de cet écrivain est riche en images bu yozuvchining tili obrazlarga boy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > langue

  • 7 livrer

    I vt.
    1. bermoq, topshirmoq, oshirmoq; livrer un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq
    2. topshirmoq, qo‘liga bermoq; livrer qqn. à la mort birovni o‘limga buyurmoq; pays livré à l'anarchie anarxiyaga topshirilgan yurt
    3. qo‘liga topshirmoq, sotmoq
    4. ishonmoq; il a livré son secret u o‘z sirini ishonib aytdi
    5. bermoq, yetkazib bermoq, olib borib bermoq, topshirmoq; livrer une commande, une marchandise buyurtmani, xarid qilingan molni yetkazib bermoq; livrer qqch. à domicile, en gare biror narsani uyga, vokzalga olib borib bermoq
    6. boshlamoq, kirishmoq; livrer bataille jangga kirishmoq
    7. livrer passage o‘ tkazib yubormoq, yo‘l bermoq, o‘ tishga ruxsat bermoq
    II se livrer vpr.
    1. o‘zini topshirmoq, o‘zini birovning qo‘liga topshirmoq, taslim bo‘lmoq; se livrer après une longue résistance uzoq qarshilikdan so‘ng taslim bo‘lmoq
    2. yorilmoq, sirlashmoq, o‘zi haqida gapirmoq; il ne se livre pas facilement u osonlikcha yorilmaydi
    3. berilmoq, mashg‘ul bo‘ lmoq, shug‘ullanmoq; se livrer aux pires excès o‘ta beboshlikka berilmoq; se livrer à un travail, à une étude ishga, o‘qishga berilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > livrer

  • 8 minéral

    -ale, aux
    I adj. mineralga oid; minerallarga mansub bo‘ lgan; mineral; huiles minérales neft; sels minéraux mineral tuzlar; chimie minérale anorganik kimyo
    II nm. ma'dan, mineral; étude des minéraux ma'danlar tadqiqoti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > minéral

  • 9 pertinent

    -ente
    adj.
    1. oqilona, o‘rinli, izchil, to‘g‘ri; une remarque pertinente oqilona fikr; une étude pertinente izchil tadqiqot
    2. mos, muvofiq, munosib, loyiq, to‘g‘ri keladigan; oppositions pertinentes mos qarama-qarshiliklar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pertinent

  • 10 prévisionnel

    -elle
    adj. planga oid; planli, planga asoslangan, hisob-kitob qilinadigan, yakunlanadigan, hisob-kitob; le ministre a demandé une étude prévisionnelle vazir hisob-kitob tadqiqotini so‘radi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prévisionnel

  • 11 procéder

    vi.litt. procéder de kelib chiqmoq, borib taqalmoq; ces oeuvres procèdent du même courant d'idées, de même veine bu asarlar o‘sha bir xil fikrlar oqimidan, o‘sha vena tomiridan kelib chiqadi.
    vi.
    1. procéder à kirishmoq, qo‘l urmoq, bajarmoq; les constructeurs ont d'abord fait procéder à une étude géologique quruvchilar avvalo geologik tekshiruvlar o‘tkazishdi
    2. ish, harakat qilmoq, ish ko‘rmoq, ish tutmoq; procédons par ordre tartibga binoan ish tutaylik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > procéder

  • 12 relation

    nf.
    1. munosabat, aloqa; aloqadorlik, bog‘liqlilik, taalluqlilik; relation de cause à effet sababning oqibatga munosabati; étroite relation entre les diverses parties d'un tout umumiylikning turli tomonlarini birbiriga uzviy bog‘ liqligi; en relation avec bog‘liq, bog‘langan, aloqador; ce que je dis est sans relation avec ce qui précède mening aytayotganlarimning oldingilarga hech qanday aloqadorligi yo‘q
    2. pl. o‘zaro munosabat, aloqa (odamlar orasida); les relations humaines insoniy aloqalar; relation d'amitié, relation amoureuses do‘stona, ishqiy munosabatlar; nouer, avoir des relations avec qqn. biror kishi bilan aloqa bog‘lamoq, aloqasi bo‘lmoq; bonnes, mauvaises relations yaxshi, yomon munosabatlar; cesser, interrompre ses relations avec qqn. biror kishi bilan aloqasini uzmoq; relations épistolaires yozma aloqalar (yozishmalar); loc. en relation aloqada, munosabatda; être, se mettre, rester en relation avec qqn. biror kishi bilan aloqada bo‘lmoq, aloqaga kirishmoq, aloqada qolmoq
    3. pl. tanishlar, tanish-bilishlar; obtenir un poste par relations biror mansabga tanish-bilishlar orqali erishmoq
    4. aloqalar, munosabatlar (xalqaro, millatlararo). tension, détente dans les relations internationales millatlararo aloqalarning taranglashuvi; relations diplomatiques diplomatik aloqalar; relations culturelles entre pays davlatlar o‘rtasidagi madaniy aloqalar
    5. o‘zaro bog‘ liqlik, o‘zaro aloqa; l'étude des relations des êtres vivants avec leur milieu atrof muhit bilan jonli mavjudot o‘rtasidagi o‘zaro bog‘likligini o‘rganish.
    nf. hikoya, bayon, ta'rif; la relation d'un voyage en Chine Xitoyga qilingan sayohatning bayoni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relation

  • 13 roche

    nf.
    1. litt. qoya; des éboulis de roches tog‘ jinsining parchasi
    2. xarsang tosh (qurilishda ishlatiladigan); un morceau un quartier de roche xarsang tosh bo‘lagi, palaxsasi; loc. eau de roche zilol chashma suvi; c'est clair comme de l'eau de roche bu quyoshday ravshan
    3. tog‘ jinsi; étude des roches tog‘ jinslarini o‘rganish; les roches de l'écorce terrestre yer qobig‘ining jinslari; roches sédimentaires, volcaniques cho‘kindi, vulqon jinslari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > roche

  • 14 sens

    nm.inv.
    1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas
    2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda
    3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no
    4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.
    nm.inv.
    1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi
    2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi
    3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sens

  • 15 statistique

    I nf. statistika; selon les statistiques, ce pays se dépeuple statistikaga qaraganda, bu mamlakatning aholisi ozayapti
    II adj. statistikaga oid, statistik; étude statistique de l'opinion publique aholi fikrini statistik o‘rganish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > statistique

См. также в других словарях:

  • étude — [ etyd ] n. f. • estuide, estudieXIIe; lat. studium « ardeur, étude » I ♦ Application méthodique de l esprit cherchant à apprendre et à comprendre. Aimer l étude (⇒ studieux) . Son ardeur à l étude. « L étude a été pour moi le souverain remède… …   Encyclopédie Universelle

  • Etude — Étude Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom …   Wikipédia en Français

  • Etüde — Sf Musikstück mit besonderen Schwierigkeiten erw. fach. (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. étude Übungsstück , eigentlich Studie , aus afrz. estudié, aus l. studium n., eigentlich Drang, Streben, Eifer , zu l. studēre sich um etwas bemühen,… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • etude — étude фр. [этю/д] Etüde нем. [этю/дэ] etude англ. [эйтью/д] этюд …   Словарь иностранных музыкальных терминов

  • Etüde — étude фр. [этю/д] Etüde нем. [этю/дэ] etude англ. [эйтью/д] этюд …   Словарь иностранных музыкальных терминов

  • étude — фр. [этю/д] Etüde нем. [этю/дэ] etude англ. [эйтью/д] этюд …   Словарь иностранных музыкальных терминов

  • etude — 1837, from Fr. étude, lit. study, from O.Fr. estudie (12c.), from L. studium (see STUDY (Cf. study)). Popularized in English by the etudes of Chopin (1810 1849) …   Etymology dictionary

  • Etüde — Etüde: Die Bezeichnung für ein musikalisches Übungsstück wurde im 19. Jh. aus gleichbed. frz. étude entlehnt, das auf lat. studium »eifriges Streben, intensive Beschäftigung« (vgl. ↑ studieren) zurückgeht …   Das Herkunftswörterbuch

  • 'Etude — [ E] tude ([asl] t[.u]d ), n. [F. See {Study}.] 1. A composition in the fine arts which is intended, or may serve, for a study. [1913 Webster] 2. (Mus.) A study; an exercise; a piece for practice of some special point of technical execution.… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Etude — (fr., spr. Etüd), 1) Studium; daher Etudiant (spr. Etüdiang), Student; 2) Studie, Übungsstück, ein Musikstück zur Übung u. Erlangung vorzugsweise der Fertigkeit u. Geläufigkeit, Kraft u. Ausdauer auf den verschiedenen Instrumenten. Man theilt sie …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Etüde — (franz., »Studie«), in der Musik allgemeine Bezeichnung für technische Übungsstücke, sei es für die allerersten Anfänge im Spiel eines Instruments oder für die höchste Ausbildung der Virtuosität. Gewöhnlich führt die E. ein technisches Motiv… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»