-
1 zig
ou ziguenm.fam. kimsa, nusxa, shaxs, odam; un drôle de zigue g‘alati nusxa. -
2 лён
zig'ir -
3 lin
nm.1. zig‘ir; tissus de lin zig‘ir tolasidan qilingan mato; huile de lin zig‘ir moyi, olif2. zig‘ir tolasidan qilingan mato, gazmol; chemise de lin zig‘ir tolasidan qilingan ko‘ylak. -
4 grain
nm.1. don, urug‘, g‘alla2. mayda bo‘lak, zarra, yorma don; un grain de sable qum zarrasi; un grain de folie telbanamo, jinninamo, g‘aroyib, alomat3. dona; un grain de raisin uzum donasi4. fig. zig‘irday kichkina narsa, asar, nishon; n'avoir pas un grain de bon sens zig‘irdek aqli yo‘q bo‘lmoq; fam. avoir un grain aqlsiz bo‘lmoq, tentak bo‘lmoq5. g‘adir, g‘o‘dir, notekislik, g‘adir-budurlik, bujur; un grain de beauté qora xol6. tuguncha (gazlamada); du gros grain pishiq shoyi gazlama7. mar. bo‘ron, qasirg‘a, shiddatli shamol; jala bo‘ralagan qor, yomg‘ir; loc. veiller au grain orqa-o‘ngiga qarab ish qilmoq, ehtiyot bo‘lib ish ko‘rmoq. -
5 miette
nf.1. ushoq, uvoq2. les miettes ozgina narsa, zig‘ irday narsa, zarra, qoldiq; dans cette affaire, nous n'auront que des miettes biz bu ishda ozgina narsagagina ega bo‘lamiz3. kichik parcha, bo‘lak, qisim; mettre un verre en miettes she'rni kichik parchalarga bo‘lmoq; donnez-moi une miette de ce gâteau menga bu pirogdan bir bo‘ lak bering4. fam. pas une miette hech narsa, zig‘ircha ham, zarracha ham; ne pas perdre une miette d'un spectacle tomoshadan hech narsa qoldirmay ko‘rmoq. -
6 broyage
nm.1. maydalash, ushatish, bo‘lish2. zig‘irpoyani titish. -
7 enquiquiner
vt.fam. jonga tegmoq, zeriktirmoq, bezor qilmoq, ko‘ngliga zig‘ir yog‘dek urmoq. -
8 étoupe
nf. zig‘irpoyaning da'gal tolasi; kanop losi. -
9 huile
nf.1. moy, yog‘; l'huile animale mol yog‘i; l'huile végétale o‘simlik yog‘i, moyi; l'huile de lin zig‘ir yog‘i; l'huile d'olive zaytun moyi; une mer d'huile sokin dengiz; peindre à l'huile moybo‘yoq bilan rasm solmoq; faire tache d'huile yoyilib ketmoq; fig. tarqalmoq, ommalashmoq, ovoza bo‘lmoq, ko‘paymoq, oshmoq, o‘smoq; verser de l'huile sur le feu olovga yog‘ sepmoq, avj oldirmoq, gijgijlamoq2. moy bilan ishlangan rasm, kartina3. relig. cherkovda ishlatiladigan zaytun moyi; les saintes huiles chaqaloqni cho‘qintirish, podshoga toj kiydirishda surtiladigan xushbo‘y muqaddas moy; o‘layotgan yoki og‘ir bemor badanini zaytun yog‘i bilan moylash. -
10 linon
nm. ip yoki zig‘ ir poyali harir gazlama; mouchoir de linon harir batis ro‘molcha. -
11 montagne
nf.1. tog‘; flanc, pente, versant d'une montagne tog‘ning yonbag‘iri, qiyaligi, nishabi; chaîne de montagnes tog‘ tizmasi; loc. (se) faire une montagne de qqch. zig‘irday narsani tog‘day qilib bo‘rttirmoq; soulever les montagnes tog‘day yukni ham nazar-pisand qilmaslik2. tog‘liklar, balandliklar; pays de montagne tog‘li o‘lkalar; passer ses vacances à la montagne ta'tilni tog‘da o‘ tkazmoq3. tog‘, uyum, to‘da; une montagne de livres bir tog‘ kitob, tog‘day kitob uyumi4. montagnes russes yarmarkani transportda naridan-beri kezib chiqish. -
12 once
nf. unsiya (28,349 gramga teng ingliz og‘irlik o‘lchovi)2. misqol, ozgina, juda oz, jindak; il n'a pas une once de bon sens zig‘ircha ham sog‘lom fikr yo‘q. -
13 peigner
I vt.1. taramoq (sochini); peigner ses cheveux sochini taramoq; peigner qqn. birovning sochini taramoq2. taramoq, titmoq; peigner la laine, le chanvre jun, zig‘ir tolasini titmoqII se peigner vpr. taranmoq; elle s'habille, se peigne u kiyinyapti, taranyapti. -
14 poil
nm.1. jun, yung; un chat qui perd ses poils tulayotgan mushuk; les poils d'une fourrure mo‘ynaning juni; les poils d'une brosse cho‘tkaning juni; gibier à poil ov hayvonlari; loc.fam. caresser qqn. dans le sens du poil ko‘ngliga qaramoq, aytganini qilmoq; bonnet à poil paxmoq telpak2. sochsoqol, tuk; les poils du visage soqol-mo‘ylab, yuzdagi tuklar; fam. ne plus avoir un poil sur le caillou boshida bir tuki ham bo‘lmaslik, g‘irt kal bo‘lmoq; ne plus avoir un poil de sec shalabbo bo‘ lmoq, ivib ketmoq; le poil, du poil jun, tuk; avoir du poil sur le corps tanasini jun bosgan bo‘lmoq3. loc.fam. avoir un poil dans la main juda ham dangasa bo‘lmoq; tomber sur le poil de qqn. biron kishining ustiga tashlanmoq; reprendre du poil de la bête kuch-g‘ayratini tiklamoq; de tout poil (de tous poils) turli toifadagi; ils reçoivent des gens de tout poil ular turli toifadagi odamlarni qabul qilishadi; fam. à poil qip-yalang‘och; se mettre à poil qip-yalang‘och bo‘lib yechinmoq; être de bon, de mauvais poil yaxshi, yomon kayfiyatda bo‘lmoq4. bot. poil à gratter tukcha, tuk5. tuk, pat; les poils d'un tapis gilamning tuklari6. fam. zarracha, zig‘irday, tirnoqcha; il n'a pas un poil de bon sens unda zarracha ham aql yo‘q; à un poil près arzimagan, ozgina narsani hisobga olmaganda; loc.adv.fam. au poil haqiqatdan ham; ça marche au poil! haqiqatdan ham yuryapti! au quart de poil to‘ppa-to‘g‘ri; adj.fam. elle est au poil, ta copine sening o‘rtog‘ing juda zo‘r ekan; intj. au poil! zo‘r! poilant, ante adj.fam. juda qiziq. -
15 soupçon
nm.1. gumon, shubha; il est au dessus de tout soupçon u har qanday shubhadan xoli; je n'en ai pas le moindre soupçon mening undan zig‘ircha ham gumonim yo‘q2. tomchi, ushoq, tirnoqday narsa, ozgina narsa; elle mettait un soupçon de rouge u ozgina qizil pomada qo‘ygan edi. -
16 toile
nf.1. paxta, zig‘irpoya yoki kanopdan to‘qilgan dag‘al matoh2. yelim surilgan, sirlangan matoh.nf. tasviriy san'atda ishlatiladigan matoh. -
17 zigue
nm.fam. voir zig.
См. также в других словарях:
zig — zig … Dictionnaire des rimes
zig — ou zigue [ zig ] n. m. • 1835; probablt déform. de 1. gigue, cf. grande gigue ♦ Fam. Individu, type. ⇒ zèbre, zigoto. « Et avec ça, pourtant, un bon zig » (Maupassant). Un drôle de zig. ● zigue ou zig nom masculin (altération de gigue) Populaire … Encyclopédie Universelle
Zig — may refer to: * Zığ, Baku, Azerbaijan * Zig (Judaism), a giant rooster from Judaism.People: * One half of Australian comedy duo Zig and Zag (Australian performers). * Zig Ziglar, American self help author and speaker.In fiction: * One of the main … Wikipedia
Žig — Beschreibung kroatischsprachige Zweiwochenzeitung Verlag Hrvatski kulturni centar Bunjevačko kolo Erstausgabe 15 Juli 1994 … Deutsch Wikipedia
žig — žȋg m <N mn žȉgovi> DEFINICIJA 1. a. naprava s natpisom ili simbolom koji se otiskuje na željenu podlogu [udariti žig] b. meton. sam taj otisak, usp. pečat 2. (ob. mn) sijevanje, probadanje 3. pren. trajan otisak, ono što zauvijek ostaje… … Hrvatski jezični portal
...zig — zig: Die für die Zehnerzahlen von zwanzig bis neunzig charakteristische Endung mhd. zec, ahd. zig, zug, niederl. tig, engl. ty, aisl. tigr (vgl. got. tigus »Zehner«) gehört zu dem unter ↑ zehn behandelten idg. Zahlwort. Sie bedeutet eigentlich… … Das Herkunftswörterbuch
zig — Num. (Aufbaustufe) ugs.: eine unbestimmte, aber hohe Anzahl von etw. Beispiele: Dafür gibt es zig Beispiele. Ich habe schon zig Varianten ausprobiert … Extremes Deutsch
zig — [zig] n. [see ZIGZAG] 1. any of the short, sharp angles or turns of a zigzag pattern, alternating with a zag 2. any sharp turn away from a straight course vi. zigged, zigging 1. to move in a zig 2. to zigzag … English World dictionary
-zig — –zig, Anhängesylbe, womit die Zehnerzahlen gebildet werden, z.B. vierzig, achtzig etc … Pierer's Universal-Lexikon
ZIG — Abreviatura de inmunoglobulina zoster. Diccionario Mosby Medicina, Enfermería y Ciencias de la Salud, Ediciones Hancourt, S.A. 1999 … Diccionario médico
zig — /zig/, v.i., zigged, zigging. to move in one of the two directions followed in a zigzag course: He zigged when he should have zagged. [1785 95; extracted from ZIGZAG] * * * … Universalium