Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

voie

  • 21 radial

    -iale, iaux
    adj. nursimon, radial; voie radiale aylanma yo‘ l.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > radial

  • 22 ramification

    nf.
    1. shoxlash; la ramification d'un tronc d'arbre daraxt tanasining shoxlashi
    2. tarmoqlanish, tarmoqlarga bo‘linish; ramifications nerveuses nervlarning tarmoqlanishi; les ramifications d'une voie ferrée temir yo‘lning tarmoqlanishi
    3. tarmoq, shu'ba, soha; cette société a des ramifications à l'étranger bu tashkilotning chet elda tarmoqlari bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ramification

  • 23 régression

    nf. ozayish, kamayish, pasayish, chekinish, orqaga ketish; la mortalité infantile est en régression, en voie de régression bolalar o‘ limi kamaymoqda, kamayish yo‘lida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > régression

  • 24 régularisation

    nf. tartibga solish, hal qilish, yo‘lga qo‘yish; statut, situation en voie de régularisation tartibga tushayotgan nizom, vaziyat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > régularisation

  • 25 remettre

    I vt.
    1. qayta qo‘ymoq; o‘zining oldingi joyiga qo‘ymoq, joyiga qo‘ymoq; remettre une chose en place, à sa place biror narsani o‘z joyiga qo‘ymoq; remets ce livre où tu l'as trouvé kitobni olgan joyingga qo‘y! il a remis son mouchoir dans sa poche u ro‘molchasini cho‘ntagiga solib qo‘ydi; joylamoq, topshirmoq; loc. remettre qqn. en liberté biror kishini ozod qilmoq, bo‘shatib yubormoq; remettre qqn. sur la bonne voie biror kishini to‘g‘ri yo‘lga solmoq; remettre qqn. à sa place birovning jilovini tortib qo‘ymoq
    2. biror kishini eslamoq, tanimoq; ah, maintenant, je vous remets! ha, endi, men sizni esladim!
    3. qo‘ymoq, qayta o‘z joyiga qo‘ymoq; remettre une chose d'aplomb, debout biror narsani o‘z joyiga tikka qilib qo‘ymoq
    4. qayta kiymoq; remettre son chapeau, ses gants shlapasini, qo‘lqoplarini qayta kiymoq
    5. o‘rnatmoq; remettre de l'ordre tartib o‘rnatmoq
    6. yana bir bor qo‘shimcha qilmoq, qo‘shmoq; remettre de l'eau dans un radiateur radiatorga qo‘shimcha suv quymoq; fam. en remettre orttirib, oshirib yubormoq
    7. fam. remettre ça yana qayta boshlamoq, bilganidan qolmaslik; je croyais que c'était fini, mais non, il faut remettre ça men endi bu tugadi deb o‘ylagan edim, yo‘q yana qayta boshlash kerak
    8. (qqch à, en) oldingi yoki biror holatga keltirmoq; remettre un moteur en marche motorni yurgizmoq; loc. remettre qqch.qqn. en cause, en question xavf-xatarga qo‘ymoq
    9. (egasiga) topshirmoq; remettre un paquet au destinataire paketni egasiga topshirmoq; remettre un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq; je remets mon sort entre vos mais men o‘z taqdirimni sizning qo‘lingizga topshiraman
    10. kechmoq, kechirmoq; je vous remets votre dette men qarzingizdan kechaman; Dieu remet les péchés xudo gunohlarni kechiradi
    11. qoldirmoq, kechiktirmoq, orqaga surmoq; remettre une chose, son départ au lendemain biror narsani, ketishini ertasi kunga qoldirmoq; l'opération est remise operatsiya qoldirildi
    II se remettre vpr.
    1. (de) o‘ziga kelmoq, kasallikdan tuzalmoq, kasaldan turmoq; se remettre d'une maladie, de ses fatigues kasallikdan, charchoqdan so‘ng o‘ziga kelmoq; il se remet très vite u tez o‘ziga keladi; malade remis tuzalgan kasal
    2. s'en remettre à qqn. à qqch. ishonmoq, suyanmoq, umid bog‘ lamoq; je m'en remets à votre jugement men o‘zimni sizning hukmingizga havola qilaman
    3. qayta, yana bo‘lmoq; il s'est remis en route u yana yo‘lga tushdi; le temps se remis au beau havo yana ochilib ketdi; se remettre à qayta boshlamoq; se remettre au tennis, à l'anglais tennisni, ingliz tilini qayta boshlamoq; il s'est remis à fumer u yana chekishni boshlab yubordi; se remettre avec qqn. biror kishi bilan yana qayta yashay boshlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remettre

  • 26 riche

    I adj.
    1. boy, badavlat, davlatmand, farovon; ce sont des gens très riches bular juda davlatmand odamlar; faire un riche mariage boy odam bilan turmush qurmoq; les pays riches, industrialisés et les pays pauvres, en voie de développement boy, industirlashtirilgan va kambag‘al, rivojlanayotgan mamlakatlar
    2. boy, hashamdor, hashamatli; to‘kis; de riches tapis hashamdor gilam
    3. riche en -ga boy, ko‘p; un aliment riche en vitamines darmondoriga boy oziq-ovqat; riche de ko‘p, to‘ la; un livre riche d'enseignements o‘gitlarga boy kitob
    4. mo‘l, mo‘l-ko‘l, serob; boy; un sol, une terre riche serhosil yer; langue riche boy til; une riche idée ma'noga to‘la fikr
    II nm. boy, badavlat, davlatmand; péj. gosse de riche(s) boyvachcha, boyning bolasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > riche

  • 27 risquer

    I vt. xavf-xatarga qo‘ymoq, tahlikaga solmoq; risquer sa vie o‘z hayotini xavf-xatarga qo‘ymoq; loc. risquer le paquet, le tout pour le tout bor-yo‘g‘ini tikmoq; risquer une somme considérable dans une affaire biror ishga katta pul tikmoq; risquer de l'argent à la roulette ruletkaga pul tikmoq; prov. qui ne risque rien n'a rien o‘ychi o‘yiga yetguncha, tavakkalchi uyiga yetibdi; risquer gros katta tikmoq
    2. tavakkal qilmoq, qo‘l urib ko‘rmoq; je veux bien risquer une démarche en ce sens bu sohada men bir ishga qo‘l urib ko‘rmoqchiman
    3. xavfi bo‘lmoq, mumkin; tu risque de tomber sen yiqilib ketishing mumkin; il risque de perdre son emploi uning o‘z ishini yo‘qotib qo‘yish xavfi bor; le rôti risque de brûler qovurma kuyib ketishi mumkin; tu risque qu'il te voie u seni ko‘rib qolishi mumkin
    II se risquer vpr.
    1. o‘zini xavfga, xavf-xatarga qo‘ymoq; je ne me risquerai pas dans cette affaire men bu ishda o‘zimni xavfga qo‘yolmayman
    2. (à qqch) jur'at qilmoq, botinmoq; je ne me risquerai pas à le contredire men unga qarshi gapirishga botinolmayman; je ne m'y risquerai pas men bunga jur'at etolmayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > risquer

  • 28 royal

    -ale, aux
    adj.
    1. qirolga, podshoga oid; qirol; podsho; palais royal qirol saroyi; prince royal valiahd, shahzoda; la famille royale qirol oilasi; loc. la voie royale shon-sharafga eltuvchi yo‘l
    2. shoxona, dabdabali; un cadeau royal shohona sovg‘a.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > royal

  • 29 scandale

    nm.
    1. g‘azablanish, nafratlanish; qahr, g‘azab, nafrat, norozilik; sa tenue a provoqué un scandale uning o‘zini tutishi nafratni qo‘zg‘atdi; au grand scandale de sa famille oilasining qattiq qarshiligiga
    2. janjal, mojaro, to‘polon; il a fait du scandale sur la voie publique jamoat yo‘lida u janjal qo‘zidi; si ça continue, je fais un scandale! agar bu davom etsa, men to‘polon ko‘ taraman
    3. mojaro, janjal, mashmasha; un scandale financier, politique iqtisodiy, siyosiy mojaro
    4. sharmandalik, uyat; cette condamnation est un scandale! bu hukm sharmandalik!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > scandale

  • 30 sens

    nm.inv.
    1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas
    2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda
    3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no
    4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.
    nm.inv.
    1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi
    2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi
    3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sens

  • 31 superstructure

    nf. ustki, yuqoridagi qurilma; les superstructures d'une voie de chemin de fer temir yo‘ l ustidagi yo‘lning ustki qurilmalari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > superstructure

  • 32 traverser

    vt.
    1. o‘tmoq, teshib o‘ tmoq, sizib o‘ tmoq
    2. yorib otmoq, oralab o‘tmoq; traverser la foule to‘dani kesib, yorib, oralab o‘ tdi
    3. masofani bosib o‘tmoq
    4. kesishmoq; la route traverse la voie ferrée yo‘l temir yo‘l bilan kesishadi
    5. o‘ tkazmoq
    6. miyadan o‘tmoq; une idée me traversa l'esprit miyamdan bir fikr o‘ tdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > traverser

См. также в других словарях:

  • voie — voie …   Dictionnaire des rimes

  • voie — [ vwa ] n. f. • veie, voieXIe; lat. via → via I ♦ Concret A ♦ 1 ♦ Espace à parcourir pour aller quelque part. ⇒ chemin, passage. Direction d une voie. Se frayer une voie dans les broussailles. Trouver, suivre, perdre, quitter une voie, la bonne… …   Encyclopédie Universelle

  • voie — VÓIE, (rar) voi, s.f. 1. Voinţă, vrere, intenţie. ♢ loc. adv. Cu voie sau cu voia (cuiva) = intenţionat, din proprie iniţiativă, dinadins. Fără (de) voie sau fără voia mea (ori ta, sa etc.) = involuntar, neintenţionat. Peste voia... = împotriva… …   Dicționar Român

  • Voie AA/12 — 12e arrt …   Wikipédia en Français

  • Voie — (fr., spr. Woa, Fuhre), altes Pariser Brennholzmaß, 4 Fuß lang u. eben so hoch …   Pierer's Universal-Lexikon

  • voie — Voie, cerchez Voye …   Thresor de la langue françoyse

  • voie — (voî) s. f. 1°   Chemin, route d un lieu un autre. •   Leur bagage étant prêt.... Nos galants se mettent en voie, LA FONT. Joc..    Fig. •   La raison pour marcher n a souvent qu une voie, BOILEAU Art p. I.    Par voie et par chemin, par les… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • VOIE — s. f. Chemin, route par où l on va d un lieu à un autre. Il désigne plus spécialement, Les grands chemins des anciens Romains, ces routes conduites de Rome aux extrémités de l Europe et par delà, dont il reste encore des vestiges. Les voies… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • VOIE — n. f. Chemin, route par où l’on va d’un lieu à un autre. Les voies de communication. Il est toujours par voie et par chemin, Il est toujours en route, il ne cesse d’aller et venir. Fig., Frayer la voie à quelqu’un, Lui donner les moyens ou… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • Voie — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom.  Pour l’article homophone, voir Voix. Sur les autres projets Wikimedia : « Voie », sur le …   Wikipédia en Français

  • voie — nf. vwé (Albanais.001, Balme Si.) ; shmin <chemin> (001) ; rota <route> (001, Villards Thônes) ; rwa <rue> (001). E. : Passage. A1) voie d autoroute : koulwâ <couloir> (001). A2) infiltration // voie d eau // fuite //… …   Dictionnaire Français-Savoyard

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»