-
21 radial
-iale, iauxadj. nursimon, radial; voie radiale aylanma yo‘ l. -
22 ramification
nf.1. shoxlash; la ramification d'un tronc d'arbre daraxt tanasining shoxlashi2. tarmoqlanish, tarmoqlarga bo‘linish; ramifications nerveuses nervlarning tarmoqlanishi; les ramifications d'une voie ferrée temir yo‘lning tarmoqlanishi3. tarmoq, shu'ba, soha; cette société a des ramifications à l'étranger bu tashkilotning chet elda tarmoqlari bor. -
23 régression
nf. ozayish, kamayish, pasayish, chekinish, orqaga ketish; la mortalité infantile est en régression, en voie de régression bolalar o‘ limi kamaymoqda, kamayish yo‘lida. -
24 régularisation
nf. tartibga solish, hal qilish, yo‘lga qo‘yish; statut, situation en voie de régularisation tartibga tushayotgan nizom, vaziyat. -
25 remettre
I vt.1. qayta qo‘ymoq; o‘zining oldingi joyiga qo‘ymoq, joyiga qo‘ymoq; remettre une chose en place, à sa place biror narsani o‘z joyiga qo‘ymoq; remets ce livre où tu l'as trouvé kitobni olgan joyingga qo‘y! il a remis son mouchoir dans sa poche u ro‘molchasini cho‘ntagiga solib qo‘ydi; joylamoq, topshirmoq; loc. remettre qqn. en liberté biror kishini ozod qilmoq, bo‘shatib yubormoq; remettre qqn. sur la bonne voie biror kishini to‘g‘ri yo‘lga solmoq; remettre qqn. à sa place birovning jilovini tortib qo‘ymoq2. biror kishini eslamoq, tanimoq; ah, maintenant, je vous remets! ha, endi, men sizni esladim!3. qo‘ymoq, qayta o‘z joyiga qo‘ymoq; remettre une chose d'aplomb, debout biror narsani o‘z joyiga tikka qilib qo‘ymoq4. qayta kiymoq; remettre son chapeau, ses gants shlapasini, qo‘lqoplarini qayta kiymoq5. o‘rnatmoq; remettre de l'ordre tartib o‘rnatmoq6. yana bir bor qo‘shimcha qilmoq, qo‘shmoq; remettre de l'eau dans un radiateur radiatorga qo‘shimcha suv quymoq; fam. en remettre orttirib, oshirib yubormoq7. fam. remettre ça yana qayta boshlamoq, bilganidan qolmaslik; je croyais que c'était fini, mais non, il faut remettre ça men endi bu tugadi deb o‘ylagan edim, yo‘q yana qayta boshlash kerak8. (qqch à, en) oldingi yoki biror holatga keltirmoq; remettre un moteur en marche motorni yurgizmoq; loc. remettre qqch.qqn. en cause, en question xavf-xatarga qo‘ymoq9. (egasiga) topshirmoq; remettre un paquet au destinataire paketni egasiga topshirmoq; remettre un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq; je remets mon sort entre vos mais men o‘z taqdirimni sizning qo‘lingizga topshiraman10. kechmoq, kechirmoq; je vous remets votre dette men qarzingizdan kechaman; Dieu remet les péchés xudo gunohlarni kechiradi11. qoldirmoq, kechiktirmoq, orqaga surmoq; remettre une chose, son départ au lendemain biror narsani, ketishini ertasi kunga qoldirmoq; l'opération est remise operatsiya qoldirildiII se remettre vpr.1. (de) o‘ziga kelmoq, kasallikdan tuzalmoq, kasaldan turmoq; se remettre d'une maladie, de ses fatigues kasallikdan, charchoqdan so‘ng o‘ziga kelmoq; il se remet très vite u tez o‘ziga keladi; malade remis tuzalgan kasal2. s'en remettre à qqn. à qqch. ishonmoq, suyanmoq, umid bog‘ lamoq; je m'en remets à votre jugement men o‘zimni sizning hukmingizga havola qilaman3. qayta, yana bo‘lmoq; il s'est remis en route u yana yo‘lga tushdi; le temps se remis au beau havo yana ochilib ketdi; se remettre à qayta boshlamoq; se remettre au tennis, à l'anglais tennisni, ingliz tilini qayta boshlamoq; il s'est remis à fumer u yana chekishni boshlab yubordi; se remettre avec qqn. biror kishi bilan yana qayta yashay boshlamoq. -
26 riche
I adj.1. boy, badavlat, davlatmand, farovon; ce sont des gens très riches bular juda davlatmand odamlar; faire un riche mariage boy odam bilan turmush qurmoq; les pays riches, industrialisés et les pays pauvres, en voie de développement boy, industirlashtirilgan va kambag‘al, rivojlanayotgan mamlakatlar2. boy, hashamdor, hashamatli; to‘kis; de riches tapis hashamdor gilam3. riche en -ga boy, ko‘p; un aliment riche en vitamines darmondoriga boy oziq-ovqat; riche de ko‘p, to‘ la; un livre riche d'enseignements o‘gitlarga boy kitob4. mo‘l, mo‘l-ko‘l, serob; boy; un sol, une terre riche serhosil yer; langue riche boy til; une riche idée ma'noga to‘la fikrII nm. boy, badavlat, davlatmand; péj. gosse de riche(s) boyvachcha, boyning bolasi. -
27 risquer
I vt. xavf-xatarga qo‘ymoq, tahlikaga solmoq; risquer sa vie o‘z hayotini xavf-xatarga qo‘ymoq; loc. risquer le paquet, le tout pour le tout bor-yo‘g‘ini tikmoq; risquer une somme considérable dans une affaire biror ishga katta pul tikmoq; risquer de l'argent à la roulette ruletkaga pul tikmoq; prov. qui ne risque rien n'a rien o‘ychi o‘yiga yetguncha, tavakkalchi uyiga yetibdi; risquer gros katta tikmoq2. tavakkal qilmoq, qo‘l urib ko‘rmoq; je veux bien risquer une démarche en ce sens bu sohada men bir ishga qo‘l urib ko‘rmoqchiman3. xavfi bo‘lmoq, mumkin; tu risque de tomber sen yiqilib ketishing mumkin; il risque de perdre son emploi uning o‘z ishini yo‘qotib qo‘yish xavfi bor; le rôti risque de brûler qovurma kuyib ketishi mumkin; tu risque qu'il te voie u seni ko‘rib qolishi mumkinII se risquer vpr.1. o‘zini xavfga, xavf-xatarga qo‘ymoq; je ne me risquerai pas dans cette affaire men bu ishda o‘zimni xavfga qo‘yolmayman2. (à qqch) jur'at qilmoq, botinmoq; je ne me risquerai pas à le contredire men unga qarshi gapirishga botinolmayman; je ne m'y risquerai pas men bunga jur'at etolmayman. -
28 royal
-ale, auxadj.1. qirolga, podshoga oid; qirol; podsho; palais royal qirol saroyi; prince royal valiahd, shahzoda; la famille royale qirol oilasi; loc. la voie royale shon-sharafga eltuvchi yo‘l2. shoxona, dabdabali; un cadeau royal shohona sovg‘a. -
29 scandale
nm.1. g‘azablanish, nafratlanish; qahr, g‘azab, nafrat, norozilik; sa tenue a provoqué un scandale uning o‘zini tutishi nafratni qo‘zg‘atdi; au grand scandale de sa famille oilasining qattiq qarshiligiga2. janjal, mojaro, to‘polon; il a fait du scandale sur la voie publique jamoat yo‘lida u janjal qo‘zidi; si ça continue, je fais un scandale! agar bu davom etsa, men to‘polon ko‘ taraman3. mojaro, janjal, mashmasha; un scandale financier, politique iqtisodiy, siyosiy mojaro4. sharmandalik, uyat; cette condamnation est un scandale! bu hukm sharmandalik! -
30 sens
nm.inv.1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.nm.inv.1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi. -
31 superstructure
nf. ustki, yuqoridagi qurilma; les superstructures d'une voie de chemin de fer temir yo‘ l ustidagi yo‘lning ustki qurilmalari. -
32 traverser
vt.1. o‘tmoq, teshib o‘ tmoq, sizib o‘ tmoq2. yorib otmoq, oralab o‘tmoq; traverser la foule to‘dani kesib, yorib, oralab o‘ tdi3. masofani bosib o‘tmoq4. kesishmoq; la route traverse la voie ferrée yo‘l temir yo‘l bilan kesishadi5. o‘ tkazmoq6. miyadan o‘tmoq; une idée me traversa l'esprit miyamdan bir fikr o‘ tdi.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
voie — voie … Dictionnaire des rimes
voie — [ vwa ] n. f. • veie, voieXIe; lat. via → via I ♦ Concret A ♦ 1 ♦ Espace à parcourir pour aller quelque part. ⇒ chemin, passage. Direction d une voie. Se frayer une voie dans les broussailles. Trouver, suivre, perdre, quitter une voie, la bonne… … Encyclopédie Universelle
voie — VÓIE, (rar) voi, s.f. 1. Voinţă, vrere, intenţie. ♢ loc. adv. Cu voie sau cu voia (cuiva) = intenţionat, din proprie iniţiativă, dinadins. Fără (de) voie sau fără voia mea (ori ta, sa etc.) = involuntar, neintenţionat. Peste voia... = împotriva… … Dicționar Român
Voie AA/12 — 12e arrt … Wikipédia en Français
Voie — (fr., spr. Woa, Fuhre), altes Pariser Brennholzmaß, 4 Fuß lang u. eben so hoch … Pierer's Universal-Lexikon
voie — Voie, cerchez Voye … Thresor de la langue françoyse
voie — (voî) s. f. 1° Chemin, route d un lieu un autre. • Leur bagage étant prêt.... Nos galants se mettent en voie, LA FONT. Joc.. Fig. • La raison pour marcher n a souvent qu une voie, BOILEAU Art p. I. Par voie et par chemin, par les… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
VOIE — s. f. Chemin, route par où l on va d un lieu à un autre. Il désigne plus spécialement, Les grands chemins des anciens Romains, ces routes conduites de Rome aux extrémités de l Europe et par delà, dont il reste encore des vestiges. Les voies… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
VOIE — n. f. Chemin, route par où l’on va d’un lieu à un autre. Les voies de communication. Il est toujours par voie et par chemin, Il est toujours en route, il ne cesse d’aller et venir. Fig., Frayer la voie à quelqu’un, Lui donner les moyens ou… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
Voie — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Pour l’article homophone, voir Voix. Sur les autres projets Wikimedia : « Voie », sur le … Wikipédia en Français
voie — nf. vwé (Albanais.001, Balme Si.) ; shmin <chemin> (001) ; rota <route> (001, Villards Thônes) ; rwa <rue> (001). E. : Passage. A1) voie d autoroute : koulwâ <couloir> (001). A2) infiltration // voie d eau // fuite //… … Dictionnaire Français-Savoyard