Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

voie

  • 1 voie

    nf.
    1. yo‘l; voies ferrées temir yo‘llar; route à trois, quatre voies uch, to‘rt bo‘lakli yo‘l; la voie publique jamoatchilik joylari, ko‘cha, xiyobon, maydon, istirohat bog‘lari; par voie de mer, de terre dengiz yo‘li bilan, quruqlik orqali; voie d'eau teshik, yoriq, suv kirayotgan teshik; détourner de la bonne voie yo‘ldan ozdirmoq, yomon yo‘lga boshlamoq; pays en voie de développement rivojlanayotgan davlat
    2. yo‘l, usul, vosita, qurol, amal, tariqa; dr. voies de recours shikoyat qilish, shikoyat arizasini berish usuli; voie de fait zo‘ravonlik, boshqalarning haq-huquqlarini poymol etish
    3. yo‘l, so‘qmoq, iz (hayvonlarniki)
    4. anat. kanal, yo‘l; par voie buccale, orale og‘iz orqali, og‘izdan; anat. voies respiratoires nafas yo‘llari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > voie

  • 2 claire-voie

    nf.
    1. qoziqdevor, panjara taxtali to‘siq, g‘ov, darcha eshigi
    2. loc. panjarali; à claire-voie; volet à claire-voie panjarali darcha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > claire-voie

  • 3 contre-voie

    nf. yon iz, yo‘l (temir yo‘lda); à contre-voie loc.adv. ko‘rsatilmagan, belgilanmagan tomondan, tarafdan; descendre du train à contre-voie poyezddan ko‘rsatilmagan tomondan tushmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contre-voie

  • 4 garde-voie

    nm. temir yo‘l nazoratchisi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > garde-voie

  • 5 analyse

    nf. analiz, tahlil; tahlil qilish; tekshirish; soumettre à une analyse analiz, tahlil qilmoq; faire une analyse de sang qonni, qon tarkibini analiz qilmoq, tekshirmoq; procéder par voie d'analyse analitik usulda yondoshmoq; faire l'analyse d'un roman romanni tahlil qilmoq; avoir l'esprit d'analyse tahlil qilish, mushohada qila olish qobiliyatiga ega bo‘lmoq; en dernière analyse pirovardida, oqibatda, natijada; oxirida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > analyse

  • 6 consacrer

    I vt.
    1. bag‘ishlamoq, xabardor qilmoq, ma'lum qilmoq
    2. relig. muqaddaslashtirmoq
    3. bog‘lab, mahkamlab, mustahkamlab qo‘ymoq; consacrer par voie législative qonunlashtirmoq
    II se consacrer vpr. o‘zini bag‘ishlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > consacrer

  • 7 contournement

    nm. aylanib o‘ tish, aylanma yo‘l, chetlab o‘ tish; voie de contournement aylanib o‘tadigan yo‘l.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contournement

  • 8 eau

    nf.
    1. suv; eau douce chuchuk suv; eau salée sho‘r suv; eau vive oqar suv; eau gazeuse gazli suv; eau de pluie yomg‘ir suvi; eau de source buloq, chashma suvi; eau potable ichimlik suvi; eau bouillie qaynatilgan suv; eau bouillante qaynoq, dog‘ suv; eau minérale ma'danli suv; eau de mer dengiz suvi; eau de Cologne odekolon, atir; une voie d'eau suv yo‘li; une chute d'eau sharshara; une conduite d'eau vodoprovod; un moulin à eau suv tegirmon
    2. yomg‘ir; le temps est à l'eau yomg‘irli ob-havo
    3. pl. suv havzalari (daryolar, ko‘llar, dengizlar); suivre le fil de l'eau oqimga, sharoitga garab ish qilmoq
    4. pl. ma'danli suvlar, ma'danli suvlar bulog‘i; eaux thermales iliq shifobaxsh suvlar; une ville d' eaux kurort
    5. pl. favvoralar; les grandes eaux barcha favvoralarni birdaniga yurgizib yuborish (park va shu kabilarda)
    6. physiol. suyuqlik, suyuq modda (ter, ko‘z yoshi, siydik, so‘lak); avoir l'eau à la bouche og‘zidan suvi kelmoq
    7. asllik, tozalik, soflik (qimmatbaho toshlarning sifati haqida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > eau

  • 9 étancher

    vt.
    1. oqishni to‘xtatmoq (suyuqlik haqida); étancher le sang qon ketishini to‘xtatmoq; étancher un tonneau bochka yoriqlarini berkitmoq; étancher une voie d'eau yoriq, teshikni yopmoq
    2. qondirmoq, qoniqtirmoq, bosmoq; étancher la soif chanqog‘ini bosmoq, ichimlikka suvga, qonmoq yoki qondirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > étancher

  • 10 glorieux

    -euse
    I adj.
    1. atoqli, dongdor, dong‘ i chiqqan, nomi, shuhrati ketgan; shonli, shavkatli, shuhratli, mashhur; nom chiqargan, shuhrati, dong‘i, nomini olamga yoygan, ko‘klarga ko‘ tarilgan; une voie peu glorieuse yomon nom qoldirgan yo‘l
    2. g‘ururli, mag‘rur, faxrlanuvchi, faxrlangan, mag‘rurona
    3. yorqin, dabdabali, shukuhli, ajoyib
    II n. kibru-havosi baland, kekkaygan odam, mutakabbir, kalondimog‘, dimog‘dor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > glorieux

  • 11 lacté

    -ée
    adj. sutga oid; sutli; voie lactée somon yo‘li.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lacté

  • 12 mettre

    I vt.
    1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq
    2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq
    3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq
    4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq
    5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi
    6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi
    7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi
    8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq
    9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq
    10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi
    11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki
    12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz
    13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di
    14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?
    15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq
    16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq
    17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadi
    II se mettre vpr.
    1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq
    2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman
    3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi
    4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq
    5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq
    6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik
    7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mettre

  • 13 montrer

    I vt.
    1. ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq; montrer un objet à qqn. biror narsani birovga ko‘rsatmoq; montrer ses richesses o‘z boyliklarini namoyish qilmoq; montrer du doigt les étoiles barmog‘i bilan yulduzlarni ko‘rsatmoq; montrer le chemin, la voie yo‘lni ko‘rsatmoq; film qui montre des scènes de violence zo‘ravonlik voqealarini namoyish qiluvchi film
    2. ko‘rinib turmoq; robe qui montre les bras, le cou qo‘llar va bo‘yin ko‘rinib turadigan ko‘ylak; ce tapis montre la corde gilamning ipi ko‘rinib turibdi
    3. ko‘rsatmoq, ta'riflamoq; l'auteur montre dans ses livres un pays, une société muallif o‘z kitoblarida bir yurtni, bir jamiyatni ta'riflaydi
    4. ko‘rsatmoq, ta'kidlamoq, ayon qilmoq, bildirmoq; montrer à qqn. ses torts, lui montrer qu'il a tort birovga o‘z xatosini ko‘rsatmoq, unga xato qilayotganini ta'kidlamoq; signes qui montrent la présence, l'imminence de qqch. biror narsaning borligi, muqarrarligini bildiruvchi ishoralar
    5. ko‘rsatib qo‘ymoq; je vais lui montrer qui je suis men unga kimligimni ko‘rsatib qo‘yaman; montrer ce qu'on sait faire nima qila olishligini ko‘rsatib qo‘ymoq; montre l'exemple! namuna ko‘rsat!
    6. ko‘rsatmoq, oshkor qilmoq, namoyon qilmoq, bildirmoq; montrer son étonnement, son émotion o‘z hayratini, histuyg‘ ularini bildirmoq; montrer de l'humeur kayfiyat ko‘rsatmoq
    7. ko‘rsatmoq, tushuntirmoq; montre-moi comment ça marche menga buni qanday ishlashini ko‘rsat
    II se montrer vpr.
    1. ko‘rinmoq, paydo bo‘lmoq; il n'a qu'à se montrer pour être applaudi u olqishlanishi uchun uning paydo bo‘lishigina yetarli; il n'ose plus se montrer u ko‘rinishga butunlay jur'at eta olmayapti; se montrer sous un jour favorable, tel qu'on est omadi kelmoq, o‘zini qanday bo‘lsa shundayligicha ko‘rsatmoq
    2. o‘zining -ligini ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq; se montrer courageux, habile o‘zining jasurligini, uddaburoligini ko‘rsatmoq; il s'est montré d'une avarice sordide u o‘zining jirkanch xasisligini ko‘rsatdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > montrer

  • 14 ouvrir

    I vt.
    1. ochmoq; ouvrir la fenêtre derazani ochmoq; va ouvrir och; ouvrez, au nom de la loi! qonun nomi bilan oching!
    2. ichini ochmoq, ichini yormoq, chaqmoq; ouvrir des huîtres ustritsa yormoq
    3. ochmoq, ochib qo‘ymoq; fam. l'ouvrir og‘zini ochmoq, gapirmoq; ouvrir l'oeil ko‘zini ochmoq, ehtiyot bo‘lmoq; ouvrir un portefeulle karmonni ochmoq; ouvrir un robinet jo‘mrakni ochib qo‘ymoq; ouvrir le gaz gazni ochib qo‘ymoq; ouvrir l'appétit à qqn. birovning ishtahasini ochib yubormoq
    4. ochmoq, tortib qo‘ymoq; ouvrir les rideaux pardalarni ochib qo‘ymoq
    5. ochmoq, teshmoq; ouvrir une fenêtre dans un mur devordan deraza ochmoq
    6. ochmoq, foydalanishga ruxsat bermoq; ouvrir, s'ouvrir un chemin, une voie ko‘chani, yo‘lni ochmoq
    7. ochmoq, namoyon qilmoq; il nous a ouvert le fond de son coeur u bizga yuragining to‘ridagi gaplarni ochdi; ouvrir l'esprit (à qqn) biron kishining aqlini oshirmoq
    8. ochmoq, boshlamoq, kirishmoq; ouvrir les hostilités dushmanlikni boshlamoq, dushmanlik qilishga kirishmoq; ouvrir le feu o‘ t ochishni boshlamoq; ouvrir une discussion munozara boshlamoq
    9. ochmoq, asos solmoq, tashkil qilmoq; ouvrir un magasin, des écoles magazin, maktablar ochmoq
    10. ochmoq, bermoq; ouvrir un compte, un crédit à qqn. biron kishi nomiga hisob ochmoq, kredit bermoq
    II vi.
    1. ochiq bo‘lmoq; cette porte n'ouvre jamais bu eshik hech qachon ochilmaydi; ouvrir sur qaragan bo‘lmoq (eshik, deraza)
    2. ochilmoq, boshlanmoq; les cours ouvriront la semaine prochaine darslar kelgusi haftadan boshlanadi
    III s'ouvrir vpr.
    1. ochilmoq; la porte s'ouvre eshik ochilyapti; le toit de cette voiture s'ouvre bu avtomobilning tomi ochiladi; la fleur s'ouvre gul ochilyapti; s'ouvrir sur qaragan bo‘lmoq, qarab teshilgan bo‘lmoq, chiqmoq, biror tomonga qarab ochilmoq; la porte s'ouvre directement sur le jardin eshik to‘g‘ridan to‘g‘ri boqqa ochiladi
    2. ochilmoq, namoyon bo‘ lmoq; le chemin, la route qui s'ouvre devant nous bizning oldimizda namoyon bo‘lgan ko‘cha, yo‘l; une vie nouvelle s'ouvrait devant (à) lui uning oldida yangi hayot ochilar edi; s'ouvrir à qqch. biror narsaga ochiq bo‘lmoq, kirib kelishiga imkon bermoq; son esprit s'ouvre peu à peu à cette idée uning idroki bu fikrni sekin-asta qabul qildi; s'ouvrir à qqn. biror kishiga yorilmoq; ko‘nglini, yuragini ochmoq; je m'en suis ouvert à lui men bu haqda unga yorildim
    3. ochilmoq, boshlanmoq; l'exposition qui allait s'ouvrir yaqinda ochilayotgan ko‘rgazma; s'ouvrir par bilan, orqali ochilmoq, boshlanmoq; s'ouvrir les veines vena tomirlarini kesmoq (o‘zini o‘zi o‘ldirmoq); s'ouvrir le crâne en tombant yiqilib boshini yormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ouvrir

  • 15 plébiscite

    nm. plebissit; par voie de plébiscite plebissit yo‘li bilan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plébiscite

  • 16 poussière

    nf.
    1. chang, to‘zon; la poussière des routes ko‘chalar changi; un tourbillon de poussière chang to‘zoni
    2. chang, g‘ubor, gard; ôter la poussière changni artmoq; tomber en poussière kukunga aylanmoq
    3. litt. xok, jasad kuli
    4. arzimas, arzimagan narsa; fam. cela m'a coûté deux cents francs et des poussières bu menga ikki yuz frank va yana arzimas narsaga tushdi
    5. une poussière de son-sanoqsiz, minlab, milyonlab; la voie lactée est une poussière d'étoiles somon yo‘ li son-sanoqsiz yulduzlardan iborat
    6. chang, kukun; poussière de charbon ko‘mir kukuni; réduire en poussière kukunga aylantirib yubormoq, fig. tuyib tolqon qilib yubormoq, tolqonlab yubormoq, yer bilan yakson qilmoq, yo‘q qilib yubormoq, kulini ko‘kka sovurmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poussière

  • 17 précéder

    vt.
    1. oldin o‘ tmoq, ilgari bo‘lmoq, oldin, ilgari yuz bermoq; dans la semaine précédant mon arrivée, qui a précédé mon arrivée mening kelishimdan oldin o‘ tgan hafta
    2. biror narsadan oldin bo‘lmoq, biror narsadan oldin berilmoq; l'avant-propos qui précède cet ouvrage bu asardan oldin keladigan kirish so‘zi; dans tout ce qui précède hamma oldin kelganlarida; sa mauvaise réputation l'avait précédé uning yomon nomi o‘zidan oldin tanilgan edi
    3. yashab o‘ tmoq, oldin o‘ tmoq; ceux qui nous ont précédés bizdan oldin yashab o‘ tganlar
    4. oldida, oldinda bormoq, bo‘lmoq; je vais vous précéder pour vous montrer le chemin men sizga yo‘lni ko‘rsatish uchun oldinda boraman
    5. biror joyga biror kimsadan yoki narsadan oldin kelmoq; il ne m'a précédé que de cinq minutes u mendan besh minutgina oldin keldi
    6. biror kimsadan ilgarilab ketmoq, oldinlab ketmoq, oldiga o‘ tib ketmoq; il l'a précédé dans cette voie u bu yo‘lda undan ilgarilab ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > précéder

  • 18 préparer

    I vt.
    1. tayyorlamoq; tartibga keltirmoq, solmoq; je vais préparer votre chambre men xonangizni tayyorlab qo‘yaman; préparer la table dasturxon tuzamoq; préparer la voie, le terrain yo‘lni, maydonni tuzatmoq; elle prépare le repas u ovqat pishiryapti
    2. tayyorlamoq, hozirlamoq, tashkillashtirmoq; il a préparé soigneusement son départ u o‘z safarini puxta tayyorladi; un coup préparé de longue main oldindan tayyorlangan zarba; le professeur a préparé son cours o‘qituvchi leksiyasini tayyorladi; préparer un examen imtihonga tayyorlanmoq; préparer une grande école oliy maktabga tayyorgarlik ko‘rmoq
    3. tayyorlab qo‘ymoq; préparer l'avenir kelajakni tayyorlab qo‘ymoq; préparer qqch. à qqn. biror kishiga biror narsani tayyorlab qo‘ymoq; on lui a préparé une surprise unga kutilmagan yangilik tayyorlab qo‘yishdi
    4. tayyorlamoq, tayyorlab, ko‘niktirib qo‘ymoq
    II se préparer vpr.
    1. tayyorlanmoq, shaylanmoq; tayyorgarlik, hozirlik ko‘rmoq; se préparer au combat, à combattre jangga, jang qilishga tayyorlanmoq
    2. tayyorlanmoq; la cuisine où se prépare le repas ovqat tayyorlanadigan oshxona
    3. yaqinlashmoq, muqarrar bo‘lib qolmoq; je crois qu'un orage se prépare menimcha momaqaldiroq yaqinlashyapti; impers. il se prépare quelque chose de grave muhim bir narsa tayyorlanyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > préparer

  • 19 privé

    -ée
    adj.
    1. xususiy, shaxsiy; voie privée xususiy yo‘l; propriété privée, entrée interdite xususiy mulk, kirish taqiqlanadi; loc.adv. en privé shaxsan, yolg‘iz o‘ziga; puis-je vous parler en privé? yolg‘iz o‘zingiz bilan gaplashsam bo‘ ladimi?
    2. o‘ziga, shaxsan o‘zigagina taalluqli bo‘lgan, shaxsiy; des intérêts privés shaxsiy manfaatlar; sa vie privée ne regarde que lui uning shaxsiy hayoti, uning o‘zigagina taalluqli
    3. xususiy shaxs, oddiy fuqaroga oid; en tant que personne privée oddiy fuqaro sifatida; de source privée, on apprend que xususiy manba'lardan ma'lum bo‘lishicha
    4. xususiy; davlatniki, jamoaniki bo‘lmagan; enseignement privé xususiy ta'lim; les entreprises privées xususiy korxona, xususiy sektor; nf.fam. dans le privé xususiy sektorda
    5. détective privé, un privé xususiy detektiv.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > privé

  • 20 raccordement

    nm. ulash, yopishtirish, birlashtirish, tutashtirish; voie de racccordement bog‘lovchi temir yo‘l.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > raccordement

См. также в других словарях:

  • voie — voie …   Dictionnaire des rimes

  • voie — [ vwa ] n. f. • veie, voieXIe; lat. via → via I ♦ Concret A ♦ 1 ♦ Espace à parcourir pour aller quelque part. ⇒ chemin, passage. Direction d une voie. Se frayer une voie dans les broussailles. Trouver, suivre, perdre, quitter une voie, la bonne… …   Encyclopédie Universelle

  • voie — VÓIE, (rar) voi, s.f. 1. Voinţă, vrere, intenţie. ♢ loc. adv. Cu voie sau cu voia (cuiva) = intenţionat, din proprie iniţiativă, dinadins. Fără (de) voie sau fără voia mea (ori ta, sa etc.) = involuntar, neintenţionat. Peste voia... = împotriva… …   Dicționar Român

  • Voie AA/12 — 12e arrt …   Wikipédia en Français

  • Voie — (fr., spr. Woa, Fuhre), altes Pariser Brennholzmaß, 4 Fuß lang u. eben so hoch …   Pierer's Universal-Lexikon

  • voie — Voie, cerchez Voye …   Thresor de la langue françoyse

  • voie — (voî) s. f. 1°   Chemin, route d un lieu un autre. •   Leur bagage étant prêt.... Nos galants se mettent en voie, LA FONT. Joc..    Fig. •   La raison pour marcher n a souvent qu une voie, BOILEAU Art p. I.    Par voie et par chemin, par les… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • VOIE — s. f. Chemin, route par où l on va d un lieu à un autre. Il désigne plus spécialement, Les grands chemins des anciens Romains, ces routes conduites de Rome aux extrémités de l Europe et par delà, dont il reste encore des vestiges. Les voies… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • VOIE — n. f. Chemin, route par où l’on va d’un lieu à un autre. Les voies de communication. Il est toujours par voie et par chemin, Il est toujours en route, il ne cesse d’aller et venir. Fig., Frayer la voie à quelqu’un, Lui donner les moyens ou… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • Voie — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom.  Pour l’article homophone, voir Voix. Sur les autres projets Wikimedia : « Voie », sur le …   Wikipédia en Français

  • voie — nf. vwé (Albanais.001, Balme Si.) ; shmin <chemin> (001) ; rota <route> (001, Villards Thônes) ; rwa <rue> (001). E. : Passage. A1) voie d autoroute : koulwâ <couloir> (001). A2) infiltration // voie d eau // fuite //… …   Dictionnaire Français-Savoyard

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»